Visar inlägg med tagg:

18

dec

I Länkskafferiet hittar vi mängder med länkar till webbplatser särskilt utvalda för att passa barn i skolåldern. Det har länge varit en given första plats för bibliotekarier, lärare och elever när vi behöver ta reda på vad det finns för information på internet kring ett visst ämne. Länkarna är sorterade utifrån skolämnen och har åldersrekommendationer. De yngre skolbarnen har en egen enklare startsida. Det finns också mycket tips på hur Länkskafferiet kan användas tillsammans med elever i skolan.

Länkskafferiet byggdes upp av Skolverket för att kunna vara en viktig resurs i elevers och lärares informationssökning men drivs idag på frivillig basis av en person. Det är inte hållbart i längden. Behovet av en nationell resurs av detta slag är lika stort som tidigare. Vilken nationell aktör vill/kan/bör bevara och säkra fortsatt utveckling av Länkskafferiet? För inte vill vi väl att vår och våra elevers världsbild ska domineras av de 5 första träffarna i Google?

Cilla Dalén på Hjulsta grundskola skrev bra om detta häromdagen på bloggen Vad gör de i biblioteket?

 

När en elev kommer till skolbiblioteket och säger ” Jag hittar ingenting om det här – inte på nätet och inte bland böckerna”. Då får jag som skolbibliotekarie chans att ställa min favoritfråga: ”Har du sökt efter tidnings- eller tidskriftsartiklar?” För då vet jag att vid en sådan sökning hittar man nästan alltid relevant information.

Det är därför som det är så bra att vi i staden har ett abonnemang på artikeldatabasen Mediearkivet. Här hittar du massor av artiklar publicerade i papperstidningar  från 1981 och framåt som du definitivt inte hittar via en vanlig sökmotor.  Här kan du läsa dem i ”fulltext” eller som PDF med bilder och allt. 

Du hittar Mediearkivet via Skolwebben, Fronter eller möjligtvis på webbsidan för din skolas bibliotek. Om du vill ha hjälp att komma igång så har Gudlav Bilderskolans bibliotek i Sollefteå gjort en bra och kort instruktionsfilm.

 

11

dec

Barnens bibliotek är en webbplats sprängfylld av boktips, läsinspiration och skrivinspiration för barn. Det är också en guldgruva för alla som arbetar läsfrämjande med barn och vill få nya idéer.

Boktips finns i text, på teckenspråk, som boksånger 🙂 , tematiserade, åldersindelade osv. Här finns också apptips, sajttips, författarintervjuer, spel och mycket, mycket mer. För aspirerande unga författare finns skrivtips och plats att lägga upp egna texer. De barn som vill kan skapa egna krypin och samla boklistor och visa vad de läser just nu. Titt som tätt finns här också tävlingar, just nu en julkalender med chans att vinna böcker varje dag fram till jul.

Hos Barnens bibliotek finns också Barnbokskatalogen och Bokjuryn barnens egen omröstning om årets bästa böcker. För vuxna finns här tips på sätt att arbeta med Bokjuryn.

Barnens bibliotek finns bara på webben och har ingen koppling till ett specifikt fysiskt bibliotek. Titta in och kolla runt och låt er inspireras!

Det har blivit betydligt enklare att få tag i äldre svensk litteratur och dramatik. Dagens lucka presenterar två av internets riktiga pärlor, Litteraturbanken och Dramawebben

Litteraturbanken ger tillgång till en stor mängd svensk litteratur, främst äldre verk där upphovsrätten har gått ut. Här finns också introduktioner till en del författare och vissa ämnesområden. Flera böcker finns glädjande nog som Epub så att de lätt kan laddas ner och läsas på mobiltelefon eller surfplatta, andra finns som PDF och eller faksimil.

Dramawebben strävar efter att tillgängliggöra svensk dramatik som speglar den svenska teaterns utveckling på riktigt. Ett första fokus vid urvalet har varit att lyfta fram dramatik som exkluderats ur teaterhistorien trots att den var framgångsrik i sin samtid. Vissa av verken finns idag endast att tillgå för allmänheten via Dramawebben. De stora giganterna finns naturligtvis också här. Texterna finns i vissa fall som faksimil för läsning på webben, ibland som pdf.

Läs mer om innehåll och fokus för vidare utveckling här Om Dramawebben

 

9

dec

Kolla källan ger stöd till dig som vill arbeta med källkritik och integritet på nätet. Här hittar du fakta, lärarguider, artiklar, reportage, övningar och webbtips kring att söka och värdera information, upphovsrätt, säkerhet på nätet med mera. Massor av intressanta länkar hittar du också i Kolla källans wiki där du själv kan vara med och lägga in material. 

Med dagens enorma informationsflöde är detta frågor som behöver ingå i undervisningen i alla årskurser. Skolbiblioteket – och framför allt skolbibliotekarien – spelar en viktig roll i detta sammanhang på många skolor i Sverige. På Kolla källan hittar du många exempel på detta.  

 

6

dec

Bokcirklar.se är platsen för alla som vill diskutera sin läsning. Här kan du gå med i en redan aktiv öppen cirkel eller skapa en egen för din specifika grupp. Testa att föra digitala bokdiskussioner med elever mellan lektionstillfällen, kanske kan ni göra det tillsammans med elever på en annan skola?  Är du rädd att eleverna inte vågar skriva vad de tänker om cirkeln är öppen? Använd en dold cirkel som bara syns för inbjudna. Varför inte starta en cirkel för skolans lärare och diskutera aktuell barn- och ungdomslitteratur?

Frågor om länder, världsdelar, hur människor lever i andra länder, hur utvecklingen har sett ut och vad som ligger bakom konflikter återkommer ofta i skolbiblioteken. Världen förändras ständigt och böcker om länder blir snabbt föråldrade. Tur då att det finns andra bra ställen att guida eleverna till.

Landguiden är ett uppslagsverk om länder där de flesta frågor om länder och världsdelar kan få svar. Det finns bakgrundsinformation till pågående konflikter i världen och roliga möjligheter att jämföra statistik från olika länder. Bilden nedan visar skillnaden i tre länders tillgång till vatten. Landguiden drivs av Utrikespolitiska institutet och  är en vidareutveckling av deras skrifter Länder i fickformat. Alla kommunala skolor i Stockholm har fri tillgång till Landguiden.

Globalis är en interaktiv världsatlas och uppslagsverk som vill förenkla för oss att förstå världen och vår påverkan på den. På kartor kan vi se hur utsläpp av växthusgaser är fördelade över världen, var regnskogen växer, var den biologiska mångfalden är som störst etc. Globalis innehåller också information om internationella avtal och internationella organisationer, undrar du vad en konvention egentligen betyder får du veta det här. Globalis sköts av Svenska FN-förbundet.

Gapminder vill få oss att se på världen utifrån korrekta fakta istället för utifrån gamla föreställningar. Här kan vi följa och jämföra olika länders utveckling över tid, bland annat förväntad livslängd, spädbarnsdödlighet, energianvändning. Under fliken for teachers finns flera tips till lärare som vill använda Gapminder i undervisningen, längst ner på den sidan finns även länkar till tips på svenska. Gapminder finns också i en något mindre version på svenska Gapminder World Basic på Svenska, den finns under fliken Labs

Igår kom resultaten av PISA-undersökningen där 65 länder fick reda på hur 15-åringarna klarar sig inom tre olika områden: matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Svenska elevers resultat  fortsätter att rasa. I början av 2000-talet låg svenska elever i topp inom alla tre områdena, men nu ligger resultaten genomgående under snittet och våra elever har den sämsta kunskapsutvecklingen av alla OECD-länder. Läsförståelsedelen testar elevernas förmåga att söka information och att tolka, bedöma och reflektera över olika texter. Sverige har här rasat från 15:e plats 2009 till 27:e i senaste mätningen.

En god läsförmåga är nyckeln till en framgångsrik skolgång och påverkar alla ämnen. Såväl Litteraturutredningen som Skolinspektionen påpekar att bemannade skolbibliotek är viktiga för elevers läsutveckling. Skolbibliotekarien bör vara en naturlig samarbetspartner i lärarnas pedagogiska arbete och skolbiblioteket ska vara lika naturligt att använda i arbetet med läsförståelse och informationsinhämtning som gymnastiksalen är i idrott och hälsa eller kemisalen är vid laborationer. Trots detta visar statistiken att ungefär hälften av Sveriges skolelever fortfarande saknar tillgång till detta.

Låt Läslyftet innefatta skolbiblioteket!

28

nov

Viktigt om ungas integritet på nätet

Nu i veckan gick Internetdagarna 2013 av stapeln. De anordnas av .SE, det vill säga Stiftelsen för Internetinfrastruktur, som sprider  kunskap om nätet bland annat genom gratis internetguider om upphovsrätt, webbpublicering, källkritik med mera. Det är också de som håller i tävlingen Webbstjärnan.

Ett av de program som deltagarna kunde välja bland på Internetdagarna handlade om elevers integritet på nätet.

Där diskuterades frågor som 
– Hur personliga måste våra elever vara inför pedagogerna?
– Hur mycket information om dem själva ska de behöva lämna ut på en blogg?
– Är det självklart att de måste skriva under sitt eget namn?
– Kan pedagoger kräva att elever registrerar sig för konton som Instagram och Gmail, där det ibland finns en åldersgräns?
– Hur mycket integritet får eleverna ha, utan att hamna i konflikt med vad som förväntas av dem?

Detta är otroligt viktiga frågor som man som vuxen i skolan måste ta ställning till.

På .SE:s webbsidor kan du ta del av föreläsningarna och läsa mer i ”Ungas integritet på nätet”. Det är en guide för föräldrar, pedagoger och andra viktiga vuxna. Såsom till exempel skolbibliotekarier.

/Linda & Elin
Skolbiblioteksgruppen

På gång i skolbiblioteket är fortbildningstillfällen för våra skolbibliotek i grundskolan och på gymnasiet. Två gånger per termin träffas vi för att fördjupa oss i ett intressant och aktuellt ämne, ur ett biblioteksperspektiv, exempelvis flerspråkighet, faktaboksläsning eller fria, fiffiga webbresurser. Häromsistens tog vi upp skolbiblioteksmiljön, ett spännande och tacksamt område att dyka ner i och belysa! Skolbiblioteksrummet som viktig lärandemiljö, både objektivt (storlek, läge osv) och subjektivt (individers eller gruppers upplevelser) är förstås värt att utforma så att det stimulerar och tilltalar eleverna!

Att köpa ny,  läcker inredning är kanske inte möjligt. Desto bättre då, att det finns en hel del man kan ändra och förnya, utan att det kostar. Det gäller mest att bestämma sig för att se på sitt fysiska skolbibliotek med nya ögon och helst med användarnas blick!

Exempel på vad man kan förbättra rätt enkelt är:

  • Bibliotekets entré: Hur ser dörren och väggen ut? Inbjudande och informativ, eller tråkig och anonym?
  • Möblering och inredning: Är biblioteket möblerat på bästa och trevligast möjliga sätt utifrån förutsättningarna? För att locka till och prioritera vissa aktiviteter? För olika lärstilar? Är det utformat för olika medier och för skyltning? Är det tillgängligt och överskådligt?  Trivsamt och ergonomiskt?
  • Ljus och belysning är viktig! Går det att komplettera basljuset med punkt- och stämningsbelysning för att göra rummet mer levande och intressant? Hur används fönsterljuset?
  • Färger har också stor betydelse för hur vi upplever och använder ett rum. Finns det möjlighet/anledning att måla några ytor i biblioteket?
  • Ljudmiljön påverkar hur man uppfattar vad andra säger. Kan ljudklimatet förbättras med t ex någon textil på väggen? Kanske stimulerande musik eller naturljud ibland?
  • Lukter eller dofter? Dofter har stor inverkan på atmosfär och sinnesstämning. Luktar det illa av gamla,  smutsiga böcker eller annat? Doftar det gott från ditt nybryggt te eller kaffe?
  • Känsel: Många elever behöver något att röra vid! Det kan vara stolens klädsel, trästubbar eller andra föremål som stimulerar sinnena via händerna….
  • Klimat: En lagom och behaglig temperatur är bra för koncentrationen.
  • Karaktären i ett rum kan handla om att ta vara på man har. Gör något av det som är speciellt, snedväggen, vrån eller trappan! Kanske tillföra något oväntat och överraskande?

En god skolbiblioteksmiljö ska återspegla stämningen av allt man kan göra där och ha en atmosfär av kunskapsverkstad, laboratotium eller ateljé, snarare än kontor – menar arkitekten Inger Mette Kirkebyi Refleksioner over skolebibliotekets arkitektur.

Men  framtidens skolbibliotek – hur ska det se ut? Tänk utformning för ett förändrat pedagogiskt arbetssätt, kopplat till den digitala utvecklingen med mobila enheter, e-böcker, talböcker, projektorer och interaktiva tavlor. Att det fungerar med de verktyg och resurser som elever använder och behöver och vävs ihop med skolans kunskapsmål.  Några av de nya, betydelsefulla aspekterna för hur man utformar ett skolbibliotek är:

  • Flexibilitet för ett öppet och föränderligt lärutrymme, som kan användas på många sätt och är anpassat till modern teknik.
  • Böckerna (de fysiska) är fortfarande så viktiga i skolbiblioteket! Men fokus på hyllmetrar och antal böcker behöver säkerligen snart flyttas mot hur den tryckta samlingen förstärker och förbättrar utbudet av digitala resurser.

/Charlotte

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Kategorier