Visar inlägg med tagg:

Den som väntar på något gott väntar som bekant aldrig för länge, och behöver nu inte heller vänta längre! För nu den här: Kulturrådets Barn- och ungdomskatalog 2016/2017.

I katalogen presenteras ett urval (210 titlar) av de bästa barn- och ungdomsböckerna från årets bokutgivning, valda av en grupp be-magin_captureestående av ”läs- och skrivproffs”. Katalogen kan användas för att vägleda och inspirera barn och unga och alla de som på ett eller annat sätt har betydelse för barns och ungas läsning, men just i år har katalogen ett särskilt fokus på de äldre barnen och ungdomarna.

Förutom de böcker som presenteras får man även ta del av intervjuer och artiklar med både läsare och författare. Bland annat berättar Anne-Marie Körling (läsambassadör) varför högläsning får oss att må bra, Ida Westin om Internationella bibliotekets verksamhet och Ingrid Källström och Sara Lafolie (MTM) om att det går att läsa med både ögon, öron och fingrar. Längre intervjuer med Almapristagaren Meg Rosoff och Ison Glasgow finns också att ta del av, liksom kortare läsarintervjuer med bland annat 6-åriga Luca som tycker om att läsa ”Nya böcker och bästa böcker”.

Luca är nog inte ensam om att gilla bästa böcker, och årets Barn- och ungdomskatalog ger en hjälp på traven att hitta just dessa bästa böcker för så väl nybörjarläsaren som bokslukaren. Smaklig läsning!

Beställ katalogen här: http://kulturradet.packing.se/page/

/Anja Sahlstedt

13

sep

Forskarkonferens för Nordisk Bilderboksforskning 2016 på SBI

Redan John Locke (1632 -1704) betonade bildens betydelse i böcker för barn och unga, som ”roande, viktiga för minnet och för förmågan att föreställa sig” det som skrivs fram. Orbis pictus, den allra första illustrerade boken för barn, kom 1658 – bilderboken har alltså en lång historia.

Intresse för bilderbokens unika ”ikonotext” – dvs den fullständiga berättelsen, som den är berättad både i text och bild, var den gemensamma nämnaren för de forskare, doktorander, professorer, bibliotekarier, förlagsfolk och vi andra intresserade som deltog. Ämnena och infallsvinklarna var många: Både större översikter och koncentrerade genomgångar av ett enda verk förekom under konferensens tre dagar.

Leken

gorillorTill exempel ägnade professor Ulf Boethius ett helt seminarium år boken ”Nu är vi gorillor låssas vi” av Barbro Lindgren. Han hade valt att studera boken som ett exempel på hur man kan skildra en låtsaslek i text och bild. Texten består av ren dialog och anger varken kön eller ålder på deltagarna i leken, inte heller bilderna (av BL själv) visar något annat än att det finns en större och en mindre gorilla,  något som gör att många barn kan identifiera sig med de lekande. Däremot har förlaget, av någon anledning, valt att skriva att det är ”två bröders lek” i baksidestexten på senaste utgåvan; Något att fundera över.

Boethius uppehöll sig en del vid hur maktförhållandet som finns i leken skildras genom dialogen/texten och kroppsspråket i bilderna. (Enligt Barbro Lindgren själv var hon bara åskådare till den leken, som pågick på riktigt då hennes barn var små, och bara skrev ner vad som hände, alltså inget hittepå alls…)

Ekokritik

En annan djupdykning i ett verk var den danska lektorn vid Aarhus universitet Anna Karlskov Skyggebjergs genomgång av den grafiskt vackra och genreöverskridande boken ”Skoven fra oven” av Karen Filskov, som är en bild/diktbok där man använt sig av själva textmassan för att illustrera: en text om djurens spår ser ut som en rådjursklöv i sättningen på sidan, en text om träden är satt i form av ett löv…en total integration av text och bild.skoven

Ekokritik var ett nytt begrepp för mig, men det var ur just detta perspektiv Anna Karsskov Skyggebeherg läst och analyserat Skoven fra oven. Det handlar om att studera hur relationen människa och natur/djur skildras. Hur maktrelationerna ser ut etc. Texten är både poesi och faktatext och AKS funderade över vem mottagaren är? (alla åldrar) vilken typ av bok det är? (fakta, dikt, barnbok?). Boken som kom 2015 är ett exempel på att det kommer fler och fler bilderböcker som inte enkelt kan genrebestämmas.

Normkritik

Bilderböcker som avser att vara normbrytande och utges på förlag med den tydliga ambitionen analyserades i ett seminarium av forskarna Anna Nordenstam, docent i litteraturvetenskap och Kristina Hermansson, lektor i litteraturvetenskap. De har gått igenom olika svenska förlags utgivning mellan 207-2014 och bl.a. närstuderat en bok från varje förlag utifrån normkritiska teorier. Slutsatsen blev ganska nedslående – det är svårare än man kanske tror att i både text och bild förhålla sig kritisk till rådande normer. (Sen kan jag tycka att det blir problematiskt om man avkräver varje bok en normkritik som omfattar allt. Att försöka skildra verkligheten mångfacetterad, utanför schablonerna, räcker långt.)

Pop-Up

Hilde Kramer, professor i illustration vid Konst och designhögskolan i Bergen talade engagerat om fenomenet pop-up-böcker, som har en mycket lång historia, (tex Astronomicum Caesareum 1540 för kejsaren Carles V) framförallt för vuxna läsare. Kramer hoppades också på en lysande framtid för pop-up-boken, inte minst som pedagogiskt och konstnärligt verk och som något alldeles eget som inte kan ersättas av en digital variant.popup

En sådan mycket gammal och mycket vacker pop-up-bok visas för övrigt på den utställning av SBI:s historiska samlingar som just nu pågår i barnboksinstitutets bibliotek.

Work in progress och Pixiböcker

Vi fick också ta del av en hel del olika forskningsprojekt som är på gång runt om i Norden, t. ex ska lektorerna Helene Ehriander och Maria Nilsson vid institutionen för film och litteratur vid Linnéuniversitetet, börja titta på fenomenet Pixi-böcker. ”Om Pixiboken som en del i det svenska barnlitterära landskapet” hette deras entusiastiska presentation som väckte både skratt och nyfikenhet på vad som komma skall.

Dessutom fanns det förstås olika seminarier om den digitala bilden, om tecknade serier och en himla massa mer. Det var tre otroligt intensiva och fullmatade dagar och massor av nya tankar och kunskaper att hämta.

Gärna mer bildfokus

Bilden i fokus. Ja det var rubriken på konferensen. Och visst handlade det en hel del om bilden i bilderboken. Men mitt intryck nu efteråt är, att det som litteraturvetare är lätt att ändå läsa bilderböcker med ”textglasögonen” på, även om man avser att fokusera på bildens roll.

Ett inspirerande och intressant avslutande pass med bilderbokskonstnären och illustratören Öjvind Torseter från Norge gav inblick i själva bildskapandet och tankarna kring en boks tillblivelse.

Fler som forskar på själva bilduttrycken, på vilka bilder som väljs i olika tider, vad bilderna i dagens böcker (och gårdagens) säger om oss och vår världsuppfattning hade varit intressant. Men det kommer förhoppningsvis mer sådant i framtiden.

/ Kia Knutsson-Norberg

För fler reflektioner och tankar från konferensen se Toura Hägnerstams blogginlägg

http://pedagogblogg.stockholm.se/tourahagnesten/

22

aug

profilbild-300x300Ett långt härligt sommarlov är till ända och med det också många långa dagar som kan ägnas åt läsning. Men låt inte eleverna misströsta – snart är det höstlov! Och höstlov är lika med läslov. Och hur skulle det vara att vinna LÄSLOVSPRISET – en tävling för alla som är mellan 7-13 år och som vill uttrycka sina tankar och känslor genom film, musik, ord eller bild?

Årets tema är ”Viktigast för mig” och i juryn sitter bland annat Martin Widmark. Vinnarna får ett studiebesök på ett bokförlag, träffa barn- och ungdomsboksförfattare, ett bokpaket samt hyllningar på Läslovsfestivalen den 4 november på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Dessutom ingår en natt på hotell! Bidragen ska vara inskickade senast den 30 september.

Kanske något att använda i skolbibliotekets verksamhet? Att sprida bland eleverna? Inspirera eleverna att dikta, filma, skriva och teckna, man kan aldrig ha för många ingångar till läsning!

Här finns gratismaterial såsom affischer, foldrar och annat: http://läslov.se/

/Anja Sahlstedt

Tävlingen arrangeras av nätverket LÄSLOV som organiseras genom Läsrörelsen med elevorganisationer, bokförlag, bibliotek, bokhandel, idrottsföreningar, fackliga organisationer, kulturinstitutioner och företag i ett stort växande nätverk. (http://läslov.se/)

 

Vi har förmodligen alla träffat på den där eleven som med bestämd min spänner ögonen i oss och frågar; Varför ska man läsa? Och vi har svarat att det är bra på alla möjliga sätt; man tränar hjärnan, man utökar ordförrådet, man får möta andra världar och människor både inifrån och utifrån och så vidare. Nu har det dock kommit nya råd och rön om fördelarna med att läsa.

Allt för ofta översköljs vi av diverse olika knep och knåp för att leva längre, bättre och mer. Få av dessa ger några bestående förändringar i vår livskvalité. Nu har dock forskare fastslagit att personer som läser lever längre, och man behöver inte vara någon extrem storläsare heller; studien visade att så lite som en halvtimmes bokläsning om dagen hade en avgörande skillnad för överlevnad i jämförelse med de som inte läste alls. Möjligheten att leva längre för bokläsare var dessutom oberoende av inkomst, utbildning, kognitiv förmåga och andra variabler. Man såg att de som läste frekvent levde ungefär två år längre än de som inte läste alls. Även tidnings- och magasinläsare har större chans till överlevnad, men inte lika stor som de som läser just böcker. Exakt vad som gör att de som läser böcker har större överlevnadschans har beräknats genom så kallad ”kognitiv medling”. Kortfattat innebär det att försökspersonerna har utsatts för stimuli (i det här fallet bokläsande), fyllt i frågeformulär och sedan har forskarna analyserat hur det processats i deras hjärnor.

Och även om detta kanske är en något svårbegriplig metod, så räcker det bra med att veta resultatet: läs mer – lev längre! Och är inte det ett bra argument för att läsa så säg! Och för de som redan läser mycket kan det ju vara bra att veta att man har två extra år på sig att hinna läsa alla böcker som finns. Det är kanske dags att omformulera det gamla ordspråket om det dagliga äpplet till ”En bok om dagen håller doktorn borta från magen!”

FullSizeRender

/Anja Sahlstedt

Studien genomfördes vid Yale universitetet och en artikel om detta publicerades i The New York Times i början av augusti http://well.blogs.nytimes.com/2016/08/03/read-books-live-longer/?_r=2 och i DN ett par dagar senare http://www.dn.se/kultur-noje/boklasare-lever-langre-enligt-ny-studie/?utm_source=facebook&utm_medium=page&utm_campaign=dn

Skärmklipp2

Sommarlovets långa, lata dagar är som gjorda för läsning. Vi har valt ut några pärlor ur årets utgivning av barn-och ungdomsböcker och bjuder här på en färsk boktipslista som förhoppningsvis håller hela sommaren lång. Ge listan till skolans elever och lärare. Tipsa också gärna föräldrar om alla dessa bra böcker. Sommarläsning 2016

Smaklig sommarspis!

/Clarisa och Ingalill, bibliotekarier på Cirkulationsbiblioteket

eriksdalbib

– Vi vill ha ett tillgängligt bibliotek som bidrar till läslust säger Annika och Barbara som träffar mig i skolbiblioteket en gråmulen tisdagsmorgon i mitten av mars. Annika Lundström som är fackutbildad bibliotekarie och Barbara Buczkowski, bibliotekspedagog har tillsammans utvecklat verksamheten i biblioteket på Eriksdalsskolan. Skolbiblioteket ligger mitt i skolan och dörren dit står på vid gavel. Det är fridfullt och tomt så här tidigt på morgonen men snart börjar elever strömma in.

– Det är fantastiskt att ha en rektor som vill satsa på skolbiblioteket och ser det som en pedagogisk resurs, säger Annika och Barbara. Vi vill nå alla elever och har satsat på att saker ska hända i biblioteket.

– Jag inspirerades av Sofia Malmberg, skolbibliotekarie på Adolf Fredriks Musikklasser, och hennes bok ” Happenings som arbetsmetod” och har nu kreativa fredagar en gång i månaden i biblioteket fortsätter Annika. Eleverna har då fått gissa på karaktärer från olika barnböcker, namnge nästa Harry Potter bok för att nämna några happenings. Det bidrar till att väcka nyfikenhet och att locka fler elever till biblioteket. Det blir knappt tid för lunch sådana fredagar och eleverna är väldigt nyfikna på vad som ska hända nästa gång, fortsätter Annika. Ungefär trehundra elever deltar på kreativa fredagar.

– Vi har också ett biblioteksråd med elever från åk 4 till 7. De bidrar till att förbättra biblioteket och har medverkat som jury i vår poesitävling berättar Barbara. Hela 101 bidrag lämnades in till poesitävlingen och många går och läser de fina dikter och tankar som nu hänger på väggen i en korridor precis utanför biblioteket.

Att vara två personer som arbetar i skolbiblioteket öppnar för nya möjligheter. Annika arbetar ibland ute i klasser med informationssökning och källkritik på högstadiet i samarbete med lärarna medan Barbara har annan verksamhet som boksamtal eller sagostund i bibliotekslokalen.

– Jag tycker det är bra att vi har olika utbildningar och olika erfarenheter och det märks att vi kompletterar varandra, säger Barbara.

– Vi har delat upp arbetet mellan oss och båda bokpratar och har sagostunder och boksamtal fortsätter Annika. Vi informerar i de olika arbetslagen om verksamheten i biblioteket och bjuder in till samarbete. Vi hjälps åt och kan ge varandra feedback. Instagram ger oss också möjlighet att marknadsföra vad som är på gång och där boktipsar vi. Då når vi många elever och deras föräldrar och får glada tillrop med jämna mellanrum. Det är förstås väldigt roligt, säger Annika.

De arbetar med ”En bok i världsklass” i åk 4 och Annika har bokcirklar på fredagar ihop med fritids och hon har planer på att starta bokcirklar för högstadiet till hösten. Lånen ökade under hösten och de fortsätter att öka.

Närmast för dörren är en temadag ”Hela skolan läser” den 11 april. Då läser hela skolan samtidigt med fokus på lusten i att läsa. För att förbereda dagen har Barbara och Annika planerat tillsammans med en grupp lärare på skolan.

– Vi vill göra biblioteket till en plats där alla elever har något att hämta och då är elevernas medverkan det viktigaste, avslutar Annika intervjun.

/Maria Ronnås

Vårens Bokprovning på SBI har redan dragit igång, men är långt ifrån över. För er som missade föreläsningsdagarna i mars finns en chans att fånga upp det turnerande bokprovargänget i Farsta den 12 april och lyssna på deras fullmatade program. http://www.sbi.kb.se/sv/Bokprovning/ 

Förutom att få ta del av statistik, trender och tendenser i 2015 års utgivning av barn- och ungdomsböcker i Sverige i allmänhet, så får man i synnerhet ta del av de något mörka tendenserna. Bland annat får man med sig föreläsningar om blottlagda klyftor, dystopiska inramningar, en studie i våld och huruvida man verkligen kan rättfärdiga elakheten. Alltså lite mer att tugga på i efterdyningarna av godisätarhelgen som just avslutats. En hel del att tänka på med andra ord.

Och medan du eventuellt funderar på om du ska ta dig till Farsta den 12 april, så kan det vara bra att veta att samtliga böcker utgivna i Sverige under 2015 visas i en utställning på Svenska barnboksinstitutets bibliotek mellan den 15 mars och 21 april. Öppet mån-tor kl 12-17. Det är absolut värt att ta sig dit för att få en överblick över dessa goda och blandade böcker som gavs ut under 2015. Smaklig spis!

Räcker ett rum med böcker?IMG_0007

Räcker ett rum med böcker för att få kalla det för ett skolbibliotek? För den som befinner sig i skolbiblioteksbranschen kan det tyckas självklart att svaret på frågan är nej. För den som vill går det att tolka som så att så länge man har ett fysiskt rum som kallas skolbibliotek så är det tillräckligt för att kunna hävda att man har en fungerande skolbiblioteksverksamhet. Hur det ska skötas och av vem verkar inte vara lika viktigt. Kanske är det att dra saker till sin spets att bolla med tanken på att man skulle tillhandahålla klassrum utan lärare? Men ska skolbiblioteket fungera som den pedagogiska resurs i skolan som skollagen föreskriver så kan ju inte verksamheten sköta sig själv.IMG_0009

I det senaste numret av Biblioteksbladet (02/2016, s. 22-23, http://biblioteksbladet.se/senaste-nummer-2/) ställs frågan ”Räcker ett rum med böcker?” med anledning av att de flesta svenska elever saknar tillgång till ett bemannat skolbibliotek. I artikeln kan man läsa om det föga förvånade, men likväl tydliga faktum, att Skolverket inte har ett enda exempel på ett välfungerande obemannade bibliotek.

Man kan alltså fylla upp ett hur stort rum som helst med hur mycket böcker som helst, men finns ingen som organiserar denna fantastiska resurs så kommer bokhögarna att välta, de läsosugna att vända i dörren och bokmalarna att tappa sugen. Bemannade skolbibliotek behövs, kanske nu mer än någonsin. Och för att guida elever genom djungeln av internetsidor, källkritiskt tänkande och för att prata böcker, läsning, tipsa och vägleda behövs det någon som verkligen vill vara där. Och jag har träffat ett lysande exempel på någon som verkligen vill vara just där hon är.

En försynt bokälskare med uppdrag att förmedla

Ulrika Lindmarker, litteraturpedagog och ansvarig för skolbiblioteket på Mariehällsskolan i Annedal formligen lyser när hon beskriver sitt läsfrämjande arbete. Hon är dock lite försynt i sin egen förklaring till varför just hennes skolbibliotek toppar listan på antalet lånade böcker per barn i Stockholms stad. Visst kan man invända att statistik bara är siffror, men det är ju trots allt en markör som visar på en välfungerande och aktiv skolbiblioteksverksamhet.

”Jag gör väl inget annorlunda än alla andra som jobbar i skolbibliotek”, säger Ulrika först, men under tiden hon beskriver sitt arbete så blir det tydligt vad som gör detta skolbibliotek så välutnyttjat. Till att börja med ligger biblioteket centralt i skolans lokaler. Det inbjuder till drop-in både för pedagoger och elever. Dessutom möjliggör det spontana besök av föräldrar som vid hämtning och lämning gärna tittar in till Ulrika för att få lite tips och råd om böcker och läsning. Mariehällsskolan är en läxfri skola och vill istället verka för läsning som livsstil, och Ulrika känner att hon har ett starkt stöd hos skolledningen som är mycket engagerade i att skolbiblioteket ska vara en kärnverksamhet i skolan.

Det finns alltså goda omgivande förutsättningar för att utveckla skolbiblioteket, men till detta behövs också någon som förvaltar och utvecklar dessa förutsättningar och där har vi Ulrika. Regelbundenhet är viktigt, poängterar hon. Samtliga klasser, från förskoleklass och upp till årskurs 5, har schemalagda tider varje vecka. För de yngre barnen läser hon högt, och hon understryker att högläsning är en otroligt viktig ingång till lässtimulans. Med de äldre eleverna har hon bokprat vid varje tillfälle. Att läsa högt och bokprata ser hon som de absolut viktigaste komponenterna i arbetet med att få eleverna att vilja läsa.

Förutom denna regelbundna verksamhet har Ulrika hela tiden en massa lässtimulerande projekt på gång; läsgrupper, tipspromenader, fritidsgrupper på eftermiddagarna och uppmärksammande av särskilda dagar såsom Världsboksdagen. Skolan ligger i ett område där gator och kvarter alla är döpta efter barnböcker och dess karaktärer; bland annat finns Klas Klättermus gata och Pelle Svanslös gata. För att uppmärksamma detta har Ulrika bokvandringar med eleverna där hon berättar om de olika figurerna. Hon har också ett biblioteksråd, där två elever från varje klass bland annat har i uppdrag att ta reda på vilka böcker som ska skrivas upp på önskelistan för bokinköp och får tycka till om annat som rör biblioteket. Framöver planerar Ulrika bland mycket annat att utveckla sitt arbete med läsande förebilder. Och inom kort kommer författaren Pascale Vallin Johansson på besök i årskurs 5. Det händer alltså otroligt mycket i och omkring skolbiblioteket!

”Alla är välkomna till biblioteket. Alla ska hitta något här! Jag har ständiga boksamtal med eleverna; på skolgården, i matsalen. Jag älskar böcker och det vill jag förmedla!”, avslutar Ulrika. Jag kan inte annat än tro henne.

/Anja Sahlstedt

Här kommer en mängd boktips inför sommarlovets alla sköna läsdagar: spännande, roliga, gripande, tänkvärda böcker för alla åldrar.

I vår lista Sommarlovsläsning 2015 har vi samlat vårens bästa barn- och ungdomsböcker. Ge listan till skolans elever och lärare. Tipsa också gärna föräldrar om alla dessa bra böcker.

Sommarboktips_15

Vi önskar er en härlig lässommar!
/Ingalill och Clarisa, bibliotekarier på Cirkulationsbiblioteket

För lite mindre än ett år sedan drog vi igång Mångspråkssastningen, ett läsfrämjande projekt med fokus på flerspråkiga barn. Vi bjöd in Stockholms kommunala grundskolor att ansöka om att vara med och 10 skolbibliotekarier fick chansen att arbeta tillsammans i projektet. De deltagande skolbibliotekarierna önskade litteratur på ett antal språk. Vi på Medioteket köpte in och förmedlade passande boktitlar till skolornas bibliotek.

Sammanlagt har 580 böcker på 16 olika språk skickats till skolorna. Skolbibliotekarierna och vi från Medioteket  träffades ett flertal gånger under hösten och våren för att utbyta idéer och erfarenheter. Om hur vi tänkte, vad som hände på vägen och de klokheter vi kom fram till kan ni läsa i vår slutrapport. Vi vill gärna sprida den för att inspirera fler skolor att arbeta med mångspråksböcker.

Skolbiblioteken ska enligt Skolinspektionen främja språkutveckling och stimulera till läsning. I Bibliotekslagen framhålls också att skolbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn med annat modersmål än svenska och kunna erbjuda litteratur på elevernas olika språk.

Mångspråk i skolbiblioteket – slutrapport

 

/Clarisa, Ingalill och Elin

 

 

 

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Kategorier