Visar inlägg med tagg:

Är poesi mest korta rader på en vit boksida, underliga liknelser och i huvudsak något svårt? Svaret är att det visserligen kan vara det, men att det ingalunda måste vara det – poesi kan också få oss att tänka djupt, känna starkt, ompröva våra sanningar och inspirera till eget skrivande. Poesi kan vara ren språkglädje! Detta ville vi förmedla vid en workshop där vi ägnade oss åt poesi i olika former. Vi ville även ge tillfälle att pröva några metoder och arbetssätt som passar att arbeta med i skolan.

Men varför ska vi då arbeta med poesi i skolan?

Jo, för att förutom att känslor och fantasi tränas, så främjas språkutvecklingen av poesins nyskapande språkarbete. Dessutom består vårt litteraturarv till stor del av poesi.

Med utgångspunkt i att poesi kan skapas utifrån på förhand givna ramar fick deltagarna pröva på att skapa egna dikter. För att undvika det motstånd som det kan innebära att sitta med ett helt vitt papper framför sig så kan man pröva på att skapa poesi utifrån ord och meningar som redan finns. ”Black-out poetry” innebär att man har en sida text framför sig och helt enkelt svärtar bort det man inte vill ha kvar. Sedan kan man sätta ihop en dikt av de ord och meningar som finns kvar. Detta brukar vara ett uppskattat arbetssätt bland elever – bara det att man FÅR rita på en sida är spännande. Deltagarna fick även pröva ”Tre-kolumnsdikt”, ”Kylskåpspoesi” och ”Lägg om en dikt”.

Avslutningsvis fick deltagarna dela med sig av egna erfarenheter från att arbeta med poesi i skolan. Vi fick exempel från både frivilligt och ofrivilligt diktskrivande! Vi som höll i workshopen vill gärna fortsätta att främja poesin på olika sätt och vi har några idéer inför framtiden. Om du blir nyfiken och vill veta mer är du välkommen att höra av dig till oss på skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

/Maria, Ingalill och Anja

14

feb

Åh, bilderböcker. Tänk så många fantastiska bilderböcker det finns att njuta av och som kan väcka tankar hos oss oavsett ålder! Ibland möter man som bibliotekarie vuxna som tror att bilderböcker bara är för små barn och när barnen nått skolåldern är därför bilderböckerna inte längre intressanta att läsa. Jag var själv en sådan vuxen när jag arbetade som lärare för många år sedan, men som tur är kan man lära sig saker även som vuxen och jag lärde mig att det jag trodde inte stämde. Bilderböcker fungerar alldeles utmärkt att läsa även långt upp i skolåldrarna!

Vad är en bilderbok?

Men vi börjar med en definition av vad en bilderbok är.  En vanlig är denna: ”En bok som i skönlitterärt syfte vill berätta en historia genom en kombination av text och bilder, så att det förekommer minst en bild per uppslag”. (Från avhandligen ”Bilderboken – på väg mot en teori”).

Bilderboken är egen och unik konstform med stor spännvidd i ämnen och läsarålder. Men givetvis finns det många olika sorters bilderböcker, där bild och text samspelar på olika sätt. Ett sätt att kategorisera dem är denna indelning:

  1. Bilden illustrerar texten och texten kan läsas högt och förstås även utan bilderna.
  2. Bilderna kompletterar texten och både bild och text är nödvändiga för att göra berättelsen begriplig eller intressant.
  3. Bilden motsäger texten och bilderna är absolut nödvändiga för att förstå berättelsen.
  4. Textlösa böcker består enbart av bilder. De kan också kallas silent books eller bildberättelser. Du kan läsa mer om dessa böcker nedan.

Varför använda bilderböcker i undervisningen?

Skälen till att använda bilderböcker i skolan är många. Här kommer några av dem.

  • Många bilderböcker passar många åldrar, de är allåldersverk. De kan kittla fantasin och väcka läslust oavsett ålder.
  • Bilderböckerna går snabbare att läsa klart än kapitelböcker och kan hinnas med under en lektion. Bra underlag för boksamtal.
  • Genom att läsa bilderböcker tränar vi på att läsa bilder och se samband mellan bild och text, vi tränar vår visuella litteracitet.
  • Bilderböckerna stärker språkutvecklingen, exempelvis genom att när vi pratar om vad vi ser sätter vi ord på våra tankar.
  • Det finns en stor spännvidd av ämnen och många bilderböcker tar upp svåra värdegrundsfrågor och kan ligga till grund för samtal och vidare arbete.
  • Bilderböckerna kan läsas många gånger och nya saker kan upptäckas även om man läst boken flera gånger.
  • Om vi jämför med andra medier som till exempel film så sjunger bilderböckerna långsamhetens lov eftersom vi själva tempot. Vi kan stanna upp när vi själva vill och titta på en bild så länge vi själva bestämmer oss för att göra det.

Silent books

Silent Books är böcker utan text där berättelsen är helt och hållet bildbaserad. Dessa böcker ger stor frihet kring samtal om innehållet. När berättelsen ska tolkas utan tillgänglig text behöver fantasin aktiveras. Det finns inget rätt eller fel. De passar extra bra för elever som ännu inte själva läser och skriver på egen hand samt elever med annat modersmål än svenska. Att kunna tolka bilder är en ganska komplicerad process som blir allt viktigare i vårt moderna samhälle. Silent books går lättare än andra att anpassa till vilka grupper som helst. Du kan läsa mer om silent books och få tips på hur du kan arbeta med dem på denna sida:

Silent books (cirkbloggen.se)

Tips på bra bilderböcker

Det ges ut en massa bilderböcker varje år och det kan vara svårt att sålla fram godbitarna. Här kommer några tips på sidor där du kan hitta, i min mening, riktigt bra bilderböcker. Vad som är bra eller inte beror ju också givetvis på syftet med läsningen. Säkert har du som läser flera egna favoriter, tipsa gärna om den i kommentatorsfältet.

Cirkulationsbibliotekets bilderböcker (cirkbloggen.se)

Picturebook makers by dPICTUS (picturebookmakers.com)

/Jenny

22

nov

17 skäl för barnboken

Det finns saker som är så bra att de förtjänar att upprepas och påminnas om flera gånger. Svenska Barnboksakademins 17 skäl för barnboken är en av dem! 17 skäl för barnboken är namnet på den samling goda argument för barnlitteratur som Barnboksakademin första gången sammanställde 1996 och som sedan har reviderats 2004 och 2017. Materialet finns i olika former – som affischer att sätta upp i till exempel skolbiblioteket, som bildspel att visa stor skärm, som pixibok mm. Det finns också en lärarhandledning och översättningar till olika språk. Illustrationerna är gjorde av kända svenska barnboksskapare och allt finns att hitta och läsa om på Svenska Barnboksakademins webb.

17 skäl för barnboken (Svenska Barnboksakademin)

Här är 17 skäl för barnboken i sin helhet

1. Boken kan få oss att skratta och gråta, den kan trösta och visa oss nya möjligheter.

2. Boken hjälper oss att utveckla vårt språk och vårt ordförråd.

3. Boken stimulerar fantasin och övar oss i att skapa inre bilder.

4. Boken kan väcka nya frågor som engagerar och ger oss något att tänka vidare på.

5. Boken ger oss begrepp att tänka med, den vidgar vårt medvetande och vår värld.

6. Boken ger oss kunskap om natur, teknik och historia, om andra länder och andra sätt att leva.

7. Boken låter oss vara någon annan. Det tränar vår förmåga till medkänsla och empati.

8. Boken får oss att fundera över vad som är rätt eller fel, gott eller ont.

9. Boken kan förklara verkligheten och hjälpa oss att förstå sammanhang.

10. Boken kan visa oss att det mesta kan ses från olika håll.

11. Boken stärker vår självkänsla när vi upptäcker att det finns andra som tänker och känner som vi.

12. Boken hjälper oss att förstå att vi både är lika och olika.

13. Boken ger sällskap när vi är ensamma.

14. Boken är en del av kulturarvet. Den ger oss gemensamma läsupplevelser och referensramar.

15. Den höglästa boken är en mötesplats för barn och vuxna.

16. Barnboken låter oss möta olika konstformer som illustration, fotografi, poesi och dramatik.

17. Barnboken är det första mötet med litteraturen – en oändlig värld som räcker livet ut.

Visst är barnböcker helt fantastiska?

/Jennny

12

nov

Att kunna läsa är en sak, att kunna läsa skönlitteratur en annan.

Citatet ovan inledde en föreläsning om biblioterapi för skolbibliotekspersonal på grundskolan och gymnasiet torsdag 11 november. Biblioterapi, eller litteraturterapi, är en terapiform som utgår ifrån läsning av skönlitterära böcker och samtal kring dessa för att uppnå ökad psykisk hälsa eller personlig utveckling. En startpunkt för  biblioterapin var under första världskriget, när man upptäckte att läsning kunde hjälpa traumatiserade soldater. Man ställde sig frågan ”kan poesi rädda liv?” och fann att svaret var ja. Det biblioterapeutiska arbetssättet har därefter utvecklats i främst USA och Storbritannien, men intresset i Sverige har ökat stort under de senaste åren. I Finland har det funnits en förening för biblioterapi sedan 1981 (Sveriges motsvarighet startade 2021).

Man kan säga att biblioterapi är en läsrörelse som flyttar fokus från vad texten är till vad texten gör med läsaren.

Olika versioner av biblioterapi

Det finns olika versioner, eller inriktningar, av biblioterapi. Gemensamt är att de alla fungerar både hälsofrämjande och läsfrämjande. I grunden ligger en övertygelse om att skönlitteraturen gör något med den som läser, att den angår oss som människor och att den angår våra liv.

  1.  I den transformativa versionen är det känslorna som står i fokus. Att bli riktigt berörd kan sätta igång en förändring och det känslomässiga engagemanget är en nödvändighet. Det räcker inte enbart med en intellektuell analys av en text för att nå det terapeutiska syftet.
  2. En annan inriktning handlar om eskapism. Att kunna fly en tuff verklighet, att fly sig själv, fungerar helande och hjälper till att exempelvis bearbeta utmattningssymptom.
  3. Det finns även existentiell biblioterapi som genom existentiella samtal fokuserar på livsmening och inte på sjukdom eller trauman. Det handlar här om identitetsskapande och mening. Allt som gör ont är inte sjukt utan ganska mycket är bara livet som vi måste hitta sätt att hantera.

Några tips

  • Gör en egen terapeutisk livslinje där du från barndomen fram till idag skriver upp vilka läsupplevelser som påverkat dig starkast. Vilka böcker minns du? Vilka har satt spår?
  • Vill du läsa mer om biblioterapi finns bland annat denna nyutgivna bok att fördjupa sig i: Läs dig själv : om biblioterapi, läsmotivation och livsmening av Nina Ström (fd Frid).

e-bok till bloggen

Nytt läsår och kanske dags att testa något nytt? Alla Stockholms kommunala gymnasier och högstadium kan under läsåret 21/22, via Cirkulationsbiblioteket, kostnadsfritt låna e-böcker. Urvalet av e-böcker utökas succesivt och skolbibliotekspersonal eller lärare är varmt välkomna att lämna förslag på titlar som kan ingå i utbudet. Det är lätt att låna en e-bok och boken blir snabbt tillgänglig! Ingen transporttid eller risk för att glömma att lämna tillbaka. När du lånar en e-bok går den att läsa i 28 dagar, sedan går den inte längre att öppna (har du då inte hunnit läsa klart behöver du låna boken på nytt, den går inte att låna om). Läs mer om hur det går till att låna e-böcker här:

E-böcker via Cirkulationsbiblioteket – Cirkbloggen

Det finns också fria e-böcker som är gratis att lyssna på eller ladda ner. Till exempel tillgängliggör Litteraturbanken äldre skönlitteratur. Där hittar du dikter, noveller och romaner av svenska klassiska författare. Stockholms stadsbibliotek har sammanställt en sida med länkar till fria e-böcker och ljudböcker, både på svenska och andra språk:

Fria e-böcker, ljudböcker och e-resurser – Stockholms Stadsbibliotek

Men är det då bra att läsa digitalt eller inte? Där är forskningen inte ense och det finns många olika aspekter att tänka på. Bland fördelarna lyfts exempelvis tillgängligheten – att teknologin möjliggör läsning när och var som helst där samma digitala bok kan nås av flera personer samtidigt på olika platser. Den som läser digitalt kan också enkelt förstora text och ändra kontrast vilket är bra för personer med t ex synnedsättning. Det finns även studier som visar att det särskilt är de som kämpar med läsning och tycker det är jobbigt som är mer positiva till e-böcker och blir motiverade av att läsa på skärm.

Bland e-bokens nackdelar tas det bland annat upp att pappersformat är bättre för inlärning då det skapar ett taktilt minne när man exempelvis bläddrar och lätt kan se hur långt man har läst till skillnad från skärmen som bara visar en sida i taget och gör det svårare att få överblick. Tryckta böcker ökar också förståelsen för berättelsen, enligt flera studier. De är mer effektiva i att stödja traditionell läsning i form av förståelse för berättelsestruktur.

Men preferenser är också högst personliga, några föredrar pappersböcker medan andra gillar e-böcker mer.  Kanske kan det också vara som med annan läsning – att man måste träna sig på det? I alla fall kan det vara bra att prova innan man bildar sig en egen uppfattning. Det handlar inte om antingen fysiska böcker ELLER e-böcker, det handlar om både och. Det ena kan komplettera det andra. Kanske några elever föredrar fysiska böcker och andra e-böcker och det är helt ok?

Vill du fördjupa dig mer i digital läsning kommer här några tips lästips:

Digitala böcker ökar elevernas motivation och ordinlärning – Skolverket

Tryckta texter ger bättre läsförståelse – Skolverket

/Jenny

sommar

Vårterminen lider mot sitt slut och vi i skolbiblioteksgruppen på Medioteket vill önska alla våra läsare en riktigt härlig sommar med många läsupplevelser. Cirkulationsbiblioteket har satt ihop en lista med tips på sommarläsning som vi gärna tipsar om:

Cirkulationsbiblioteket sommarlovsläsning 2021 (pdf, 368kB, nytt fönster)

Vi ses till hösten igen och då kommer skolbiblioteksbloggen att ha fått en ny look, det känns spännande :-).   Du som är nyfiken på vilka kursen Medioteket erbjuder i höst kan redan nu hitta dem på utbildningsplattformen eller Pedagog Stockholm. Den tryckta katalogen har gjort sitt så kurserna hittas numer endast digitalt.

Efter lite mer än ett år av nästan enbart digitala möten hoppas vi att vi snart kan ha fler fysiska möten och träffar, och förhoppningsvis har vi inte glömt bort hur man gör 😉

Tack för detta läsår och glad sommar!

Världens största litteraturpris för barn och unga, Astrid Lindgren Memorial Award (ALMA) kommer i år att delas ut digitalt. Måndag 31 maj kl 19 kommer både 2020 års pristagare Baek Heena och 2021 års pristagare Jean-Claude Mourlevat att firas. Alla som vill kan vara med på den digitala prisutdelningen. Läs mer och anmäl dig här: Prisceremoni 2021 (alma.se) 

Då Astrid Lindgren avled 2002, 94 år gammal, beslöt Sveriges regering att instifta ett pris i hennes minne, Astrid Lindgren Memorial Award, för att värna barnens rätt till bra berättelser och öka intresset för barn- och ungdomslitteratur. Varje år belönas en person eller organisation som bidrar till litteraturens betydelse för barn och unga över hela världen. Prissumman på fem miljoner svenska kronor gör priset till världens största i sitt slag. Första gången priset delades ut var 2003 och hittills har 21 pristagare belönats. Bland tidigare pristagare finns till exempel Barbro Lindgren, Shaun Tan, Jacqueline Woodson och Philip Pullman. 

Priset är uppmärksammat och leder till att böcker översätts till fler språk. (Lagom till årets prisceremoni ska  exempelvis Jean-Claude Mourlevats första bok på svenska komma ut.) För vad händer om barn och unga inte får tillgång till de världar som läsning öppnar dörrar till? Astrid Lindgren själv gav svar i sitt tacktal när hon mottog H.C. Andersen-medaljen 1958:

”Ett barn ensamt med sin bok skapar sig någonstans inne i själens hemliga rum egna bilder, som överträffar allt annat. Sådana bilder är nödvändiga för människan. Den dagen barnens fantasi inte längre orkar skapa dem, den dagen blir mänskligheten fattig.”

/Jenny

På initiativ av Unesco firas Världsbokdagen varje år den 23 april. Syftet är att ”uppmärksamma böckers, författares och upphovsrättens betydelse för att sprida idéer och kunskap och för att bidra till förståelse och tolerans mellan människor”. Läs mer om världsbokdagens historia och annat på Unescos hemsida (här finns också vykort, logga och affisch att ladda ner).

Kanske får dagen extra stor uppmärksamhet världen över nu när vi uppmanas att stanna hemma? Med böckers hjälp kan vi ändå resa ut i världen och få nya intryck även om vi inte kan göra det fysiskt. För vad vore vi människor egentligen utan böcker? Boken är verkligen värd en egen dag och värd att firas på alla möjliga sätt!

VärldsboksdagenBildkälla: Pixabay

Här kommer några tips, stora som små, som kan hjälpa dig att fira dagen på din skola:

  • Anordna en bokbytardag.
  • Låt elever och personal på skolan ha en bild på den bok de läser fastsatt på tröjan.
  • Ha en liten pysselstation där elever får göra sitt eget bokmärke.
  • Sätt ihop ”överraskningspåsar” där eleverna låna böcker utifrån tema utan att veta titlarna.
  • Det är ju också en utmärkt dag för att låta elevernas egna boktips ta över biblioteket, eller varför inte skolan?
  • Svenska Bokhandlareföreningen startar det de kallar ”världsbokveckan” med att den 23 april publicera filmer med författare som riktar sig till barn 9-12 år och skolklasser som ser filmerna har sedan chans att vinna en världsboklåda. Läs mer på varldsbokveckan.se.
  • Vi har skrivit om Världsbokdagen tidigare här på Skolbiblioteksbloggen, bland annat ett längre inlägg förra året som innehåller många praktiska tips som fortfarande är aktuella: Världsbokdagen på Skolbiblioteksbloggen

Böcker kan ju också vara i olika format. Cirkulationsbiblioteket testar just nu att erbjuda alla högstadier och gymnasier i Stockholms stad att låna e-böcker så varför inte testa en att läsa en e-bok i grupp? Läs mer om testet på Cirkulationsbibliotekets blogg.

Länge leve boken! Hurra, Hurra, Hurra, Hurra!

/Jenny & Magdalena

Nu har kommunfullmäktige som sista instans klubbat igenom Stockholm stads nya skolbiblioteksplan som kommer att gälla åtminstone fram till 2024. Du kan hitta den nya planen i sin helhet här:

Skolbiblioteksplan för skolor och förskolor i Stockholms stad 2021–2024 Pedagog Stockholm

Den nya skolbiblioteksplanen har tagits fram av Medioteket på uppdrag från politiken och är i grunden en revidering av den skolbiblioteksplan som har gällt 2017-2020. Planen omfattar förskolan, grund- och gymnasieskolan samt grund- och gymnasiesärskolan. Arbetet med att ta fram en ny plan har gjorts i samverkan med representanter från olika nyckelgrupper och förvaltningar. Elever, lärare, rektorer och skolbibliotekarier har fått tycka till liksom Stockholms stadsbibliotek och personer från utbildningsförvaltningens olika avdelningar samt stadsdelarna.

Strukturen i den gamla planen, med tydlig ansvarsfördelning mellan exempelvis rektor och skolbibliotekspersonal var uppskattad och har därför behållits i den nya. (Rektors ansvar har dock förtydligats extra genom att rubriken där numera lyder ”Rektor säkerställer”). Annat som har förändrats i den nya reviderade planen är att gymnasiebibliotekarier har fått egna specifika ansvarsområden. Förskolan har fått större utrymme och en tydligare ansvarsfördelning. Skolbibliotekens roll för elevernas digitala kompetens är mer framträdande liksom vikten av barn och ungas delaktighet i bibliotekens verksamhet. Bibliotekens koppling till värdegrund och demokrati har lyfts fram. De nationella minoritetsspråken har fått en mer framträdande plats liksom barn och unga i behov av stöd. Fördelningen av uppföljningsansvar inom utbildnings­förvaltningen har också beskrivits mer utförligt.

Bibliotekarien_konserverad_-_Skoklosters_slott_-_97136.tifGenerellt kan sägas att Stockholms nya skolbiblioteksplan rimmar väl med det som kommit fram i den nyligen publicerade utredningen Skolbibliotek för bildning och utbildning. Särskilt tydligt i kopplingen kring vikten av bemanning i skolbiblioteken. Utan kompetent bemanning och andra resurser kommer inte skolbibliotekplanen att kunna efterlevas. Eller som oppositionen utryckte det under kommunfullmäktige då skolbibliotekplanen togs upp ” En välformulerad skolbiblioteksplan kan bara sättas i praktik av bibliotekarier, lärare och pedagoger i skolan.”

Nu startar det gemensamma implementeringsarbetet och vi ser fram emot det!

Bilden förställer konstverket Bibliotekarien av Giuseppe Arcimboldo. (Källa: Wikipedia)

10

nov

För ungefär ett år sedan började vi fundera på hur vi på Medioteket skulle kunna stötta skolbiblioteksansvariga att samarbeta mer med grundsärskolorna. På ett referensgruppsmöte med skolbibliotekarier som har erfarenhet av att arbeta med grundsärskolan kläcktes idén att låna ut anpassade medier som depositioner till skolbiblioteken. Denna idé spann vi vidare på! Vi fördjupade oss i ämnet på olika sätt, bland annat gjorde vi ett studiebesök på Habiliteringens resurscenter (som du kan läsa mer om i detta blogginlägg). Vi tog också kontakt med Stockholms stadsbibliotek och några barnbibliotekarier som jobbat mycket med denna typ av medier. Folkbibliotek har en lång tradition av att samla medier för barn med funktionsvariation på så kallade Äppelhyllor.

Här kan du läsa mer om Äppelhyllor (Länk till Barnens bibliotek)

Äppellådor

Foto: Maria Ronnås

Vi funderade på vilka medier som skulle ingå i satsningen och vad vi skulle kalla det hela. Vi landande i äppellådor så att kopplingen till folkbiblioteken blir tydlig. I september var inköpen av medier klara och de äppellådor som nu erbjuds skolbiblioteken finns riktade till två ålderskategorier och lånas som depositioner i tre månader. Lådorna innehåller följande:

Förskoleklass – årskurs 6

  • Böcker med TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterade Kommunikation)
  • Gruppuppsättningar med lättlästa faktaböcker
  • Textlösa bilderböcker
  • Böcker om funktionsvariationer
  • Bilderböcker
  • En taktil bok
  • Konkret material kopplat till en bok i lådan
  • Bok med pekkarta

Årskurs 7 – gymnasiet

  • Böcker med TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterade Kommunikation)
  • Gruppuppsättningar med lättlästa faktaböcker
  • Textlösa bilderböcker
  • Böcker om funktionsvariationer
  • Lättlästa böcker, de flesta med någon person med funktionsvariation i huvudrollen 

Syftet med äppellådor är att komplettera skolbiblioteketens utbud av medier för anpassad läsning eftersom elever har olika behov och läser på olika sätt – med öron, fingrar och ögon. Denna typ av medier kanske inte efterfrågas av så många på skolan och kan därför vara svåra att prioritera att köpa in på egen hand utan att först ha provat att ha dem i skolbiblioteket. Intresset för att låna de första lådorna har varit stort och du kan läsa mer om hur det går till att låna Äppellådor här:

Äppellådor – litteratur för anpassad läsning (Länk till Pedagog Stockholm)

äppelhyllan

Parallellt med arbetet att ta fram äppellådorna erbjuder vi även kompetensutveckling. En temanätverksträff har genomförts där vi fick veta mer om hur Stockholms stadsbibliotek arbetar med dessa frågor, bland annat fick vi veta mer om projektet Bibblan funkar som inom kort kommer att publicera material fritt för alla att använda sig av. Exempelvis handlar det om att göra anpassningar i biblioteksrummet som är bra för alla (men helt nödvändiga för ca 10% av besökarna). Vi återkommer till Bibblan funkar när material finns färdigt, men vill redan nu tacka Stockholms stadsbibliotek som delar med sig av detta!

Hur vet vi då om arbetet med äppellådor och kompetensutveckling ger resultat och i så fall vilka resultat? Det vet vi ännu inte och för att kunna arbeta vidare är vi beroende av input. Vad har fungerat bra? Vad har fungerat mindre bra? Vad behövs det mer av? Är lånetiden tillräckligt lång? Alla synpunkter är mycket välkomna! Sammanfattningsvis är detta ett arbete som bara påbörjats – nu är det bara resten kvar innan vi vet om det fungerar.

/Jenny Karlsson och Maria Ronnås

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Kategorier