Visar inlägg med tagg:

18

sep

Vad gör du under Dyslexiveckan?

Snart är det den Europeiska dyslexiveckan, den 7-13 oktober. Världsdyslexidagen infaller under veckan, närmare bestämt den 10 oktober. Årets tema är: Alla kan bli läsare och hashtaggen att samlas under är #formadinbokstav. Läs mer på Dyslexiförbundets hemsida. Här hittar du alla till Dyslexiförbundets rapporterade arrangemang, men givetvis kan du uppmärksamma den här viktiga veckan utan att anmäla aktiviteten dit.

Cirkulationsbiblioteket har en egen kategori på sin blogg som heter just Lättläst, som gör det enklare för dig att hitta lättlästa böcker som de har bloggat om. Du hittar bloggen här.

Något som har blivit mer och mer populärt på senaste tiden är läshundar. Att ta med en levande hund till skolan är kanske inte det bästa ur allergisynpunkt, men varför inte investera i ett mysigt gosedjur som eleverna kan läsa högt för? Läs gärna mer om läshundar här.

Passa gärna på att ge ditt lättlästa bestånd och även tjänsten Legimus lite extra uppmärksamhet under veckan. Kanske med en inspirerande skyltning? Kanske med böcker av Helena Bross och Magnus Ljunggren, som båda är författare med dyslexi.

Kom ihåg, alla kan bli läsare!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Kia Knutsson Norberg Foto: Jenny Karlsson

Kia Knutsson Norberg
Foto: Jenny Karlsson

Nu är vi igång med pilotprojektet ”Berättande bilder – talande bilder” som bygger på ett stärkt samarbete mellan de som arbetar på skolbibliotek och de som arbetar på fritidshem och fritidsklubbar. Sju skolor samarbetar under hösten i ett läs- och språkutvecklande arbete med fyra textlösa bilderböcker i fokus. I dessa ordlösa böcker, ”Silent Books”, är det bilderna som berättar och läsarna som tolkar bilderna och skapar berättelsen tillsammans eller på egen hand. Fantasin ges utrymme och läsningen ger många tillfällen till samtal och skapande aktiviteter. Bilderböckerna kan läsas på alla språk och de titlar som valts ut tror vi väcker nyfikenhet och engagemang. IBBY (International Board on Books for Young People) har skrivit en handbok  om Silent books för den som vill veta mer.

Kia Knutsson Norberg från Cirkulationsbiblioteket inledde projektets första gemensamma träff med en presentation om bilders språk som berör och påverkar oss. Vi behöver träna oss och våra elever i att läsa och tolka bilders budskap. Presentationen gav kunskap och inspiration för det fortsatta arbetet.

Därefter dansade halva gruppen boken ”Simbassängen” och resten övade sig i att berätta utifrån en bild. Planeringsarbetet på de sju skolorna är nu påbörjat och det ska bli spännande att följa vad som händer på skolorna i höst.

Böckerna som valts ut är:

  • The Lion and the Mouse av Jerry Pinkney
  • Simbassängen av JiHyeon Lee
  • Resan av Aaron Becker
  • Pojken och huset av Maja Kastelic

/Maria Ronnås och Jenny Karlsson

Skolbibliotekskonsulenter

Foto: Lotta Metcalfe

Foto: Lotta Metcalfe

För några veckor sedan anordnade skolbibliotekgruppen sitt första pedagogiska café. Temat var Grejen med läsning. Det var som sagt första gången som vi ordnade det helt själva och ärligt talat var vi nog alla lite nervösa, men ändå förväntansfulla.

Det pedagogiska caféet var fullbokat och vi hade förberett oss länge. Det bjöds på föreläsning med Sara Lövestam som du kan se här (obs! Endast tillgänglig i 2 veckor). Efter föreläsningen fick deltagarna smaka libanesisk plockmat och efter det  var det dags för de valbara passen som deltagarna hade anmält sig till i förväg. De kunde välja mellan pass om spelifiering, monster och källkritik, bokdans och silent books. Läs gärna mer om passen här.

Nu laddar vi för nästa gång!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Foto: Elisabeth Ljungdahl

Foto: Elisabeth Ljungdahl

Arbetet med modersmål ser olika ut på olika skolbibliotek. Skolbiblioteksbloggen ville veta mer om hur det se ut i verkligheten och intervjuade därför lärarbibliotekarien Elisabeth Ljungdahl, som sedan flera år har jobbat på Snösätraskolan.

Finns det många olika modersmål på Snösätraskolan? Vilka språk talas mest? 

På Snösätraskolan talas 23 olika modersmål.

De största språken är arabiska och somaliska.

På sista tiden har vi fått många nyanlända elever från Mongoliet och Vietnam.

Och bosniska som var ett av de största språken för 5-10 år sen har vi nu bara ett fåtal elever som talar det språket.
Hur får du reda på det?

Jag träffar de nya eleverna när de kommer till biblioteket och en del lärare brukar fråga om jag har böcker på olika språk när de får nya elever.

Sen har vi också en modersmålansvarig lärare på skolan som är modersmålslärare i arabiska och matematik och henne brukar jag kolla med.

Tyvärr har jag inte lika bra samarbete med modermålslärarna som jag hade för ett par år sen. Jag tror det dels beror på att vi fått många nya modersmålslärare och att vi inte har några egentliga ”samarbetsytor”, vi ses för sällan. Men det finns fortfarande modersmålslärare som kommer och lånar böcker i biblioteket.

Hur gör du för att arbeta med litteratur på olika modersmål på Snösätraskolan?

Jag visar eleverna var vi har våra och Mångspråksbibliotekets böcker. De finns längst fram i biblioteket.

När förskoleklasserna kommer på besök försöker jag och lärarna få eleverna att låna böcker på sitt modersmål att läsa hemma.

Jag uppmuntrar så mycket jag kan även elever i andra årskurser att låna böcker på sina modersmål och har vi inga böcker beställer jag från Mångspråksbiblioteket- som är en ovärderlig resurs!

De äldre eleverna uppskattar när populära böcker på svenska, t. ex. Dagbok för alla mina fans, även finns på deras modersmål.

När jag är med på föräldramöten brukar jag berätta om våra mångspråksböcker och uppmana föräldrarna att läsa högt för sina barn på sina modersmål.

Hur har responsen varit från elever och lärare?

Eleverna blir väldigt glada när de ser att finns böcker på deras språk. Ibland känns det som om det räcker, att det är en bekräftelse på att deras språk räknas. De lånar inte böcker i samma utsträckning som att de tycker att det är härligt att de finns. Men detta gäller inte nyanlända elever som gått i skola i sina hemländer. De slukar det som finns!

Lärarna, uppfattar jag, tycker att det är en bra och ganska självklar resurs på en mångspråkig skola.

Finns det några utmaningar för skolbibliotekspersonalen att arbeta med böcker på olika modersmål?

Att få eleverna att låna böcker och att inte glömma att visa och lyfta fram dem när man presenterar andra böcker.

Varför tycker du att alla skolor ska arbeta aktivt med böcker på olika modersmål?

Språket är en viktig del av identiteten och en del av skolans uppdrag är att ”Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.” (Lgr 11 – Skolans värdegrund och uppdrag)

Har du något bra tips för de skolbibliotekarier och lärare som vill bli bättre på att arbeta med böcker på olika modersmål?

Låna böcker från Mångspråksbiblioteket, i möjligaste mån på alla de språk som talas på skolan. Skylta böckerna så alla elever ser dem och i samtal och bokpresentationer visa att det finns böcker på många språk.

Uppmärksamma de modersmål som finns på skolan, t. ex. på modersmålsdagen.

I biblioteket har jag också samlat flaggor från de länder våra elever kommer ifrån, det har givit upphov till frågor och samtal, inte minst om jag missat någon flagga.

Tack för att du tog dig tid att besvara alla nyfikna frågor, Elisabeth!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Foto: Elisabeth Ljungdahl

Foto: Elisabeth Ljungdahl

Fotot: Elisabeth Ljungdahl

Fotot: Elisabeth Ljungdahl

Internationella modersmålsdagen uppmärksammas den 21 februari för att påminna oss om alla människors rätt att få tala och skriva sitt modersmål.

Foto: Unesco

Foto: Unesco

Enligt Unesco, som instiftat dagen så fokuserar årets modersmålsdag på lokala språk och vetenskap. De menar att bevarandet av modersmål och lokala språk behöver mer utrymme inom forskning och utbildning. En bättre förståelse för språk är ett viktigt bidrag i arbetet mot flera globala utmaningar.

Unesco förespråkar två- eller flerspråkig undervisning i grundskolan som ett grundläggande villkor för barns fortsatta lärande.

I skolan och i samhället är språk en maktfaktor och vi kan behöva fundera över vems språk som får utrymme och på vilka villkor. Sverige är ett land som länge varit flerspråkigt. Det syns däremot inte alltid så tydligt i skolan. Hur ser det ut där ni arbetar och hur bidrar skolan till att flerspråkiga elever ges möjlighet att använda sina språk under skoldagen? Vad kan skolbiblioteket bidra med i det arbetet?

Stockholms grundskoleelever har tillgång till Mångspråksbiblioteket med litteratur på över sextio olika språk. Skolbibliotekarien kan låna in depåer av litteratur därifrån och låna ut till elever. Många elever uppskattar möjligheten att läsa på sitt modersmål.

Foto: Ingalill Åkesson-Hedqvist

Foto: Ingalill Åkesson-Hedqvist

Världens bibliotek finns strömmande e-böcker och ljudböcker på arabiska, bosniska, kroatiska, persiska, somaliska och tigrinska. Alla som befinner sig i Sverige har tillgång till tjänsten och kan läsa böcker på skärmen på något av dessa språk.  Det är gratis men vill du läsa måste du först registrera dig.

Världens bibliotek är resultatet av ett samarbetsprojekt mellan nationalbiblioteken i Danmark, Norge och Sverige och är finansierat av Nordiska ministerrådet. Det är Kungliga biblioteket tillsammans med Internationella biblioteket som ansvarar för webbplatsen.

Världens bibliotek går att använda redan nu i en betaversion men kommer att invigas officiellt under våren 2019.

På Internationella bibliotekets hemsida finns bra och gratis länkar till fria webbresurser att använda sig av och att tipsa andra om. Via olika sidor går det att läsa texter och böcker digitalt på olika språk. Väl värt ett besök!

Hoppas ni får en fin och språkande modersmålsdag!

/Maria Ronnås

Skolbibliotekskonsulent

bild: Anna Nottberg

bild: Anna Nottberg

Som på många andra skolor uppmärksammade vi på Vinsta grundskola barnboksveckan. Lärarna la in extra mycket tid för både tyst läsning och högläsning, årskurs fem högläste för årskurs ett, det anordnades bokbytardag, lärare attackläste i varandras klassrum (även Anna Wadenhed från skolledningen deltog och hoppade in i en sjundeklass med en spökhistoria), lågstadiet och mellanstadiet gick litteraturtipsrundor och på långrasten fick alla som ville komma till biblioteket för högläsning.

Jag heter Anna Nottberg och arbetar i skolbiblioteken på Vinsta grundskola östra och västra. Bibliotekets ambition är förstås att biblioteket, böcker och läsning ska synas så ofta som möjligt för så många som möjligt. Därför gick jag till kökschef Andreas Laggar och tillsammans komponerade vi en litterär meny som vi kallade ”Bokslukarveckan”.

Maten på Vinsta grundskola lagas i mesta möjliga mån från grunden med minst två varmrättsalternativ per dag och en stor, matig salladsbuffé. Vi startade veckan med den Bachtinska symbolen för förnyelse: elden. Vi åt eldig korv och sotad blomkål, flammig rödkålssallad och brandkårssås. Ovanpå matdiskarna skyltade vi med böcker som Sara Lövestams ”Eld”, Sofia Nordins ”Allt ska brinna” och Mankells ”Eldens Hemlighet”. Bredvid böckerna stod informationsskyltar. Via projektor på väggen i matsalen spelades en film med en brinnande brasa.

Så fortsatte veckan med nya teman och nya bokskyltningar. Under kärleks-dagen fick eleverna välja mellan vegetarisk samtyckesgryta och fisk med romantiskt täcke, serverade med rosa kärleksmos. Under fantasy-dagen åt vi upp Dumbledores Fågel Fenix tillsammans med gyllene kvicken-potatis. Vid sidan av serverades Polyjuice-elexir för den som behövde bli någon annan för en stund (en ingefära- apelsin- och chilibrygd serverad i shotsglas). På skräckdagen fick vi häxgryta på kräldjur och kretiner serverade med myrägg och vegetarisk blodsoppa. Veckan avslutades med Pettssons & Findus pannkaksfest.

Matbuset föll väl i smaken hos både elever och personal. De skyltade böckerna efterfrågas och lånas, tipsrundevinnarna skryter stolt för de andra klasserna och i expeditionen kan man numera ibland se Sofia Palmén försjunken i första delen av Harry Potter.

Följ vårt skolkök Dela Vinsta och låt dig inspireras av ”bakom scenen”-bilder, våra varmrätter och godis från ”apoteket” – ett bord med kul inläggningar, såser och spännande nya smaker via Instagram @delavinsta

/Anna Nottberg

Vinsta grundskola

Här dansas Stopp! Ingen får passera! i åk 4 Foto: Katarzyna Ochotnicka

Här dansas Stopp! Ingen får passera! i åk 4 Foto: Katarzyna Ochotnicka

Går det att dansa en bok och kan det vara något för skolbibliotek? Absolut! Det är både roligt och på många sätt berikande att kombinera läsning av böcker med olika skapande uttryck, där dansen är ett. Att få gestalta en berättelse med kroppen kan även locka till läsning. I Lgr 11 står det på s.10: Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig.

Det finns flera olika projekt/verksamheter som har utvecklat idén om att det går att dansa en bok och jag vill här tipsa om två av dem. Båda har flera konkreta råd och är gjorda för att direkt kunna användas av dansoerfarna vuxna tillsammans med barn i olika åldrar. Extra bra är också att det finns länkar till specialkomponerad, instrumental, musik. Att hitta och välja musik kan annars vara ett tidskrävande moment.

  • Dansa En Bok har utarbetats av danspedagogen och koreografen Sofia Färlin-Månsson. Materialet bestående av en handledning samt musik och går att applicera på vilken bok som helst och metoden har används från förskolan och upp genom hela grundskolan. Dock tror jag att för de äldre eleverna behöver det hela modifieras en del, men materialet kan ändå användas som utgångspunkt. Handledningen finns även på finska, engelska, franska. Materialet är fritt att använda och hittas här (sidan kategoriseras mycket mystiskt som ”Gambling” av Stockholms stad (!!??), men klicka bara att ni vill fortsätta) eller här. Den som vill fördjupa sig mer kring estetiska lärprocesser i stort kan också få en del tips på vidare läsning.
  • Bokdansa! är ett projekt initierat Stockholms stadsbibliotek och Dans i Stockholms stad och län där två koreografer tillsammans med två tonsättare har jobbat fram material utifrån två olika bilderböcker; ”Stopp! Ingen får passera”! av Isabel Minhós Martins och ”Mamy Wata och monstret” av Veronique Tadjo (finns även att låna på Cirkulationsbiblioteket). Handledningar, både skrivna och filmade, samt länkar till musiken finns på Stockholms stadsbiblioteks hemsida. Allt är fritt att använda. Båda bilderböckerna fungerar toppen att använda ganska långt upp i åldrarna även om de tänkta målgrupperna är för Mamy Wata från 4 år och för Stopp! Ingen får passera! 9-12-åringar.

Behöver en vara dansare för att kunna dansa böcker? Nej, det tror jag inte alls. Det räcker med intresse och vilja. Det finns inget rätt eller fel sätt att dansa på. Så prova! Men kanske skulle det kännas skönt att ha testat lite med andra vuxna för att våga göra det på egen hand med barn? Det vore kul att ordna någon form av workshop för de som, liksom jag, tycker att detta låter intressant. Kommentera gärna här om du känner dig lockad av en sådan workshop.

/Jenny Karlsson

(Ny på Medioteket från september, tjänstledig från SSB. Fd lärare och skolbibliotekarie. Samt en av de svartklädda statisterna i filmhandledningen till Stopp! Ingen får passera! 🙂

Här dansas Det röda trädet av bibliotekarier under en studiedag på Kulturhuset 17 september. Foto: Linn Holmstedt

Här dansas Det röda trädet av bibliotekarier under en studiedag på Kulturhuset 17 september. Foto: Linn Holmstedt

23

okt

a-august_grupp_03webb

Från vänster, bakre raden: Anders Holmer, Clara Dackenberg, Jessica Bab Bonde, Peter Bergting. Främre raden: Uje Brandelius, Jenny Jägerfeld, Emma AdBåge. Foto: Sören Andersson. Bildkälla: Augustpriset.se

Nu har nomineringarna till Augustpriset släppts och de nominerade i kategorin barn-och ungdom är:

  • Gropen, Emma AdBåge (bilderbok)
  • Vi kommer snart hem igen, Jessica Bab Bonde & Peter Bergting (serieroman)
  • Hemma hos Harald Henriksson, Uje Brandelius & Clara Dackenberg (bilderbok)
  • Rymlingarna, Kitty Crowther & Ulf Stark (Hcf)
  • Regn, Anders Holmer (bilderbok)
  • Comedy Queen, Jenny Jägerfeld (Hcg)

Här kan du läsa nomineringarna i sin helhet.

Det är en hel del bilderböcker bland de nominerade i år, hälften av de nominerade är bilderböcker. Det är en titel mer än ifjol, och bilden tycks uppmärksammas mer och mer. Jag tycker att det är spännande att en serieroman är nominerad, här drar jag paralleller till förra årets vinnare i kategorin, Fågeln i mig flyger vart den vill av Sara Lundberg. Det är en sorglig, finstämd och vacker roman där bilden är en viktig del av berättelsen. Jag tycker att det ska bli intressant att se vem juryn korar till vinnare. Här kan du läsa mer om Augustpriset.

Brukar du arbeta med att uppmärksamma Augustpriset i ditt skolbibliotek? Kommentera gärna och berätta hur!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

barn och ungdomskatalog 18 19

bildkälla: Kulturrådet

Varje år släpper Kulturrådet en barn-och ungdomskatalog med utvalda böcker ur årets utgivning. Den omfattar allt ifrån bilderböcker för små barn, grafiska romaner, ungdomsromaner, facklitteratur, böcker på mångspråk med mera. Urvalet är gjort av bibliotekarier, bibliotekspedagoger och litteraturvetare. Nedan följer några av mina skönlitterära guldkorn ur årets katalog:

  • Dom som bestämmer av Lisen Adbåge (bilderbok)
  • Regn av Anders Holmer (bilderbok)
  • Emres handbok i konsten att bli ihop -och slippa av Siri Spont och Jonna Björnstjerna (Hcf)
  • Frallan är bäst av Sara Ohlsson och Lisen Adbåge (Hcf)
  • Ninas sommarlov av Emi Gunér och Loka Kanarp (Hcf)
  • Isdrottningen av Mårten Melin (Hcg)
  • Comedy Queen av Jenny Jägerfeldt (Hcg)
  • Finns det björkar i Sarajevo? av Christina Lindström (uHc)
  • Moxie av Jennifer Mathieu (uHce)
  • Till alla killar jag gillat av Jenny Han (uHce)
  • Kärlek, hat och andra filer av Samira Ahmed (uHce)
  • Vi ser, vi känner, vi kämpar av Maja Wetterqvist med flera (uHc(s))
  • Sömnernas sömn av Elin Säfström (uHc)

Barn-och ungdomskatalogen kan användas på en mängd olika vis. Det är bra att lämna en katalog till en elev som just fått tillgång till Legimus, det kan vara ett sätt att involvera eleverna i inköpen till skolbiblioteket och den kan användas som stöd om eleverna ska utnämna sin skolas egen topplista. Endast fantasin sätter gränserna!

Här kan du beställa kataloger till ditt skolbibliotek.

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

profilbild-300x300Läslovet under v. 44 närmar sig med stormsteg, och nu är frågan: vad ska hända i skolbiblioteket? Läslovet infaller just under lovet, då många elever är lediga, men det finns mycket roligt och utvecklande att hitta på ändå. En hel del barn går på fritids så kanske kan något ordnas för dem? Här kommer några tips på aktiviteter:

  • Högläsning av läskiga böcker. Varför inte låta eleverna berätta spökhistorier för varandra?
  • Workshop i att skriva läskiga berättelser, det kan du göra på papper eller med hjälp av exempelvis iPad
  • Utklädningsdag. Låt eleverna klä ut sig till en (läskig?) figur i en bok eller varför inte ett spel?
  • Höstpyssel. Eleverna kan till exempel välja ett favoritcitat och rama in det med vackra höstlöv. Det kan sedan sättas upp på väggen för att inspirera andra

Låt gärna aktiviteterna från Läslovet sprida sig före och efter lovet, så att fler elever blir involverade. Här kommer ytterligare några förslag:

  • Ha gärna en tipspromenad eller ett quiz före lovet. Du kan kanske ha bokrelaterade pris?
  • Läsbingo över lovet med ett fint diplom som morot.
  • Lärarna och annan personal på skolan har kanske bra boktips som kan sättas upp någonstans för alla att se, det är roligt när alla får chansen att vara läsande förebilder.

Om något som hänt under Läslovet kan dokumenteras och visas upp för alla andra är det ett sätt att synliggöra aktiviteten och förhoppningsvis sporra andra.

Jag avslutar med några mer eller mindre läskiga boktips:

  • Sagan om den underbara familjen Kanin av Jonna Björnstjerna (bilderbok)
  • Trollspanarna av Annika Widholm (Hcf)
  • Huset där humlorna bor av Stefan Casta (Hcf)
  • Hjärtlös av Petrus Dahlin (Hcg)
  • Halvsfolksserien av Camilla och Viveca Sten (Hcg)
  • Lägret av Lena Ollmark (uHc)

Här kan du läsa mer om Läslovet.

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Kategorier