4

mar

När omvärlden skrämmer och förvillar – några tips och råd om skolbibliotekets roll

Postad av Jenny

Här i Stockholm börjar sportlovet närma sig sitt slut och när eleverna kommer tillbaka till skolan har de varit lediga under en vecka där det har hänt mycket i omvärlden. Kriget i Ukraina väcker tankar och känslor hos oss alla, våra sociala medier svämmar över av information och det är svårt att veta vad som är sant och vad som är falskt. I allt detta kan skolbiblioteket och arbetet med MIK spela en stor och viktig roll! Därför kommer här några tips på vidare läsning kring arbetet med desinformation och källkritik samt tips på hur du kan bemöta barnens tankar och slutligen några boktips för gruppläsning i klassrummen.

Desinformation och påverkan

Det är inte lätt för vare sig barn eller vuxna att värja sig mot all den desinformation vi utsätts för i främst sociala medier. Men vi kan träna oss på att bli bättre på det! Ett råd som gavs i kulturnyheterna på SVT i veckan som gått var att tänka som om varje dag är första april och du ska försöka undvika att bli lurad. Sök på bilder och sök på nyckelord för att avgöra sanningshalten i det du ser. Här ser du ett axplock av exempel på vad som finns att läsa om/lyssna på om desinformation kopplat till kriget i Ukraina just nu:

Här är tre falska Ukraina-klipp som nu sprids i sociala medier (SVT Nyheter)

Studio DN om desinformation i sociala medier i krig (DN.SE)

Kriget i Ukraina: Desinformation och propaganda (expressen.se)

Vi har även tidigare här på skolbiblioteksbloggen skrivit om hur skolbiblioteken kan arbeta med desinformation och passar på att än en gång lyfta dessa råd:

Desinformation och hotet mot demokratin – skolbiblioteket kan spela roll! – Skolbiblioteksbloggen

För dig som vuxen tipsar vi även om dessa två kurser/föreläsningar som du kan använda för att att öka din egen kompetens om informationspåverkan:

1. En inspelad föreläsning från 2021 arrangerad av Goto 10, Internetstiftelsen. Cirka 45 minuter.

Så påverkas du av desinformation online (YouTube)

2. En gratis webbkurs kurs på ca 1,5 timme av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som ger dig förutsättningar för att bli medveten om vad informationspåverkan är och ger dig verktyg för att kunna identifiera olika påverkanstekniker:

Skydd mot informationspåverkan, webbkurs (msb.se)

Tips på hur du kan bemöta elevernas tankar

Det är många myndigheter och andra organisationer som ger goda råd att tänka på för dig som i din yrkesroll möter barn och ungas tankar. Här hittar du några:

Att prata med barn och unga om krig och kriser (Skolverket.se)

Hur pratar man med barn om krig och svåra frågor? (Digiteket.se)

Om oron för krig — frågor och svar för barn (Krisinformation.se)

Boktips

En annan viktig roll för skolbiblioteken är att kunna tipsa om böcker som berör angelägna ämnen. Här får du några tips på titlar som alla på något sätt berör frågor om krig, konflikter, flykt eller demokrati. Samtliga titlar finns att låna i klassuppsättning på Cirkulationsbiblioteket (om du arbetar på kommunal skola i Stockholms stad) och via länkarna kan du läsa mer om vilken ålder de passar för. Detta är endast ett begränsat urval, det finns såklart många fler bra titlar att arbeta med.

Den långa, långa resan – Cirkbloggen

Alfons och soldatpappan – Cirkbloggen

Diktatorn – Cirkbloggen

Stopp! Ingen får passera! – Cirkbloggen

Sadako och de tusen papperstranorna / Sadako and the thousand paper cranes – Cirkbloggen

Den gyllene stjärnan – Cirkbloggen

Ankomsten – Cirkbloggen

Om det var krig i Norden – Cirkbloggen

Desertwalker – Cirkbloggen

Avslutningsvis några värmande ord i en tung tid. Av Astrid Lindgren, ur talet ”Aldrig våld” från 1978.

Vi vill alla ha fred. Finns det då ingen möjlighet att vi kan förändra oss, innan det är för sent? Att vi kan lära oss ta avstånd från våld? Försöka bli en ny sorts människor, helt enkelt. Men hur skulle det gå till, och var skall vi i så fall börja? Jag tror att vi måste börja från grunden. Med barnen.

14

feb

Sjung bilderbokens lov!

Postad av Jenny

Åh, bilderböcker. Tänk så många fantastiska bilderböcker det finns att njuta av och som kan väcka tankar hos oss oavsett ålder! Ibland möter man som bibliotekarie vuxna som tror att bilderböcker bara är för små barn och när barnen nått skolåldern är därför bilderböckerna inte längre intressanta att läsa. Jag var själv en sådan vuxen när jag arbetade som lärare för många år sedan, men som tur är kan man lära sig saker även som vuxen och jag lärde mig att det jag trodde inte stämde. Bilderböcker fungerar alldeles utmärkt att läsa även långt upp i skolåldrarna!

Vad är en bilderbok?

Men vi börjar med en definition av vad en bilderbok är.  En vanlig är denna: ”En bok som i skönlitterärt syfte vill berätta en historia genom en kombination av text och bilder, så att det förekommer minst en bild per uppslag”. (Från avhandligen ”Bilderboken – på väg mot en teori”).

Bilderboken är egen och unik konstform med stor spännvidd i ämnen och läsarålder. Men givetvis finns det många olika sorters bilderböcker, där bild och text samspelar på olika sätt. Ett sätt att kategorisera dem är denna indelning:

  1. Bilden illustrerar texten och texten kan läsas högt och förstås även utan bilderna.
  2. Bilderna kompletterar texten och både bild och text är nödvändiga för att göra berättelsen begriplig eller intressant.
  3. Bilden motsäger texten och bilderna är absolut nödvändiga för att förstå berättelsen.
  4. Textlösa böcker består enbart av bilder. De kan också kallas silent books eller bildberättelser. Du kan läsa mer om dessa böcker nedan.

Varför använda bilderböcker i undervisningen?

Skälen till att använda bilderböcker i skolan är många. Här kommer några av dem.

  • Många bilderböcker passar många åldrar, de är allåldersverk. De kan kittla fantasin och väcka läslust oavsett ålder.
  • Bilderböckerna går snabbare att läsa klart än kapitelböcker och kan hinnas med under en lektion. Bra underlag för boksamtal.
  • Genom att läsa bilderböcker tränar vi på att läsa bilder och se samband mellan bild och text, vi tränar vår visuella litteracitet.
  • Bilderböckerna stärker språkutvecklingen, exempelvis genom att när vi pratar om vad vi ser sätter vi ord på våra tankar.
  • Det finns en stor spännvidd av ämnen och många bilderböcker tar upp svåra värdegrundsfrågor och kan ligga till grund för samtal och vidare arbete.
  • Bilderböckerna kan läsas många gånger och nya saker kan upptäckas även om man läst boken flera gånger.
  • Om vi jämför med andra medier som till exempel film så sjunger bilderböckerna långsamhetens lov eftersom vi själva tempot. Vi kan stanna upp när vi själva vill och titta på en bild så länge vi själva bestämmer oss för att göra det.

Silent books

Silent Books är böcker utan text där berättelsen är helt och hållet bildbaserad. Dessa böcker ger stor frihet kring samtal om innehållet. När berättelsen ska tolkas utan tillgänglig text behöver fantasin aktiveras. Det finns inget rätt eller fel. De passar extra bra för elever som ännu inte själva läser och skriver på egen hand samt elever med annat modersmål än svenska. Att kunna tolka bilder är en ganska komplicerad process som blir allt viktigare i vårt moderna samhälle. Silent books går lättare än andra att anpassa till vilka grupper som helst. Du kan läsa mer om silent books och få tips på hur du kan arbeta med dem på denna sida:

Silent books (cirkbloggen.se)

Tips på bra bilderböcker

Det ges ut en massa bilderböcker varje år och det kan vara svårt att sålla fram godbitarna. Här kommer några tips på sidor där du kan hitta, i min mening, riktigt bra bilderböcker. Vad som är bra eller inte beror ju också givetvis på syftet med läsningen. Säkert har du som läser flera egna favoriter, tipsa gärna om den i kommentatorsfältet.

Cirkulationsbibliotekets bilderböcker (cirkbloggen.se)

Picturebook makers by dPICTUS (picturebookmakers.com)

/Jenny

4

feb

Unescos ramverk om MIK är uppdaterat

Postad av Jenny

MIK (medie- och informationskunnighet) som begrepp har sitt ursprung i en läroplan- och undervisningsmodell formulerad av Unesco. Nyligen uppdaterades det stora ramverket som definierar MIK. En fredag eftermiddag i januari var detta temat på föreläsningsserien Månadens MIK.  Vi fick en genomgång av vad som är nytt, men också en bakgrund till ramverket och vilka kopplingar som finns till läroplanerna. Hela ramverket från Unesco är en skrift på engelska på ca 400 sidor och vill du läsa hela så klicka på den här länken:

Think critically, click wisely (unesco.org)

För den som inte vill eller orkar ta sig igenom hela skriften kommer här några korta nedslag från föreläsningen som alternativ. Unesco lanserade sitt ramverk första gången 2011 och sedan dess har dokumentet legat till grund för mycket av det MIK-arbete som bedrivs i Sverige och resten av världen. 2021 var det dags för en uppdatering. Ramverket innehåller totalt 14 moduler och varje modul består av enheter. Varje enhet består i sin tur av centrala teman, lärandemål, pedagogiska perspektiv samt aktiviteter, uppgifter och rekommendationer.

Vad är då nytt?

Den så kallade MIK-ekologin har fått fler blomblad än förut, med andra ord har antalet kunnigheter blivit fler. Andra nyheter är:

  • Desinformation och näthat lyfts fram som nya begrepp (fanns ej för 10 år sedan)
  • Vetenskaplig kunnighet (science literacy) som komplement betonas för att kunna tolka t ex nyheter
  • AI-kunnighet får ta mycket större plats än för 10 år sedan
  • Större fokus på integritet
  • Bias, självreflektion samt den enskildes roll och ansvar som producent lyfts fram
  • Information disorder-modellen som kategoriserar falsk information
  • Digital kunnighet får ta betydligt större plats

I den kommande läroplanen, Lgr 22, som börjar gälla till hösten finns cirka 120 innehållspunkter (centralt innehåll) som på något sätt berör MIK.

Hur blir man bättre på MIK?

På slutet av föreläsningen fick vi med oss några tips kring hur vi kan bli bättre på MIK. Ett centralt ord är då omvärldsbevakning. Följ med i vad som händer i nyheter och medier. Delta också själv i de aktuella digitala arenorna som twitter, facebook och TikTok. Och sist men inte minst – utnyttja de resurser som redan finns. Uppfinn inte hjulet på nytt! Denna samlingssida är till exempel en guldgruva. Både när det gäller att hitta lektionstips och aktiviteter att göra med elever, men också för egen fördjupning:

MIK – Sveriges kunskpasbank (statensmedierad.se)

Som avslutning vill jag tipsa om en artikel från Digiteket som den person som höll föreläsningen skrivit (som innehållet ovan refererar till). Som vi skrivit förut här på skolbiblioteksbloggen får vi dessvärre inte publicera personuppgifter på grund av domen Schrems II, vilket oftast känns ganska stolpigt och omständigt. Men klickar du på länken kan du själv se namnet på föreläsaren 🙂

MIK 2.0 Unescos ramverk uppdaterat! (digiteket.se)

/Jenny

 

24

jan

Viktigt att minnas historien – uppmärksamma Förintelsens minnesdag

Postad av Jenny

Snart har våra röster tystnat, men budskapet måste föras vidare så att historien brott inte upprepas.
Emerich Roth

Den 27 januari varje år uppmärksammar världen Förintelsens minnesdag. Vi har tidigare här på skolbiblioteksbloggen skrivit om hur skolbiblioteket kan uppmärksamma dagen, 8 sätt att uppmärksamma Förintelsens minnesdag. De flesta tipsen är fortfarande högst aktuella! Ytterligare tips är att uppmärksamma de ögonvittnen som berättat om sina personliga erfarenheter på olika sätt. Emerich Roths livsgärning kan du läsa mer om på exempelvis Emerichfondens sida:

Emerichfonden 

Vad vill du säga till den som vill rädda världen? — Att lilla jag kan inte rädda hela världen. Men lilla jag kan hjälpa en människa i min närmaste omgivning. Om varje barn i skolan tänkte så, då skulle tusentals barn kunna hitta en positiv gemenskap istället för att fångas av gäng. Så hjälp en enda människa istället för att rädda hela världen.”
Emerich Roth

11

jan

Dagar att uppmärksamma i skolbiblioteket våren 2022

Postad av Jenny

God fortsättning! Med en nytt år framför oss som vi ännu inte vet något om kan det kännas skönt att planera några dagar lite extra, att ha något att se fram emot och hålla fast vid i osäkra tider. Det finns numer väldigt många olika temadagar av olika slag, en del mer kända än andra och en del mer passande att uppmärksamma i skolbiblioteket än andra. Här kommer några förslag på dagar att uppmärksamma  under våren 2022.

Januari
20 – Lösenordsbytardagen
27 – Förintelsens minnesdag

Februari
6 – Samernas nationaldag
8 – Safer internet day
14 – Alla hjärtans dag
21 – Modersmålsdagen

Mars
1 – Krama en bibliotekariedagen (men den ställs antagligen in pga restriktioner…)
8 – Internationella kvinnodagen
14 – Pi-dagen
21 – Rocka sockorna-dagen + Världspoesidagen
22 – ALMA-priset tillkännages
25 – Tolkien reading day

April
1 – Skojardagen
2 – Internationella barnboksdagen
8 – Romernas internationella dag
23 – Världsboksdagen
29 – Dansens dag

Maj
2 – Harry Potter-dagen
4 – Star wars-dagen (”May the fourth” be with you)
10 – Fritidshemmens dag
14 – Teckenspråkets dag
17 – Internationella dagen mot homo- och transfobi

Vill du ha förslag på ännu fler temadagar  så kolla in temadagar.se/kalender. 

Hur kan du då göra för att uppmärksamma dessa dagar? Jo, till exempel:

  • Skylta med passande böcker och andra medier, i skolbiblioteket och/eller på andra platser på skolan.
  • Göra en utställning i skolbiblioteket, till exempel brukar Forum för levande historia varje är ta fram en utskrivningsbar miniutställning i samband med Förintelsens minnesdag 27 januari. Eller be någon klass göra en utställning?
  • Sätt ihop quiz, tipspromenad eller annan tävling utifrån temat på dagen.
  • Arrangera högläsningsstund eller filmvisning i skolbiblioteket.
  • Skriva dikter och noveller på temat.

Säkert har du många andra kreativa idéer på vad som kan göras. :-). Dela gärna med dig i en kommentar nedan.

/Jenny

21

dec

Jullovet knackar på dörren

Postad av Jenny

Snart är det dags för jullov och Cirkulationsbiblioteket har traditionsenligt gjort en tipslista på jullovsläsning. Om du inte redan sett den så kommer den här:

Tips på jullovsläsning 2021

I fredags genomförde vi också en annan tradition med flera år på nacken, en julfrukost för skobibliotekspersonalen i Stockholm. Temat var översättning och vi fick lära oss om en översättares process, vad man behöver tänka extra på och lite kort om språket arabiska.

Kort om arabiska språket

Visste du till exempel att böcker på arabiska är skrivna på ett formellt språk som används i formella sammanhang? I vardagssammanhang talas olika dialekter, vilket också är modersmålet. Det finns inte heller så många låneord som kan finnas i många andra språk, utan istället konstruerar man nya ord. Det finns tre grundkonsonanter som ord oftast består av, dessa är KTB.

Om att översätta bilderböcker

Att översätta bilderböcker innebär en extra utmaning då det är något mer än bara texten man måste tänka på – bilderna! Då bilder ofta har en riktning är det något man måste ta hänsyn till när man översätter. Ofta måste man till exempel spegelvända en bild för att rörelsen i bilden ska följa textens riktning. Det är dock inte alltid så lätt då detaljer i bilden kan bli fel vid en spegelvändning. När det gäller bilderböcker är det också extra viktigt att de ska kunna högläsas, att det ska kännas bra i munnen och orden flöda. Ett tips är därför att börja med att översätta texten ordagrant för att sedan läsa texten högt om och om igen.

Ett exempel som visades på hur knepigt det kan vara att översätta var bilderboken ”Katten med kringlan” (länk: https://www.arabarnlitt.se/post/katten-med-kringlan) Rubriken på arabiska innehåller orden Ka´ak, vilket är ett  sorts bröd som säljs på marknader runt om i Mellanöstern. Hur ska man översätta det? Efter mycket funderande blev det kringla.

Med detta önskar vi på Medioteket önskar dig ett vilsamt jullov med många möjligheter till läsupplevelser! Nästa år återkommer vi med nya inlägg på skolbiblioteksbloggen.

 

 

 

8

dec

Desinformation och hotet mot demokratin – skolbiblioteket kan spela roll!

Postad av Jenny

Innehållet i det här blogginlägget är en hopslagning av flera föreläsningar och artiklar. På grund av Schrems II och det som följt i kölvattnet av den domen (som du säkert läst om) får vi tråkigt nog inte publicera personuppgifter här på skolbiblioteksbloggen. Men om du följer länkarna längst ner i inlägget kan du se namnen på dem vars tankar och ord ligger till grund för det jag skriver om.

Demokratin utmanas

Vi har under ett par år sett en global tillbakagång för demokratin i världen. Det är en skrämmande utveckling och enligt flera experter står demokratin inför ett viktigt vägval just nu. Sociala medier spelar en stor  och tung roll genom bland annat desinformationskampanjer med syfte att skapa konflikter och underminera demokratin. Tendenserna syns i hela världen och även i stabila demokratier som Sverige behöver vi idag försvara oss gentemot vilseledande information.

Kanske tänker vi att det som har hänt i andra länder, där autoritära krafter tagit makten, inte kan hända i Sverige där vi har en så stabil demokrati?  Men då ska vi hålla i minnet att demokratier är skapade av människor och människor är styrda av känslor. Vi blir manipulerade känslomässigt i bland annat sociala medier och tänker då inte rationellt och att skilja mellan äkta och falska nyheter är svårt. Svårigheten i att skilja trovärdig information från vilseledande sådan gäller alla, från professorer på elituniversitet till grundskoleelever.

Om mänskligheten ska kunna tackla svåra komplexa frågor som klimatkrisen och coronaviruset är det viktigt att vi har en gemensam världsbild som utgångspunkt. Om våra världsbilder slits isär av exempelvis ”vi och dom”-retorik blir det svårt att hitta strategier för att bekämpa hoten. Även när det gäller att förstärka olika världsbilder spelar sociala medier en stor roll. När konspirationsteorier, kunskapsmotstånd och känsloladdad retorik tar över riskerar demokratin att försvagas och på sikt gå under. För att försvara demokratin blir det därför viktigt att vi kan hantera våra nyhetsflöden på ett sätt som gör att vi håller oss informerade och inte är felinformerade. Skoliblioteken kan här spela en väldigt viktig roll!

Vad kan vi göra i skolbiblioteket?

Det finns tyvärr ingen snabb och enkel lösning på problemet med digital desinformation. Men det finns olika saker vi kan göra i skolbiblioteket för att ge eleverna motståndskraft. Här kommer några tips.

Att jobba med källkritik är viktigt men lika viktigt är också att veta var bra information finns och vilka källor man kan lita på. Med andra ord källtillit. Därför är det bra om undervisning i olika ämnen visar på var bra informationen finns i just det ämnet, vem man kan lita på. Att ha ett nyhetsflöde som går att lita på är en bra grund för att kunna upptäcka när något inte verkar stämma.

En av författarna till boken Därför Demokrati: Om kunskapen och folkstyret tipsade, på en föreläsning anordnad av Lärarförbundet, om saker skolan kan göra. För det första; ge inte intrycket att det finns två lika rimliga sidor där det välgrundade ställs mot det helt ogrundade (tex ha inte debatt om huruvida förintelsen ägde rum, för det vet vi att den gjorde).

För det andra, lär eleverna:

  • vad som kännetecknar ett gott argument (dvs något med sanna premisser som ger stöd för slutsatsen).
  • att undvika tankefällor och retoriska knep – förklara varför personangrepp inte är acceptabelt.
  • ödmjukhet: Vi kan ha fel!
  • att skilja på fakta och värderingar.
  • källtillit, inte bara källkritik.
  • Göra faktakontroller. (Men det räcker inte att falskstämpla utan vi måste också ge det rätta svaret och förklara varför det är rätt).

Prebunking och debunking

Undervisning som ”vaccinerar” (prebunking) mot desinformation och lär ut vetenskapligt baserade strategier för faktagranskning (debunking) är en bra början för att motverka desinformation, enligt forskare. Exempel på prebunking är spelet Bad News Games där den som spelar själv får agera manipulatör och försöka hitta olika strategier för att manipulera människor på nätet. Att genom spel få leka med olika former av desinformation kan ge en förbättrad motståndskraft emot just detta. Andra spel som berör ämnet är Breaking Harmony Square som går ut på att försöka splittra invånarna i en stad och Go Viral som handlar om desinformation kopplat till coronapandemin. De båda senare spelen finns på engelska och några andra språk (ej svenska).

Bad News (badnewsgame.se)

Harmony Square (harmonysquare.game)

Play GO VIRAL! | Stop Covid-19 misinformation spreading (goviralgame.com)

Exempel på debunking är att ge eleverna strategier och verktyg för att kunna tänka som en faktagranskare. Att kunna lämna en sida med tveksam information och göra text- och bildsökningar med olika digitala verktyg är en viktig förmåga att lära ut. Det går idag inte att med blotta ögat se vad som är äkta eller manipulerat om det är välgjort. Det krävs istället ett kritiskt tänkande i kombination med tekniska färdigheter för att dubbelkolla informationen.

Nyhetsvärderaren är ett praktiskt exempel där eleverna genom självtest med inbyggd feedback lär sig att bedöma informationens trovärdighet.

Att värdera nyheter (nyhetsvarderaren.se)

Vi behöver göra allt i vår makt för att värna demokratin och vända den negativa utvecklingen och vi kan bidra. Som nobels fredspristagare avslutade på en föreläsning under internetdagarna:

What we do matters, what you do matters!

Läs mer

Bildning och utbildning emot desinformation – Digiteket

Sociala medier – hot mot demokratin och psykisk hälsa – Biblioteksbladet

 ”Våldet online stannar inte online”  – Internetstiftelsen

/Jenny

22

nov

17 skäl för barnboken

Postad av Jenny

Det finns saker som är så bra att de förtjänar att upprepas och påminnas om flera gånger. Svenska Barnboksakademins 17 skäl för barnboken är en av dem! 17 skäl för barnboken är namnet på den samling goda argument för barnlitteratur som Barnboksakademin första gången sammanställde 1996 och som sedan har reviderats 2004 och 2017. Materialet finns i olika former – som affischer att sätta upp i till exempel skolbiblioteket, som bildspel att visa stor skärm, som pixibok mm. Det finns också en lärarhandledning och översättningar till olika språk. Illustrationerna är gjorde av kända svenska barnboksskapare och allt finns att hitta och läsa om på Svenska Barnboksakademins webb.

17 skäl för barnboken (Svenska Barnboksakademin)

Här är 17 skäl för barnboken i sin helhet

1. Boken kan få oss att skratta och gråta, den kan trösta och visa oss nya möjligheter.

2. Boken hjälper oss att utveckla vårt språk och vårt ordförråd.

3. Boken stimulerar fantasin och övar oss i att skapa inre bilder.

4. Boken kan väcka nya frågor som engagerar och ger oss något att tänka vidare på.

5. Boken ger oss begrepp att tänka med, den vidgar vårt medvetande och vår värld.

6. Boken ger oss kunskap om natur, teknik och historia, om andra länder och andra sätt att leva.

7. Boken låter oss vara någon annan. Det tränar vår förmåga till medkänsla och empati.

8. Boken får oss att fundera över vad som är rätt eller fel, gott eller ont.

9. Boken kan förklara verkligheten och hjälpa oss att förstå sammanhang.

10. Boken kan visa oss att det mesta kan ses från olika håll.

11. Boken stärker vår självkänsla när vi upptäcker att det finns andra som tänker och känner som vi.

12. Boken hjälper oss att förstå att vi både är lika och olika.

13. Boken ger sällskap när vi är ensamma.

14. Boken är en del av kulturarvet. Den ger oss gemensamma läsupplevelser och referensramar.

15. Den höglästa boken är en mötesplats för barn och vuxna.

16. Barnboken låter oss möta olika konstformer som illustration, fotografi, poesi och dramatik.

17. Barnboken är det första mötet med litteraturen – en oändlig värld som räcker livet ut.

Visst är barnböcker helt fantastiska?

/Jennny

12

nov

Biblioterapi – vad är det?

Postad av Jenny

Att kunna läsa är en sak, att kunna läsa skönlitteratur en annan.

Citatet ovan inledde en föreläsning om biblioterapi för skolbibliotekspersonal på grundskolan och gymnasiet torsdag 11 november. Biblioterapi, eller litteraturterapi, är en terapiform som utgår ifrån läsning av skönlitterära böcker och samtal kring dessa för att uppnå ökad psykisk hälsa eller personlig utveckling. En startpunkt för  biblioterapin var under första världskriget, när man upptäckte att läsning kunde hjälpa traumatiserade soldater. Man ställde sig frågan ”kan poesi rädda liv?” och fann att svaret var ja. Det biblioterapeutiska arbetssättet har därefter utvecklats i främst USA och Storbritannien, men intresset i Sverige har ökat stort under de senaste åren. I Finland har det funnits en förening för biblioterapi sedan 1981 (Sveriges motsvarighet startade 2021).

Man kan säga att biblioterapi är en läsrörelse som flyttar fokus från vad texten är till vad texten gör med läsaren.

Olika versioner av biblioterapi

Det finns olika versioner, eller inriktningar, av biblioterapi. Gemensamt är att de alla fungerar både hälsofrämjande och läsfrämjande. I grunden ligger en övertygelse om att skönlitteraturen gör något med den som läser, att den angår oss som människor och att den angår våra liv.

  1.  I den transformativa versionen är det känslorna som står i fokus. Att bli riktigt berörd kan sätta igång en förändring och det känslomässiga engagemanget är en nödvändighet. Det räcker inte enbart med en intellektuell analys av en text för att nå det terapeutiska syftet.
  2. En annan inriktning handlar om eskapism. Att kunna fly en tuff verklighet, att fly sig själv, fungerar helande och hjälper till att exempelvis bearbeta utmattningssymptom.
  3. Det finns även existentiell biblioterapi som genom existentiella samtal fokuserar på livsmening och inte på sjukdom eller trauman. Det handlar här om identitetsskapande och mening. Allt som gör ont är inte sjukt utan ganska mycket är bara livet som vi måste hitta sätt att hantera.

Några tips

  • Gör en egen terapeutisk livslinje där du från barndomen fram till idag skriver upp vilka läsupplevelser som påverkat dig starkast. Vilka böcker minns du? Vilka har satt spår?
  • Vill du läsa mer om biblioterapi finns bland annat denna nyutgivna bok att fördjupa sig i: Läs dig själv : om biblioterapi, läsmotivation och livsmening av Nina Ström (fd Frid).

8

nov

Skolbibdagen 2021

Postad av Magdalena

Den 14 oktober fanns det möjlighet att under en heldag förkovra sig i skolbiblioteksvärlden tillsammans med ett gäng fantastiska och kunniga människor inom området. Årets tema på Skolbibdagen var ”Framtidens skolbibliotek”.

Som ni förstår var det ett gediget program där tre teman stod i centrum:

  • Strukturer för skolbibliotek
  • Att äga ett språk
  • Medie- och informationskunnighet (MIK)

Programmet i sin helhet hittar du här.

Vi fick bland annat lyssna till en rektor som ofta lyfter vikten av ett skolbibliotek och poängterar vikten av att en skolbibliotekarie behöver finnas där eleverna finns. Det vill säga i klassrummen såväl som i skolbibliotekslokalen. Vi fick lyssna på utvecklingsledare och läsfrämjare som pratade kring hur vi som skolbibliotekarier kan möta de nya förutsättningarna. Vi fick lyssna på en representant från Internetstiftelsen som pratade om de utmaningar MIK-arbetet kan stå inför i samband med nya digitala tjänster så som Tik tok.

Skolbibliotekariens arbete i praktiken

Alla samtalen som jag beskrivit ovan och mycket annat under dagen var väldigt intressant att få ta del av. Men det som verkligen fick mina hjärnceller att vakna till liv var när vi fick lyssna på skolbibliotekarier och deras arbete.  Otroligt inspirerande!

En skolbibliotekarie från Rosengårdsskolan i Malmö berättade om hur skolbiblioteket verkligen är en del av skolan och hur eleverna känner att det är deras. Hela skolan arbetar med vad de kallas ”Rosengårdsmodellen” där målet är att öka tryggheten och studieron för eleverna. Självklart är även skolans skolbibliotek en del av detta viktiga arbete.

På Rosengårdsskolans hemsida har skolbiblioteket en sida, där kan du få en uppfattning om lite av deras arbete. Här hittar du den.

Om du vill läsa mer om Rosengårdsmodellen hittar du den här.

Även skolbibliotekarien från Ringsbergskolan i Växjö var väldigt inspirerande att lyssna på. I det här samtalet var långsiktiga samarbeten med lärare i fokus och då särskilt kring MIK.  Han berättade om bland annat om ett samarbete med en musiklärare kring bilderboken ”Tågresan” av Hannah Arnesen där eleverna skulle försöka besvara frågan ”Hur låter en bild?” Ett annat intressant samarbete genomfördes tillsammans med hemkunskapsläraren där utgångspunkten var i Cajsa Wargs recept. Eleverna fick börja med att försöka tyda vilken typ av text detta var vilket inte helt lätt med ett gammalt språk 🙂

I ett avsnitt av Lärlabbet på URplay berättar Ringbergskolans skolbibliotekarie och två pedagoger hur de samarbetar kring MIK. Avsnittet hittar du här.

Reflektionsfrågor till rektorer

Förutom alla samtal, reflektioner och diskussioner fick man som deltagare tillgång till extramaterial.

BTJ har tillexempel tagit fram reflektionsfrågor till rektorer och skolchefer, två av dessa lyder:

  • Hur säkerställer och planerar rektor för att skolbibliotekarien ges och tar en aktiv roll i skolans
    pedagogiska verksamhet?
  • Vilket tidsuppdrag är rimligt för skolbibliotekarien, med hänsyn taget till uppdragets innehåll,
    antalet elever och elevernas socioekonomiska förutsättningar?

 

Skolbibdagen planeras bli ett återkommande event, så håll utkik framöver!

 

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Senaste inläggen

Arkiv

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Kategorier