Visar inlägg med tagg:

Vecka 44 är det dags för läslov. Spänning är årets huvudtema men även förra årets tema idrott och läsning fortsätter som tema i år. Funderar du på vad du kan hitta på före, under och efter lovet i ditt skolbibliotek? Här kommer några tips.

 

Bild: Robert Nyberg

Dyslexiveckan 2022 är den 3 – 9 oktober och världsdyslexidagen infaller 6 oktober. Årets tema är ”Allas rätt till läsning”. Dyslexiförbundet har tagit fram material som man kan skriva ut och använda i bland annat skolbiblioteket. Här kan du till exempel hitta dessa 9 punkter som kopplar till året tema.

9 punkter om rätten till läsning:

  • Alla barn ska få möjlighet att lära sig läsa på traditionellt sätt.
  • Barn med dyslexi behöver tidigt få extra stöd för att lära sig att läsa.
  • Personer med dyslexi läser långsammare än andra efter träning.
  • Elever med dyslexi läser långsammare än andra även efter träning.
  • Elever med dyslexi behöver lästräna men de behöver också hjälpmedel för att inte hamna efter i skolan.
  • Vuxna med dyslexi kan behöva hjälpmedel för att klara arbetslivet och för att kunna vara fullt delaktiga i samhällets alla delar.
  • Att inte kunna läsa på traditionellt sätt är ett stigma som kan överbryggas med hjälpmedel.
  • Den som läser med öronen tar in samma skriftliga språk som den som läser med ögonen.
  • Den som läser med öronen utvecklar också sitt ordförråd och sin grammatiska förmåga.
  • Rätten att komma åt innehåll i texter är i högsta grad en fråga om demokrati!

Materialet och information om olika evenemang under veckan hittar du här:

Dyslexiveckan 2022, Dyslexiförbundet

Material för anpassad läsning

Att ge elever som har behov av det möjlighet att läsa med öronen är en viktig och central uppgift för skolbiblioteket. Det är skolbiblioteket som kan ge eleverna tillgång till egen nedladdning via Legimus. Är du osäker på vad som gäller och hur det går till kan du läsa mer här:

För bibliotek, Legimus.se

Folkbiblioteken har ofta så kallade äppelhyllor där man samlar medier för barn i behov av anpassad läsning av olika slag. De kommunala skolorna i Stockholms stad kan via Medioteket låna depositioner av ”äppellådor” vars innehåll bygger på folkbibliotekens arbete med äppelhyllor. Läs mer här om hur du gör för att låna depositionerna och vad lådan kan innehålla:

Äppellådor – litteratur för anpassad läsning, Pedagog Stockholm

/Jenny

Årets bibliotek är en utmärkelse som fackförbundet DIK har delat ut sedan 1986. Mångspråksbiblioteket nominerades i våras och i dagarna blev det officiellt att vi är ett av fem utvalda bibliotek som kan få priset. Så roligt! När juryn har besökt samtliga fem kommer de att välja ut tre finalister och sedan inbjuds allmänheten att vara med och rösta. Vilket bibliotek som vinner priset avslöjas under en prisutdelning på Bokmässan.

Medan vi nu väntar och fortfarande inte vet ifall Mångspråksbiblioteket går vidare vill vi passa på att glädjas över den extra uppmärksamheten. Sedan några år har tävlingen Årets bibliotek ett särskilt tema som ska synliggöra en aktuell utmaning eller frågeställning inom biblioteksvärlden och årets tema är inkludering. Den stora utmaningen att på skolbiblioteket kunna erbjuda elever litteratur på deras modersmål kan mötas med den gemensamma resurs som Mångspråksbiblioteket är. Med dess hjälp kan ALLA elever som vill läsa på sitt modersmål låna böcker och utveckla sitt språk och sin identitet genom läsning.

Jurymedlemmarna som besökte oss förra veckan fick ta del av en kort presentation, de fick tillfälle att ställa frågor och de fick en liten rundvandring. Vi hoppas att det framgick ordentligt vilken omfattande och uppskattad resurs Mångspråksbiblioteket är! Att ta reda på vilka språk som talas på skolan och att beställa böcker är inte svårt men vi påminde om hur otroligt viktigt det är att det finns en skolbibliotekarie som har ordentligt med tid för alla elevers olika behov och önskningar. Vi är extra glada över att vi hade med en skolbibliotekarie vid juryns besök som kunde framföra skolbibliotekens perspektiv.

Verksamhet som bidrar till inkludering av flerspråkiga elever är Mångspråksbibliotekets mål och tillsammans med välfungerande skolbibliotek når vi dit. Nu håller vi tummarna för att juryn och andra tycker detta är viktigt!

Följ oss på Instagram: @mangspraksbibl

Läs mer om utmärkelsen: Årets bibliotek | Fackförbundet DIK

Läs om vad vi skrev om Mångspråksbiblioteket här på skolbiblioteksbloggen när det startade 2015:

Har du upptäckt Mångspråksbiblioteket? – Skolbiblioteksbloggen

/Ingalill och Piret

I år firar världens största barnbokspris Astrid Lindgren Memorial Award (ALMA) 20-års jubileum och nyligen var det stor prisutdelning med med pompa och ståt på konserthuset. Samma vecka anordnade vi på Medioteket vår traditionella sommarfrukost för skolbibliotekspersonalen i Stockholm. Så kul att kunna göra det fysiskt igen! Temat på frukosten var just ALMA och vi fick veta mer om pristagarnas böcker och hur man kan använda ALMA som inspiration för litteraturarbete, läsfrämjande och värdegrundsstärkande arbeten. Vilket också finns beskrivet i den nya boken Världens bästa böcker: Läsglädje med ALMA – Astrid Lindgren Memorial Award, som är skriven av en av stadens prisbelönta skolbibliotekarier som också var den som föreläste för oss (personuppgifter får vi ju inte skriva ut, men här kan du läsa mer om hennes arbete: Vad gör de i biblioteket? )

Ytterligare ett sätt att arbeta med ALMA-böckerna är att delta i tävlingen En bok i världen. Tävlingen riktar sig till grupper från förskoleklass till årskurs sex och syftar till att locka till läsning från olika delar av världen.

Tävlingen En bok i världen (länk till Pedagog Stockholm)

Vill du veta mer om boken och ALMA-pristagarna?

Här kommer några länktips:

Tips på sommarlovsläsning

En annan tradition på Medioteket är att Cirkulationsbibliotekets bibliotekarier sammanställer en tipslista över ett urval av vårens nyutkomna böcker. För oavsett var man befinner sig så bjuder sommarlovet förhoppningsvis på många och långa lästillfällen.

Boktips för jul- och sommarlovsläsning (länk till Cirkbloggen)

Härlig sommarläsning önskar vi på Medioteket!

Världsboksdagen firas varje år 23 april. I år infaller själva dagen på en lördag men varför inte fira hela veckan före eller efter? Det är väl boken värd :-).

Vad kan du då hitta på i skolbiblioteket? Många bra idéer är värda att återanvändas och vi har flera gånger tidigare här på skolbiblioteksbloggen skrivit om vad man kan göra i skolbiblioteket för att uppmärksamma världsboksdagen. De inläggen hittar du här:

Sökning Världsboksdagen på skolbiblioteksbloggen

Men året 2022 är inte likt de andra åren på så sätt att vi på våra skolor tar emot många barn på flykt från kriget i Ukraina. Med anledning av detta vill jag tipsa extra om silent books (även dessa har vi skrivit om flertalet gånger förut i olika sammanhang: Sökning silent books på skolbiblioteksbloggen).

Silent books

Men silent books menas böcker som är helt  bildbaserade och saknar text. Silent books ger stor frihet kring samtal om böckerna, på det språk som passar bäst. När berättelsen blir tolkad utan tillgänglig text aktiveras fantasin. Det finns inget rätt eller fel. Arbetet med silent books öppnar för många möjligheter till språkutveckling. Böckerna skapar ett aktivt förhållningssätt – läsaren inspireras till att själv berätta och ta över författarrösten. De/den som läser blir medskapare.

Ett tips hur du kan inleda just kring silent books är att: Välj en bok, sitt tillsammans, visa varje sida. Du behöver inte säga något. Var öppen för vad deltagarna säger, låt dem säga det som behövs. Låt dig överraskas av den närvaro och koncentration som kan uppstå. När boken är slut, be om ett ord som säger något om boken. Ibland lämnar stunden efter sig en känsla av lugn och ro samtidigt som den är konkret och förankrad i upplevelsen.

IBBY, International Board on Books for Young People, arbetade med och skrev om silent books 2015, i syfte är att utveckla metoder för arbete med textlösa bilderböcker i samverkan mellan folkbibliotek och flyktingförläggningar. Bland annat från denna handbok som vi varmt rekommenderar (som tipset ovan är hämtad ifrån):

Handbok silent books, IBBY (länk till dropbox)

/Jenny

Snart är det dags för jullov och Cirkulationsbiblioteket har traditionsenligt gjort en tipslista på jullovsläsning. Om du inte redan sett den så kommer den här:

Tips på jullovsläsning 2021

I fredags genomförde vi också en annan tradition med flera år på nacken, en julfrukost för skobibliotekspersonalen i Stockholm. Temat var översättning och vi fick lära oss om en översättares process, vad man behöver tänka extra på och lite kort om språket arabiska.

Kort om arabiska språket

Visste du till exempel att böcker på arabiska är skrivna på ett formellt språk som används i formella sammanhang? I vardagssammanhang talas olika dialekter, vilket också är modersmålet. Det finns inte heller så många låneord som kan finnas i många andra språk, utan istället konstruerar man nya ord. Det finns tre grundkonsonanter som ord oftast består av, dessa är KTB.

Om att översätta bilderböcker

Att översätta bilderböcker innebär en extra utmaning då det är något mer än bara texten man måste tänka på – bilderna! Då bilder ofta har en riktning är det något man måste ta hänsyn till när man översätter. Ofta måste man till exempel spegelvända en bild för att rörelsen i bilden ska följa textens riktning. Det är dock inte alltid så lätt då detaljer i bilden kan bli fel vid en spegelvändning. När det gäller bilderböcker är det också extra viktigt att de ska kunna högläsas, att det ska kännas bra i munnen och orden flöda. Ett tips är därför att börja med att översätta texten ordagrant för att sedan läsa texten högt om och om igen.

Ett exempel som visades på hur knepigt det kan vara att översätta var bilderboken ”Katten med kringlan” (länk: https://www.arabarnlitt.se/post/katten-med-kringlan) Rubriken på arabiska innehåller orden Ka´ak, vilket är ett  sorts bröd som säljs på marknader runt om i Mellanöstern. Hur ska man översätta det? Efter mycket funderande blev det kringla.

Med detta önskar vi på Medioteket önskar dig ett vilsamt jullov med många möjligheter till läsupplevelser! Nästa år återkommer vi med nya inlägg på skolbiblioteksbloggen.

 

 

 

21

okt

Snart är det dags för…

Läslov_Master_logo tajtare

Sedan några år tillbaka går ju höstlovet även under namnet läslov. Tanken är att det ska locka till en hel vecka som är full av lustfyllt berättade, på olika sätt och på olika platser runt om i samhället. Årets tema är ”Idrott och läsning”.

För att få inspiration och veta mer kan du gå till läslov.se där du bland annat kan ta del av den inspirationsdag som hölls 6 september.

Även skolverket har en sida där både du och din rektor kan få tips och idéer.  Den sidan, ”Väck läslusten inför höstlovet” hittar du här.

Elinsborgskolan i Tensta är en av alla skolor som är fantastiska på att arbeta med läsning. Förra året deltog skolan i Kulturrådets satsning ”Väck boken” och blev då utsedda till Årets bokväckare. På Pedagogstockholm.se kan du läsa artikeln ”De blir lyckliga av böcker” om skolans arbete.

Sist men inte minst kan du också läsa något av våra tidigare inlägg om läslovet för tips och idéer om hur ni kan peppa elever inför läslovet.

Dags för läslov

Vad kan du hitta på under läslovet?

Hoppas ni alla får ett härligt läslov!

/Magdalena

Vallastadens skolas fokusbibliotek i Linköping är utsett till årets skolbibliotek. Biblioteket har en verksamhet som vänder sig till alla elever oavsett deras förutsättningar. Priset delades ut på Bokmässan förra veckan och där presenterade skolbibliotekarien verksamheten närmare.

Foto: Ida Ross

Biblioteket är en naturlig del av undervisningen

Skolbiblioteket är en pedagogisk resurs och är integrerad i undervisningen på skolan med läsfrämjande, källkritik och informationssökning som viktiga delar. Vad som utmärker biblioteket är undervisningen och samarbetet med rektor, pedagoger och med elever.

Skolbibliotekarien har ett nära samarbete med rektor och tillsammans driver de utvecklingsarbete på skolan. En gemensam handlingsplan tas fram för skolans biblioteksverksamhet där roller och uppdrag i skolbibliotekariens verksamhet är tydliga. Bibliotekarien menar också att det är viktigt att tillhöra ett arbetslag så att skolbiblioteket blir en naturlig del av undervisningen.

Samarbete med grundsärskolan och fritids

Grundsärskolan besöker biblioteket varje vecka och får även ta emot författarbesök. Biblioteket har ett brett och omfattande mediebestånd där olika elevgruppers behov blir tillgodosedda. Undervisningen i grundsärskolan kompletteras av temabokpåsar från skolans bibliotek med litteratur och faktaböcker i ämnen som ingår i särskolans läroplan. Bibliotekarien undervisar dessa elevgrupper i källkritik utifrån bilderböcker med källkritiska frågeställningar. Informationssökning görs tillsammans med eleverna på nätet utifrån bilderböcker med olika innehåll. I samarbetet med fritidshemmet fortsätter både det läsfrämjande och det digitala arbetet och bibliotekarien är med och stöttar. Nationella skolbiblioteksgruppen lyfter särskilt fram Vallastadens skolbiblioteks samarbete med fritidshemmet i sin motivering.

Juryns två hedersomnämnanden gick till Sandsbro skola i Växjö och Lindeskolan i Lindesberg.

Läs mer om utmärkelsen årets skolbibliotek och juryns motivering här: Årets skolbibliotek – Nationella skolbiblioteksgruppen (wordpress.com)

Till sist vill jag påminna om att du som arbetar på skolbibliotek i Stockholms stad kan låna en äppellåda med ett anpassat innehåll av böcker och konkret material tänkta för elever i behov av anpassningar.
Äppellådor – litteratur för anpassad läsning – Pedagog Stockholm.

Vi erbjuder också ett idé- och metodmaterial som en väg att stärka samarbetet mellan skolbiblioteken och fritidshemmen. Du hittar idématerialet som bygger på textlösa böcker här: Silent books – Cirkbloggen.

/Maria

Världens största litteraturpris för barn och unga, Astrid Lindgren Memorial Award (ALMA) kommer i år att delas ut digitalt. Måndag 31 maj kl 19 kommer både 2020 års pristagare Baek Heena och 2021 års pristagare Jean-Claude Mourlevat att firas. Alla som vill kan vara med på den digitala prisutdelningen. Läs mer och anmäl dig här: Prisceremoni 2021 (alma.se) 

Då Astrid Lindgren avled 2002, 94 år gammal, beslöt Sveriges regering att instifta ett pris i hennes minne, Astrid Lindgren Memorial Award, för att värna barnens rätt till bra berättelser och öka intresset för barn- och ungdomslitteratur. Varje år belönas en person eller organisation som bidrar till litteraturens betydelse för barn och unga över hela världen. Prissumman på fem miljoner svenska kronor gör priset till världens största i sitt slag. Första gången priset delades ut var 2003 och hittills har 21 pristagare belönats. Bland tidigare pristagare finns till exempel Barbro Lindgren, Shaun Tan, Jacqueline Woodson och Philip Pullman. 

Priset är uppmärksammat och leder till att böcker översätts till fler språk. (Lagom till årets prisceremoni ska  exempelvis Jean-Claude Mourlevats första bok på svenska komma ut.) För vad händer om barn och unga inte får tillgång till de världar som läsning öppnar dörrar till? Astrid Lindgren själv gav svar i sitt tacktal när hon mottog H.C. Andersen-medaljen 1958:

”Ett barn ensamt med sin bok skapar sig någonstans inne i själens hemliga rum egna bilder, som överträffar allt annat. Sådana bilder är nödvändiga för människan. Den dagen barnens fantasi inte längre orkar skapa dem, den dagen blir mänskligheten fattig.”

/Jenny

På initiativ av Unesco firas Världsbokdagen varje år den 23 april. Syftet är att ”uppmärksamma böckers, författares och upphovsrättens betydelse för att sprida idéer och kunskap och för att bidra till förståelse och tolerans mellan människor”. Läs mer om världsbokdagens historia och annat på Unescos hemsida (här finns också vykort, logga och affisch att ladda ner).

Kanske får dagen extra stor uppmärksamhet världen över nu när vi uppmanas att stanna hemma? Med böckers hjälp kan vi ändå resa ut i världen och få nya intryck även om vi inte kan göra det fysiskt. För vad vore vi människor egentligen utan böcker? Boken är verkligen värd en egen dag och värd att firas på alla möjliga sätt!

VärldsboksdagenBildkälla: Pixabay

Här kommer några tips, stora som små, som kan hjälpa dig att fira dagen på din skola:

  • Anordna en bokbytardag.
  • Låt elever och personal på skolan ha en bild på den bok de läser fastsatt på tröjan.
  • Ha en liten pysselstation där elever får göra sitt eget bokmärke.
  • Sätt ihop ”överraskningspåsar” där eleverna låna böcker utifrån tema utan att veta titlarna.
  • Det är ju också en utmärkt dag för att låta elevernas egna boktips ta över biblioteket, eller varför inte skolan?
  • Svenska Bokhandlareföreningen startar det de kallar ”världsbokveckan” med att den 23 april publicera filmer med författare som riktar sig till barn 9-12 år och skolklasser som ser filmerna har sedan chans att vinna en världsboklåda. Läs mer på varldsbokveckan.se.
  • Vi har skrivit om Världsbokdagen tidigare här på Skolbiblioteksbloggen, bland annat ett längre inlägg förra året som innehåller många praktiska tips som fortfarande är aktuella: Världsbokdagen på Skolbiblioteksbloggen

Böcker kan ju också vara i olika format. Cirkulationsbiblioteket testar just nu att erbjuda alla högstadier och gymnasier i Stockholms stad att låna e-böcker så varför inte testa en att läsa en e-bok i grupp? Läs mer om testet på Cirkulationsbibliotekets blogg.

Länge leve boken! Hurra, Hurra, Hurra, Hurra!

/Jenny & Magdalena

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Kategorier