Visar inlägg med tagg:

Nu har kommunfullmäktige som sista instans klubbat igenom Stockholm stads nya skolbiblioteksplan som kommer att gälla åtminstone fram till 2024. Du kan hitta den nya planen i sin helhet här:

Skolbiblioteksplan för skolor och förskolor i Stockholms stad 2021–2024 Pedagog Stockholm

Den nya skolbiblioteksplanen har tagits fram av Medioteket på uppdrag från politiken och är i grunden en revidering av den skolbiblioteksplan som har gällt 2017-2020. Planen omfattar förskolan, grund- och gymnasieskolan samt grund- och gymnasiesärskolan. Arbetet med att ta fram en ny plan har gjorts i samverkan med representanter från olika nyckelgrupper och förvaltningar. Elever, lärare, rektorer och skolbibliotekarier har fått tycka till liksom Stockholms stadsbibliotek och personer från utbildningsförvaltningens olika avdelningar samt stadsdelarna.

Strukturen i den gamla planen, med tydlig ansvarsfördelning mellan exempelvis rektor och skolbibliotekspersonal var uppskattad och har därför behållits i den nya. (Rektors ansvar har dock förtydligats extra genom att rubriken där numera lyder ”Rektor säkerställer”). Annat som har förändrats i den nya reviderade planen är att gymnasiebibliotekarier har fått egna specifika ansvarsområden. Förskolan har fått större utrymme och en tydligare ansvarsfördelning. Skolbibliotekens roll för elevernas digitala kompetens är mer framträdande liksom vikten av barn och ungas delaktighet i bibliotekens verksamhet. Bibliotekens koppling till värdegrund och demokrati har lyfts fram. De nationella minoritetsspråken har fått en mer framträdande plats liksom barn och unga i behov av stöd. Fördelningen av uppföljningsansvar inom utbildnings­förvaltningen har också beskrivits mer utförligt.

Bibliotekarien_konserverad_-_Skoklosters_slott_-_97136.tifGenerellt kan sägas att Stockholms nya skolbiblioteksplan rimmar väl med det som kommit fram i den nyligen publicerade utredningen Skolbibliotek för bildning och utbildning. Särskilt tydligt i kopplingen kring vikten av bemanning i skolbiblioteken. Utan kompetent bemanning och andra resurser kommer inte skolbibliotekplanen att kunna efterlevas. Eller som oppositionen utryckte det under kommunfullmäktige då skolbibliotekplanen togs upp ” En välformulerad skolbiblioteksplan kan bara sättas i praktik av bibliotekarier, lärare och pedagoger i skolan.”

Nu startar det gemensamma implementeringsarbetet och vi ser fram emot det!

Bilden förställer konstverket Bibliotekarien av Giuseppe Arcimboldo. (Källa: Wikipedia)

10

nov

För ungefär ett år sedan började vi fundera på hur vi på Medioteket skulle kunna stötta skolbiblioteksansvariga att samarbeta mer med grundsärskolorna. På ett referensgruppsmöte med skolbibliotekarier som har erfarenhet av att arbeta med grundsärskolan kläcktes idén att låna ut anpassade medier som depositioner till skolbiblioteken. Denna idé spann vi vidare på! Vi fördjupade oss i ämnet på olika sätt, bland annat gjorde vi ett studiebesök på Habiliteringens resurscenter (som du kan läsa mer om i detta blogginlägg). Vi tog också kontakt med Stockholms stadsbibliotek och några barnbibliotekarier som jobbat mycket med denna typ av medier. Folkbibliotek har en lång tradition av att samla medier för barn med funktionsvariation på så kallade Äppelhyllor.

Här kan du läsa mer om Äppelhyllor (Länk till Barnens bibliotek)

Äppellådor

Foto: Maria Ronnås

Vi funderade på vilka medier som skulle ingå i satsningen och vad vi skulle kalla det hela. Vi landande i äppellådor så att kopplingen till folkbiblioteken blir tydlig. I september var inköpen av medier klara och de äppellådor som nu erbjuds skolbiblioteken finns riktade till två ålderskategorier och lånas som depositioner i tre månader. Lådorna innehåller följande:

Förskoleklass – årskurs 6

  • Böcker med TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterade Kommunikation)
  • Gruppuppsättningar med lättlästa faktaböcker
  • Textlösa bilderböcker
  • Böcker om funktionsvariationer
  • Bilderböcker
  • En taktil bok
  • Konkret material kopplat till en bok i lådan
  • Bok med pekkarta

Årskurs 7 – gymnasiet

  • Böcker med TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterade Kommunikation)
  • Gruppuppsättningar med lättlästa faktaböcker
  • Textlösa bilderböcker
  • Böcker om funktionsvariationer
  • Lättlästa böcker, de flesta med någon person med funktionsvariation i huvudrollen 

Syftet med äppellådor är att komplettera skolbiblioteketens utbud av medier för anpassad läsning eftersom elever har olika behov och läser på olika sätt – med öron, fingrar och ögon. Denna typ av medier kanske inte efterfrågas av så många på skolan och kan därför vara svåra att prioritera att köpa in på egen hand utan att först ha provat att ha dem i skolbiblioteket. Intresset för att låna de första lådorna har varit stort och du kan läsa mer om hur det går till att låna Äppellådor här:

Äppellådor – litteratur för anpassad läsning (Länk till Pedagog Stockholm)

äppelhyllan

Parallellt med arbetet att ta fram äppellådorna erbjuder vi även kompetensutveckling. En temanätverksträff har genomförts där vi fick veta mer om hur Stockholms stadsbibliotek arbetar med dessa frågor, bland annat fick vi veta mer om projektet Bibblan funkar som inom kort kommer att publicera material fritt för alla att använda sig av. Exempelvis handlar det om att göra anpassningar i biblioteksrummet som är bra för alla (men helt nödvändiga för ca 10% av besökarna). Vi återkommer till Bibblan funkar när material finns färdigt, men vill redan nu tacka Stockholms stadsbibliotek som delar med sig av detta!

Hur vet vi då om arbetet med äppellådor och kompetensutveckling ger resultat och i så fall vilka resultat? Det vet vi ännu inte och för att kunna arbeta vidare är vi beroende av input. Vad har fungerat bra? Vad har fungerat mindre bra? Vad behövs det mer av? Är lånetiden tillräckligt lång? Alla synpunkter är mycket välkomna! Sammanfattningsvis är detta ett arbete som bara påbörjats – nu är det bara resten kvar innan vi vet om det fungerar.

/Jenny Karlsson och Maria Ronnås

bild 2 Johanna Elinsborg

Med biblioteksrådet och Johanna Klahr, skolbibliotekarie på Elinsborgsskolan, i spetsen drogs läsprojektet ”Väck boken” igång. En film på ett sovande skolbibliotek visades och alla skolans elever fick i uppdrag att väcka böckerna i biblioteket. Sovsäckar som eleverna i biblioteksrådet sytt i slöjden fylldes med böcker för väckning och delades ut till samtliga klasser.

Utmärkelsen ”Årets bokväckare 2020” delas ut av Kulturrådet till Elinsborgsskolan med motiveringen: ”För deras imponerande påhittighet, engagemang och fina samarbete. Med kreativa idéer som bokgympa, bokfrukost och väcklinor har hela skolan engagerats i att väcka böcker.”

Idén till ”Väck boken” hittade Johanna och bokrådet i Kulturrådets Barn- och ungdomskatalog 2019/20.

Bild2Elinsborg

Foton: Johanna Klahr

I väckningen ingick att läsa boken, skapa en bokväckarserie eller skriva läsdagbok och sätta upp sin bokväckning med klädnypa på en bokväckarlina. Rektor, pedagoger med flera medarbetare på skolan deltog med boktips på linan och sammanlagt lyckades skolan väcka över 600 böcker. Eleverna gillade möjligheten att få läsa mer och fler böcker. Skolan samarbetade med Tensta bibliotek som också ordnade med ”Väckboken” aktiviteter.

Lässatsningen avslutades med gemensam bokfrukost i pyjamas eller morgonrock för hela Elinsborgsskolan. Tävlingen och projektet fortsätter även detta läsår och du får många tips och material att använda och kan läsa mer om projektet och om Elinsborgsskolans aktiviteter i årets katalog.

Stort Grattis till Elinsborgsskolan för ett lyckat läsprojekt och vi hoppas fler skolbibliotek och skolor i Stockholm vill delta i ”Väck boken”.

/Maria Ronnås

Bild3Elinsborg

BM-MON035018

Modersmålsdagen inträffar den 21 februari. Vill du läsa om arbetet med modersmål i Snösätraskolans bibliotek, klicka dig vidare här. Enbacksskolan har förslag på hur du kan skylta med böcker på olika språk.

Internationella bibliotekets material för skyltning som är fritt att skriva ut.

Vill du  fördjupa dig i en litterär tidskrift med texter på olika språk? Läs Mångspråksbibliotekets tankar om Asymptot. Här hittar du mer information om poesi på olika språk och på Storyweaver hittar du texter på olika språk. Världens bibliotek har ljudböcker på olika språk.

Här är tre tips från Skolverket kring hur skolbiblioteket kan uppmärksamma det mångspråkiga beståndet:

  • Delta i eller arrangera föräldramöten, träffa gärna elever och föräldrar familj per familj för att ringa in barnens behov och visa på resurser.
  • Berätta om det mångspråkiga biblioteket på arbetslagsträffar och personalmöten i aulan.
  • Skylta med dessa böcker lika mycket som du gör med svenska böcker i skolbiblioteket. Kopiera gärna framsidan av några titlar och skapa en affisch

Du kan kanske även låta eleverna sätta prickar eller nålar på en världskarta som de har språkligt koppling till och sedan låna in böcker från Mångspråksbiblioteket från varje land för att visa på språkrikedomen på just din skola?

Mångspråksbiblioteket har litteraturlistor för dig som vill ha mer inspiration.

Vill du ta med dina elever på skolbio?

Du kan bland annat boka:

Pichus dröm på hindi

Taiki på holländska, svenska och engelska

Häxjägarna på serbiska

Chuskit på ladakhi

Osynliga Sue på tyska

Två Irene på portugisiska

Unge Ahmed på franska och arabiska, där huvudpersonerna växlar mellan språken och språkets betydelse diskuteras i filmen.

Beats på engelska

Flykten från DDR på tyska

438 dagar med svenskt, engelskt, somaliskt tal m fl

Alla filmer är på originalspråket med svensk text.

Läs mer om skolbio!

Några äldre filmer som kan visas som extra föreställningar är:

Elina – som om jag inte fanns och Sameblod. Där tornedalsfinskan respektive samiskan ska bekämpas och barnen endast får tala svenska i skolan. Utspelar sig på 1950-talet båda två, om jag inte minns fel.

I Till drömmarnas land talas engelska, rumänska och svenska. Handlingen kretsar kring romska Sabina och hennes bröder, som jobbar eller söker arbete i Sverige.

A Colony tar i viss mån upp urinnevånarnas situation i den fransktalande delen av Kanada.

Vill du fördjupa dig om flerspråkighet? Skolverket har samlat mer information och forskning om flerspråkighet och transspråkighet.

Lycka till!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

18

sep

Vad gör du under Dyslexiveckan?

Snart är det den Europeiska dyslexiveckan, den 7-13 oktober. Världsdyslexidagen infaller under veckan, närmare bestämt den 10 oktober. Årets tema är: Alla kan bli läsare och hashtaggen att samlas under är #formadinbokstav. Läs mer på Dyslexiförbundets hemsida. Här hittar du alla till Dyslexiförbundets rapporterade arrangemang, men givetvis kan du uppmärksamma den här viktiga veckan utan att anmäla aktiviteten dit.

Cirkulationsbiblioteket har en egen kategori på sin blogg som heter just Lättläst, som gör det enklare för dig att hitta lättlästa böcker som de har bloggat om. Du hittar bloggen här.

Något som har blivit mer och mer populärt på senaste tiden är läshundar. Att ta med en levande hund till skolan är kanske inte det bästa ur allergisynpunkt, men varför inte investera i ett mysigt gosedjur som eleverna kan läsa högt för? Läs gärna mer om läshundar här.

Passa gärna på att ge ditt lättlästa bestånd och även tjänsten Legimus lite extra uppmärksamhet under veckan. Kanske med en inspirerande skyltning? Kanske med böcker av Helena Bross och Magnus Ljunggren, som båda är författare med dyslexi.

Kom ihåg, alla kan bli läsare!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Kia Knutsson Norberg Foto: Jenny Karlsson

Kia Knutsson Norberg
Foto: Jenny Karlsson

Nu är vi igång med pilotprojektet ”Berättande bilder – talande bilder” som bygger på ett stärkt samarbete mellan de som arbetar på skolbibliotek och de som arbetar på fritidshem och fritidsklubbar. Sju skolor samarbetar under hösten i ett läs- och språkutvecklande arbete med fyra textlösa bilderböcker i fokus. I dessa ordlösa böcker, ”Silent Books”, är det bilderna som berättar och läsarna som tolkar bilderna och skapar berättelsen tillsammans eller på egen hand. Fantasin ges utrymme och läsningen ger många tillfällen till samtal och skapande aktiviteter. Bilderböckerna kan läsas på alla språk och de titlar som valts ut tror vi väcker nyfikenhet och engagemang. IBBY (International Board on Books for Young People) har skrivit en handbok  om Silent books för den som vill veta mer.

Kia Knutsson Norberg från Cirkulationsbiblioteket inledde projektets första gemensamma träff med en presentation om bilders språk som berör och påverkar oss. Vi behöver träna oss och våra elever i att läsa och tolka bilders budskap. Presentationen gav kunskap och inspiration för det fortsatta arbetet.

Därefter dansade halva gruppen boken ”Simbassängen” och resten övade sig i att berätta utifrån en bild. Planeringsarbetet på de sju skolorna är nu påbörjat och det ska bli spännande att följa vad som händer på skolorna i höst.

Böckerna som valts ut är:

  • The Lion and the Mouse av Jerry Pinkney
  • Simbassängen av JiHyeon Lee
  • Resan av Aaron Becker
  • Pojken och huset av Maja Kastelic

/Maria Ronnås och Jenny Karlsson

Skolbibliotekskonsulenter

Foto: Lotta Metcalfe

Foto: Lotta Metcalfe

För några veckor sedan anordnade skolbibliotekgruppen sitt första pedagogiska café. Temat var Grejen med läsning. Det var som sagt första gången som vi ordnade det helt själva och ärligt talat var vi nog alla lite nervösa, men ändå förväntansfulla.

Det pedagogiska caféet var fullbokat och vi hade förberett oss länge. Det bjöds på föreläsning med Sara Lövestam som du kan se här (obs! Endast tillgänglig i 2 veckor). Efter föreläsningen fick deltagarna smaka libanesisk plockmat och efter det  var det dags för de valbara passen som deltagarna hade anmält sig till i förväg. De kunde välja mellan pass om spelifiering, monster och källkritik, bokdans och silent books. Läs gärna mer om passen här.

Nu laddar vi för nästa gång!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Foto: Elisabeth Ljungdahl

Foto: Elisabeth Ljungdahl

Arbetet med modersmål ser olika ut på olika skolbibliotek. Skolbiblioteksbloggen ville veta mer om hur det se ut i verkligheten och intervjuade därför lärarbibliotekarien Elisabeth Ljungdahl, som sedan flera år har jobbat på Snösätraskolan.

Finns det många olika modersmål på Snösätraskolan? Vilka språk talas mest? 

På Snösätraskolan talas 23 olika modersmål.

De största språken är arabiska och somaliska.

På sista tiden har vi fått många nyanlända elever från Mongoliet och Vietnam.

Och bosniska som var ett av de största språken för 5-10 år sen har vi nu bara ett fåtal elever som talar det språket.
Hur får du reda på det?

Jag träffar de nya eleverna när de kommer till biblioteket och en del lärare brukar fråga om jag har böcker på olika språk när de får nya elever.

Sen har vi också en modersmålansvarig lärare på skolan som är modersmålslärare i arabiska och matematik och henne brukar jag kolla med.

Tyvärr har jag inte lika bra samarbete med modermålslärarna som jag hade för ett par år sen. Jag tror det dels beror på att vi fått många nya modersmålslärare och att vi inte har några egentliga ”samarbetsytor”, vi ses för sällan. Men det finns fortfarande modersmålslärare som kommer och lånar böcker i biblioteket.

Hur gör du för att arbeta med litteratur på olika modersmål på Snösätraskolan?

Jag visar eleverna var vi har våra och Mångspråksbibliotekets böcker. De finns längst fram i biblioteket.

När förskoleklasserna kommer på besök försöker jag och lärarna få eleverna att låna böcker på sitt modersmål att läsa hemma.

Jag uppmuntrar så mycket jag kan även elever i andra årskurser att låna böcker på sina modersmål och har vi inga böcker beställer jag från Mångspråksbiblioteket- som är en ovärderlig resurs!

De äldre eleverna uppskattar när populära böcker på svenska, t. ex. Dagbok för alla mina fans, även finns på deras modersmål.

När jag är med på föräldramöten brukar jag berätta om våra mångspråksböcker och uppmana föräldrarna att läsa högt för sina barn på sina modersmål.

Hur har responsen varit från elever och lärare?

Eleverna blir väldigt glada när de ser att finns böcker på deras språk. Ibland känns det som om det räcker, att det är en bekräftelse på att deras språk räknas. De lånar inte böcker i samma utsträckning som att de tycker att det är härligt att de finns. Men detta gäller inte nyanlända elever som gått i skola i sina hemländer. De slukar det som finns!

Lärarna, uppfattar jag, tycker att det är en bra och ganska självklar resurs på en mångspråkig skola.

Finns det några utmaningar för skolbibliotekspersonalen att arbeta med böcker på olika modersmål?

Att få eleverna att låna böcker och att inte glömma att visa och lyfta fram dem när man presenterar andra böcker.

Varför tycker du att alla skolor ska arbeta aktivt med böcker på olika modersmål?

Språket är en viktig del av identiteten och en del av skolans uppdrag är att ”Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.” (Lgr 11 – Skolans värdegrund och uppdrag)

Har du något bra tips för de skolbibliotekarier och lärare som vill bli bättre på att arbeta med böcker på olika modersmål?

Låna böcker från Mångspråksbiblioteket, i möjligaste mån på alla de språk som talas på skolan. Skylta böckerna så alla elever ser dem och i samtal och bokpresentationer visa att det finns böcker på många språk.

Uppmärksamma de modersmål som finns på skolan, t. ex. på modersmålsdagen.

I biblioteket har jag också samlat flaggor från de länder våra elever kommer ifrån, det har givit upphov till frågor och samtal, inte minst om jag missat någon flagga.

Tack för att du tog dig tid att besvara alla nyfikna frågor, Elisabeth!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Foto: Elisabeth Ljungdahl

Foto: Elisabeth Ljungdahl

Fotot: Elisabeth Ljungdahl

Fotot: Elisabeth Ljungdahl

Internationella modersmålsdagen uppmärksammas den 21 februari för att påminna oss om alla människors rätt att få tala och skriva sitt modersmål.

Foto: Unesco

Foto: Unesco

Enligt Unesco, som instiftat dagen så fokuserar årets modersmålsdag på lokala språk och vetenskap. De menar att bevarandet av modersmål och lokala språk behöver mer utrymme inom forskning och utbildning. En bättre förståelse för språk är ett viktigt bidrag i arbetet mot flera globala utmaningar.

Unesco förespråkar två- eller flerspråkig undervisning i grundskolan som ett grundläggande villkor för barns fortsatta lärande.

I skolan och i samhället är språk en maktfaktor och vi kan behöva fundera över vems språk som får utrymme och på vilka villkor. Sverige är ett land som länge varit flerspråkigt. Det syns däremot inte alltid så tydligt i skolan. Hur ser det ut där ni arbetar och hur bidrar skolan till att flerspråkiga elever ges möjlighet att använda sina språk under skoldagen? Vad kan skolbiblioteket bidra med i det arbetet?

Stockholms grundskoleelever har tillgång till Mångspråksbiblioteket med litteratur på över sextio olika språk. Skolbibliotekarien kan låna in depåer av litteratur därifrån och låna ut till elever. Många elever uppskattar möjligheten att läsa på sitt modersmål.

Foto: Ingalill Åkesson-Hedqvist

Foto: Ingalill Åkesson-Hedqvist

Världens bibliotek finns strömmande e-böcker och ljudböcker på arabiska, bosniska, kroatiska, persiska, somaliska och tigrinska. Alla som befinner sig i Sverige har tillgång till tjänsten och kan läsa böcker på skärmen på något av dessa språk.  Det är gratis men vill du läsa måste du först registrera dig.

Världens bibliotek är resultatet av ett samarbetsprojekt mellan nationalbiblioteken i Danmark, Norge och Sverige och är finansierat av Nordiska ministerrådet. Det är Kungliga biblioteket tillsammans med Internationella biblioteket som ansvarar för webbplatsen.

Världens bibliotek går att använda redan nu i en betaversion men kommer att invigas officiellt under våren 2019.

På Internationella bibliotekets hemsida finns bra och gratis länkar till fria webbresurser att använda sig av och att tipsa andra om. Via olika sidor går det att läsa texter och böcker digitalt på olika språk. Väl värt ett besök!

Hoppas ni får en fin och språkande modersmålsdag!

/Maria Ronnås

Skolbibliotekskonsulent

bild: Anna Nottberg

bild: Anna Nottberg

Som på många andra skolor uppmärksammade vi på Vinsta grundskola barnboksveckan. Lärarna la in extra mycket tid för både tyst läsning och högläsning, årskurs fem högläste för årskurs ett, det anordnades bokbytardag, lärare attackläste i varandras klassrum (även Anna Wadenhed från skolledningen deltog och hoppade in i en sjundeklass med en spökhistoria), lågstadiet och mellanstadiet gick litteraturtipsrundor och på långrasten fick alla som ville komma till biblioteket för högläsning.

Jag heter Anna Nottberg och arbetar i skolbiblioteken på Vinsta grundskola östra och västra. Bibliotekets ambition är förstås att biblioteket, böcker och läsning ska synas så ofta som möjligt för så många som möjligt. Därför gick jag till kökschef Andreas Laggar och tillsammans komponerade vi en litterär meny som vi kallade ”Bokslukarveckan”.

Maten på Vinsta grundskola lagas i mesta möjliga mån från grunden med minst två varmrättsalternativ per dag och en stor, matig salladsbuffé. Vi startade veckan med den Bachtinska symbolen för förnyelse: elden. Vi åt eldig korv och sotad blomkål, flammig rödkålssallad och brandkårssås. Ovanpå matdiskarna skyltade vi med böcker som Sara Lövestams ”Eld”, Sofia Nordins ”Allt ska brinna” och Mankells ”Eldens Hemlighet”. Bredvid böckerna stod informationsskyltar. Via projektor på väggen i matsalen spelades en film med en brinnande brasa.

Så fortsatte veckan med nya teman och nya bokskyltningar. Under kärleks-dagen fick eleverna välja mellan vegetarisk samtyckesgryta och fisk med romantiskt täcke, serverade med rosa kärleksmos. Under fantasy-dagen åt vi upp Dumbledores Fågel Fenix tillsammans med gyllene kvicken-potatis. Vid sidan av serverades Polyjuice-elexir för den som behövde bli någon annan för en stund (en ingefära- apelsin- och chilibrygd serverad i shotsglas). På skräckdagen fick vi häxgryta på kräldjur och kretiner serverade med myrägg och vegetarisk blodsoppa. Veckan avslutades med Pettssons & Findus pannkaksfest.

Matbuset föll väl i smaken hos både elever och personal. De skyltade böckerna efterfrågas och lånas, tipsrundevinnarna skryter stolt för de andra klasserna och i expeditionen kan man numera ibland se Sofia Palmén försjunken i första delen av Harry Potter.

Följ vårt skolkök Dela Vinsta och låt dig inspireras av ”bakom scenen”-bilder, våra varmrätter och godis från ”apoteket” – ett bord med kul inläggningar, såser och spännande nya smaker via Instagram @delavinsta

/Anna Nottberg

Vinsta grundskola

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Kategorier