Visar inlägg med tagg:

Flicka läser talbokElever med någon form av läsnedsättning kan idag ladda ner sina talböcker själva från bibliotekskatalogen Legimus.se, antingen till en app i surfplatta eller telefon eller till sin dator.

Finns detta inte tillgängligt för eleverna på din skola ännu? Kom till seminariet på Medioteket 16 oktober och lär dig mer så att ni också kan sätta igång.

Tjänsten kallas Egen nedladdning och eleven får inloggning till den av sin skolbibliotekarie. Skolbiblioteket måste ha ett talbokstillstånd och skolbibliotekarien måste vara godkänd för att registrera.

Hur arbetar man med det? Några veteraner berättar.
I Stockholm var några skolbibliotek tidiga att hoppa på Egen nedladdning redan 2011 inom ramen för ett pilotprojekt. Deras erfarenheter finns beskrivna i en rapport. I våras träffades några av deltagarna igen för att prata om hur arbetet fortsatt och utvecklats sedan pilotprojektet. Här är några av deras reflektioner.

På Höglandsskolan har Lars Håkan Larsson idag 20 Egna nedladdare och Anne-Marie Roos Retourné på Björkhagens skola har 50. Båda har nått ca 6% av sina elever, vilket sammanfaller med siffran för antal personer med dyslexi i befolkningen.

Egen nedladdning fungerar bäst för elever från år 6 och uppåt, enligt Lars Håkan. Då händer det något med eleverna, de börjar inse varför de ska läsa. Eleverna måste också få vänja sig vid verktyget. En del lärare vill att det ska gå väldigt fort, men det är inte optimalt enligt erfarenheten i skolbiblioteket. Det finns ett ansvar att följa upp elevernas läsning även sedan de blivit Egna nedladdare. Anne-Marie har fortsatt att söka böcker i Legimus.se tillsammans med eleverna. Alla elever är inte intresserade eller passar inte som Egna nedladdare. Då är det viktigt att ge dem talböcker via skolbiblioteket. På Höglandsskolan är det lika många elever som får sina talböcker på biblioteket som laddar ner själva.

Föräldrarna är viktiga för barnens läsning, men det är väldigt olika hur mycket ansvar de tar och det gäller att hitta former för att nå dem. Helene Peiper på Västbergaskolan ordnade uppföljningsträffar för att stödja föräldrar och barn på mellanstadiet. Man tipsade varandra, berättade om sina erfarenheter och fick äntligen se att det inte bara är deras barn som läser annorlunda, medan  barnen insåg att det finns fler som läser med öronen. För högstadieeleverna valde man att istället ge en möjlighet att träffas som talboksanvändare på lektionstid, ”föräldrafritt”, det var också mycket uppskattat och styrkte dem.

Astrid Falk på Sundbyskolan satsar på att försöka registrera så många elever som möjligt för Egen nedladdning. Det kan ibland vara svårt eftersom man behöver bra rutiner. T ex krävs det att olika personalkategorier samarbetar på skolan för att eleverna med läshinder ska få sina behov tillgodosedda. Skolbibliotekarie, specialpedagoger, klasslärare, skolledare och IT-kunnig personal som samarbetar kan göra stor skillnad för att få till långsiktighet i arbetet med talböcker. Det handlar om att ”sätta rutinerna” på en skola, att tillsammans bestämma sig för hur man ska lägga upp arbetet, i nätverk eller talboksteam. Astrid har också gått vidare och deltar nu med sin skola i Mediotekets satsning på talböcker.

Glädjande är att intresset för och kunskapen om talböcker hos personalen blivit större. Framsteg görs och sakta men säkert blir det bättre för eleverna.

Vi ses på seminariet!
/Margareta

 

7

feb

BETT 2014

21 januari åkte vi tillsammans med några andra medarbetare på Medioteket till BETT2014 i London. Det var en fantastiskt intensiv och inspirerande resa. Nu är det nästan två veckor sedan men vi är fortfarande i någon form av bearbetningstillstånd mentalt. Det här är det första inlägget i en serie på tre-fyra inlägg vi där vi kommer dela med oss av våra tankar och upplevelser under dessa dagar.

Från och med i höst så har man en ny läroplan i England med ”computing” inskrivet varför det också var väldigt mycket som kretsade kring just detta. Ämnestilläget har gjorts på grund av att man ser att kunskapen om vad en dator är och datorns språk som en baskunskap som alla måste ha. Man vill att fler ska kunna kombinera teknisk grundkunskap med kreativitet och grafisk formgivning. Ett tänkande som leder till nya lösningar. I den nya läroplanen har programmering ett starkt fokus. Vi ser trenden här i Sverige också. Tekniska museet har barnhack-dagar och .se har nyligen skrivit en utmärkt guide om barnhack som finns att ladda ner gratis från deras hemsida:  https://www.iis.se/blogg/programmering-for-alla-nu-lanserar-vi-guiden-barnhack/

3D skrivare. Foto: Linda Spolén

En annan sak det talades mycket om var vikten av att inte samla appar, utan att noga väga appar utifrån kvalitet och att det är eleven och dess behov som ska stå i centrum vid val av app.

Mässgolvet var annars väldigt inriktat på teknik och sälj. En uppsjö av skolanpassade lösningar för allsköns områden, från pedagogiska förskoleprogram till elevhanteringssystem. Förutom det som mest är gammal skåpmat såsom interaktiva skärmar, olika typer av pekdatorer o.s.v. var det några nya saker som tydligt trendade just nu:

3D skrivare faller i pris och fanns i många olika variationer på mässan. Även plasten man använder för att skriva ut 3D-objekt blir allt billigare.

Bild från Aldebarans hemsida

Alla föll vi nog för Aldebarans Nao programmable humanoid robot http://www.aldebaran-robotics.com/en/.
En robot som kan lära sig, följa och känna igen bilder och ansikten. Den kan interagera och  känna igen vem som talar med den och hitta olika saker, som till exempel en boll.

Vi blev också väldigt förtjusta i serieskapar- programmet Comic life, där lärare och elever enkelt kan skapa sina egna serier antingen i syfte för att lära ut eller presentera sitt arbete.  På hemsidan finns det möjlighet att prova programmet kostnadsfritt i 30 dagar: http://plasq.com/products/comiclife3/win.

För att inte tala om Encyclopedia Britannicas skolanpassade tjänst. Britannica är en onlineresurs specialanpassad för skola och bibliotek. Britannica Online ger information i tre olika nivåer: Britannica Junior, Britannica Student och Encyclopaedia Britannica. Den lägsta nivån är anpassade för 6-10 åringar. Med hjälp av google translator kan man översätta sidorna, översättning blir dock inte helt korrekt.  Inbakat finns också interaktiva lektioner, spel, arbetsblad, studiehandledningar och sökverktyg. Britannica har också tusentals artiklar ur EBSCOs tidskriftsdatabas samt en bild-bank som är fri att använda för skol-bruk.
Artiklarna är skrivna av experter och uppdateras och revideras fortlöpande. Ordlistor och tal-stöd finns inbyggt i tjänsten.

Vi har fått erbjudande om en provmånad för dig som arbetar i Stockholm stads skolbibliotek, gå in och registrera dig på denna länk:  http://www.britannica.co.uk/Register_BETT2014.asp

Vissa av seminarierna som hölls på BETT filmades och kan hittas på hemsidan: http://www.bettshow.com/Content/Discover-new-approaches-to-learning-in-the-Bett-Arena

/Linda och Sebastian

Det finns många bra argument för att satsa på lättläst i skolbiblioteket. Idag har vi inom kursen ”Baskurs för praktiskt biblioteksarbete” varit på  studiebesök hos Centrum för Lättläst där informatören Malin Elgborn tog emot. Hon lyfte fram vilka olika målgrupper som kan dra fördel av att ta del av lättlästa texter och gav exempel på vad som egentligen gör en text lättläst när det gäller form och innehåll. Vi fick lära oss mer om  nyhetstidningen 8 sidor och LL-förlagets verksamhet och fick ta del av en kavalkad av fina och intressanta böcker.

Vi talade också om hur man kan arbeta med dessa böcker i undervisningen, hur man bäst exponerar lättlästa böcker i biblioteket och så vidare. Malin tipsade om sidan Lärarrummet för lättläst där det finns allt från korta tips till uppslag för en hel serie av lektioner och jättemycket inspiration för dig som arbetar i skolbiblioteket. Kolla in det!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Andra förlag med lättlästa litteratur som platsar i skolbiblioteket är till exempel:
Argasso
Bokförlaget Opal
Hegas
Nypon förlag

Studiebesöket skedde inom ramen för Mediotekets grundläggande kurs för skolpersonal som är nya i skolbiblioteket. Under sammanlagt 12 timmar går vi igenom allt från varför vi ska ha ett skolbibliotek, vilka arbetsuppgifter som ingår, hur man köper in böcker, vilka olika målgrupper som finns på skolan, hur man arbetar lässtimulerande och med elevernas medie- och informationskunnighet etc. Kursen ges en gång per termin och just nu är vi inne i vårens kursomgång.

I dagens kurstillfälle ingick också ett studiebesök hos Lotta Metcalfe på Mariaskolan, en F-9-skola på Södermalm med ca 840 elever. Lotta har ett stort och rymligt bibliotek och full rulle hela skoldagen. På förmiddagarna tar hon emot inbokade klasser  i framför allt de lägre åldrarna och på eftermiddagarna är det öppet för självstudier och lektionsbesök för alla elever. Ni kan följa Lottas arbete via bloggen Vad gör de i biblioteket? där hon bloggar tillsammans med Cilla Dalén på Hjulsta grundskolor.

Det finns mycket att berätta om skolbiblioteksverksamheten på Mariaskolan och jag lovar att återkomma om detta i ett senare blogginlägg!

/Elin

23

dec

De senaste åren har det skett mycket ute i Stockholms grundskolor i fråga om stödet till elever med läsnedsättningar. Antalet talbokstillstånd, liksom talboksnedladdningarna, har ökat markant.  Det allmänna biblioteksväsendet (där skolbiblioteken ingår) ska enligt Bibliotekslagen också mycket riktigt ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning. Och här finns onekligen mycket kvar att göra.

I servicen till elever med läsnedsättning har vi stor hjälp av Myndigheten för tillgängliga medier och framför allt deras nya mediawebb Legimus. På sidan för skolbibliotek läser du mer om talbokstillstånd, nedladdning av talböcker, egen nedladdning mm. Här kan du också hålla dig a jour kring de senaste nyheterna kring Legimus-appen. Version 3 ska komma i början av 2014!

Förra veckan, 28-29 november, hölls Svenska Daisy konsortiets årliga konferens. Två dagar med föreläsningar och presentationer kring tillgängliga medier, om rättigheten att kunna ta del av information och litteratur på samma villkor som alla andra oavsett förutsättningar.
Stöd för detta arbete kan man hitta i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (bl.a. artikel 24 och 30), UNESCO:s folk- och skolbiblioteksmanifest,
IFLA:s olika biblioteksmanifest och inte minst i den nya bibliotekslagen som gäller från 1 januari 2014:
4§ – Alla bibliotek i det allmänna biblioteksväsendet (då även skolbibliotek) ska utifrån individens behov erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel för att kunna ta del av information.
5§ – Alla bibliotek i det allmänna biblioteksväsendet (då även skolbibliotek) ska ha särskild uppmärksamhet på de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och på lättläst svenska.
10§ – För skolbibliotek: Elever ska ha tillgång till skolbibliotek, hänvisning till
2 kap 36§ skollagen (2010:800).

I somras skrevs också ett nytt fördrag fram i Marrakesh i samarbete mellan bl.a. WIPO och Daisy Consortium. Ett avtal för att undanröja juridiska hinder för lika tillgång till text för de medläsnedsättning och möjliggöra för delning av material globalt. Hittills har 61 länder som skrivit på fördraget, Sverige är inte ett av dem. EU har dock uttryckt sig positivt till att skriva på. Avtalet innebär att alla länder måste uppdatera sina upphovsrättslagar till att innefatta ett undantag för produktion av material för personer med läsnedsättning (som Sveriges 17§ i Upphovsrättslagen) och att detta material kan levereras utanför landets gränser. Målet: Att alla länder i världen skriver på.

Redovisning av MTM undersökning
Jenny Nilsson från MTM var på plats för att redovisa om den undersökning bland talboksanvändare under 18 år som genomfördes under 2012. Undersökningen genomfördes i 9 fokusgrupper, 8 grupper från Västerbotten, Stockholm, Värmland och Halland samt en grupp via Synskadades Riksförbund. Totalt var det 51 barn i åldern 9-16 som deltog, 30 pojkar och 21 flickor.

Viktigt enligt deltagarna var utbudet och inläsarna, mer inlevelse i inläsningen, och bemötandet på biblioteken. Fler kände dock att det var lite ”fejk” att lyssna på böcker. Hitta till böckerna gjorde de utan problem, bl.a. via sociala medier, reklam, tv och tidskrifter. Men också via föräldrar, vänner, lärare och bibliotekarier.

Rapporten heter Talande böcker och läsande barn och finns att beställa eller ladda hem här: http://www.mtm.se/om_mtm/trycksaker/publikationer/

E-böcker
E-boksmarknaden i Sverige är också på framfart där funktioner som talsyntes, ändra textstorlek och text och bakgrundsfärger m.m. ökar möjligheterna för personer med läsnedsättning att ta del av innehållet. Förlagen skyndar dock långsamt och i Sverige ligger e-boksförsäljningen på ynka ~2% av totalen idag. Uppmuntrande var ändå när Magnus Nytell, chef för Bonniers digitala utgivning, berättade att deras försäljning och utlåning av e-böcker stigit från 0 till 60.000 under de senaste 4 åren (dryga 80% av den siffran står bibliotekslån för). Vidare berättade han om deras 1000-projekt, där de viktigaste böckerna i Bonniers utgivning givits ut som e-böcker under 2012-2013. Där har biblioteken varit en viktig delfinansiär eftersom de titlarna främst lånas ut på biblioteken.

När det gäller utlåning av e-böcker har Sverige även uppmärksammats på engelska The Boksellers blogg Fururebook, för vad de kallar the swedish model: http://www.futurebook.net/content/sweden-leads-way-ebook-lending

Alla filmer och presentationer från konferensen går att finna på www.daisy.mtm.se

Igår kom resultaten av PISA-undersökningen där 65 länder fick reda på hur 15-åringarna klarar sig inom tre olika områden: matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Svenska elevers resultat  fortsätter att rasa. I början av 2000-talet låg svenska elever i topp inom alla tre områdena, men nu ligger resultaten genomgående under snittet och våra elever har den sämsta kunskapsutvecklingen av alla OECD-länder. Läsförståelsedelen testar elevernas förmåga att söka information och att tolka, bedöma och reflektera över olika texter. Sverige har här rasat från 15:e plats 2009 till 27:e i senaste mätningen.

En god läsförmåga är nyckeln till en framgångsrik skolgång och påverkar alla ämnen. Såväl Litteraturutredningen som Skolinspektionen påpekar att bemannade skolbibliotek är viktiga för elevers läsutveckling. Skolbibliotekarien bör vara en naturlig samarbetspartner i lärarnas pedagogiska arbete och skolbiblioteket ska vara lika naturligt att använda i arbetet med läsförståelse och informationsinhämtning som gymnastiksalen är i idrott och hälsa eller kemisalen är vid laborationer. Trots detta visar statistiken att ungefär hälften av Sveriges skolelever fortfarande saknar tillgång till detta.

Låt Läslyftet innefatta skolbiblioteket!

13

nov

Utveckla ett långsiktigt arbetssätt för talböcker!

Det är roligt att läsa, böckerna öppnar för fantastiska äventyr och resor och de stärker språk- och identitetsutvecklingen.

För elever med läsnedsättning är talböckerna, där man läser med öronen, en möjlighet. När kraften inte behöver läggas på avkodningen kan eleven i stället fokusera på reflexion och förståelse. Läsningen blir meningsfull och läslusten väcks. Eleven hamnar inte utanför och kan följa med på lektionerna.

Medioteket söker intresserade skolor som vill delta i en bibliotekssatsning under vårterminen. Det här är ett tillfälle för skolor som trots talbokskurs och nedladdningstillstånd har haft svårt att komma igång. Medverkan i satsningen ger inspiration och stöd för att utveckla ett långsiktigt arbetssätt med talböcker.

Välkommen till en presentation av satsningen!

Plats: Medioteket

Dag & tid: 28 januari, klockan 15.00

Anmälan: medioteket@stockholm.se.

/Helena

 

5

nov

”Så tråkigt får jag aldrig”

”Så tråkigt får jag aldrig”, svarade fotbollsidolen Tomas Brolin på frågan om han kunde tänka sig att läsa en bok, och gjorde därmed alla småkillar på 90-talet en stor otjänst. Med hans stora inflytande över pojkarnas attityder, stod det då klart att läsa, det gör man bara inte.

För det är så det ser ut: killar läser sällan och dåligt. Många kan inte med flyt läsa en längre sammanhängande text på mellanstadiet.

Siffror från Skolverket visar att drygt 12 % av killarna i årskurs 9 inte blir godkända i läsförståelse. För killar med invandrarbakgrund är siffran ännu högre, drygt 17 %. På konferensen den 24/10 om att nå dem som inte läser, som arrangerades av Myndigheten för tillgängliga medier och Centrum för lättläst, kallad ”Så tråkigt får jag aldrig” deltog bland andra Karin Taube, Professor emerita Umeå universitet och läsforskare med intressanta och förskräckande forskningsresultat om hur det står till med läsningen i Sverige idag.

Vi känner till PISA, läsundersökningen från 2009 (kommer i ny version den 3 december!), som visade att skillnaderna mellan skolors resultat har ökat liksom betydelsen av elevens socioekonomiska bakgrund. Och att elever med utländsk bakgrund har sämre resultat än infödda elever.

Pojkar läser sämre än flickor och Karin Taube förklarar att det handlar om självbild och självförtroende. Pojkarna övertar värderingar av viktiga vuxna i närmiljön, av pappor, vänner och lärare, som läser i allt mindre utsträckning.  Pojkarna blir inte heller uppmuntrade att läsa och får därmed en negativ lässjälvbild, motvilja och brist på uthållighet när det gäller läsning.

Och förstås, precis som med fotboll: det man sällan gör blir man dålig på, det man gör ofta blir man bra på. Och äntligen(!) har vi något att glädjas åt. ”Jag är Zlatan” blev en storsäljare som i högsta grad bidrar till killarnas lust att läsa.

Den som vill ta del av Karin Taubes forskning kan gå in på: http://www.sprak.umu.se/om-institutionen/personal/karin-taube

Margareta Ekström

 

Egen nedladdning är en ny tjänst som gör att talbokslåntagare själva kan ladda ned talböcker. Man registrerar sig på sitt bibliotek/skolbibliotek, får inloggningsuppgifter via e-post och laddar ned från vilken uppkopplad dator man vill. Bibliotek/skolbibliotek som har talbokstillstånd kan ansluta sig till tjänsten och registrera låntagare, vilka sedan själva kan ladda ned talböcker.

Innan låntagaren börjar ladda ned, så har hen ett möte med registreraren på sitt bibliotek för att få en demonstration av hur det går till, information om upphovsrättsliga regler, skriva avtal och bli registrerad.

 Egen nedladdning erbjuder elever med läsnedsättning en ny och fantastisk möjlighet att få tillgång till massor av litteratur och att självständigt kunna välja sin läsning! Därför och eftersom tjänsten är knuten till biblioteksverksamheten, ville vi gärna bidra till att bana väg för Egen nedladdning på våra skolor.

 Mellan januari och december 2011 genomförde därför Mediotekets skolbiblioteksgrupp pilotprojektet Egen nedladdning, tillsammans med 15 skolbibliotek i Stockholm.

 Våra mål för projektet var:

  • öka användandet av talböcker bland elever med läsnedsättning genom Egen nedladdning
  • Att genom Egen nedladdning öka antalet elever som använder talböcker.
  • Förenkla skolbibliotekspersonalens arbete med registrering av elever för Egen nedladdning och därmed även den nedladdning av talböcker som sker i biblioteket, eftersom den minskar på sikt.
  • Ge insikt och förankra kunskap om talböcker och Egen nedladdning hos skolbiblioteksansvariga, skolledning och pedagogisk personal på Stockholms skolor.

Läs mer om projektet och deltagarnas erfarenheter i vår projektdokumentation! Där hittar du också  förslag, som kan förenkla skolbibliotekets arbete med Egen nedladdning.

EgenNedladdning_rapport  

/Charlotte & Margareta

 

 

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Kategorier