Visar inlägg med tagg:

Varför ska vi läsa böcker från olika delar av världen?

Det finns många olika skäl till att ge barn tillgång till berättelser med ursprung i olika delar av världen. Här tar vi upp några av dem.

Böcker kan fungera både som speglar och som fönster för oss människor och berättelserna berör oss mer när vi kan identifiera oss med personer och miljöer i dem och se oss själva speglas i dem. Vi behöver alla få bli representerade i böckerna, men i västvärlden har exempelvis majoriteten av de böcker som ges ut vita barn i huvudrollen…

Men böcker fungerar också som fönster mot världen – av berättelser lär vi oss empati och att förstå andra. Att läsa om andra människor i andra delar av världen vidgar våra vyer och öppnar upp för förståelse för andra som inte lever likadant som oss själva. By building empathy with diverse books, we can weaken the idea of “otherness,” and increase our compassion, som det står i detta intressanta blogginlägg:
Why Should We #ReadTheWorld? (wordpress.com)

Författaren Chimamanda Ngozi Adichie sätter ord på faran med bara en enda berättelse i detta TED-talk. Väl värt att titta och lyssna på i 17 minuter (på engelska):

Hur kan du hitta böckerna?

Ibland kan det vara knepigt att hitta böcker från olika delar av världen. Utgivningen i Sverige är inte så stor. Här får du några tips på sidor som kan vara bra att känns till om du vill få tips på titlar:

  • Cirkulationsbiblioteket har på sin blogg skapat en sida med böcker uppdelade geografiskt. Klicka på en världsdel och få en lista på Cirkulationsbibliotekets böcker som antingen utspelar sig i den världsdelen eller är skapade av någon därifrån. De flesta titlar är särskilt inköpta till tävlingen En bok i världen.

Läs dig runt jorden (cirkbloggen.se)

  • Astrid Lindgren Memorial Award (ALMA) publicerar varje är en lista över alla som är nominerade till priset från olika länder världen över. Listan är lång och innehåller totalt 250 personer och organisationer. Det är en riktig guldgruva för att få koll på författare och illustratörer från olika länder! ALMA tar också fram läsnycklar till pristagarnas böcker.

Nominering (alma.se)

  • Världslitteratur.se samlar information om författare och verk från Afrika, Asien och Latinamerika som finns översatta till svenska. Portalen drivs av Världsbiblioteket i Solidaritetshuset i Stockholm. En särskild sida finns för barn- och ungdomslitteratur.

Barn & ung | Världslitteratur.se (varldslitteratur.se)

/Jenny

Nämen, vart har du hamnat? Som du kanske märker har bloggen fått ett nytt utseende. Men du kan vara lugnt, innehållet är detsamma som tidigare 🙂

Btjs digitala förlagsdag för barn och unga, förlagsdigidagarna, är intensiv lyssning av den kommande utgivningen i höst. Lite snurrig blir man av alla titlar men här kommer några personliga reflektioner om vad vi uppfattade och blev inspirerad av.

Gick det att se några trender i utgivningen? Svårt att säga. Men en känsla var att det kommer fler böcker än vanligt som handlar om spel (gaming) och att klimat/miljö blir allt mer synligt – flera böcker handlade till exempel om odling och om hur viktiga insekterna är för oss människor. Faktaböcker om hbtq var det också många förlag som valde att lyfta fram.

Som det brukar vara presenterades en rad uppföljare. Två som vi ser fram emot är ”Jobbiga tjejer”, en uppföljare till ”Fula tjejer”, där huvudpersonerna får fortsätta kämpa mot nya orättvisor och det finns även ett litet brott eller två att lösa. Likaså kommer andra delen om charmiga Humlan Hansson, ”Hola Humlan Hansson”.

Några fler exempel på godbitar att titta närmare på

  • ”Spökbyrån: Mystiska godismonstret” av Kristina Ohlsson. Detta blir hennes första bok riktad till åldern 6-9 år.
  • ”Norrsken i skallen” av Minna Lindeberg, en fristående uppföljning till ”När vi blev vuxna”. För ca 12-15 år.
  • ”En värld i mörker” av Daniel Åberg. Från ca 13 år, lättläst
  • ”Valle och tonåringarna” av Ellen Greider. För ca 6-9 år.
  • ”Djuret” av Ulrika Lidbo. Hennes första bok för mellanåldern, 9-12 år.

Sedan kommer det också många bilderböcker som verkar fantastiska och som vi tror kommer att fungera mycket bra att arbeta med i många olika åldrar:

  • Change sings av Amanda Gorman
  • Stenen från himlen av Jon Klassen
  • Vi går till parken av Sara Stridsberg och Beatrice Alemagna
  • Jag är en hund av Baek Heena
  • Vitvivan och Gullsippan av Pia Lindenbaum

/Magdalena och Jenny

e-bok till bloggen

Nytt läsår och kanske dags att testa något nytt? Alla Stockholms kommunala gymnasier och högstadium kan under läsåret 21/22, via Cirkulationsbiblioteket, kostnadsfritt låna e-böcker. Urvalet av e-böcker utökas succesivt och skolbibliotekspersonal eller lärare är varmt välkomna att lämna förslag på titlar som kan ingå i utbudet. Det är lätt att låna en e-bok och boken blir snabbt tillgänglig! Ingen transporttid eller risk för att glömma att lämna tillbaka. När du lånar en e-bok går den att läsa i 28 dagar, sedan går den inte längre att öppna (har du då inte hunnit läsa klart behöver du låna boken på nytt, den går inte att låna om). Läs mer om hur det går till att låna e-böcker här:

E-böcker via Cirkulationsbiblioteket – Cirkbloggen

Det finns också fria e-böcker som är gratis att lyssna på eller ladda ner. Till exempel tillgängliggör Litteraturbanken äldre skönlitteratur. Där hittar du dikter, noveller och romaner av svenska klassiska författare. Stockholms stadsbibliotek har sammanställt en sida med länkar till fria e-böcker och ljudböcker, både på svenska och andra språk:

Fria e-böcker, ljudböcker och e-resurser – Stockholms Stadsbibliotek

Men är det då bra att läsa digitalt eller inte? Där är forskningen inte ense och det finns många olika aspekter att tänka på. Bland fördelarna lyfts exempelvis tillgängligheten – att teknologin möjliggör läsning när och var som helst där samma digitala bok kan nås av flera personer samtidigt på olika platser. Den som läser digitalt kan också enkelt förstora text och ändra kontrast vilket är bra för personer med t ex synnedsättning. Det finns även studier som visar att det särskilt är de som kämpar med läsning och tycker det är jobbigt som är mer positiva till e-böcker och blir motiverade av att läsa på skärm.

Bland e-bokens nackdelar tas det bland annat upp att pappersformat är bättre för inlärning då det skapar ett taktilt minne när man exempelvis bläddrar och lätt kan se hur långt man har läst till skillnad från skärmen som bara visar en sida i taget och gör det svårare att få överblick. Tryckta böcker ökar också förståelsen för berättelsen, enligt flera studier. De är mer effektiva i att stödja traditionell läsning i form av förståelse för berättelsestruktur.

Men preferenser är också högst personliga, några föredrar pappersböcker medan andra gillar e-böcker mer.  Kanske kan det också vara som med annan läsning – att man måste träna sig på det? I alla fall kan det vara bra att prova innan man bildar sig en egen uppfattning. Det handlar inte om antingen fysiska böcker ELLER e-böcker, det handlar om både och. Det ena kan komplettera det andra. Kanske några elever föredrar fysiska böcker och andra e-böcker och det är helt ok?

Vill du fördjupa dig mer i digital läsning kommer här några tips lästips:

Digitala böcker ökar elevernas motivation och ordinlärning – Skolverket

Tryckta texter ger bättre läsförståelse – Skolverket

/Jenny

sommar

Vårterminen lider mot sitt slut och vi i skolbiblioteksgruppen på Medioteket vill önska alla våra läsare en riktigt härlig sommar med många läsupplevelser. Cirkulationsbiblioteket har satt ihop en lista med tips på sommarläsning som vi gärna tipsar om:

Cirkulationsbiblioteket sommarlovsläsning 2021 (pdf, 368kB, nytt fönster)

Vi ses till hösten igen och då kommer skolbiblioteksbloggen att ha fått en ny look, det känns spännande :-).   Du som är nyfiken på vilka kursen Medioteket erbjuder i höst kan redan nu hitta dem på utbildningsplattformen eller Pedagog Stockholm. Den tryckta katalogen har gjort sitt så kurserna hittas numer endast digitalt.

Efter lite mer än ett år av nästan enbart digitala möten hoppas vi att vi snart kan ha fler fysiska möten och träffar, och förhoppningsvis har vi inte glömt bort hur man gör 😉

Tack för detta läsår och glad sommar!

4

jun

På lördag 5 juni är det Världsmiljödagen, en internationell temadag som infördes efter FNs miljövårdskonferens i Stockholm 1972. Men anledning av detta kommer här några tips och tankar som vi hoppas ska vara användbara i arbetet med hållbar utveckling i skolbiblioteket och på resten av skolan.

Det första som dyker upp i tanken när man tänker på hållbar utveckling är kanske miljö och arbetet med att bekämpa klimathotet. Men tittar man närmare på vad FN inkluderar i temat så är det bredare än så. I Agenda 2030 har FNs medlemsstater kommit överens om 17 Globala mål för hållbar utveckling.

karta-globala-malen-logo-och-ikoner

Målen knyter ihop hållbarheten i ekosystemen med de sociala och ekonomiska utmaningar som mänskligheten står inför. Vill du läsa mer om de Globala målen så klicka dig in på denna webbplats som innehåller mycket information:
Globala målen – 17 mål för hållbar utveckling

Undervisning i hållbar utveckling är inskrivet i skolans styrdokument och tanken är att miljö– och hållbarhetsperspektiven ska genomsyra all undervisning. Det finns dock inga direkta hänvisningar till Agenda 2030 i styrdokumenten men det finns i exempelvis läroplanernas inledningar tydliga kopplingar till demokrati, jämställdhet och hållbar utveckling som är centrala i Agenda 2030. Vill du läsa mer om hållbar utveckling i undervisningen tipsar vi om denna artikel på Pedagog Stockholm:
Hållbar utveckling i undervisningen | Pedagog Stockholm

Resurser att använda i skolbiblioteket eller för att tipsa lärare om:

  • Cirkulationsbiblioteket har utifrån sitt bestånd tagit fram boktips på skönlitterära böcker som kan fungera bra som diskussionsunderlag för flera av de Globala målen:
    Hållbar utveckling – Cirkbloggen
  • Förutom böcker fungerar ju även filmer bra som diskussionsunderlag och ögonöppnare. Filmgruppen på Medioteket tipsar om flera samlingar på temat hållbar utveckling här: Medioteket – film. Till flera av filmerna finns också diskussionsunderlag som kompletterar filmhandledningarna och knyter an till de Globala målen, bland annat denna som passar för årskurs 7-9 och som knyter an till mål 13, bekämpa klimatförändringarna:
    Diskussionsunderlag för Beasts of the Southern Wild (pdf, 358 kB, nytt fönster).
  • Den globala skolan är en del av Universitets- och högskolerådet och erbjuder bland annat kostnadsfri fortbildning och material för skolor och förskolor. Kostnadsfritt!
    Information om Den globala skolan

/Jenny

fireworks

Fantastiskt roligt att få gratulera både Enbacksskolan och PA Fogelströms gymnasium och även skolbibliotekarierna Cilla Dalén och Lena Moser, som arbetar där, till detta erkännande. Utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass delar fackförbundet DIK ut för nionde året i rad.

Biblioteksverksamheten på dessa skolor får priset för sitt goda samarbete och att biblioteket är så väl integrerat i undervisningen och i skolans kvalitetsarbete. Läs mer om utmärkelsen och om kriterierna för att få priset.

Så här berättar Cilla om varför Enbacksskolan kvalificerat sig för utmärkelsen när jag frågar henne:

” Det har varit enkelt att få igång en bra skolbiblioteksverksamhet här eftersom skolan är så välorganiserad och arbetar tydligt med mål och utvärdering. Språkutveckling och läskunnighet är centralt för hela skolan och där blir ju skolbiblioteket snabbt en viktig del.

Skolbiblioteksverksamheten har väl inte kommit lika långt med MIK-delen, men är på god väg. På Enbacksskolan finns också ett klimat där alla i personalen är trygga i sina roller och vet vad de har ansvar för. Även detta underlättar samarbetet”, menar Cilla.

Lena som arbetar på PA Fogelströms gymnasium förklarar utmärkelsen med att skolledningen har en grundläggande skolidé om att ge eleverna en gedigen högskoleförberedelse. I stället för en aula som bara används då och då fick biblioteket ta plats i den före detta samlingslokalen i det nyrenoverade huset på Stigberget. Hela lärarkollegiet är organiserade i samma arbetslag vilket underlättar samarbete mellan lärare och bibliotek. Så här säger Lena:

”Alla lärare oavsett ämne jobbar med skolans läs- och skrivmallar som har tagits fram av skolans förstelärare i svenska. Eleverna genomför fem vetenskapliga projekt som träning inför gymnasiearbetet och vi har temadagar om bland annat kritiskt tänkande”.

Dessa faktorer har tillsammans med krav på biblioteket att vara en resurs i elevernas kunskapsinhämtning gjort det möjligt att utveckla en bra skolbiblioteksverksamhet.

Läs mer om Cillas arbete här: Vad gör de i biblioteket? (stockholm.se)

Mer om skolorna kan du läsa här:

Det är här det börjar. | P A Fogelströms gymnasium (stockholm.se)

Mediateket | Enbacksskolan (stockholm.se)

Världens största litteraturpris för barn och unga, Astrid Lindgren Memorial Award (ALMA) kommer i år att delas ut digitalt. Måndag 31 maj kl 19 kommer både 2020 års pristagare Baek Heena och 2021 års pristagare Jean-Claude Mourlevat att firas. Alla som vill kan vara med på den digitala prisutdelningen. Läs mer och anmäl dig här: Prisceremoni 2021 (alma.se) 

Då Astrid Lindgren avled 2002, 94 år gammal, beslöt Sveriges regering att instifta ett pris i hennes minne, Astrid Lindgren Memorial Award, för att värna barnens rätt till bra berättelser och öka intresset för barn- och ungdomslitteratur. Varje år belönas en person eller organisation som bidrar till litteraturens betydelse för barn och unga över hela världen. Prissumman på fem miljoner svenska kronor gör priset till världens största i sitt slag. Första gången priset delades ut var 2003 och hittills har 21 pristagare belönats. Bland tidigare pristagare finns till exempel Barbro Lindgren, Shaun Tan, Jacqueline Woodson och Philip Pullman. 

Priset är uppmärksammat och leder till att böcker översätts till fler språk. (Lagom till årets prisceremoni ska  exempelvis Jean-Claude Mourlevats första bok på svenska komma ut.) För vad händer om barn och unga inte får tillgång till de världar som läsning öppnar dörrar till? Astrid Lindgren själv gav svar i sitt tacktal när hon mottog H.C. Andersen-medaljen 1958:

”Ett barn ensamt med sin bok skapar sig någonstans inne i själens hemliga rum egna bilder, som överträffar allt annat. Sådana bilder är nödvändiga för människan. Den dagen barnens fantasi inte längre orkar skapa dem, den dagen blir mänskligheten fattig.”

/Jenny

I bland annat delbetänkandet ”Skolbibliotek för bildning och utbildning” framkommer det att det råder brist på personer som har examen i biblioteks- och informationsvetenskap vilket kan göra det svårt för rektorer att anställa en fackutbildad skolbibliotekarie. Sedan är det kanske även så att just denna inriktning inte är högst rankad bland de blivande bibliotekarierna. Så hur kan man då råda bot på detta? Hur skapar man fler skolbibliotekarier?

Under tio veckor på våren har studenter från Södertörns bibliotekarieutbildning praktiserat inom staden där jag, Magdalena från Medioteket och en representant från Stockholms stadsbibliotek varit samordnare. Upplägget har sett lite olika ut men en del har fördelat sin praktik mellan skolbibliotek och folkbibliotek.  Enligt mig ett drömupplägg som jag själv som studerande verkligen skulle ha uppskattat.

I torsdags hade vi en avslutande träff där alla handledare, praktikanter och en representant från Södertörns högskola var med och reflekterade över hur perioden har varit. Det var så många kloka tankar som kom fram så jag vet knappt vart jag ska börja. Sammantaget var alla nöjda och praktiken hade blivit ett väldigt värdefullt lärmoment, inte bara för praktikanterna utan även för handledarna. Att få ha någon till ens verksamhet som kommer med nya pigga ögon och som kan ställa frågor om varför man gör på ett visst sätt kan verkligen sätta igång tankarna och starta spännande processer. Jag tror alla var överens om att det har varit ett ömsesidigt utbyte.

people-2569234__480

Att sedan få höra praktikanterna berätta om sina erfarenheter värmde ett gammalt bibliotekariehjärta. Någon hade upptäckt hur viktigt det är att arbeta med beståndet på ett skolbibliotek och hur roligt det är att omvärldsbevaka kring barn- och ungdomslitteraturen. Någon fick bekräftat att det VERKLIGEN är skolbibliotekarie hen vill bli. Och alla hade haft stor behållning av sina handledare som blivit viktiga professionella yrkesförebilder för dem. Något annat som alla lyfte var hur stor del av verksamheten som har pedagogisk inriktning och att detta var någon man önskad se mer av på utbildningen Vilket jag också håller med om förstås! För att kunna ge en bra grund för yrket, och det gäller ju egentligen för alla olika biblioteksverksamheter, så är pedagogik en oerhört viktigt del. Men inte minst om man kommer att arbeta på ett skolbibliotek. I ”Skolbibliotek för bildning och utbildning” föreslås en utökning av samarbetet mellan utbildning inom biblioteks- och informationsvetenskap och lärarutbildningen. Detta kan säkert också, förutom att bidra till ett ökat samarbete mellan skolbibliotekarier och lärare, även bidra till att fler lockas till arbeta på just ett skolbibliotek.

Kommer ni ihåg frågan jag ställde i början, hur skapar man fler skolbibliotekarier? Jo man sammanför ett antal begåvade studenter från en bibliotekarieutbildning med ett antal lika begåvade människor som arbetar på skolbibliotek. Hokus pokus så har man fått en blivande skolbibliotekarie eller två.
Enkelt eller hur?

Vi hoppas på att det blir en fortsättning på detta fina samarbete, både med Stockholms stadsbibliotek och med Södertörns högskola.

Med dessa tankar önskar jag er en fortsatt fin vecka.

/Magdalena

29

apr

Dansens dag 29 april

dansens dag

Dansens dag är en internationell temadag som firas 29 april och kallas också ofta internationella dansdagen. Dagen började firas 1982 och 29 april valdes därför att det är Jean-Georges Noverres födelsedag. Noverres var en förnyare av den klassiska baletten.

I år är det såklart svårt att samlas för att dansa ihop men kanske kan du fira dagen genom att titta på en dansföreställning? På till exempel svt play finns många fina filmade föreställningar.

Hur kan då dans och skolbibliotek höra ihop? Vi har tidigare skrivit om bokdans här på skolbiblioteksbloggen som kan vara ett exempel, Böcker och dans – hur går det ihop? Testa gärna :-).

Det finns också danskompanier och koreografer som gjort särskilda föreställningar eller projekt just för bibliotek. För några veckor sedan ordnade Regionbibliotek Stockholm en temadag om dans på folkbibliotek. Där fick vi som lyssnade bland annat höra på hur man i Hallonbergen har skapat en bok utifrån dans tillsammans med sexåringar. Där fokuserades på  hur dans kan leda utforskandet av språk och skapandet av text. Utgångspunkt var frågorna: Kan man dansa fram en bok? Vilka berättelser kommer fram då? Mycket intressant och den som vill läsa mer kan göra det här: Hallonbergen stories – dansresidens med fokus på läsfrämjande.

/Jenny

På initiativ av Unesco firas Världsbokdagen varje år den 23 april. Syftet är att ”uppmärksamma böckers, författares och upphovsrättens betydelse för att sprida idéer och kunskap och för att bidra till förståelse och tolerans mellan människor”. Läs mer om världsbokdagens historia och annat på Unescos hemsida (här finns också vykort, logga och affisch att ladda ner).

Kanske får dagen extra stor uppmärksamhet världen över nu när vi uppmanas att stanna hemma? Med böckers hjälp kan vi ändå resa ut i världen och få nya intryck även om vi inte kan göra det fysiskt. För vad vore vi människor egentligen utan böcker? Boken är verkligen värd en egen dag och värd att firas på alla möjliga sätt!

VärldsboksdagenBildkälla: Pixabay

Här kommer några tips, stora som små, som kan hjälpa dig att fira dagen på din skola:

  • Anordna en bokbytardag.
  • Låt elever och personal på skolan ha en bild på den bok de läser fastsatt på tröjan.
  • Ha en liten pysselstation där elever får göra sitt eget bokmärke.
  • Sätt ihop ”överraskningspåsar” där eleverna låna böcker utifrån tema utan att veta titlarna.
  • Det är ju också en utmärkt dag för att låta elevernas egna boktips ta över biblioteket, eller varför inte skolan?
  • Svenska Bokhandlareföreningen startar det de kallar ”världsbokveckan” med att den 23 april publicera filmer med författare som riktar sig till barn 9-12 år och skolklasser som ser filmerna har sedan chans att vinna en världsboklåda. Läs mer på varldsbokveckan.se.
  • Vi har skrivit om Världsbokdagen tidigare här på Skolbiblioteksbloggen, bland annat ett längre inlägg förra året som innehåller många praktiska tips som fortfarande är aktuella: Världsbokdagen på Skolbiblioteksbloggen

Böcker kan ju också vara i olika format. Cirkulationsbiblioteket testar just nu att erbjuda alla högstadier och gymnasier i Stockholms stad att låna e-böcker så varför inte testa en att läsa en e-bok i grupp? Läs mer om testet på Cirkulationsbibliotekets blogg.

Länge leve boken! Hurra, Hurra, Hurra, Hurra!

/Jenny & Magdalena

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Kategorier