Visar inlägg med tagg:

Bild: Robert Nyberg

Dyslexiveckan 2022 är den 3 – 9 oktober och världsdyslexidagen infaller 6 oktober. Årets tema är ”Allas rätt till läsning”. Dyslexiförbundet har tagit fram material som man kan skriva ut och använda i bland annat skolbiblioteket. Här kan du till exempel hitta dessa 9 punkter som kopplar till året tema.

9 punkter om rätten till läsning:

  • Alla barn ska få möjlighet att lära sig läsa på traditionellt sätt.
  • Barn med dyslexi behöver tidigt få extra stöd för att lära sig att läsa.
  • Personer med dyslexi läser långsammare än andra efter träning.
  • Elever med dyslexi läser långsammare än andra även efter träning.
  • Elever med dyslexi behöver lästräna men de behöver också hjälpmedel för att inte hamna efter i skolan.
  • Vuxna med dyslexi kan behöva hjälpmedel för att klara arbetslivet och för att kunna vara fullt delaktiga i samhällets alla delar.
  • Att inte kunna läsa på traditionellt sätt är ett stigma som kan överbryggas med hjälpmedel.
  • Den som läser med öronen tar in samma skriftliga språk som den som läser med ögonen.
  • Den som läser med öronen utvecklar också sitt ordförråd och sin grammatiska förmåga.
  • Rätten att komma åt innehåll i texter är i högsta grad en fråga om demokrati!

Materialet och information om olika evenemang under veckan hittar du här:

Dyslexiveckan 2022, Dyslexiförbundet

Material för anpassad läsning

Att ge elever som har behov av det möjlighet att läsa med öronen är en viktig och central uppgift för skolbiblioteket. Det är skolbiblioteket som kan ge eleverna tillgång till egen nedladdning via Legimus. Är du osäker på vad som gäller och hur det går till kan du läsa mer här:

För bibliotek, Legimus.se

Folkbiblioteken har ofta så kallade äppelhyllor där man samlar medier för barn i behov av anpassad läsning av olika slag. De kommunala skolorna i Stockholms stad kan via Medioteket låna depositioner av ”äppellådor” vars innehåll bygger på folkbibliotekens arbete med äppelhyllor. Läs mer här om hur du gör för att låna depositionerna och vad lådan kan innehålla:

Äppellådor – litteratur för anpassad läsning, Pedagog Stockholm

/Jenny

Årets bibliotek är en utmärkelse som fackförbundet DIK har delat ut sedan 1986. Mångspråksbiblioteket nominerades i våras och i dagarna blev det officiellt att vi är ett av fem utvalda bibliotek som kan få priset. Så roligt! När juryn har besökt samtliga fem kommer de att välja ut tre finalister och sedan inbjuds allmänheten att vara med och rösta. Vilket bibliotek som vinner priset avslöjas under en prisutdelning på Bokmässan.

Medan vi nu väntar och fortfarande inte vet ifall Mångspråksbiblioteket går vidare vill vi passa på att glädjas över den extra uppmärksamheten. Sedan några år har tävlingen Årets bibliotek ett särskilt tema som ska synliggöra en aktuell utmaning eller frågeställning inom biblioteksvärlden och årets tema är inkludering. Den stora utmaningen att på skolbiblioteket kunna erbjuda elever litteratur på deras modersmål kan mötas med den gemensamma resurs som Mångspråksbiblioteket är. Med dess hjälp kan ALLA elever som vill läsa på sitt modersmål låna böcker och utveckla sitt språk och sin identitet genom läsning.

Jurymedlemmarna som besökte oss förra veckan fick ta del av en kort presentation, de fick tillfälle att ställa frågor och de fick en liten rundvandring. Vi hoppas att det framgick ordentligt vilken omfattande och uppskattad resurs Mångspråksbiblioteket är! Att ta reda på vilka språk som talas på skolan och att beställa böcker är inte svårt men vi påminde om hur otroligt viktigt det är att det finns en skolbibliotekarie som har ordentligt med tid för alla elevers olika behov och önskningar. Vi är extra glada över att vi hade med en skolbibliotekarie vid juryns besök som kunde framföra skolbibliotekens perspektiv.

Verksamhet som bidrar till inkludering av flerspråkiga elever är Mångspråksbibliotekets mål och tillsammans med välfungerande skolbibliotek når vi dit. Nu håller vi tummarna för att juryn och andra tycker detta är viktigt!

Följ oss på Instagram: @mangspraksbibl

Läs mer om utmärkelsen: Årets bibliotek | Fackförbundet DIK

Läs om vad vi skrev om Mångspråksbiblioteket här på skolbiblioteksbloggen när det startade 2015:

Har du upptäckt Mångspråksbiblioteket? – Skolbiblioteksbloggen

/Ingalill och Piret

23

aug

Hoppas att ni alla har upplevt en fin terminsstart och känner er förväntansfulla inför vad läsåret 22/23 kan bära med sig! En av de stora nyheterna i höst är såklart de reviderade läroplanerna. Kanske känns det fortfarande lite oklart exakt vad dessa revideringar innebär för skolbiblioteken och vi får säkert anledning att återkomma till detta här på Skolbiblioteksbloggen framöver. Men en av de stora förändringarna, som också är det som fått mest uppmärksamhet, är att det tillkommit nya formuleringar om sexualitet, samtycke och relationer samt jämställdhet. Här kanske vi kommer att kunna se en ökad efterfrågan på böcker med detta tema på skolbiblioteken? Har du några bra titlar att tipsa om? Skriv gärna en kommentar här nedan med dina bästa tips.

Vill du veta mer om de nya läroplanerna och vad som är nytt kan du läsa mer via dessa länkar:

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet – Lgr22 – Skolverket

Nytt i läroplanernas inledande delar 2022 – Skolverket

Ändrade läroplaner och kursplaner hösten 2022 – Skolverket

En annan nyhet är att grundsärskolan kommer att byta namn till anpassad grundskola från juli 2023. Detta efter ett förslag från elever!

Dagar att uppmärksamma hösten 2022

Även efter att året höjdpunkt, dvs surströmmingspremiären tredje torsdagen i augusti ;-), klarats av så finns det dagar som förtjänar att uppmärksammas lite extra i skolbiblioteket i höst som till exempel:

  • 8 september  – Internationella läskunnighetsdagen
  • 11 september – Valdagen
  • 18 september – E-bokens dag
  • 26 september – Europeiska språkdagen
  • 15 oktober – Meetoo-dagen
  • 24 oktober – FN-dagen
  • 4 november – No hate day
  • 20 november – Barnkonventionsdagen
  • 28 november – Augustpriset tillkännages
  • 10 december – Nobeldagen

Säkert har jag glömt någon viktig dag och på exempelvis sidan temdagar.se kan du hitta fler exempel på dagar att fira/uppmärksamma.

/Jenny

I år firar världens största barnbokspris Astrid Lindgren Memorial Award (ALMA) 20-års jubileum och nyligen var det stor prisutdelning med med pompa och ståt på konserthuset. Samma vecka anordnade vi på Medioteket vår traditionella sommarfrukost för skolbibliotekspersonalen i Stockholm. Så kul att kunna göra det fysiskt igen! Temat på frukosten var just ALMA och vi fick veta mer om pristagarnas böcker och hur man kan använda ALMA som inspiration för litteraturarbete, läsfrämjande och värdegrundsstärkande arbeten. Vilket också finns beskrivet i den nya boken Världens bästa böcker: Läsglädje med ALMA – Astrid Lindgren Memorial Award, som är skriven av en av stadens prisbelönta skolbibliotekarier som också var den som föreläste för oss (personuppgifter får vi ju inte skriva ut, men här kan du läsa mer om hennes arbete: Vad gör de i biblioteket? )

Ytterligare ett sätt att arbeta med ALMA-böckerna är att delta i tävlingen En bok i världen. Tävlingen riktar sig till grupper från förskoleklass till årskurs sex och syftar till att locka till läsning från olika delar av världen.

Tävlingen En bok i världen (länk till Pedagog Stockholm)

Vill du veta mer om boken och ALMA-pristagarna?

Här kommer några länktips:

Tips på sommarlovsläsning

En annan tradition på Medioteket är att Cirkulationsbibliotekets bibliotekarier sammanställer en tipslista över ett urval av vårens nyutkomna böcker. För oavsett var man befinner sig så bjuder sommarlovet förhoppningsvis på många och långa lästillfällen.

Boktips för jul- och sommarlovsläsning (länk till Cirkbloggen)

Härlig sommarläsning önskar vi på Medioteket!

Kungliga biblioteket (KB) sammanställer via enkäter statistik över landets alla bibliotek varje år. Nu är sammanställningen över förra året klar och du kan läsa mer samt ladda ner hela rapporten KBs webbplats.

Bibli­o­teks­sta­tisti­ken 2021: Fler aktiviteter under pandemins andra år – Kungliga biblioteket

De har skett en viss ökning av elever som har tillgång till bemannade skolbibliotek sedan föregående år. Totalt går minst 563 000 elever i grund- och gymnasieskolor med tillgång till något av de 881 enskilda skolbibliotek som har minst en halvtidsbemanning. Det är cirka 30 000 fler elever än 2020. Sammantaget med de  integrerade folk- och skolbibliotek som finns i landet så är det 46 % av eleverna  som hade tillgång till skolbibliotek med minst halvtidsbemanning (2020 var siffran 45 %).

Annat som går att läsa i rapporten är bland annat att:

  • enskilda skolbibliotek i genomsnitt har ett 30-tal sittplatser
  • den genomsnittliga golvytan är 170 kvadratmeter
  • skolbiblioteken har i genomsnitt 22 medier per elev
  • medelvärdet för kostnad per elev av fysiska medier uppgår till 95 kronor
  • skolbiblioteken har i medeltal öppet 30 timmar per vecka

/Jenny

3 maj 2012 publicerade skolbiblioteksbloggen sitt allra första inlägg. Det är exakt 10 år sedan idag! Du hittar det och andra inlägg som gjordes i maj 2012 här:

Inlägg på Skolbiblioteksbloggen maj 2012

Totalt 390 inlägg har vi publicerat sedan dess.

Vad hände mer 2012?

Det här med tidsperspektiv är ibland svårt. Vissa saker som hände för 10 år sedan känns som de hände igår och annat som det hände för minst 20 år sedan… Men här är ett axplock av det som hände i världen 2012 (källa Wikipedia och Svt). Minns du?

  • Håkan Juholt avgår som socialdemokraternas partiordförande.
  • Valdimir Putin väljs åter till president i Ryssland, men anklagas för fusk
  • Prinsessan Estelle föds
  • Facebook köper Instagram
  • Loreen vinner Eurovision song contest
  • Barack Obama blir omvald som president  USA
  • Gangnam style blev den första videon att få över en miljard träffar på youtube
  • Årets ord är hen
  • ”Torka aldrig tårar utan handskar” kommer som bok och tv-serie
  • Mo Yan får nobelpriset i litteratur
  • Kuus Kuijer tilldelas ALMA-priset

Världsboksdagen firas varje år 23 april. I år infaller själva dagen på en lördag men varför inte fira hela veckan före eller efter? Det är väl boken värd :-).

Vad kan du då hitta på i skolbiblioteket? Många bra idéer är värda att återanvändas och vi har flera gånger tidigare här på skolbiblioteksbloggen skrivit om vad man kan göra i skolbiblioteket för att uppmärksamma världsboksdagen. De inläggen hittar du här:

Sökning Världsboksdagen på skolbiblioteksbloggen

Men året 2022 är inte likt de andra åren på så sätt att vi på våra skolor tar emot många barn på flykt från kriget i Ukraina. Med anledning av detta vill jag tipsa extra om silent books (även dessa har vi skrivit om flertalet gånger förut i olika sammanhang: Sökning silent books på skolbiblioteksbloggen).

Silent books

Men silent books menas böcker som är helt  bildbaserade och saknar text. Silent books ger stor frihet kring samtal om böckerna, på det språk som passar bäst. När berättelsen blir tolkad utan tillgänglig text aktiveras fantasin. Det finns inget rätt eller fel. Arbetet med silent books öppnar för många möjligheter till språkutveckling. Böckerna skapar ett aktivt förhållningssätt – läsaren inspireras till att själv berätta och ta över författarrösten. De/den som läser blir medskapare.

Ett tips hur du kan inleda just kring silent books är att: Välj en bok, sitt tillsammans, visa varje sida. Du behöver inte säga något. Var öppen för vad deltagarna säger, låt dem säga det som behövs. Låt dig överraskas av den närvaro och koncentration som kan uppstå. När boken är slut, be om ett ord som säger något om boken. Ibland lämnar stunden efter sig en känsla av lugn och ro samtidigt som den är konkret och förankrad i upplevelsen.

IBBY, International Board on Books for Young People, arbetade med och skrev om silent books 2015, i syfte är att utveckla metoder för arbete med textlösa bilderböcker i samverkan mellan folkbibliotek och flyktingförläggningar. Bland annat från denna handbok som vi varmt rekommenderar (som tipset ovan är hämtad ifrån):

Handbok silent books, IBBY (länk till dropbox)

/Jenny

Fantastiskt roligt att återigen få gratulera Enbacksskolan till erkännandet ”Skolbibliotek i världsklass” Utmärkelsen delar fackförbundet DIK ut för tionde året i rad.

Enbacksskolan, skolbibliotekarien, eleverna, pedagogerna och skolledningen får priset för att biblioteket och verksamheten där är så väl integrerat i undervisningen och i skolans kvalitetsarbete. Läs mer om utmärkelsen och om kriterierna här

När jag frågar skolbibliotekarien om varför Enbacksskolan och skolbiblioteket där tilldelats priset svarar hon:

”Skolbiblioteksverksamheten är nu stabil på skolan. Vi har en arbetsplan som utvärderas och ändras lite grand varje år men grundstrukturen för samverkan mellan bibliotekarie och lärare respektive fritidshemspersonal är klar.

Ett av skolans prioriterade mål är att utveckla elevernas läsförståelse, särskilt av sakprosa, och därför är läsningen fokus för skolbiblioteksverksamheten. MIK-delen finns med integrerat med arbetet runt läsning och böcker, och genom några enstaka fristående projekt till exempel med Wikimini.”

Läs mer om skolbibliotekariens arbete på Enbacksskolan här:

Bloggen Vad gör de i biblioteket? | Pedagog Stockholm

/Maria

Artificiell intelligens, eller AI, har funnits i populärkulturen under lång tid, bland annat genom Isaac Asimovs, Philip K. Dicks och Arthur C. Clarkes berättelser. Dystopiska framtidsscenarier där människa och maskin är i polemik med varandra är ett vanligt tema, men hur ser egentligen verklighetens AI ut? Det var temat för ett tillfälle av föreläsningsserien Månadens MIK och här kommer några nedslag därifrån.

Begreppet AI står för maskiners förmåga att utföra uppgifter som normalt sett kräver mänsklig intelligens. Med så kallad deep-learning kan maskinerna också göra egna slutsatser. Du använder antagligen AI varje dag. Visste du det? Vår vardag är nämligen full av AI. Det är AI som ger oss tips på nästa serie att se på strömningstjänsten och som ger oss anpassade träffar i sökmotorn. Det är också AI som kan hjälpa läkare att ställa diagnoser, skicka ut drönare att vattna sädesfält och matcha dig till rätt jobb på arbetsförmedlingen. Stockholms stad har till och med en egen AI-plan. AI-planen beskriver ett antal områden och aktiviteter kring vad staden behöver bevaka, stärka och utveckla för att ha rätt förutsättningar att på ett säkert, etiskt och hållbart sätt kunna använda den nya tekniken inom AI och du hittar den här (om du är inloggad i Stockholms stad):

Stadens arbete med AI – Stockholms stads intranät

Falska bilder och filmklipp

Allteftersom AI utvecklas så blir det svårare och svårare (omöjligt?) för det mänskliga ögat att skilja falska bilder från äkta. En bildgenerator som med hjälp av AI genererar bilder på personer som inte existerar är intressant att titta närmare på även med elever. ”This person does not exist” är en sådan sida, en slumpmässig ansiktsgenerator. Något man sedan kan träna sig på genom att gissa vilken bild som som är äkta och vilken som inte är det via sidan ”Which face is real”. På sidan finns också tips på hur du kan känna igen en bild av en falsk person.

ThisPersonDoesNotExist – Random AI Genererade Bilder av Falska Personer 

Which Face Is Real?

Även falska videoklipp, så kallade deep-fakes, blir mer och mer svåra att skilja från verkliga. Något som kan användas i propagandasyfte och få konsekvenser för vår demokrati i förlängningen. På den här sidan finns exempel på några från Storbritannien med bland annat premiärministern som är kusligt verkliga:

Deepfakes – Future Advocacy

Mer att läsa och lära

Är du intresserad av att lära dig med om AI så kommer här några tips. Kursen Elements of AI är en gratis onlinekurs som också finns på svenska. Den som genomgått hela kursen kan också få högskolepoäng för den:

Elements of AI-kurs om grunderna i artificiell intelligens

Det finns maskiner som kan besegra människor i till exempel schack, men kommer AI att kunna utvecklas så att maskiner kan skriva poesi som en människa? Mycket tveksamt enligt detta blogginlägg (på engelska):

The Machines Are Coming, and They Write Really Bad Poetry (lithub.com)

Nedan hittar du som avslutning en bild med böcker att fördjupa dig i. Trevlig läsning!

Är poesi mest korta rader på en vit boksida, underliga liknelser och i huvudsak något svårt? Svaret är att det visserligen kan vara det, men att det ingalunda måste vara det – poesi kan också få oss att tänka djupt, känna starkt, ompröva våra sanningar och inspirera till eget skrivande. Poesi kan vara ren språkglädje! Detta ville vi förmedla vid en workshop där vi ägnade oss åt poesi i olika former. Vi ville även ge tillfälle att pröva några metoder och arbetssätt som passar att arbeta med i skolan.

Men varför ska vi då arbeta med poesi i skolan?

Jo, för att förutom att känslor och fantasi tränas, så främjas språkutvecklingen av poesins nyskapande språkarbete. Dessutom består vårt litteraturarv till stor del av poesi.

Med utgångspunkt i att poesi kan skapas utifrån på förhand givna ramar fick deltagarna pröva på att skapa egna dikter. För att undvika det motstånd som det kan innebära att sitta med ett helt vitt papper framför sig så kan man pröva på att skapa poesi utifrån ord och meningar som redan finns. ”Black-out poetry” innebär att man har en sida text framför sig och helt enkelt svärtar bort det man inte vill ha kvar. Sedan kan man sätta ihop en dikt av de ord och meningar som finns kvar. Detta brukar vara ett uppskattat arbetssätt bland elever – bara det att man FÅR rita på en sida är spännande. Deltagarna fick även pröva ”Tre-kolumnsdikt”, ”Kylskåpspoesi” och ”Lägg om en dikt”.

Avslutningsvis fick deltagarna dela med sig av egna erfarenheter från att arbeta med poesi i skolan. Vi fick exempel från både frivilligt och ofrivilligt diktskrivande! Vi som höll i workshopen vill gärna fortsätta att främja poesin på olika sätt och vi har några idéer inför framtiden. Om du blir nyfiken och vill veta mer är du välkommen att höra av dig till oss på skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

/Maria, Ingalill och Anja

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Kategorier