Visar inlägg med tagg:

Google söker på alla ord du skriver in i sökfältet men orden behöver inte ha någon relation till varandra. Sökmotorn letar bara efter träffar där alla orden finns någonstans i texten. Ofta är detta bra men om du letar efter en särskild fras där alla ord ska komma i en viss ordning, exempelvis myndigheter och organisationer med flera ord i namnet, personnamn, dikter eller låttexter. Det är då frassökning används. På engelska skrivs inte heller sammansatta uttryck ihop som i svenska, t.ex. informationssamhälle och information society, vilket gör frassökning extra användbart på engelska. För att söka på en fras sätter du alla orden inom citattecken.

När du söker efter en rad i en låttext och skriver in den i Google: Shining through the city with a little funk and soul då söker Google efter Shining (och) through (och) city (och) little (och) funk (och) soul och ger dig träffar där alla dessa ord finns med någonstans i texten. Om du istället skriver Shining through the city with a little funk and soul söker Google efter träffar där alla ord står i just den ordningen. Det begränsar sökningen och ger avsevärt färre sökträffar, i detta fall 113 000 träffar istället för över tio miljoner träffar.

SnipImage1

Tips! Du kan ha flera frassökningar i en söksträng: ”journal of information technology” ”knowledge transfer”

Wildcard

I en fras kan du använda en asterisk (*) som wildcard. Då ersätter * ett ord eller flera ord. Det kan vara bra att använda om du kommer ihåg delar av en titel, strof eller liknande.

Sökningen ”tre * möss” ger träffar på: tre blinda möss, tre små möss, tre nya möss, tre helt olika möss och så vidare.

SnipImage2

Tips! Googla misstänkta kopierade texter med hjälp av wildcard och frassökning.

/Sebastian

Innan vi går djupare in i specialfunktionerna är det dags att gå igenom grunden i hur Googles vanliga enkla sökning fungerar:

google sökfönster

I enkel sökning skriver du ett eller flera ord du vill söka på. Google söker då på sidor som innehåller alla dina sökord. Du behöver inte skriva och eller + mellan orden, det lägger Google till automatiskt till framför varje sökord.

Tips vid enkel sökning:

  • Varje ord spelar roll.
  • Var nog när du väljer sökord och välj sådana du tror kan finnas på sidan. Skriv till exempel huvudvärk istället för ont i huvudet om det är medicinsk information du söker.
  • Ordningen du skriver orden i spelar roll.
  • Google använder automatiskt den vanligaste stavningen av ett visst ord, oavsett om du har stavat rätt eller inte.
  • Versaler eller gemener har ingen betydelse, inte heller apostrofer och liknande.

Stoppord, ord som ignoreras i sökningen

Det finns faktiskt ord och tecken Google automatiskt ignorerar, dessa kallas stoppord. Artiklar, prepositioner, konjunktioner och pronomen är typiska stoppord. Även ord med särskild innebörd för på webben, exempelvis http eller .com, är stoppord. Vill du att Google ska söka på ett stoppord kan du sätta ett plustecken (+) framför ordet så räknas det med i just den sökningen.

/Sebastian

Sitter du och drömmer dig bort till någon avlägsen semester som kanske kommer senare? Funderar du på hur dyrt semesterhotellet egentligen blir? Hur ska du förklara hur lång du är för din amerikanska facebookkompis som inte kan metersystemet ? Hur mycket mjöl ska det vara i det amerikanska kakreceptet? Eller har du hamnat i en vild karantändiskussion med familjen om hur mycket en brittisk gallon egentligen är?

Ta det lugnt, allt detta och mer kan du lösa med googles konverterare. Du gör det direkt i sökfältet.

För att se vad den imaginära kaffekoppen i NY kostar skriv bara in:

usd

Hur lång en sträcka (eller du) är:

fot

Översätta ett kakrecept:

cup

Självklart fungerar detta på andra måttenheter och valutor.

Vi se imorgon!

/Magdalena

Välkommen hit!

En del av er kanske känner igen årets julkalender? Vår googlekalender är nämligen en uppdaterad favorit i repris. Varje dag fram till jul lägger vi ut ett tips som gör dig bättre på att hitta det du verkligen söker.

Vi börjar med en grundinställning, nämligen att välja språk.

Det finns massa smarta funktioner som kan underlätta din googlesökning men vissa kommer du endast åt i den engelskspråkiga versionen. Så för att vara hel säker på att du kommer åt alla sätt att förfina din sökning så kan det vara läge att ändra språk.

Så här gör du för att ändra språkinställningarna så att du kan bli en riktig sökexpert:

Öppna Google.  Titta längst ner i högra hörnet och tryck på Sökinställningar

Bild1

Välj Sökinställningar och sedan Språk

Bild5

Bild3

Under Vilket språk ska användas i Googles produkter välj Engelska. Under Sökresultat visas för närvarande på välj de språk du vill få sökresultat på, du kan välja flera. Du kan när som helst göra om det hela igen och välja svenska Google.

Bild4

Du kan också ändra dina inställningar i ditt personliga Google-konto när du är inloggad. Om du inte redan har ett konto och är osäker på hur, finns flera filmer som förklarar.

Nu är vi redo för nästa steg men det tar vi imorgon.

Vi ses imorgon!

12

mar

Fotot: Wikimedia commons

Foto: Wikimedia commons

Mer korrekt var det den 12 mars 1989 som Tim Berners-Lee, då anställd vid CERN, först föreslog utvecklandet av vad som skulle komma att bli webben. Den första webbplatsen skapades under samma år, även om webben blev allmänt tillgänglig först när CERN släppte rättigheterna till webben fritt 1993.

CERN:s huvudkontor ligger på gränsen mellan Schweiz och Frankrike. Därför är det omtvistat i vilket land webben faktiskt skapades, då entrén ligger i Schweiz med Berners-Lees kontor tekniskt sett låg i Frankrike.

Läs mer om webbens tidlinje här.

/Sebastian Waller Stålnacke

Handläggare

Foto: Nypon förlag

Foto: Nypon förlag

Skolbibliotekarien Monika Staub Halling har just kommit ut med en bok om internet och webbanvändning. Den riktar sig mot målgruppen 11 år och uppåt men jag tänker att även yngre elever kan ha nytta av boken, åtminstone tillsammans med en vuxen medläsare. Koll på nätet ger läsaren en överskådlig bild av hur internet och webben fungerar, internetsäkerhet, nätetik, upphovsrätt, informationssökning, källkritik, med mera. Boken inleds med en förklaring av viktiga ord och begrepp som är bärande för boken och avslutas med en uppslagsdel.

Det märks att författaren har koll på elevernas nätvardag. Boken är full av aktuella exempel för att eleverna ska kunna förstå vad som menas. Det gör boken väldigt aktuell, i min mening, men i likhet med många andra böcker i ämnet finns risken att den blir daterad. Det är nästan oundvikligt då plattformarna och fenomenen som används och är aktuella ständigt varierar. Inte desto mindre är det en innehållsrik och lättfattlig bok som ger den yngre läsaren möjlighet att snabbt få koll på nätet. Förlaget erbjuder också elev-och lärarmaterial.

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Idag lanserar Göteborgs universitet Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (skbl.se).
Ett värdefullt tillskott till skolbibliotekets resurser.

SKBL

Lexikonet vill bidra till att lyfta fram betydelsefulla kvinnor historieskrivningen tidigare förbisett. Till en början innehåller det  biografier över 1000 kvinnor och deras insatser för det svenska samhällets utveckling. Förhoppningsvis får vi se det växa med tiden.

”Sedan 1917 har det uppslagsverket som kallas svenskt biografiskt lexikon varit under uppbyggnad. Lisbeth Larsson säger att knappt 10 procent av de 9 000 artiklar som skrivits handlar om kvinnor.
– Många av dem är prinsessor, sångerskor, eller döttrar och fruar till kända män. I vårt lexikon finns advokater, politiker och kvinnor med många andra roller, säger Lisbeth Larsson.” (källa SVT)

Svenskt kvinnobiografiskt lexikon är fritt sökbart på webben och allt material är fritt att använda. Sök på namn, organisation, verksamhet (yrke) eller andra nyckelord. Bland namnen hittar man bland annat hittills 16 bibliotekarier. Bland annat Alvida Jakobina Sandberg, pionjär inom Göteborgs skolbiblioteksverksamhet redan kring sekelskiftet 1800-1900, inte illa.

/Emma Rolander

sahlinDet är ingen fara så länge inte regeringen ser det”, svarade eleven när jag påpekade att han inte kunde använda bilder som han hittat på internet hur som helst. ”Och varför skulle regeringen kolla upp just mig?”, fortsatte han nöjt.
Det har gått ganska många år sedan jag träffade på den här eleven, som förhoppningsvis fått lite större kunskaper om upphovsrätt.
När  Josef Sahlin arbetade i skolbiblioteket på Årstaskolan så skapade han denna lathund om bilder och upphovsrätt i sitt arbete med eleverna. Den finns nu här att ta del av och att använda.  Och ja, du kan visa den för regeringen utan risk. Bilder-och-upphovsratt-Josef-Sahlin

Vill du veta mer om upphovsrätt kan du läsa på Skolverkets hemsida: https://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/kollakallan/upphovsratt
Där finns det förutom en introduktion till upphovsrätt, även lärarguider i upphovsrätt för bilder, filmer, musik och texter samt digitala verktyg för plagiatkontroll.

femte3Omvärldsrapporten ”Den femte statsmakten – bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering” tar avstamp i frågeställningar om vilka utmaningar och möjligheter biblioteken står inför. Rapporten är skriven av ett flertal experter inom olika samhälls- och biblioteksområden som har fått ge sin syn på hur framtida förändringar kan komma att påverka biblioteken.

Rapporten är sammanställd av Kungliga bibliotekets sekretariat för en nationell biblioteksstrategi och är tänkt att vara ett underlag till den kommande nationella biblioteksstrategin, som beräknas vara färdigställt i mars 2019.
Den 13 september överlämnade Erik Fichtelius rapporten till Kultur- och demokratiministern Alice Bah Kuhnke och hela den inspelade livesändningen från Stockholms Universitet kan du hitta här: http://nationellbiblioteksstrategi.blogg.kb.se/2017/09/07/webbsandning-test/

Av särskilt intresse för alla i skolbiblioteksvärlden är kapitel 9 –  Skolbiblioteken. En lagerlokal eller pedagogisk resurs? skriven av Stefan Pålsson. Han ställer inledningsvis frågor som; ”Hur ska skolan och undervisningen förändras? Varför? Hur kan lärare och elever dra nytta av skolbiblioteken och skolbibliotekarien? Vilken roll och funktion kommer skolbiblioteket att få? Hur kan den digitala utvecklingen användas för att skapa likvärdiga förutsättningar i hela landet?” (Kap 9: Skolbiblioteken, Stefan Pålsson, sidan 246). Han redogör också för de åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande som Europaparlamentet och rådet rekommenderar för att beskriva de kunskaper och färdigheter som elever behöver få med sig från sin skolgång (Kap 9: Skolbiblioteken, Stefan Pålsson, sidan 248). Två av kompetenserna är kommunikation på modersmålet i tal och skrift och digital kompetens, något som en välfungerande skolbiblioteksverksamhet kan bidra till att eleverna lämnar skolan med i bagaget.

Hela rapporten finns här: http://nationellbiblioteksstrategi.blogg.kb.se/rapporter/

/Anja Sahlstedt

IMG_0001Närvaro i klassrummet, samarbete med arbetslagen, stöd från skolledningen. Med rätt förutsättningar kan skolbibliotekarien ha en nyckelroll i lärandet. Men fortfarande saknar många skolor bemannade bibliotek. Nu ska nya statsbidrag vända utvecklingen.

I Lärarförbundets tidning Alfa har man i senaste numret fokuserat på skolbibliotek under rubriken ”Bibblan – en bubblare”. För dig som är sugen på att dyka ner i lite sommarläsning så finns här en mängd artiklar om exempelvis elever som levlar sina kunskaper, om statsbidraget för ökad bemanning, hur man som skolbibliotekarie får fart på elevernas läsning samt om skolbibliotekariens nyckelroll i skolans digitalisering. Bara att plocka för sig av godsakerna!

/Anja Sahlstedt

http://tidningenalfa.se/tema/bibblan-en-bubblare/

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Kategorier