Aktuellt

2022

januari

Snart har våra röster tystnat, men budskapet måste föras vidare så att historien brott inte upprepas.
Emerich Roth

Den 27 januari varje år uppmärksammar världen Förintelsens minnesdag. Vi har tidigare här på skolbiblioteksbloggen skrivit om hur skolbiblioteket kan uppmärksamma dagen, 8 sätt att uppmärksamma Förintelsens minnesdag. De flesta tipsen är fortfarande högst aktuella! Ytterligare tips är att uppmärksamma de ögonvittnen som berättat om sina personliga erfarenheter på olika sätt. Emerich Roths livsgärning kan du läsa mer om på exempelvis Emerichfondens sida:

Emerichfonden 

Vad vill du säga till den som vill rädda världen? — Att lilla jag kan inte rädda hela världen. Men lilla jag kan hjälpa en människa i min närmaste omgivning. Om varje barn i skolan tänkte så, då skulle tusentals barn kunna hitta en positiv gemenskap istället för att fångas av gäng. Så hjälp en enda människa istället för att rädda hela världen.”
Emerich Roth

God fortsättning! Med en nytt år framför oss som vi ännu inte vet något om kan det kännas skönt att planera några dagar lite extra, att ha något att se fram emot och hålla fast vid i osäkra tider. Det finns numer väldigt många olika temadagar av olika slag, en del mer kända än andra och en del mer passande att uppmärksamma i skolbiblioteket än andra. Här kommer några förslag på dagar att uppmärksamma  under våren 2022.

Januari
20 – Lösenordsbytardagen
27 – Förintelsens minnesdag

Februari
6 – Samernas nationaldag
8 – Safer internet day
14 – Alla hjärtans dag
21 – Modersmålsdagen

Mars
1 – Krama en bibliotekariedagen (men den ställs antagligen in pga restriktioner…)
8 – Internationella kvinnodagen
14 – Pi-dagen
21 – Rocka sockorna-dagen + Världspoesidagen
22 – ALMA-priset tillkännages
25 – Tolkien reading day

April
1 – Skojardagen
2 – Internationella barnboksdagen
8 – Romernas internationella dag
23 – Världsboksdagen
29 – Dansens dag

Maj
2 – Harry Potter-dagen
4 – Star wars-dagen (”May the fourth” be with you)
10 – Fritidshemmens dag
14 – Teckenspråkets dag
17 – Internationella dagen mot homo- och transfobi

Vill du ha förslag på ännu fler temadagar  så kolla in temadagar.se/kalender. 

Hur kan du då göra för att uppmärksamma dessa dagar? Jo, till exempel:

  • Skylta med passande böcker och andra medier, i skolbiblioteket och/eller på andra platser på skolan.
  • Göra en utställning i skolbiblioteket, till exempel brukar Forum för levande historia varje är ta fram en utskrivningsbar miniutställning i samband med Förintelsens minnesdag 27 januari. Eller be någon klass göra en utställning?
  • Sätt ihop quiz, tipspromenad eller annan tävling utifrån temat på dagen.
  • Arrangera högläsningsstund eller filmvisning i skolbiblioteket.
  • Skriva dikter och noveller på temat.

Säkert har du många andra kreativa idéer på vad som kan göras. :-). Dela gärna med dig i en kommentar nedan.

/Jenny

2021

december

Snart är det dags för jullov och Cirkulationsbiblioteket har traditionsenligt gjort en tipslista på jullovsläsning. Om du inte redan sett den så kommer den här:

Tips på jullovsläsning 2021

I fredags genomförde vi också en annan tradition med flera år på nacken, en julfrukost för skobibliotekspersonalen i Stockholm. Temat var översättning och vi fick lära oss om en översättares process, vad man behöver tänka extra på och lite kort om språket arabiska.

Kort om arabiska språket

Visste du till exempel att böcker på arabiska är skrivna på ett formellt språk som används i formella sammanhang? I vardagssammanhang talas olika dialekter, vilket också är modersmålet. Det finns inte heller så många låneord som kan finnas i många andra språk, utan istället konstruerar man nya ord. Det finns tre grundkonsonanter som ord oftast består av, dessa är KTB.

Om att översätta bilderböcker

Att översätta bilderböcker innebär en extra utmaning då det är något mer än bara texten man måste tänka på – bilderna! Då bilder ofta har en riktning är det något man måste ta hänsyn till när man översätter. Ofta måste man till exempel spegelvända en bild för att rörelsen i bilden ska följa textens riktning. Det är dock inte alltid så lätt då detaljer i bilden kan bli fel vid en spegelvändning. När det gäller bilderböcker är det också extra viktigt att de ska kunna högläsas, att det ska kännas bra i munnen och orden flöda. Ett tips är därför att börja med att översätta texten ordagrant för att sedan läsa texten högt om och om igen.

Ett exempel som visades på hur knepigt det kan vara att översätta var bilderboken ”Katten med kringlan” (länk: https://www.arabarnlitt.se/post/katten-med-kringlan) Rubriken på arabiska innehåller orden Ka´ak, vilket är ett  sorts bröd som säljs på marknader runt om i Mellanöstern. Hur ska man översätta det? Efter mycket funderande blev det kringla.

Med detta önskar vi på Medioteket önskar dig ett vilsamt jullov med många möjligheter till läsupplevelser! Nästa år återkommer vi med nya inlägg på skolbiblioteksbloggen.

 

 

 

Innehållet i det här blogginlägget är en hopslagning av flera föreläsningar och artiklar. På grund av Schrems II och det som följt i kölvattnet av den domen (som du säkert läst om) får vi tråkigt nog inte publicera personuppgifter här på skolbiblioteksbloggen. Men om du följer länkarna längst ner i inlägget kan du se namnen på dem vars tankar och ord ligger till grund för det jag skriver om.

Demokratin utmanas

Vi har under ett par år sett en global tillbakagång för demokratin i världen. Det är en skrämmande utveckling och enligt flera experter står demokratin inför ett viktigt vägval just nu. Sociala medier spelar en stor  och tung roll genom bland annat desinformationskampanjer med syfte att skapa konflikter och underminera demokratin. Tendenserna syns i hela världen och även i stabila demokratier som Sverige behöver vi idag försvara oss gentemot vilseledande information.

Kanske tänker vi att det som har hänt i andra länder, där autoritära krafter tagit makten, inte kan hända i Sverige där vi har en så stabil demokrati?  Men då ska vi hålla i minnet att demokratier är skapade av människor och människor är styrda av känslor. Vi blir manipulerade känslomässigt i bland annat sociala medier och tänker då inte rationellt och att skilja mellan äkta och falska nyheter är svårt. Svårigheten i att skilja trovärdig information från vilseledande sådan gäller alla, från professorer på elituniversitet till grundskoleelever.

Om mänskligheten ska kunna tackla svåra komplexa frågor som klimatkrisen och coronaviruset är det viktigt att vi har en gemensam världsbild som utgångspunkt. Om våra världsbilder slits isär av exempelvis ”vi och dom”-retorik blir det svårt att hitta strategier för att bekämpa hoten. Även när det gäller att förstärka olika världsbilder spelar sociala medier en stor roll. När konspirationsteorier, kunskapsmotstånd och känsloladdad retorik tar över riskerar demokratin att försvagas och på sikt gå under. För att försvara demokratin blir det därför viktigt att vi kan hantera våra nyhetsflöden på ett sätt som gör att vi håller oss informerade och inte är felinformerade. Skoliblioteken kan här spela en väldigt viktig roll!

Vad kan vi göra i skolbiblioteket?

Det finns tyvärr ingen snabb och enkel lösning på problemet med digital desinformation. Men det finns olika saker vi kan göra i skolbiblioteket för att ge eleverna motståndskraft. Här kommer några tips.

Att jobba med källkritik är viktigt men lika viktigt är också att veta var bra information finns och vilka källor man kan lita på. Med andra ord källtillit. Därför är det bra om undervisning i olika ämnen visar på var bra informationen finns i just det ämnet, vem man kan lita på. Att ha ett nyhetsflöde som går att lita på är en bra grund för att kunna upptäcka när något inte verkar stämma.

En av författarna till boken Därför Demokrati: Om kunskapen och folkstyret tipsade, på en föreläsning anordnad av Lärarförbundet, om saker skolan kan göra. För det första; ge inte intrycket att det finns två lika rimliga sidor där det välgrundade ställs mot det helt ogrundade (tex ha inte debatt om huruvida förintelsen ägde rum, för det vet vi att den gjorde).

För det andra, lär eleverna:

  • vad som kännetecknar ett gott argument (dvs något med sanna premisser som ger stöd för slutsatsen).
  • att undvika tankefällor och retoriska knep – förklara varför personangrepp inte är acceptabelt.
  • ödmjukhet: Vi kan ha fel!
  • att skilja på fakta och värderingar.
  • källtillit, inte bara källkritik.
  • Göra faktakontroller. (Men det räcker inte att falskstämpla utan vi måste också ge det rätta svaret och förklara varför det är rätt).

Prebunking och debunking

Undervisning som ”vaccinerar” (prebunking) mot desinformation och lär ut vetenskapligt baserade strategier för faktagranskning (debunking) är en bra början för att motverka desinformation, enligt forskare. Exempel på prebunking är spelet Bad News Games där den som spelar själv får agera manipulatör och försöka hitta olika strategier för att manipulera människor på nätet. Att genom spel få leka med olika former av desinformation kan ge en förbättrad motståndskraft emot just detta. Andra spel som berör ämnet är Breaking Harmony Square som går ut på att försöka splittra invånarna i en stad och Go Viral som handlar om desinformation kopplat till coronapandemin. De båda senare spelen finns på engelska och några andra språk (ej svenska).

Bad News (badnewsgame.se)

Harmony Square (harmonysquare.game)

Play GO VIRAL! | Stop Covid-19 misinformation spreading (goviralgame.com)

Exempel på debunking är att ge eleverna strategier och verktyg för att kunna tänka som en faktagranskare. Att kunna lämna en sida med tveksam information och göra text- och bildsökningar med olika digitala verktyg är en viktig förmåga att lära ut. Det går idag inte att med blotta ögat se vad som är äkta eller manipulerat om det är välgjort. Det krävs istället ett kritiskt tänkande i kombination med tekniska färdigheter för att dubbelkolla informationen.

Nyhetsvärderaren är ett praktiskt exempel där eleverna genom självtest med inbyggd feedback lär sig att bedöma informationens trovärdighet.

Att värdera nyheter (nyhetsvarderaren.se)

Vi behöver göra allt i vår makt för att värna demokratin och vända den negativa utvecklingen och vi kan bidra. Som nobels fredspristagare avslutade på en föreläsning under internetdagarna:

What we do matters, what you do matters!

Läs mer

Bildning och utbildning emot desinformation – Digiteket

Sociala medier – hot mot demokratin och psykisk hälsa – Biblioteksbladet

 ”Våldet online stannar inte online”  – Internetstiftelsen

/Jenny

november

Det finns saker som är så bra att de förtjänar att upprepas och påminnas om flera gånger. Svenska Barnboksakademins 17 skäl för barnboken är en av dem! 17 skäl för barnboken är namnet på den samling goda argument för barnlitteratur som Barnboksakademin första gången sammanställde 1996 och som sedan har reviderats 2004 och 2017. Materialet finns i olika former – som affischer att sätta upp i till exempel skolbiblioteket, som bildspel att visa stor skärm, som pixibok mm. Det finns också en lärarhandledning och översättningar till olika språk. Illustrationerna är gjorde av kända svenska barnboksskapare och allt finns att hitta och läsa om på Svenska Barnboksakademins webb.

17 skäl för barnboken (Svenska Barnboksakademin)

Här är 17 skäl för barnboken i sin helhet

1. Boken kan få oss att skratta och gråta, den kan trösta och visa oss nya möjligheter.

2. Boken hjälper oss att utveckla vårt språk och vårt ordförråd.

3. Boken stimulerar fantasin och övar oss i att skapa inre bilder.

4. Boken kan väcka nya frågor som engagerar och ger oss något att tänka vidare på.

5. Boken ger oss begrepp att tänka med, den vidgar vårt medvetande och vår värld.

6. Boken ger oss kunskap om natur, teknik och historia, om andra länder och andra sätt att leva.

7. Boken låter oss vara någon annan. Det tränar vår förmåga till medkänsla och empati.

8. Boken får oss att fundera över vad som är rätt eller fel, gott eller ont.

9. Boken kan förklara verkligheten och hjälpa oss att förstå sammanhang.

10. Boken kan visa oss att det mesta kan ses från olika håll.

11. Boken stärker vår självkänsla när vi upptäcker att det finns andra som tänker och känner som vi.

12. Boken hjälper oss att förstå att vi både är lika och olika.

13. Boken ger sällskap när vi är ensamma.

14. Boken är en del av kulturarvet. Den ger oss gemensamma läsupplevelser och referensramar.

15. Den höglästa boken är en mötesplats för barn och vuxna.

16. Barnboken låter oss möta olika konstformer som illustration, fotografi, poesi och dramatik.

17. Barnboken är det första mötet med litteraturen – en oändlig värld som räcker livet ut.

Visst är barnböcker helt fantastiska?

/Jennny

Att kunna läsa är en sak, att kunna läsa skönlitteratur en annan.

Citatet ovan inledde en föreläsning om biblioterapi för skolbibliotekspersonal på grundskolan och gymnasiet torsdag 11 november. Biblioterapi, eller litteraturterapi, är en terapiform som utgår ifrån läsning av skönlitterära böcker och samtal kring dessa för att uppnå ökad psykisk hälsa eller personlig utveckling. En startpunkt för  biblioterapin var under första världskriget, när man upptäckte att läsning kunde hjälpa traumatiserade soldater. Man ställde sig frågan ”kan poesi rädda liv?” och fann att svaret var ja. Det biblioterapeutiska arbetssättet har därefter utvecklats i främst USA och Storbritannien, men intresset i Sverige har ökat stort under de senaste åren. I Finland har det funnits en förening för biblioterapi sedan 1981 (Sveriges motsvarighet startade 2021).

Man kan säga att biblioterapi är en läsrörelse som flyttar fokus från vad texten är till vad texten gör med läsaren.

Olika versioner av biblioterapi

Det finns olika versioner, eller inriktningar, av biblioterapi. Gemensamt är att de alla fungerar både hälsofrämjande och läsfrämjande. I grunden ligger en övertygelse om att skönlitteraturen gör något med den som läser, att den angår oss som människor och att den angår våra liv.

  1.  I den transformativa versionen är det känslorna som står i fokus. Att bli riktigt berörd kan sätta igång en förändring och det känslomässiga engagemanget är en nödvändighet. Det räcker inte enbart med en intellektuell analys av en text för att nå det terapeutiska syftet.
  2. En annan inriktning handlar om ekspism. Att kunna fly en tuff verklighet, att fly sig själv, fungerar helande och hjälper till att exempelvis bearbeta utmattningssymptom.
  3. Det finns även existentiell biblioterapi som genom existentiella samtal fokuserar på livsmening och inte på sjukdom eller trauman. Det handlar här om identitetsskapande och mening. Allt som gör ont är inte sjukt utan ganska mycket är bara livet som vi måste hitta sätt att hantera.

Några tips

  • Gör en egen terapeutisk livslinje där du från barndomen fram till idag skriver upp vilka läsupplevelser som påverkat dig starkast. Vilka böcker minns du? Vilka har satt spår?
  • Vill du läsa mer om biblioterapi finns bland annat denna nyutgivna bok att fördjupa sig i: Läs dig själv : om biblioterapi, läsmotivation och livsmening av Nina Ström (fd Frid).

oktober

För att de som besöker skolbiblioteket ska kunna hitta, förstå och känna sig trygga är visuellt stöd en viktig del. Det kan för vissa elever vara en helt nödvändig hjälp, men det är också något som alla elever har nytta av. Med visuellt stöd menas exempelvis bilder, symboler, kroppsspråk, stödtecken och tydlig textlayout.

Varför är bilder och annat visuellt stöd bra?

Anledningarna till att använda sig av visuellt stöd i undervisning är många och här är några av dem:

  • Bilderna stannar kvar längre än det talade ordet och detta ger eleverna större möjlighet att bearbeta och processa jämfört med när de bara får information muntligt.
  • Bilder kan hjälpa till att minska stress vilket i sin tur kan öka tryggheten hos eleverna.
  • Visuellt stöd kan hjälpa eleverna att se vad det är du menar.
  • Visuellt stöd kan hjälpa till att förbereda inför förändringar och övergångar vilket kan hjälpa eleverna att bli mer självständiga.

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) sammanfattar fler argument för visuellt stöd i undervisningen i denna film:

 

Exempel på visuellt stöd i skolbiblioteket

På expertnätverksträffen för Äppelhyllor som Svensk biblioteksförening anordnade 13 oktober var temat skyltning och bildstöd. Här är några av de saker som togs upp på träffen.

En orienteringskarta över skolbiblioteket är ett av exemplen som lyftes. En fysisk karta över biblioteksrummet som sitter uppsatt vid ingången hjälper eleverna att hitta och förstå̊ hur biblioteket är utformat. Tips är att använda färger och visuella tecken som till exempel bildstöd för att visa de olika sektionerna och platserna i biblioteket. Men när det gäller färgkodning så tänk på att det är ca 10% av eleverna som har defekt färgseende (källa Defekt färgseende (Wikipedia) – så kanske bra att kombinera färger med exempelvis mönster?

Andra exempel på visuellt stöd är att ha en dagordning uppsatt på vad som kommer att hända under lektionen, gärna med text och bild. Använd också ett hjälpmedel för att visualisera tid, till exempel en time-timer klocka. Då kan eleverna följa hur lång tid det är kvar av lektionen, vilket underlättar koncentrationsförmågan.

Tänk noga över vilka skyltar du har uppsatta i biblioteket. Behövs alla skyltar? Kan de göras tydligare och på så sätt bli mer begripliga? Tänk klartext och lättläst! Föreningen Begripsam tipsade om skriften ”19 råd för att skriva begriplig text” som innehåller handfasta råd.
19 råd (begripligtext.se)
Begripsam – förening och bolag (begripsam.se)

Skolor i Stockholms stad har tillgång till bildprogrammet Widgit Online. Det är ett bildstödsprogram där du enkelt kan skapa, spara och dela bildstödsmaterial med hjälp av någon av de många mallarna och cirka 14 000 bilder. Bilderna passar bra att  använda i skyltning och på affischer.
Widgit Online

/Jenny

Förra året lanserade Nationella Skolbiblioteksgruppen (NSG) för första gången idén om Skolbibliotekets dag. Valet av dag föll på 27 oktober som är Internationella skolbiblioteksdagen. Internationella skolbiblioteksdagen är instiftad av International Association of School Librarianship 1999. Förra året inföll dagen på lovveckan vilket några tyckte var dålig timing. Men så blir det inte i år inte i år :-). Syftet med dagen är främst att uppmärksamma skolbibliotekens roll för elevers språkutveckling och digitala kompetens. Målgruppen är i första hand bibliotekarieutbildningarna, i andra hand lärarutbildningar och rektorsutbildningarna – i syfte att få flera att vilja arbeta på skolbibliotek.

Men NSG uppmanar också alla yrkesverksamma skolbibliotekarier att den 27/10 dela inspiration kring yrket på sociala medier med hashtaggen #skolbiblioteketsdag21. Förhoppningsvis kan så många som möjligt vara med och bidra. Skolbibliotek gör skillnad alla dagar under året!

Filmen ovan, en affisch och lite annat hittar du på NSGs webbsida: Skolbibliotekets dag (Nationella skolbiblioteksgruppen).

Ett tips inför dagen kan vara att ladda inför läslovet med Kulturrådets barn- och ungdomsbokskatalog, exempel på hur du kan göra det hittar du här. Om du inte hunnit beställa katalogen ännu (helt gratis) kan du göra det på Kulturrådets webb:

Bästa boktipsen för barn och unga (kulturradet.se)

/Jenny

september

Vallastadens skolas fokusbibliotek i Linköping är utsett till årets skolbibliotek. Biblioteket har en verksamhet som vänder sig till alla elever oavsett deras förutsättningar. Priset delades ut på Bokmässan förra veckan och där presenterade skolbibliotekarien verksamheten närmare.

Foto: Ida Ross

Biblioteket är en naturlig del av undervisningen

Skolbiblioteket är en pedagogisk resurs och är integrerad i undervisningen på skolan med läsfrämjande, källkritik och informationssökning som viktiga delar. Vad som utmärker biblioteket är undervisningen och samarbetet med rektor, pedagoger och med elever.

Skolbibliotekarien har ett nära samarbete med rektor och tillsammans driver de utvecklingsarbete på skolan. En gemensam handlingsplan tas fram för skolans biblioteksverksamhet där roller och uppdrag i skolbibliotekariens verksamhet är tydliga. Bibliotekarien menar också att det är viktigt att tillhöra ett arbetslag så att skolbiblioteket blir en naturlig del av undervisningen.

Samarbete med grundsärskolan och fritids

Grundsärskolan besöker biblioteket varje vecka och får även ta emot författarbesök. Biblioteket har ett brett och omfattande mediebestånd där olika elevgruppers behov blir tillgodosedda. Undervisningen i grundsärskolan kompletteras av temabokpåsar från skolans bibliotek med litteratur och faktaböcker i ämnen som ingår i särskolans läroplan. Bibliotekarien undervisar dessa elevgrupper i källkritik utifrån bilderböcker med källkritiska frågeställningar. Informationssökning görs tillsammans med eleverna på nätet utifrån bilderböcker med olika innehåll. I samarbetet med fritidshemmet fortsätter både det läsfrämjande och det digitala arbetet och bibliotekarien är med och stöttar. Nationella skolbiblioteksgruppen lyfter särskilt fram Vallastadens skolbiblioteks samarbete med fritidshemmet i sin motivering.

Juryns två hedersomnämnanden gick till Sandsbro skola i Växjö och Lindeskolan i Lindesberg.

Läs mer om utmärkelsen årets skolbibliotek och juryns motivering här: Årets skolbibliotek – Nationella skolbiblioteksgruppen (wordpress.com)

Till sist vill jag påminna om att du som arbetar på skolbibliotek i Stockholms stad kan låna en äppellåda med ett anpassat innehåll av böcker och konkret material tänkta för elever i behov av anpassningar.
Äppellådor – litteratur för anpassad läsning – Pedagog Stockholm.

Vi erbjuder också ett idé- och metodmaterial som en väg att stärka samarbetet mellan skolbiblioteken och fritidshemmen. Du hittar idématerialet som bygger på textlösa böcker här: Silent books – Cirkbloggen.

/Maria

Undersökningen Ungar & medier sammanställer barns och ungas medievanor och attityder kring medier. Det är Sveriges största statistiska undersökning i ämnet och undersökningen har genomförts vartannat år sedan 2005. Ansvariga är Statens Medieråd och de tillfrågade är mellan 9-18 år gamla. Årets upplaga innehåller även frågor som specifikt handlar om hur coronapandemin påverkat medieanvändningen. Klicka på länken om du vill läsa mer och ladda ner rapporten:

Ungar & medier 2021 (statensmedierad.se)

Vi kan av undersökningen bland annat se att:

  • Från 11 års ålder är den dagliga mobilanvändningen i princip hundraprocentig. Tiden som barn och unga använder mobilen en vanlig dag har ökat från föregående undersökning, både bland pojkar och flickor.
  • Användningen av sociala medier har ökat markant, särskilt i åldersgruppen 9-12 år där 7 av 10 anger att de använder sociala medier. Snapchat är det sociala medium som flest använder dagligen i alla åldersgrupper, tätt följt av Instagram och Tiktok.
  • Den dagliga läsningen minskar i de flesta åldrar och uppfattningen att för lite tid ägnas åt läsning ökar. Jämfört med 2018 är det bara bland 9- och 10-åringarna som den dagliga läsningen ökar. I alla andra åldrar minskar läsningen. Minskningen är större i de äldre åldrarna.
  • Det finns ett stort förtroende för etablerade etermedier och myndigheter när det gäller nyhetsförmedling. Förtroendet är lägre för sociala medier när det gäller nyhetsförmedling men ändå används sociala medier i högre grad än etablerade nyhetsmedier för detta syfte.

/Jenny

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Senaste kommentarer

Kategorier