Visar inlägg med tagg:

Utskrift

Den 4 november är det No hate-dagen – en dag då unga manifesterar mot näthat i sociala medier. 

För tredje året i rad hålls en stor manifestation i sociala medier på No hate-dagen den 4 november och målgruppen är i första hand barn och unga mellan 11 och 18 år.  Emellertid kan alla delta genom att ”kärleksbomba” i sociala medier – sprida goda budskap märkta med hashtag #NoHateSE.

Veckorna före och efter denna dag sprider Statens medieråd material för att stötta pedagoger och bibliotekarier för att kunna ta upp frågan om hur vi beter oss på nätet. De har tagit fram undervisningsmaterial, affischer, foldrar, poddar och filmer om näthat och samlat det på sin hemsida.

No Hate Speech Movement vill göra internet till en bättre plats och enligt Statens medieråd ska detta göras genom att bidra till ökad kunskap om främlingsfientlighet, sexism och liknande former av intolerans, bättre förmåga att utnyttja mänskliga rättigheter och vara demokratisk delaktig, en källkritisk hållning och stärkt eget kritiskt tänkande i relation till medier. I uppdraget ingår att ”värna demokratin mot våldsbejakande extremism genom att stärka barns och ungas medie- och informationskunnighet”. 

Så sätt igång och kärleksbomba!

Och kolla in materialet på Statens medieråds hemsida; http://statensmedierad.se/press/nyheterkronikorochpressmeddelanden/nyheterpressmeddelandekronikor/sakanskolorochbibliotekmotverkanathat.1673.html

/Anja Sahlstedt

coverphoto-2-850x315px fb-omslagsbild-1-850x315

Muggar med popcorn och salta pinnar. Bildspel på datorn. Klassrummet andas nervös förväntan. Det är vernissage i klass 6B på Enskede skola.

Eleverna i klassen har utforskat och skrivit om olika platser i Enskede. De har letat information om miljöer de varit nyfikna på tillsammans med Sofia Dahlquist från Stockholmskällan och Sara Mörtsell från Wikimedia Sverige, läraren Gunilla Tärnholm och Malena Martinger Storme, skolbibliotekarie på Enskede skola. Malena berättar:

– Jag har pratat med eleverna om källkritik och informationssökning, om hur det gör källhänvisningar samt om upphovsrätt utifrån arbetet som de gjort i Wikimini – ett uppslagsverk för barn (här) och Stockholmskällan (här) . Jag har också bistått eleverna med tryckta källor.

Eleverna har skrivit två olika texter. En faktatext på Wikimini om Enskedeområdet och en personlig berättande text om hur platsen de valt kan tänkas förändras i framtiden. Dessa publicerades i PlatsR och handlar om bland annat svävande skotrar på Skogskyrkogården, gravstenar som finansieras gemensamt av skattepengar på likbilarnas bekostnad eller om hur Enskedebanan, spårvägen till Slussen, återuppstår. enskedejour

Presentationerna börjar framför bildspelet och det går inte att ta miste på engagemanget och stoltheten hos de som visar och berättar. Lärare Gunilla kompletterar med mer information så att publiken ska förstå arbetet bakom. Eleverna verkar nöjda:

Det har varit jättekul och vi har lärt oss om historia och om källkritik, säger en av eleverna efteråt. Jag är så nöjd med min text.

Viktor Bodin ritade de engelska radhusen i Enskede och där bor jag, berättar en annan elev stolt.

På väg därifrån tänker jag att det är viktigt få veta mer om platsen där man bor och växer upp och att också få fantisera om hur det skulle kunna vara där i framtiden

Stort tack till 6 B och till alla som arbetat med projektet!

/Maria Ronnås

I en artikel i Göteborgsposten den 21 oktober skriver Emanuel Karlsten om att forskare i en studie med tio tusen deltagare kunnat vetenskapligt bevisa att bokläsare har sämre analysförmåga. Detta beror på att man genom att mata sig med färdiga berättelser försämrar möjligheten att ta till sig verkligheten och studien visar också att de som aldrig läser är smartare än genomsnittet. Enligt Karlsten så uppmanas nu världens skolor att slänga ut böcker och…

Lugn. Han skojade bara. Det finns inte någon sådan studie.FullSizeRender-2 Han fortsätter med att berätta att det som däremot finns på riktigt är en studie som visar att 59% av alla artiklar som sprids i de sociala medierna delas utan att läsas. Man läser alltså rubriken och ingressen och sen klickar man på dela! Tjoff!

Som ovan exempel tydligt visar på är hur viktigt det är att fortsätta att läsa hela artikeln – ända till sista punkt. Enligt statistiken är det bara 41% som läser hela texten innan de delar. Resten gillar och delar utan att egentligen ha koll på innehållet och bidrar därmed till virala stormar på nätet.

En sedelärande historia om att vi alla har ansvar för att tänka en extra gång innan vi för något vidare på nätet. Att vara källkritiskt tänkande alltså. För det var väl sant det han skrev om den sistnämnda studien?!?

/Anja Sahlstedt

Läs hela Emanuel Karlstens artikel här: http://www.gp.se/nöje/kultur/forskare-människor-som-inte-läser-böcker-är-smartare-1.3891017

eriksdalbib

– Vi vill ha ett tillgängligt bibliotek som bidrar till läslust säger Annika och Barbara som träffar mig i skolbiblioteket en gråmulen tisdagsmorgon i mitten av mars. Annika Lundström som är fackutbildad bibliotekarie och Barbara Buczkowski, bibliotekspedagog har tillsammans utvecklat verksamheten i biblioteket på Eriksdalsskolan. Skolbiblioteket ligger mitt i skolan och dörren dit står på vid gavel. Det är fridfullt och tomt så här tidigt på morgonen men snart börjar elever strömma in.

– Det är fantastiskt att ha en rektor som vill satsa på skolbiblioteket och ser det som en pedagogisk resurs, säger Annika och Barbara. Vi vill nå alla elever och har satsat på att saker ska hända i biblioteket.

– Jag inspirerades av Sofia Malmberg, skolbibliotekarie på Adolf Fredriks Musikklasser, och hennes bok ” Happenings som arbetsmetod” och har nu kreativa fredagar en gång i månaden i biblioteket fortsätter Annika. Eleverna har då fått gissa på karaktärer från olika barnböcker, namnge nästa Harry Potter bok för att nämna några happenings. Det bidrar till att väcka nyfikenhet och att locka fler elever till biblioteket. Det blir knappt tid för lunch sådana fredagar och eleverna är väldigt nyfikna på vad som ska hända nästa gång, fortsätter Annika. Ungefär trehundra elever deltar på kreativa fredagar.

– Vi har också ett biblioteksråd med elever från åk 4 till 7. De bidrar till att förbättra biblioteket och har medverkat som jury i vår poesitävling berättar Barbara. Hela 101 bidrag lämnades in till poesitävlingen och många går och läser de fina dikter och tankar som nu hänger på väggen i en korridor precis utanför biblioteket.

Att vara två personer som arbetar i skolbiblioteket öppnar för nya möjligheter. Annika arbetar ibland ute i klasser med informationssökning och källkritik på högstadiet i samarbete med lärarna medan Barbara har annan verksamhet som boksamtal eller sagostund i bibliotekslokalen.

– Jag tycker det är bra att vi har olika utbildningar och olika erfarenheter och det märks att vi kompletterar varandra, säger Barbara.

– Vi har delat upp arbetet mellan oss och båda bokpratar och har sagostunder och boksamtal fortsätter Annika. Vi informerar i de olika arbetslagen om verksamheten i biblioteket och bjuder in till samarbete. Vi hjälps åt och kan ge varandra feedback. Instagram ger oss också möjlighet att marknadsföra vad som är på gång och där boktipsar vi. Då når vi många elever och deras föräldrar och får glada tillrop med jämna mellanrum. Det är förstås väldigt roligt, säger Annika.

De arbetar med ”En bok i världsklass” i åk 4 och Annika har bokcirklar på fredagar ihop med fritids och hon har planer på att starta bokcirklar för högstadiet till hösten. Lånen ökade under hösten och de fortsätter att öka.

Närmast för dörren är en temadag ”Hela skolan läser” den 11 april. Då läser hela skolan samtidigt med fokus på lusten i att läsa. För att förbereda dagen har Barbara och Annika planerat tillsammans med en grupp lärare på skolan.

– Vi vill göra biblioteket till en plats där alla elever har något att hämta och då är elevernas medverkan det viktigaste, avslutar Annika intervjun.

/Maria Ronnås

happy

-Det är inte klokt vilken skillnad det har blivit här på skolan sedan vi satsade på skolbiblioteket säger Happy Hilmarsdottir, rektor på Eriksdalsskolan, i Stockholm. Nu är biblioteket en levande mötesplats med bred verksamhet som kopplas till de olika målen i läroplanen.

-Skolbibliotek med utbildad och kompetent personal är en fantastisk tillgång på skolan fortsätter hon. All inlärning och undervisning baseras ju på läsförmåga och att kunna läsa bra är ett grundläggande fundament i lärandet. Vi har fördubblat vår utlåning. Under hösten lånade vi ut dubbelt så mycket som tidigare och det fortsätter att öka.

Eriksdalsskolan har sedan i höstas skolbibliotek bemannat med en fackutbildad bibliotekarie och en erfaren bibliotekspedagog. Skolan har 1100 elever och biblioteket håller öppet hela skoldagen.

-Hela skolan satsar på ett kvalitetsarbete och i det arbetet ingår skolbiblioteket berättar Happy Hilmarsdottir vidare. Eftersom de nu är två anställda kan biblioteket hållas öppet och ha verksamhet på fler ställen i skolan samtidigt. Skolbibliotekarien samarbetar med IT-pedagogen och lärarna på skolan i arbetet med informationssökning och hon har lektioner i källkritik i vissa årskurser.

– Jag känner mig tryggare nu när Annika, som vår skolbibliotekarie heter, ser till att alla i en årskurs får undervisning i källkritik och informationsökning. Det bidrar till en likvärdig skola. Jag som rektor markerar att samarbetet mellan lärare och skolbibliotekarien är viktigt.

Skolan satsar nu vidare med att bygga ut skolbiblioteket med mer lokalyta genom att bygga ihop det med ett uppehållsrum där bokprat och annan pedagogisk verksamhet kan äga rum. Ny inredning är på gång och satsningen har också bidragit till en ökad budget för inköp av ny litteratur, tidningar och tidskrifter. Eleverna är delaktiga genom ett biblioteksråd.

– Jag tycker att skolbibliotek bidrar till en likvärdig skola och jag vill ge alla elever möjlighet att bli läsande människor. Till andra rektorer vill jag säga att skolbibliotek med utbildade skolbibliotekarier stödjer undervisningen och lärandemålen och det är en fantastisk mötesplats och en fristad som sjuder av liv och energi.

– Tillgång till bibliotek gjorde min egen karriär möjlig. Jag älskar bibliotek, avslutar Happy Hilmarsdottir intervjun.

/Maria Ronnås, skolbibliotekskonsulent Medioteket

Nästa vecka får ni möta Annika Lundström skolbibliotekarie samt Barbara Bukowski, bibliotekspedagog, de som utvecklat biblioteket på Eriksdalsskolan.

23

feb

Jack Werner – en viralgranskande viralgranskare

Jack Werner är en av grundarna till ”Viralgranskaren” i tidningen Metro och har under flera års tid guidat oss i den djungel av halvsanningar och osanningar som sprids på nätet. Förutom att han i allmänhet är journalist, bloggare och debattör, så är han i synnerhet författare till ”Creepypasta: spökhistorier på nätet”. Efter att ha föreläst för ett gäng gymnasieungdomar kom han direkt till oss på Medioteket, och kunde konstatera att vi var oändligt mycket mer lättskrattade än gymnasisterna, som knappt drog på munnen under hela föreläsningen. Utgångspunkten för hans föredrag är dock inte så mycket att skratta åt, för den handlar helt enkelt om att man dagligen och ideligen utsätts för en mängd tveksamma inlägg på de sociala medierna, och att man ofta inte varken reflekterar eller reagerar på innehållet. Hans föredrag var en nyttig påminnelse om vikten av att VIRALGRANSKA ofta och mycket.

Och vad innebär då detta viralgranskande för oss som vilset trevar oss fram i internets till synes oändliga hav? Ja NE beskriver ordet viral som ”viral (jämför virus), term som avser snabb (”virusliknande”) spridning av något fenomen mellan individer eller i sociala nätverk”, och ordet granska som att ”noggrant undersöka vanl. med hjälp av synen, men äv. med känsel o.d.; ofta för att kontrollera och ev. korrigera färdig produkt, uträkning m.m”.

Jack Werner gav oss sin egen något mer målande beskrivning av innebörden av att VIRALGRANSKA:

V – Vakna – Vidden av vad det innebär att man/du/jag publicerar oss.

I – Inse din makt – Vi är osannolikt, obeskrivligt många som använder sociala medier.

R – Riskanalysera – Vad är de största riskerna med att dela?

A – Avväg – Tänk etiskt publicistiskt inför varje publicering.

L – Leta beståndsdelar – Är det för bra för att vara sant? Kolla bilder, namn, plats, tidpunkt och källa.

G – Genomskåda satir – Är det verkligen på riktigt eller finns det en liten satirisk bakgrund?

R – Research – Kolla upp varifrån bilderna, texterna etc kommer? Var togs den här bilden – egentligen?

A – Anmärk – Ligg på med jobbiga frågor, visa att du har koll.

N – Nyansera – Har båda sidorna kommit till tals? Här är en källa – litar vi på den?

S – Se sägnerna – Skaffa dig kunskap för att kunna urskilja det som sprids på nätet. Har du kanske hört det förut? Känner du igen det?

K – Kvalitetsmarkera – Samla på dig trovärdiga källor.

A – Agera – Anmäl. Anmäl igen. Och igen.

Och sist, men på långa vägar inte minst:

T – Tro aldrig att något är för dumt att spridas!

För sprids, det gör det. Och även om det kommer aldrig så många viralgranskare och säger att en publicerat inlägg är lögn och osanning så är skadan i många fall redan skedd. För någonstans i bakhuvudet ligger det ändå kvar; Var det inte lite sant ändå? Ingen rök utan eld?

Jag känner att jag absolut måste lära mig mer. Mycket mer. För det är så lätt att bara köpa allt som man hör och det är så enkelt att bara tro på det man ser. Men jag har i alla fall vaknat och insett min makt och från och med nu ska jag alltid fråga mig om det är för bra för att vara sant. Ju fler vi är som noggrant undersöker denna ”virusliknande spridning av något fenomen mellan individer eller i sociala nätverk”, desto större är chansen att kontrollera, och om möjligt korrigera, halvsanningar och osanningar. Men det är inte lätt att veta vem man ska lita på så att man blir vägledd på rätt sätt? Ja, vem kan man egentligen lita på? Skolbibliotekarien så klart!

/Anja Sahlstedt

Vi lyssnar på Statens mediepod del 2: MIK – om källkritik och lärarens framtida roll

Att förhålla sig kritiskt till information är knepigt. I denna pod samtalar Jack Werner (Viralgranskaren) och Martina Wagner (Statens Medieråd) samt via telefon Liselott Drejstam (Bibliotekarie Hjulsbroskolan i Linköping) om vad MIK är och hur vi kan stärka barn och ungas Medie- och informationskunnighet. Att det handlar om förmågor att hantera och processa den information vi tar del av, att kritiskt värdera, granska, förstå bilder och logik. Det är kunskaper och förmågor där källkritik är en enormt viktig del.

Statens medieråds satsning på MIK vänder sig främst till högstadiet och gymnasiet. Att det är fokus på de högre åldrarna är styrt från regeringen. Liselotte Drejstam är fokusbibliotekarie i Linköping. Hon menar på att man ska börja mycket tidigare än i högstadiet. På Hjulsbroskolan har hon har ett återkommande projekt där hon redan i förskoleklass börjar med källkritik – fast eleverna inte kan läsa. Hon utgår från faktaböcker och diskuterar med barnen om hur författaren fått reda på allt som står i boken, hur gör man om man vill ta reda på allt det som ska finnas i en bok. Drejstam menar att det ofta blir det fel redan från början när barnen ska skriva sin första faktatext. Man ger dem bara en källa –Tro på det här! Då lär de sig inte att ifrågasätta.

Werners tips för att bli en bättre och mer granskande mediekonsument är att utforska Google. Lär dig alla funktioner och hur de fungerar – då kan du utnyttja alla möjligheter att vara källkritisk. Du har historiens bästa researchverktyg vid dina fingertoppar – lär dig utnyttja det! (mängder av tips till hur du gör det hittar du i vår Googleskola)

Statens mediepod är en serie i 3 avsnitt. De andra har titlarna Ung och uppkopplad och Plattformarnas tid. Varje avsnitt är ca 45 minuter.

/Linda

Träffa Anette Holmqvist och Katarina Lycken Rüter från Skolverket hos oss på Medioteket den 2 mars kl 17-20. De presenterar ett utvecklingspaket om källkritik i yngre åldrar, talar om responsiva verktyg, arbetet med Lärarspindeln (Skolverkets plattform för digitala lärresurser) och användbara resurser från European Schoolnet.

Dessutom presenterar Medioteket en ny lärgång i informationskunnighet i skolan för F–åk 9 och Josef Sahlin från Årstaskolan berättar om ett nytt källkritikprojekt.

Visst låter det spännande? Anmäl dig på stockholm.se/medioteket.

Hoppas att vi ses där!
/Emma
Blogg_MIK

Sitter du och funderar på hur dyrt det semesterhotellet du titta på egentligen blir? Hur ska jag förklara hur lång jag är för min amerikanska facebookkompis som inte kan metersystemet ? Hur mycket mjöl ska det vara i det amerikanska kakreceptet?

Ta det lugnt, allt detta och mer kan du lösa med googles konverterare. Du gör det direkt i sökfältet.

För att se vad kaffekoppen i NY kostar skriv bara in:

konvertera1

Hur lång en utländsk sträcka är : konvertera2

Översätt kakreceptet:konvertera3

 

Se hur lång du är:

konvertera4Självklart funkar det även med andra valutor och mått! Bara att testa inför nästa semester.

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Telefontornet_1890.jpgMedie- och informationskunnighet (MIK), informationskompetens, digital literacy, den fjärde basfärdigheten – kärt barn har många namn. MIK är ett självklart fokus för oss som arbetar med skolbiblioteksutveckling. Det som är så spännande med begreppet är  försöket till helhetsgrepp och betoningen på användningen och egen produktion av information och medier. Att vara medie- och informationskunnig handlar om att ha både ”kunskap om”, och ”förmågor och färdigheter att…”

Ikväll är ”Medie- och informationskunnighet i den digitala eran” temat för kvällens Pedagogisk café.  Då berättar bland annat  Sofia Malmberg från Adolf Fredriks musikklasser om inspirerande projekt med utgångspunkt i skolbiblioteket och MIK. Linda Spolén pratar om finesserna kring bildsök i Google.

På Medioteket har vi under året ökat fokus på hur lärare och skolbibliotekspersonal kan arbeta med MIK i skolan.

Till våren erbjuds återigen Grundkurs i informationskompetens och källkritik för skolbibliotekspersonal tillsammans med 1-2 pedagoger på skolan. Under kursen fördjupar sig deltagarna i effektiv informationssökning, val av källor, källkritik, upphovsrätt och creative commons.  Under hösten har vi föreläst om vikten av att arbeta med MIK i klassrummet på flera skolor, till exempel Eriksdalsskolan, Husbygårdsskolan och Thorildsplans gymnasium. Gymnasieavdelningen har också haft en egen satsning på MIK under hösten. Det är ju så klart särskilt angeläget i och med en-till-en-satsningen. Inom denna har stadens gymnasieskolor alla fått erbjudande om ett kompetensutvecklingspaket som vi på Medioteket utformar utifrån skolans behov och i samarbete med skolans gymnasiebibliotekarie.

Det finns mycket att fundera på kring begreppet MIK.  Hur skiljer sig ’MIK’ från det vedertagna begreppet ’informationskompetens’? Vad innebär det egentligen att vara digitalt kompetent?  På vilka sätt är MIK integrerat i våra läroplaner? Och hur ser ut i andra länders läroplaner? Samtalet fortgår. Vilken är din infallsvinkel?

Vi är glada över den spridning MIK-begreppet fått och ser fram emot vad det kan betyda, dels för elevernas kunskapsutveckling. Dels för att lyfta och utvidga skolbibliotekens funktion i stadens skolor.

Elin, Emma och Linda

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Kategorier