Visar inlägg med kategori:

7

mar

Nominera ny läsambassadör!

Läsambassadören är en författare eller illustratör som är utsedd för att främja läslust och sprida medvetenhet om hur viktigt det är med litteratur för unga. 

Johan Unenge är vår första läsambassadör och har nu nått halvtid i sitt viktiga uppdrag. 2013 är det dags för en ny nu verksam författare eller illustratör av kvalitetslitteratur för barn och unga att ta över stafettpinnen och du får gärna nominera din favoritkandidat! Läs mer om uppdraget och vilka kriterier som gäller för kandidaterna här, du har till 2 april på dig att fundera.

Följ Johan Unenge i hans arbete som Läsambassadör på hans blogg,  Facebook och Twitter under namnet @JohanUnenge.

/Emma

 

Den 30 maj har skolledare i Stockholms kommunala grundskola möjlighet att delta i en spännande halvdag med fokus på pedagogisk skolbiblioteksverksamhet. Missa inte tillfället att fördjupa er i hur skolbiblioteket kan bli en tydligare integrerad del i skolans arbete för att stärka elevers språkliga och digitala kompetens och vilken nyckelroll skolledningen har i detta.

Under förmiddagen får ni lyssna till:

Edward Jensinger, rektor på Pauli gymnasium i Malmö och en flitig skolbiblioteksdebattör. Han delar med sig av sin syn på hur skolledningens engagemang  kan bidra till att skolbiblioteket utvecklas till en viktig pedagogisk resurs i skolan. Mediateket/Skolbiblioteket på Pauli gymnasium utsågs till årets skolbibliotek 2010.
Läs gärna Edward Jensingers blogg Rektor Edward, där han bland annat skriver om skolbibliotek och IKT.

Sofia Malmberg och Monika Staub Halling, bibliotekarier på Adolf Fredriks musikklasser. De delar med sig av exempel från sin verksamhet där de arbetar kontinuerligt med att integrera informationssökning, källkritik och lässtimulans i den ordinarie undervisningen i samarbete med skolans lärare och IKT-pedagoger.
Tidningen Lära skrev nyligen om deras Digitala boksamtal.

Mediotekets skolbiblioteksgrupp ger en introduktion till hur vi kan stödja skolans utvecklingsarbete. 

Skolbibliotek i världsklass – så höjer vi elevernas resultat

  • Tid: Torsdagen den 30 maj klockan 9.00-12.00
    Inled gärna dagen med kaffe och frukostfralla i skolbiblioteket klockan 8.15.
  • Plats: Adolf Fredriks musikklassers skolbibliotek och aula
  • För vilka? Rektorer, biträdande rektorer i Stockholms kommunala grundskolor, grundskolechefer och verksamhetssekreterare.
    Skolbibliotekspersonal är välkommen i sällskap med någon ur skolledningen. Skolledning/skolbibliotekspersonal på gymnasiet är välkomna i mån av plats.
  • Anmälan senast 26/4: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=59355
  • Kostnadsfritt, finansieras av Grundskoleavdelningen
  • Arrangörer: Medioteket, Stockholms Utbildningsförvaltning och Adolf Fredriks musikklasser.

Mer information finns här.

Varmt välkomna!

Egen nedladdning är en ny tjänst som gör att talbokslåntagare själva kan ladda ned talböcker. Man registrerar sig på sitt bibliotek/skolbibliotek, får inloggningsuppgifter via e-post och laddar ned från vilken uppkopplad dator man vill. Bibliotek/skolbibliotek som har talbokstillstånd kan ansluta sig till tjänsten och registrera låntagare, vilka sedan själva kan ladda ned talböcker.

Innan låntagaren börjar ladda ned, så har hen ett möte med registreraren på sitt bibliotek för att få en demonstration av hur det går till, information om upphovsrättsliga regler, skriva avtal och bli registrerad.

 Egen nedladdning erbjuder elever med läsnedsättning en ny och fantastisk möjlighet att få tillgång till massor av litteratur och att självständigt kunna välja sin läsning! Därför och eftersom tjänsten är knuten till biblioteksverksamheten, ville vi gärna bidra till att bana väg för Egen nedladdning på våra skolor.

 Mellan januari och december 2011 genomförde därför Mediotekets skolbiblioteksgrupp pilotprojektet Egen nedladdning, tillsammans med 15 skolbibliotek i Stockholm.

 Våra mål för projektet var:

  • öka användandet av talböcker bland elever med läsnedsättning genom Egen nedladdning
  • Att genom Egen nedladdning öka antalet elever som använder talböcker.
  • Förenkla skolbibliotekspersonalens arbete med registrering av elever för Egen nedladdning och därmed även den nedladdning av talböcker som sker i biblioteket, eftersom den minskar på sikt.
  • Ge insikt och förankra kunskap om talböcker och Egen nedladdning hos skolbiblioteksansvariga, skolledning och pedagogisk personal på Stockholms skolor.

Läs mer om projektet och deltagarnas erfarenheter i vår projektdokumentation! Där hittar du också  förslag, som kan förenkla skolbibliotekets arbete med Egen nedladdning.

EgenNedladdning_rapport  

/Charlotte & Margareta

 

 

Efter ett år fullspäckat av aktiviteter och firande, lägger sig åter lugnet kring en av våra stora nationalskalder. Samtidigt har årets alla evenemang och projekt skapat fantastiska förutsättningar för att August Strindberg  ska kunna återupplivas varje skolår på många olika sätt.

Medioteket har medverkat rejält i firandet!  Målet för Utbildningsförvaltningens projekt Ett halvt ark papper var att skapa en gemensam läsupplevelse för stadens alla elever med utgångspunkt i Strindbergs kända kortnovell. I  Stockholmskällan har Strindberg ägnats extra uppmärksamhet.

I Skolbiblioteksgruppens projekt Unga möten med August har navet varit skolwikin,  August-2012. Där har lärare, elever och skolbibliotekarier kunnat sprida och dela med sig av sina arbeten och idéer och samtidigt inspireras och lära av andras. Med wikin ville vi belysa ”hela” August Strindberg, utifrån så många ämnen och perspektiv som möjligt. Därför finns sidor som motsvarar de flesta skolämnen.  Det finns litteraturförslag och länkar till andra Strindbergresurser, liksom quiz för att utmana lek- och tävlingslusten.

Strindbergsåret och projekttiden är slut och det är dags att avrunda, summera och redovisa projektet,  som genomförts med Kulturrådets bidrag för läsfrämjande insatser. Förhoppningsvis lever wikin vidare som en enkel databas som skolbibliotek kan använda och förmedla till lärare och elever, när de behöver idéer för hur man kan jobba med Strindberg.

Varmt tack alla lärare som delat med sig av lektionsupplägg och elevredovisningar!  Jättekul med ålderspridningen, från lågstadiet till gymnasiet! Även geografiskt är spridningen härligt stor, med skolor från norr till långt ner i södra Sverige!  Och som om inte det var nog så har vi även skolor i Belgien och på Åland bland de medverkande!

Det är nästan omöjligt att välja ut några, bland alla fina exempel på Strindbergarbeten.  Men ta gärna en titt t ex på konstverken  som skapats av lågstadieelever på Enskedefältets skola i Stockholm eller arbetsuppgifter  och redovisningar  från Stockholmsgymnasiet ISSR. Sågbäcksgymnasiet i Huddinge bjuder på ett fantastiskt kompendium,  Strindbergs smörgåsbord. Eller kika på en filmredovisning från skolan i Bryssel!

Kulturaktörer som museer, teatrar,  informationsdatabaser mflr berättar på egna sidor om sina Strindbergresurser för skolan. Vi är så stolta och glada över det finfina samarbetet med bland annat Dramawebben, Radioteatern, Litteraturbanken, Centrum för lättläst och Liljevalchs – och så Strindbergs  Intima Teater förstås, som inte bara medverkat i wikin, utan som också ställde upp som värd och bjöd på teaterföreställning vid ett välbesökt seminarium om dramatikern Strindberg.

En annan höjdpunkt var när vi presenterade Unga möten med August för utländska kulturjournalister, som bjudits hit av Svenska Institutet. Extra roligt, eftersom vi gjorde det tillsammans med två av våra medverkande gymnasielärare, från ett teoretiskt och ett praktiskt gymnasium. Det blev väldigt uppskattat när de berättade om hur de själva och deras elever tänker och känner när de läser och jobbar med August Strindbergs verk.

Strindberg är död –  Leve Strindberg!  Och leve alla inspirerande, användbara resurser och uppslag som uppfunnits, utvecklats och uppmärksammats under jubileumsåret!

/Charlotte

 

På gång i skolbiblioteket är fortbildningstillfällen för våra skolbibliotek i grundskolan och på gymnasiet. Två gånger per termin träffas vi för att fördjupa oss i ett intressant och aktuellt ämne, ur ett biblioteksperspektiv, exempelvis flerspråkighet, faktaboksläsning eller fria, fiffiga webbresurser. Häromsistens tog vi upp skolbiblioteksmiljön, ett spännande och tacksamt område att dyka ner i och belysa! Skolbiblioteksrummet som viktig lärandemiljö, både objektivt (storlek, läge osv) och subjektivt (individers eller gruppers upplevelser) är förstås värt att utforma så att det stimulerar och tilltalar eleverna!

Att köpa ny,  läcker inredning är kanske inte möjligt. Desto bättre då, att det finns en hel del man kan ändra och förnya, utan att det kostar. Det gäller mest att bestämma sig för att se på sitt fysiska skolbibliotek med nya ögon och helst med användarnas blick!

Exempel på vad man kan förbättra rätt enkelt är:

  • Bibliotekets entré: Hur ser dörren och väggen ut? Inbjudande och informativ, eller tråkig och anonym?
  • Möblering och inredning: Är biblioteket möblerat på bästa och trevligast möjliga sätt utifrån förutsättningarna? För att locka till och prioritera vissa aktiviteter? För olika lärstilar? Är det utformat för olika medier och för skyltning? Är det tillgängligt och överskådligt?  Trivsamt och ergonomiskt?
  • Ljus och belysning är viktig! Går det att komplettera basljuset med punkt- och stämningsbelysning för att göra rummet mer levande och intressant? Hur används fönsterljuset?
  • Färger har också stor betydelse för hur vi upplever och använder ett rum. Finns det möjlighet/anledning att måla några ytor i biblioteket?
  • Ljudmiljön påverkar hur man uppfattar vad andra säger. Kan ljudklimatet förbättras med t ex någon textil på väggen? Kanske stimulerande musik eller naturljud ibland?
  • Lukter eller dofter? Dofter har stor inverkan på atmosfär och sinnesstämning. Luktar det illa av gamla,  smutsiga böcker eller annat? Doftar det gott från ditt nybryggt te eller kaffe?
  • Känsel: Många elever behöver något att röra vid! Det kan vara stolens klädsel, trästubbar eller andra föremål som stimulerar sinnena via händerna….
  • Klimat: En lagom och behaglig temperatur är bra för koncentrationen.
  • Karaktären i ett rum kan handla om att ta vara på man har. Gör något av det som är speciellt, snedväggen, vrån eller trappan! Kanske tillföra något oväntat och överraskande?

En god skolbiblioteksmiljö ska återspegla stämningen av allt man kan göra där och ha en atmosfär av kunskapsverkstad, laboratotium eller ateljé, snarare än kontor – menar arkitekten Inger Mette Kirkebyi Refleksioner over skolebibliotekets arkitektur.

Men  framtidens skolbibliotek – hur ska det se ut? Tänk utformning för ett förändrat pedagogiskt arbetssätt, kopplat till den digitala utvecklingen med mobila enheter, e-böcker, talböcker, projektorer och interaktiva tavlor. Att det fungerar med de verktyg och resurser som elever använder och behöver och vävs ihop med skolans kunskapsmål.  Några av de nya, betydelsefulla aspekterna för hur man utformar ett skolbibliotek är:

  • Flexibilitet för ett öppet och föränderligt lärutrymme, som kan användas på många sätt och är anpassat till modern teknik.
  • Böckerna (de fysiska) är fortfarande så viktiga i skolbiblioteket! Men fokus på hyllmetrar och antal böcker behöver säkerligen snart flyttas mot hur den tryckta samlingen förstärker och förbättrar utbudet av digitala resurser.

/Charlotte

”Läget i landet är minst sagt ojämnt” står det i inlägget Skolbibliotek – himmel och helvete på Kb:s Bibliotekssamverkan. Och läs gärna hela inlägget, för även om det finns mycket att sucka över när det gäller elevers tillgång till skolbibliotek så finns det också mycket att låta sig inspireras av. Flera goda exempel listas!

Även Skolinspektionen konstaterar de stora skillnaderna mellan skolor efter en granskning av läsundervisningen i årskurs 7-9.  I den mycket läsvärda  rapporten skriver man bland annat att där det finns skolbibliotek och skolbibliotekarier har de en stor betydelse för elevernas lärande.  Men obs! det krävs något mer för att skolbiblioteket ska göra skillnad. Här är ett citat från rapporten:

”En annan aspekt som framkommer är att skolbibliotekarier har aktuell kunskap och kompetens om litteratur. Detta är viktiga aspekter eftersom forskningen visat att användningen av flera och varierande källor påverkar kvaliteten på elevernas lärande. Men om skolbibliotekets betydelse för elevers läsning stannar vid ett passivt förmedlande av resurser minskar skolbibliotekets betydelse för elevers läsutveckling.” 

Så, återigen alltså: alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek. Och: om man vågar satsa kan det bli riktigt bra!

/Ingalill

 

Att Litteraturutredningen kommit med sitt slutbetänkande har nog inte undgått någon som är det minsta intresserad av litteraturens plats i samhället. Vi som arbetar med litteratur i skolans värld har sett fram emot att få ta del av vad man kommit fram till. Då utredningen presenterades på Bokmässan i Göteborg var vi några från skolbiblioteksgruppen som lyssnade uppmärksamt. Och ja, glädjande nog lyfts skolbiblioteken och framför allt skolbibliotekariens betydelse. I utredningen betonas att ett rum med böcker i sig inte kan öka vare sig läslust eller läsförståelse hos barn och ungdomar. Där behövs en person som kan förmedla litteraturen, någon som har kompetens och ett uppdrag att göra just detta.  Litteraturutredningen föreslår nu ett förtydligande i skolförordningen om att skolans huvudmän ska sträva efter att bemanna skolbiblioteken med bibliotekarier som har kompetens att vara ett stöd till lärare och elever i det läsfrämjande och pedagogiska arbetet. Man föreslår dessutom att Skolverket får i uppdrag att utvärdera om de skolbibliotek som finns fungerar som en pedagogisk resurs, om de stödjer elevernas lärande och främjar intresse för läsning och litteratur. Vi följer naturligtvis detta med stort intresse! /Ingalill

21

sep

Tänk att skriva en roman på en månad! Det är vad väldigt många människor gör i november, som är National Novel Writing Month. Ja egentligen borde det vara International… eftersom deltagare numera kommer från ett stort antal länder över hela världen. Också i Sverige skrivs det frenetiskt under november månad. Särskilt roligt är det att flera lärare i Stockholm har under de senaste åren valt att satsa på denna intensiva variant av kreativt skrivande med sina elever. Igår hölls en introduktion på Medioteket där Ulrika från Skarpnäcksskolan deltog. Hon har deltagit i Young Writers Program (NaNoWriMo:s skolanpassade del) med både sjätteklassare och fjärdeklassare. Förberedelse är viktigt! Utmana eleverna att sätta upp höga mål! Skrivlusten ökar markant! Elevernas självförtroende växer! Dessutom menade Ulrika att många av målen i kursplanen uppfylls med deltagandet i NaNoWriMo. Vill du vara med? Kontakta oss i skolbiblioteksgruppen så berättar vi mer./Charlotte och Ingalill

Till skolbiblioteksgruppens ansvar och verksamhet hör också Cirkulationsbiblioteket. Välkänt av många pedagoger! Det är verkligen roligt att så många har upptäckt vilken bra resurs det är, att kunna låna hela klassuppsättningar. Ofta har skolan några titlar i egna klassuppsättningar, men här har vi så många fler att välja mellan. Att man kan läsa en och samma bok i helklass, eller i en grupp, är en grundförutsättning för det viktiga boksamtalet och arbetet med lässtrategier. Men – en sak vill vi försöka vara tydliga med: när du som lärare vill att eleverna ska ha det som ibland kallas bänkbok, som är fortsättningsläsning, bredvidläsning, tyst läsning – ja, då är det skolbibliotekets böcker som bör komma ifråga. Finns det inga nya roliga böcker där? Är det ingen som kan hjälpa till? Jamen, då är det väl dags att ta en diskussion på skolan om skolbibliotekets roll! /Ingalill

I vårt arbete ingår att anordna nätverksträffar för skolbibliotekspersonalen inom våra kontaktområden. Vi brukar oftast ses ”hemma” på varandras på skolbibliotek. Det är värdefullt att få tillfälle att utbyta erfarenheter, inspirera varandra och komma iväg och se andra bibliotek! Emellanåt kan man som skolbiblioteksansvarig känna sig en aning ensam i sin roll på den egna skolan.

Jag är kontaktansvarig för områdena Enskede, Årsta- och Vantör och Skarpnäck. Vid vår senaste träff innan sommarlovet, samlades vi ett gäng hos Anna C i biblioteket på Bandhagens skola. Det blev en väldigt lyckad och givande sammankomst! Vi tog upp flera intressanta frågor som vi alla tycker är viktiga.

Under senare år har jag börjat låta vissa ämnen få breda ut sig över flera träffar, i stället för att de bara blir en enstaka punkt vid ett möte. På det sättet hinner vi tänka vidare och fördjupa oss lite mer inom området och får kanske tillsammans nya perspektiv på ämnet.

De senaste två träffarna har vi bland annat diskuterat killars läsning – ett ämne som alltid är angeläget för de flesta som jobbar i skolbiblioteket. Det började som oftast med att någon vill bli tipsad om böcker som är populära bland pojkar, framförallt då bland dem som inte är så pigga på att läsa. Vi fick ihop en lista som nog var lik många andra ”killbokslistor”. Den innehöll i stora drag lättläst, action, råare spänning och lite sport.

Men den här gången stannade vi inte vid vår rätt förutsägbara lista. Anna E på Tätorpsskolans bibliotek föreslog att vi skulle följa upp diskussionen om vilka böcker killar gillar. Kan det vara så, undrade hon, att vi har förutfattade meningar om killars lässmak? Är vår boktipslista kanske för snäv innehållsmässigt? Under nästa träff problematiserade vi därför frågan. Vi diskuterade i vilken grad våra tips och de böcker killarna till sist läser kanske i själva verket är resultatet av våra egna antaganden om vad killar förväntas gilla för böcker. Såklart kunde vi inte komma fram till något definitivt svar. Men det är riktigt spännande och nyttigt med den här sortens tankevändor emellanåt!

/Charlotte

 

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Kategorier