Visar inlägg med tagg:

29

sep

Ny läsambassadör utsedd

Vår  nästa läsambassadör 2015-2017 är Anne-Marie Körling. Vad blir hennes nya uppdrag egentligen?

”Läsambassadören ska verka för att barn och unga, oavsett bakgrund, ska få lika möjligheter att nå litteraturen. Men även att inspirerar vuxna att främja ungas läsning och verkar för att ge fler möjlighet till en konstnärlig upplevelse genom litteraturen. En viktig målgrupp är barn och vuxna som inte läser, eller läser i liten omfattning.”

Hos Kulturrådet kan du läsa mer om henne och hur hon själv ser på läsambassadörsskapet.

Anne-Marie Körling tar över stafettpinnen från  Johanna Lindbäck, författare och lärare. Hör de två mötas i podden Läs för livet.

/Emma

28

sep

Gör höstlovet till ett Läslov

Har ni hört om Läslovet som föreslås bli det nya namnet för höstlovet?

Länk till Läslov.se

Läslovet lanserandes i torsdags med ett seminarium på Bokmässan där kulturministern och utbildningsministern tillsammans med Stockholms stadsbibliotekarie Katti Hoflin och Johan Unenge diskuterade vikten av läsning. Läsrörelsen som ligger bakom förslaget tillsammans med bibliotek, bokhandlare, förlag och fackförbund strävar efter att läslovet ska skrivas in i läroplanen 2016. Visst är det ett fantastiskt initiativ! På läslov.se finns inspiration och tips på olika aktiviteter men också andra läsfrämjande tips.

Cilla i Vad gör de i biblioteket skriver också om sina tankar kring läslovet.

Här kan du själv se lanseringsseminariet från bokmässan:

/Clarisa

Här kommer en mängd boktips inför sommarlovets alla sköna läsdagar: spännande, roliga, gripande, tänkvärda böcker för alla åldrar.

I vår lista Sommarlovsläsning 2015 har vi samlat vårens bästa barn- och ungdomsböcker. Ge listan till skolans elever och lärare. Tipsa också gärna föräldrar om alla dessa bra böcker.

Sommarboktips_15

Vi önskar er en härlig lässommar!
/Ingalill och Clarisa, bibliotekarier på Cirkulationsbiblioteket

Blogg_mångspråk_1Från och med i år har vi i Stockholms stads skolor tillgång till ett eget mångspråksbibliotek, fullmatat med böcker på många olika språk. Under våren kommer vi här att ge er smakprov på utbudet men först tänker jag att ni vill veta mer om hur det hela är tänkt att fungera.

Därför frågade jag Ingalill Åkesson Hedqvist en av initiativtagarna till och huvudansvarig för uppbyggnaden av Mångspråksbiblioteket här på Medioteket.

Vad är egentligen Mångspråksbiblioteket?
Ingalill: Mångspråksbiblioteket är en bokdepå med böcker på olika språk – vi har ambitionen att ha böcker på så många språk som möjligt av de som talas i stadens grundskolor.

Vem får låna?
Ingalill: Skolbibliotekspersonal lånar böckerna från Mångspråksbiblioteket till skolans bibliotek. Böckerna kan registreras i skolans egna bibliotekskatalog och ställas upp på hyllan. Där kan sedan elever, modersmålslärare och andra intresserade hitta och låna böckerna precis på samma sätt som andra böcker i skolbiblioteket.

Behöver skolbibliotek inte ha några egna böcker på andra språk nu?
Ingalill: Jo, det behövs om skolan har många elever med annat modersmål än svenska. Mångspråksbiblioteket har redan mycket böcker och vi köper in fler allteftersom, men det är ändå tänkt att vara ett komplement. Skolbiblioteket ska ha all den litteratur som behövs för att stödja elevernas läsutveckling  – oavsett språk.

Märker ni redan något intresse för Mångspråksböckerna?
Ingalill: Ja! Vi har redan lånat ut en hel del och vi ser fram emot att få fler förfrågningar från skolbiblioteken i Stockholms grundskolor.

Är du lärare i skolan och tänker att detta är något för dina elever? Prata med din skolbibliotekarie så får ni hjälp. Vi på Medioteket hoppas att många elever kommer att få glädje av böcker från Mångspråkbiblioteket. /Emma

26

feb

17 av stadens grund- och gymnasieskolor deltar sedan november i Mediotekets pilotprojektet E-böcker i skolan 2014/15. Under ett år testar ett antal elever, lärare och skolbibliotekspersonal att använda strömmande e-böcker från ElibU i undervisningen. Tillsammans utforskar vi inom projektet hur e-böcker fungerar i klassrum och skolbibliotek, hur eleverna upplever läsningen mm.

Under projektets gång träffas den personal som deltar för att jämföra erfarenheter och dela arbetsmetoder med varandra. På vår senaste träff, den 4 februari, hade vi också besök av Cecilia Jalkebo som är 7-9 lärare på Skogstorpsskolan i Eskilstuna. Hon berättade hur hon har arbetat med e-böcker med sina elever, bland annat utifrån Petters 9 rader och Fröding. Här kan du ta del av Cecilias uppskattade presentation om hur hos arbetat för väcka läslust med hjälp av e-böcker:

Cecilia Jalkebos presentation

Cecilia kommer att hålla en liknande föreläsning på SETT om du också blir nyfiken på att höra henne.

Pilotprojektets erfarenheter kommer att sammanfattas i en rapport som är tänkt att skapa underlag för fortsatta diskussioner om e-böckernas roll i skolan.

/Elin och Emma

Nu finns filmen Talböcker i skolan.
Den visar hur ett bra samarbete kring talböcker på skolan gagnar elever med läsnedsättning. Filmen är en samproduktion mellan Medioteket och MTM.

Filmen är 10 minuter och visar en modell för hur man kan arbeta med talböcker på en skola. Den är framför allt tänkt för pedagogisk personal och skolledningar.

På Snösätraskolan finns nu ett talboksteam med skolbibliotekspersonal, klasslärare, specialpedagog, IT-pedagog och rektor, där man arbetar tillsammans för att alla elever ska få goda möjligheter att utveckla sin läsning.

Premiärvisningen hölls i klass 4RJ på Snösätraskolan där inspelningen gjordes. Eleverna fick beröm för sina skådespelarinsatser och tackades med popcorn och pommac, som på riktig bio, extra uppskattat i ett klassrum.

/Emma

Här är 40 tips på hårda julklappspaket och böcker att låna på biblioteket under jullovet. Bibliotekarierna på Cirkulationsbiblioteket har inför jul sammanställt en lista med höstens bästa barn- och ungdomsböcker från F-klass till gymnasium. Ge listan till dina elever eller tipsa föräldrar. God läsning, hälsar Ingalill och Clarisa!

Julläsning2014
Jullovsböcker 2014

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Telefontornet_1890.jpgMedie- och informationskunnighet (MIK), informationskompetens, digital literacy, den fjärde basfärdigheten – kärt barn har många namn. MIK är ett självklart fokus för oss som arbetar med skolbiblioteksutveckling. Det som är så spännande med begreppet är  försöket till helhetsgrepp och betoningen på användningen och egen produktion av information och medier. Att vara medie- och informationskunnig handlar om att ha både ”kunskap om”, och ”förmågor och färdigheter att…”

Ikväll är ”Medie- och informationskunnighet i den digitala eran” temat för kvällens Pedagogisk café.  Då berättar bland annat  Sofia Malmberg från Adolf Fredriks musikklasser om inspirerande projekt med utgångspunkt i skolbiblioteket och MIK. Linda Spolén pratar om finesserna kring bildsök i Google.

På Medioteket har vi under året ökat fokus på hur lärare och skolbibliotekspersonal kan arbeta med MIK i skolan.

Till våren erbjuds återigen Grundkurs i informationskompetens och källkritik för skolbibliotekspersonal tillsammans med 1-2 pedagoger på skolan. Under kursen fördjupar sig deltagarna i effektiv informationssökning, val av källor, källkritik, upphovsrätt och creative commons.  Under hösten har vi föreläst om vikten av att arbeta med MIK i klassrummet på flera skolor, till exempel Eriksdalsskolan, Husbygårdsskolan och Thorildsplans gymnasium. Gymnasieavdelningen har också haft en egen satsning på MIK under hösten. Det är ju så klart särskilt angeläget i och med en-till-en-satsningen. Inom denna har stadens gymnasieskolor alla fått erbjudande om ett kompetensutvecklingspaket som vi på Medioteket utformar utifrån skolans behov och i samarbete med skolans gymnasiebibliotekarie.

Det finns mycket att fundera på kring begreppet MIK.  Hur skiljer sig ’MIK’ från det vedertagna begreppet ’informationskompetens’? Vad innebär det egentligen att vara digitalt kompetent?  På vilka sätt är MIK integrerat i våra läroplaner? Och hur ser ut i andra länders läroplaner? Samtalet fortgår. Vilken är din infallsvinkel?

Vi är glada över den spridning MIK-begreppet fått och ser fram emot vad det kan betyda, dels för elevernas kunskapsutveckling. Dels för att lyfta och utvidga skolbibliotekens funktion i stadens skolor.

Elin, Emma och Linda

Författarbesök på Spånga gymnasiumÅsa Anderberg Strollo, Gunnar Ardelius, Björn af Kleen, Sofia Nordin, Ritta Jacobsen, Natalie Gerami, Pernilla Gesén, Maria Nygren och Niklas Krog. Spånga grundskola och gymnasium satsar stort på författarbesök i år inom ramen för ”Läsning pågår”. Två författarbesök är genomförda och 10 ytterligare väntar inom de närmsta veckorna.

Skolans bibliotekarie Per Johansson har bloggat om detta på Svindlande höjder – Lärande med Stockholms gymnasiebibliotek :

”Det kan öppna upp elevernas upplevelse av vad en berättelse är, hur skrivande sker och hur man kan läsa långt bortom det som skall bedömas och betygsättas i skolan.” I alla fall, som han skriver, om det är ett väl genomfört författarbesök där timingen för besöket och valet av författare för en specifik klass klaffar och den där ”magin” som  kan uppstå i mötet mellan elever och författare faktiskt uppstår. Läs mer av hans tankar kring författarbesök i blogginlägget från den 31 oktober.

Även Thorildsplans gymnasiums bibliotek har slagit på stort i fråga om författarbesök i år. Tillsammans med svensklärarna anordnade de 22/10 en särskild läsdag för alla klasser i årskurs 1, med författarbesök, teater och workshops kring informationssökning mm.

Någon ytterligare Stockholmsskola som satsar mycket på författarbesök i år? Berätta!

/Elin

Flicka läser talbokElever med någon form av läsnedsättning kan idag ladda ner sina talböcker själva från bibliotekskatalogen Legimus.se, antingen till en app i surfplatta eller telefon eller till sin dator.

Finns detta inte tillgängligt för eleverna på din skola ännu? Kom till seminariet på Medioteket 16 oktober och lär dig mer så att ni också kan sätta igång.

Tjänsten kallas Egen nedladdning och eleven får inloggning till den av sin skolbibliotekarie. Skolbiblioteket måste ha ett talbokstillstånd och skolbibliotekarien måste vara godkänd för att registrera.

Hur arbetar man med det? Några veteraner berättar.
I Stockholm var några skolbibliotek tidiga att hoppa på Egen nedladdning redan 2011 inom ramen för ett pilotprojekt. Deras erfarenheter finns beskrivna i en rapport. I våras träffades några av deltagarna igen för att prata om hur arbetet fortsatt och utvecklats sedan pilotprojektet. Här är några av deras reflektioner.

På Höglandsskolan har Lars Håkan Larsson idag 20 Egna nedladdare och Anne-Marie Roos Retourné på Björkhagens skola har 50. Båda har nått ca 6% av sina elever, vilket sammanfaller med siffran för antal personer med dyslexi i befolkningen.

Egen nedladdning fungerar bäst för elever från år 6 och uppåt, enligt Lars Håkan. Då händer det något med eleverna, de börjar inse varför de ska läsa. Eleverna måste också få vänja sig vid verktyget. En del lärare vill att det ska gå väldigt fort, men det är inte optimalt enligt erfarenheten i skolbiblioteket. Det finns ett ansvar att följa upp elevernas läsning även sedan de blivit Egna nedladdare. Anne-Marie har fortsatt att söka böcker i Legimus.se tillsammans med eleverna. Alla elever är inte intresserade eller passar inte som Egna nedladdare. Då är det viktigt att ge dem talböcker via skolbiblioteket. På Höglandsskolan är det lika många elever som får sina talböcker på biblioteket som laddar ner själva.

Föräldrarna är viktiga för barnens läsning, men det är väldigt olika hur mycket ansvar de tar och det gäller att hitta former för att nå dem. Helene Peiper på Västbergaskolan ordnade uppföljningsträffar för att stödja föräldrar och barn på mellanstadiet. Man tipsade varandra, berättade om sina erfarenheter och fick äntligen se att det inte bara är deras barn som läser annorlunda, medan  barnen insåg att det finns fler som läser med öronen. För högstadieeleverna valde man att istället ge en möjlighet att träffas som talboksanvändare på lektionstid, ”föräldrafritt”, det var också mycket uppskattat och styrkte dem.

Astrid Falk på Sundbyskolan satsar på att försöka registrera så många elever som möjligt för Egen nedladdning. Det kan ibland vara svårt eftersom man behöver bra rutiner. T ex krävs det att olika personalkategorier samarbetar på skolan för att eleverna med läshinder ska få sina behov tillgodosedda. Skolbibliotekarie, specialpedagoger, klasslärare, skolledare och IT-kunnig personal som samarbetar kan göra stor skillnad för att få till långsiktighet i arbetet med talböcker. Det handlar om att ”sätta rutinerna” på en skola, att tillsammans bestämma sig för hur man ska lägga upp arbetet, i nätverk eller talboksteam. Astrid har också gått vidare och deltar nu med sin skola i Mediotekets satsning på talböcker.

Glädjande är att intresset för och kunskapen om talböcker hos personalen blivit större. Framsteg görs och sakta men säkert blir det bättre för eleverna.

Vi ses på seminariet!
/Margareta

 

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Kategorier