Visar inlägg med tagg:

IMG_0002

Nu har vi en skolbiblioteksplan antagen även av kommunfullmäktige. Roligt och inspirerande! Grattis till oss alla och stort tack till er som på ett eller annat sätt bidragit i arbetet med planen.
Nu börjar det spännande arbetet med att få innehållet i vår skolbiblioteksplan att bli verklighet. Vi behöver hjälpas åt med att informera och förankra planen på våra skolor. Hoppas planen väcker diskussioner om hur vi kan anpassa och förbättra det vi redan arbetar med och det vi kan behöva utveckla.

Skolbiblioteken i Stockholm har ett pedagogiskt uppdrag och arbetar för alla elevers språk- och kunskapsutveckling. De som arbetar i skolbiblioteken ska stimulera till läsförståelse och läslust, vägleda elever i att söka, värdera och använda information samt bidra till att utveckla elevernas digitala kompetens. Med utgångspunkt i planen fortsätter vi arbeta för ökad likvärdighet, bemanning på skolbiblioteken, kompetensutveckling och fortsatt skolbiblioteksutveckling.

/Maria Ronnås

sommarbokDen boklästid nu kommer
med lust och fägring stor.
Du nalkas, ljuva bokhög,
då läslusten den gror.
Med blid och livlig värma
till lässug som blev kväst,
sig BOKTIPSLISTAN närma,
och allt blir åter läst.

Mediotekets bibliotekarier Clarisa och Ingalill har satt ihop sommarens hetaste lista. Sprid den bland stora och små. Ljuvlig läsning önskas er alla!
Sommarboktips 2017

/Anja Sahlstedt

enskede4enskede3Det är Litteraturdag på Enskede skola och aktiviteter är i full gång överallt i skolan när jag hälsar på en måndag i april. Raptexter framförs till musik, tittskåp tillverkas och omslag görs till sjuornas noveller. Niorna har lyssnat till tips och råd om skrivande som Sandra Beijer, bloggare och författare, förmedlat – de är lyriska och nöjda och tycker att det har varit en givande dag:
Skönt att få bryta det vanliga mönstret i skolan, säger en av eleverna i årskurs nio.
Bra att få tips om böcker och författare man annars inte skulle läsa, fortsätter nästa elev.
–  Vi borde få diskutera lästa texter och filmer mer, menar en annan elev.

Syftet med Litteraturdagen har varit att växa som människa genom litteratur. Eleverna får möta berättelser genom olika estetiska uttryck och i flera av dagens aktiviteter har den röda tråden handlat om att gestalta berättelser i musik, bild, film och fantasin har fått ta plats. Skolledningen tog initiativet till Litteraturdagen och den gav också tillfälle att uppmärksamma och fira ”Världsbokdagen” den 23 april. Det mesta planeringsarbetet har skolbibliotekarien Malena Martinger Storme ansvarat för tillsammans med två förstelärare i svenska på skolan: Helena Bill och Linda Wikström Lann. Alla elever utom åttorna som är på prao har varit engagerade i olika aktiviteter.
enskede5

De yngre barnen har arbetat med, skrattat och njutit av Lennart Hellsings texter. I årskurs fem har det höglästs från Linklaters ”Det blåser på månen” med fortsättning i ett teaterbesök. Eleverna har också tillverkat tittskåp med olika scener från boken. Fyrorna har varit i Mio min Mios värld och sexorna har läst och funderat över identitet med inspiration av Billy Elliot och Anne Frank och med hjälp av böcker från Cirkulationsbiblioteket.
Några elever jag träffar har arbetat med fanfiction. De förklarar att i fanfiction utgår man från befintliga karaktärer i berättelser eller i film och hittar på fortsättningar och låter karaktärerna vara med i nya berättelser.
Roligt att få jobba med fanfiction i skolan, säger en av eleverna som ägnat dagen åt detta. Det gör vi annars på fritiden.
Det är första gången det händer fyller kompisen i. Det var lite trögt att komma igång men nu går det bättre, fortsätter hon.

Mycket av det eleverna skapat under dagen kommer att kunna gå att ta del av, spelas upp eller ställas ut på skolan, bland annat i skolbiblioteket. Både elever och lärare verkar otroligt nöjda med dagen och jag tänker hur viktigt det är för sammanhållningen på en skola med gemensamma, schemabrytande dagar. Hoppas att det blir en dag om litteratur och berättelser även nästa år på Enskede skola.

/Maria Ronnås

9

maj

Bild på boksamling i rund ring

Spelar egentligen skolbibliotek någon roll för elevers lärande och prestationer?
Utredningen om en nationell biblioteksstrategi har fått i uppdrag att titta på hur skolbiblioteken kan utvecklas. Som ett led i att få mer tyngd i argumenten för eller emot skolbibliotekens betydelse, så har de i sin tur gett uppdraget till Cecilia Gärdén (fil. dr. i biblioteks- och informationsvetenskap och universitetslektor vid Bibliotekshögskolan i Borås) att göra en stor genomgång av forskning kring skolbibliotek. Detta har sammanfattats i rapporten Skolbibliotekets roll för elevers lärande – En forsknings- och kunskapsöversikt år 2010-2015. Och svaret på frågan är kort och gott JA. Skolbibliotek har betydelse för elevers lärande.

Vid genomgången av forskning kring skolbibliotek har Gärdén mestadels hittat och tittat på resultat från andra länder än Sverige, men studierna talar ändå sitt tydliga språk: ”En kvalificerad bibliotekarie, ett brett och varierat utbud av resurser och ett robust samarbete mellan lärare och bibliotekarier gagnar elevernas lärande”: (s. 16 i rapporten). Ytterligare en avgörande faktor för ett välfungerande skolbibliotek är hur det förstås och används av elever, lärare och skolbibliotekarier (s. 92).  Gärdén skriver emellertid även om det komplexa i att försöka sammanställa studier kring skolbiblioteks betydelse. För hur avgörs det vilken roll det har? Och vem avgör det?
Rapporten tar även upp flera komponenter som rör skolbibliotek, exempelvis lägesbeskrivning och status för skolbiblioteken, hur samarbete mellan lärare och skolbibliotekarier ser ut och hur skolbibliotekarier stöttar elever med läs- och skrivsvårigheter. Förhoppningsvis når rapporten fram till de som varit skeptiska inför skolbibliotekens positiva roll för eleverna lärande. Nu finns det ju faktiskt fakta som man inte kan blunda för.

”Vi har nu ett gott empiriskt underlag för att påstå att det är både dumsnålt och kortsiktigt, och dåligt för elevernas lärande att inte satsa på skolbibliotek”. (Erik Fichtelius i DN 2017-04-05 angående rapporten)

Rapporten är väl värd att läsas och kan laddas ner här: http://www.kb.se/Dokument/Nationell%20biblioteksstrategi/Skolbibliotekets%20roll_slutversion.pdf

/Anja Sahlstedt

iflaVad sker egentligen just nu internationellt inom skolbiblioteksområdet? Svensk Biblioteksförenings expertnätverk för skolbibliotek bjöd i början av april in till en nätverksträff där representanter för IFLA:s (The International Federation of Library Associations and Institutions) skolbibliotekssektion berättade om sitt arbete med IFLA:s riktlinjer för skolbibliotek, för att ge oss deltagare en möjlighet att få ta del av vad som är på gång internationellt.

Dagen började med vi fick en kort genomgång av IFLA:s riktlinjer för skolbibliotek. Arbetet med att revidera 2002 års riktlinjer, började med en workshop i Singapore 2013 och målet är att ha en färdig version till augusti i år. Det är en pågående process som innebär att skolbiblioteksanställda runt om i världen involveras i arbetet för att på så sätt komma fram till gemensamma riktlinjer. IFLA:s representanter underströk att trots att vi alla arbetar mot några gemensamma mål, så måste man samtidigt se på i vilken kontext ett skolbibliotek befinner sig i. IFLA menar att dessa riktlinjer bör ses som självdiagnosticerande verktyg som kan användas för att se på sin egen verksamhet; hur långt har jag/vi kommit? Vad behöver jag/vi för att komma vidare?

En stor förändring är att eleverna inte längre enbart är konsumenter av information utan också skapare avunesco information. Det gör att skolbiblioteken måste hänga med i den utvecklingen för att kunna stötta eleverna i deras kunskapsutveckling. Man har dock enats om att Skolbiblioteksmanifestet, antaget av Unesco år 2000, fortfarande är gällande och det som IFLA:s riktlinjer utgår ifrån.

Nätverksträffen fortsatte med att vi delades in i mindre grupper för att i varje grupp diskutera ett av kapitlen i riktlinjerna. Den IFLA representant som var ansvarig för kapitlet visade sin presentation och en lista på arbetsmaterial för att kunna få feedback av oss deltagare. Diskussionerna blev många och det blev tydligt att förutsättningarna och förståelse för skolbibliotekens kringliggande faktorer kan se väldigt olika ut beroende på i vilket land man befinner sig. Alla var dock eniga om hur värdefullt ett välfungerande skolbibliotek är för att stötta eleverna i deras kunskapsutveckling. När väl riktlinjerna är på plats kommer de att vara ett bra verktyg i skolbiblioteksutvecklingen.

Här kan du läsa mer om Unescos skolbiblioteksmanifest: http://www.unesco.se/?infomat=unescos-folkbiblioteks-och-skolbiblioteksmanifest

IFLA:s riktlinjer för skolbibliotek finns att ladda ner på svenska: https://www.ifla.org/files/assets/school-libraries-resource-centers/publications/ifla-school-library-guidelines-sv.pdf

/Anja Sahlstedt och Maria Ronnås

18

apr

bokprov5Svenska Barnboksinstitutets (Sbi) årliga bokprovning är nu i full gång och i vanlig ordning hade Medioteket ordnat en separat provning för Stockholms stads skolbiblioteksanställda. Hela syftet med Bokprovningen är att se hela bredden i utgivningen och det görs alltså inga bedömningar av böckernas kvalitet. Genom att delta i Bokprovningen får man sig till livs ett axplock av föregående års utgivning och om det gått att utröna några särskilda teman som varit särskilt framträdande.

Lillemor Torstensson, informationsansvarig på Sbi, berättade bland annat om det tydligaste av de teman som man tyckt sig kunna urskilja i förra årets bokflod; en vilja till inkludering. I dessa böcker återfinns ofta ett berättarjag som befinner sig utanför samhällets normer, men som genom historiens gång utvidgar (och kanske utmanar) läsarens syn på vad som är rådande norm eller inte. George, Brorsan är kung och Skarven är några av dessa.

Ett flertal böcker handlar om barn och unga som flyr från krig. För de yngre barnen har berättelserna mer karaktär av att beskriva flykten som ett äventyr mer än något skräckfyllt, som Åka buss, Flykten och Pudlar och Pommes. För de äldre läsarna har dock böcker med detta tema mer tendens att ta in det problematiska i vad det innebär att fly och att komma till ett nytt land., ex Du och jag mot världen.
En annan framträdande riktning från förra året är intresset för religion och mytologi, dock i stort sett uteslutande kristendom och nordisk mytologi. Som exempel på detta fick vi se Den inofficiella Bibeln för minecrafters: berättelser från Bibeln: block för block och Hjältarnas seriebibel.
Ett ständigt återkommande tema i barn- och ungdomsböcker är skräck, så också under 2016 års bokutgivning där bokprovarna kunnat se en ökning av berättelser som skrämmer. Fortfarande är spöken något som gillas, gärna mot bakgrund av främmande hus och skolmiljöer. Zombier, vampyrer och varulvar går igen (!) i böcker som Skräcksäcken och Miras hemlighet. Att folktro och väsen verkar vara något som man gillar att skrämmas av har man sett både i innehåll och omslagens formgivning där skog och natur står för det som är skrämmande och mystiskt, exempel på detta är Blodvittring och Hemsökta.

Ett annat tema som fortsätter att hålla i sig är dagboksromanen – enligt Lillemor har kort sagt varje förlag en egen ”dagbok-för-alla-mina-fans-inspirerad” utgivning. Nikkis dagbok har utkommit med ännu en del, Berättelser om … och likaså den omåttligt populära serien om Greg, Satsa allt. Om berättarjaget är en pojke förekommer nästan alltid en förklaring om att det inte är dagbok som de skriver, utan en loggbok eller liknande. Man håller alltså kvar det stereotypa tänket att dagboksskrivande är något som bara flickor sysslar med.bokprov3
Detta gäller även för hur illustrationerna har gjorts i böckerna och som omslag. De barn som avbildas är ofta likadana, smala, gängliga och i samma längd, vilket till stor del tros bero på att förlagen använder bildbyråer som är mer benägna att visa på vedertagna normer. Däremot har man glädjande nog sett en förändring när det gäller representationen – det är att det inte längre bara är ljushyade barn eller fotbollsspelande pojkar som framställs i böckerna, som exempelvis Ge inte upp, Amina!

Efter att ha presenterats för denna skatt av böcker fick vi gå runt och botanisera bland samtliga utgivna barn- och ungdomsböcker under 2016. Sammanlagt 2414 stycken. Man vill bara börja knapra direkt!

Läs mer om Bokprovningen på Sbi:s hemsida: http://www.sbi.kb.se/sv/Bokprovning/

/Anja Sahlstedt

sara perssonVi var en stor grupp skolbibliotekarier och lärare som lyssnade på Sara Perssons föreläsning på Medioteket i mars. Sara Persson är lärare i svenska som andra språk, bloggare och läromedelsförfattare. Den här dagen var hon inbjuden för att berätta om vilken roll skolbiblioteket kan ha för nyanländas språk- och kunskapsutveckling, och för att ge tips om olika metoder om hur man kan arbeta med nyanlända och flerspråkiga elever.

Under föreläsningen slog hon hål på flera myter om flerspråkighet som t ex den om att språk bör hållas isär och användas ett i taget, eller att barn lär sig andraspråket automatiskt. Istället fick hon oss att se sara persson4kunnandet av flera språk som en tillgång och att ett starkt modersmål underlättar inlärningen av nya språk. Sara Persson menade att det är viktigt att ha höga förväntningar på alla elever vi möter och att dra nytta av elevernas modersmål.

Hon menade också att med varierad och anpassad stöttning så kan vi tillsammans med eleverna läsa avancerade texter på svenska, som t ex Barnen från Frostmofjället, Mio min Mio eller Sunnanäng. Med hjälp av expertordlistor, stöd av bilder och genom att både använda modersmålet och svenska klarar Saras elever att förstå och ha utbyte av dessa berättelser, trots att hennes elever inte varit särskilt länge i Sverige. Läsutmaningen utvecklar språket och lusten att läsa. Här i Sara Perssons blogg kan du läsa mer om hur hon praktiskt går till väga för att läsa skönlitteratur med nyanlända elever.sara persson3

Texterna i bilderböcker är ofta komplexa, språkrika och ger mycket att fundera över. Samtal om bilderna i boken gör eleverna delaktiga och bidrar till att eleverna kan delta på sin nivå. De som behöver kan härma och låna ord från kompisar vid samtal under läsningen.

I skolbiblioteket kan vi högläsa och samtala om böcker och ha boksamtal om längre och svårare texter givet att vi som arbetar där också använder oss av stöttning och samtal innan och under läsningen. På liknande sätt kan vi stötta elever också i läsning av faktatexter, tipsa om bra översättningsappar och visa vägen till studiehandledningswikin.

Efter föreläsningen dröjde sig många kvar och diskuterade vidare om språkutveckling och metoder. Kunskaper som ständigt behöver uppdateras och förnyas!

/Maria Ronnås

ålsten 3 ålsten 2

– Ålstenskolan är nu inne på fjärde terminen av ”Hela skolan lyssnar” och då rullar det på ganska bra av rutin, under förutsättning att man särskilt informerar nyanställda pedagoger, berättar Terese Cannehag Berglund.

Terese är förstelärare i läsning och jobbar för att lyfta läsning och läslust hos skolans alla elever, pedagoger och föräldrar. Vid mitt besök på Ålstensskolan har egentligen ”Hela skolan lyssnar”-veckan avslutats, men Terese berättar att den brukar tendera att dra vidare in i kommande veckor för ganska många klasser.

Konceptet med Hela skolan läser drog Terese igång tillsammans med skolans speciallärar-team, efter att hon hade gått talbokskursen på Medioteket för ett par år sedan. Under en vecka per termin så lyssnar alla klasser på hela skolan på böcker. Inför varje lyssnarvecka sammanställer hon en lista med förslag på inläsningar som finns tillgängliga via UR och SR. Där kan pedagogerna själv välja. Det är också helt ok att exempelvis låna en ljudbok från biblioteket. Om man som pedagog jobbar med blogg som verktyg finns också möjligheten att lägga genvägar till olika inläsningar hos UR och SR via bloggen för att både elever och föräldrar snabbt ska kunna hitta det klassen just nu lyssnar på.
Genom att med jämna mellanrum lyfta ”lyssnaläsandet” så vill och hoppas Terese att det ska normalisera användandet av talböcker för de som har någon form av läsnedsättning.

Det har visat sig att både elever och pedagoger tycker det är vilsamt att få lyssna på inläst litteratur, som variation till den ordinarie högläsningen. Jag brukar trycka på att pedagogerna ska ta tillfället i akt att låta eleverna lyssna till en annan typ av röst och att det finns många fördelar med det.  Det är också väldigt bra för läraren att ha möjlighet att flera dagar i följd få en chans att observera sin egen klass under lyssnandet. Det händer en hel del i klassrummet som man inte har möjlighet att observera när man själv är den som läser. Det är omöjligt att vara en aktiv läsare och samtidigt fokusera på annat. Dessutom blir det en intressant dimension att också bli del av gruppen, att man som vuxen blir mottagare av text samtidigt som eleverna. Att man så att säga ”upplever” litteraturen tillsammans med sina elever.

Jag frågade några elever i en årskurs 1 om vad de tyckte om ”Hela skolan läser” och de verkade tycka om det, även om flertalet föredrog när deras klasslärare läste för dem. Det behövs träning även för att lyssna på litteratur och likadant behöver man vänja sig vid olika röster som läser; det är helt enkelt en träningsfråga för både små och stora öron att ta till sig en text genom att lyssna. De uttryckte också att man genom att lyssna på en bok får en egen bild i huvudet, för vid exempelvis till skillnad mot att titta på en film där man ju har stöd av bilder och att detta var bra, men svårt ibland.

I årskurs 5 berättade en klasslärare att de lyssnar väldigt mycket på inlästa böcker; stunder för det har lagts in när det varit lämpligt i schemat och det har blivit en mysstund som ingen av dem vill vara utan. I samtal med några elever i årskurs 2 frågade jag hur de upplevde Hela skolan läser och fick blandade svar, allt från ”Det är jättebra” till ”tråkigt… men det är för att jag redan har hört boken så många gånger.”  Några av eleverna beklagade sig också över att de inte fått lyssna klart på boken som de lyssnade till, eftersom flera i klassen tyckt att den var för läskig. Vilken tur då att man kan lyssna klart hemma på den!

Jag hade turen att komma på besök den dag då Terese tillsammans med en grupp elever i årskurs 1 har bokcirkel som en del av fritidshemmets aktiviteter. Eleverna deltar frivilligt och det har hittills varit 15-20 elever ur två klasser.
Syftet är förstås att stärka läsningens status som frivillig aktivitet samt att läsning blir något vi gör av lust och inte för att vi ”måste” som del av en undervisningssituation, berättar Terese. Min första bokcirkel avslutades veckan innan lovet och direkt efter lovet började nästa grupp att bokcirkla. Under januari och februari har jag även haft en särskild bokcirkel på lektionstid som samlat elever som har Legimus. Innan den satte igång hade jag också en obligatorisk introduktion för deras föräldrar där jag gick igenom hur det fungerar med Legimus. Jag ser det som en naturlig, och nödvändig del att följa upp dessa elever vid ett flertal tillfällen och kolla om de har kommit igång. Att få ha lyssnandet som stöd kan vara ovärderligt för en elev som har svårt att komma igång med läsningen av tryckt text. Och dessutom har ju skolan faktiskt skyldighet att tillhandahålla hjälpmedel till de som behöver stöd i sitt lärande,och talböcker är en av dessa.

Terese konstaterade att det återstår att längre fram utvärdera om satsningen kring Legimus verkligen gör att eleverna kommer igång med att använda hjälpmedlet. Hon betonade också att det är viktigt att utvärdera hur föräldrar uppfattar information och stöd när man jobbar med så pass unga elever; Risken finns att både elever och föräldrar misstolkar när man säger att det är likvärdigt att läsa med öronen.

–  Vad jag menar med det är att läsupplevelsen och läsförståelsen är den samma. Det är däremot fortsatt viktigt att träna avkodning av text. Det måste gå ”hand i hand” och de tränar olika saker. Med förbättrad teknik och ökad förståelse för vilka hjälpmedel som finns och hur de kan användas är förhoppningen att ”lyssnarveckor” inte kommer att behövas i framtiden. Att läsa via örat är redan på gång att vara helt självklart för många, såväl för barn som för vuxna.

/Anja Sahlstedt

Kallkritikens-dag-e1489392398513

Med tanke på alla fallgropar som vi utsätts för på nätet så startade tidningen Metro för tre år sedan Källkritikens dag. Denna dag infaller idag, den 13 mars. Källkritikens dag är både ett Facebook-event som vem som helst kan delta i och en dag på Kulturhuset i Stockholm, med programpunkter och talare som på olika sätt har med källkritik att göra. För kvällens program, läs mer här: http://kulturhusetstadsteatern.se/ ForumDebatt/Evenemang/2017/Kallkritikens-dag/

Dagen till ära har Mediotekets Linda Spolén sammanställt en resurssamling med material om källkritik.

Blogginlägg om informationssökning och källkritik: http://pedagogblogg.stockholm.se/pedagogisktcafe/2017/02/27/sa-har-lar-du-dina-elever-att-soka-information-och-vara-kallkritiska/

Skolverkets moduler kring digitalisering: Kritisk användning av nätet https://larportalen.skolverket.se/#/modul/digitalisering/Grundskola/200_Kritisk_anvandning_av_natet

Statens medieråds material: Barn, unga och medier: https://statensmedierad.se/larommedier/mikformigdigitalutbildning.1871.html

Propaganda och bilders makt: https://statensmedierad.se/nohate/jagvilljobbaiklassrummet/propagandaochbildersmakt.1845.html

Viralgranskaren: http://www.metro.se/viralgranskaren

Ladda ner lärarhandledningen lilla viralgranskaren: http://www.metro.se/artikel/ladda-ner-lilla-viralgranskaren-l%C3%A4rarhandledning-i-k%C3%A4llkritik

Årstaskolans prisbelönta sida Riktigtsant: www.riktigtsant.se

Internetstiftelsens guide Källkritik på internet: https://www.iis.se/lar-dig-mer/guider/kallkritik-pa-internet/

Ha en trevlig – och källkritisk! – dag.

/Anja Sahlstedt

Skolbibliotekarierna-reklam

I måndags startade ett stafettkonto där olika skolbibliotekarier runt om i Sverige dokumenterar sin verksamhet. Inläggen publiceras på Instagram, facebook och twitter.

En vecka i taget berättar skolbibliotekarier verksamma runt om i Sverige om vad som händer på just deras bibliotek. Vecka 8 är det Lena Moser, skolbibliotekarie på Gärdesskolorna f-9 i Stockholm, som berättar om sin verksamhet. ”Bästa sättet att få upp intresset för en bok är om en elev tipsar sina kompisar. Näst bästa sättet är att visa boken med framsidan framåt. I ett litet och trångt skolbibliotek gäller det att hitta ytor där böcker kan skyltas”, skriver hon i ett av sina första inlägg.
Med anledning av firandet av den Internationella Modersmålsdagen rapporterar hon följande; ”I Stockholms utbildningsförvaltning har vi tillgång till mångspråksbiblioteket. Vi skolbibblor ute på skolorna beställer böcker efter språk och ålder på eleverna och vips kommer det lådor med finfina böcker som vi får ha i 3 månader, lägger in tillfälligt i katalogen och lånar ut som vanligt. Riktigt bra system som rekommenderas till alla kommuner.”

Så passa på att få inblick i olika skolbiblioteksverksamheter genom att följa stafettkontot! Och gilla och puffa och sprid så att fler får möjligheten att ta del av det.

/Anja Sahlstedt

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Kategorier