Visar inlägg med tagg:

Här i Stockholm börjar sportlovet närma sig sitt slut och när eleverna kommer tillbaka till skolan har de varit lediga under en vecka där det har hänt mycket i omvärlden. Kriget i Ukraina väcker tankar och känslor hos oss alla, våra sociala medier svämmar över av information och det är svårt att veta vad som är sant och vad som är falskt. I allt detta kan skolbiblioteket och arbetet med MIK spela en stor och viktig roll! Därför kommer här några tips på vidare läsning kring arbetet med desinformation och källkritik samt tips på hur du kan bemöta barnens tankar och slutligen några boktips för gruppläsning i klassrummen.

Desinformation och påverkan

Det är inte lätt för vare sig barn eller vuxna att värja sig mot all den desinformation vi utsätts för i främst sociala medier. Men vi kan träna oss på att bli bättre på det! Ett råd som gavs i kulturnyheterna på SVT i veckan som gått var att tänka som om varje dag är första april och du ska försöka undvika att bli lurad. Sök på bilder och sök på nyckelord för att avgöra sanningshalten i det du ser. Här ser du ett axplock av exempel på vad som finns att läsa om/lyssna på om desinformation kopplat till kriget i Ukraina just nu:

Här är tre falska Ukraina-klipp som nu sprids i sociala medier (SVT Nyheter)

Studio DN om desinformation i sociala medier i krig (DN.SE)

Kriget i Ukraina: Desinformation och propaganda (expressen.se)

Vi har även tidigare här på skolbiblioteksbloggen skrivit om hur skolbiblioteken kan arbeta med desinformation och passar på att än en gång lyfta dessa råd:

Desinformation och hotet mot demokratin – skolbiblioteket kan spela roll! – Skolbiblioteksbloggen

För dig som vuxen tipsar vi även om dessa två kurser/föreläsningar som du kan använda för att att öka din egen kompetens om informationspåverkan:

1. En inspelad föreläsning från 2021 arrangerad av Goto 10, Internetstiftelsen. Cirka 45 minuter.

Så påverkas du av desinformation online (YouTube)

2. En gratis webbkurs kurs på ca 1,5 timme av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som ger dig förutsättningar för att bli medveten om vad informationspåverkan är och ger dig verktyg för att kunna identifiera olika påverkanstekniker:

Skydd mot informationspåverkan, webbkurs (msb.se)

Tips på hur du kan bemöta elevernas tankar

Det är många myndigheter och andra organisationer som ger goda råd att tänka på för dig som i din yrkesroll möter barn och ungas tankar. Här hittar du några:

Att prata med barn och unga om krig och kriser (Skolverket.se)

Hur pratar man med barn om krig och svåra frågor? (Digiteket.se)

Om oron för krig — frågor och svar för barn (Krisinformation.se)

Boktips

En annan viktig roll för skolbiblioteken är att kunna tipsa om böcker som berör angelägna ämnen. Här får du några tips på titlar som alla på något sätt berör frågor om krig, konflikter, flykt eller demokrati. Samtliga titlar finns att låna i klassuppsättning på Cirkulationsbiblioteket (om du arbetar på kommunal skola i Stockholms stad) och via länkarna kan du läsa mer om vilken ålder de passar för. Detta är endast ett begränsat urval, det finns såklart många fler bra titlar att arbeta med.

Den långa, långa resan – Cirkbloggen

Alfons och soldatpappan – Cirkbloggen

Diktatorn – Cirkbloggen

Stopp! Ingen får passera! – Cirkbloggen

Sadako och de tusen papperstranorna / Sadako and the thousand paper cranes – Cirkbloggen

Den gyllene stjärnan – Cirkbloggen

Ankomsten – Cirkbloggen

Om det var krig i Norden – Cirkbloggen

Desertwalker – Cirkbloggen

Avslutningsvis några värmande ord i en tung tid. Av Astrid Lindgren, ur talet ”Aldrig våld” från 1978.

Vi vill alla ha fred. Finns det då ingen möjlighet att vi kan förändra oss, innan det är för sent? Att vi kan lära oss ta avstånd från våld? Försöka bli en ny sorts människor, helt enkelt. Men hur skulle det gå till, och var skall vi i så fall börja? Jag tror att vi måste börja från grunden. Med barnen.

MIK (medie- och informationskunnighet) som begrepp har sitt ursprung i en läroplan- och undervisningsmodell formulerad av Unesco. Nyligen uppdaterades det stora ramverket som definierar MIK. En fredag eftermiddag i januari var detta temat på föreläsningsserien Månadens MIK.  Vi fick en genomgång av vad som är nytt, men också en bakgrund till ramverket och vilka kopplingar som finns till läroplanerna. Hela ramverket från Unesco är en skrift på engelska på ca 400 sidor och vill du läsa hela så klicka på den här länken:

Think critically, click wisely (unesco.org)

För den som inte vill eller orkar ta sig igenom hela skriften kommer här några korta nedslag från föreläsningen som alternativ. Unesco lanserade sitt ramverk första gången 2011 och sedan dess har dokumentet legat till grund för mycket av det MIK-arbete som bedrivs i Sverige och resten av världen. 2021 var det dags för en uppdatering. Ramverket innehåller totalt 14 moduler och varje modul består av enheter. Varje enhet består i sin tur av centrala teman, lärandemål, pedagogiska perspektiv samt aktiviteter, uppgifter och rekommendationer.

Vad är då nytt?

Den så kallade MIK-ekologin har fått fler blomblad än förut, med andra ord har antalet kunnigheter blivit fler. Andra nyheter är:

  • Desinformation och näthat lyfts fram som nya begrepp (fanns ej för 10 år sedan)
  • Vetenskaplig kunnighet (science literacy) som komplement betonas för att kunna tolka t ex nyheter
  • AI-kunnighet får ta mycket större plats än för 10 år sedan
  • Större fokus på integritet
  • Bias, självreflektion samt den enskildes roll och ansvar som producent lyfts fram
  • Information disorder-modellen som kategoriserar falsk information
  • Digital kunnighet får ta betydligt större plats

I den kommande läroplanen, Lgr 22, som börjar gälla till hösten finns cirka 120 innehållspunkter (centralt innehåll) som på något sätt berör MIK.

Hur blir man bättre på MIK?

På slutet av föreläsningen fick vi med oss några tips kring hur vi kan bli bättre på MIK. Ett centralt ord är då omvärldsbevakning. Följ med i vad som händer i nyheter och medier. Delta också själv i de aktuella digitala arenorna som twitter, facebook och TikTok. Och sist men inte minst – utnyttja de resurser som redan finns. Uppfinn inte hjulet på nytt! Denna samlingssida är till exempel en guldgruva. Både när det gäller att hitta lektionstips och aktiviteter att göra med elever, men också för egen fördjupning:

MIK – Sveriges kunskpasbank (statensmedierad.se)

Som avslutning vill jag tipsa om en artikel från Digiteket som den person som höll föreläsningen skrivit (som innehållet ovan refererar till). Som vi skrivit förut här på skolbiblioteksbloggen får vi dessvärre inte publicera personuppgifter på grund av domen Schrems II, vilket oftast känns ganska stolpigt och omständigt. Men klickar du på länken kan du själv se namnet på föreläsaren 🙂

MIK 2.0 Unescos ramverk uppdaterat! (digiteket.se)

/Jenny

 

Innehållet i det här blogginlägget är en hopslagning av flera föreläsningar och artiklar. På grund av Schrems II och det som följt i kölvattnet av den domen (som du säkert läst om) får vi tråkigt nog inte publicera personuppgifter här på skolbiblioteksbloggen. Men om du följer länkarna längst ner i inlägget kan du se namnen på dem vars tankar och ord ligger till grund för det jag skriver om.

Demokratin utmanas

Vi har under ett par år sett en global tillbakagång för demokratin i världen. Det är en skrämmande utveckling och enligt flera experter står demokratin inför ett viktigt vägval just nu. Sociala medier spelar en stor  och tung roll genom bland annat desinformationskampanjer med syfte att skapa konflikter och underminera demokratin. Tendenserna syns i hela världen och även i stabila demokratier som Sverige behöver vi idag försvara oss gentemot vilseledande information.

Kanske tänker vi att det som har hänt i andra länder, där autoritära krafter tagit makten, inte kan hända i Sverige där vi har en så stabil demokrati?  Men då ska vi hålla i minnet att demokratier är skapade av människor och människor är styrda av känslor. Vi blir manipulerade känslomässigt i bland annat sociala medier och tänker då inte rationellt och att skilja mellan äkta och falska nyheter är svårt. Svårigheten i att skilja trovärdig information från vilseledande sådan gäller alla, från professorer på elituniversitet till grundskoleelever.

Om mänskligheten ska kunna tackla svåra komplexa frågor som klimatkrisen och coronaviruset är det viktigt att vi har en gemensam världsbild som utgångspunkt. Om våra världsbilder slits isär av exempelvis ”vi och dom”-retorik blir det svårt att hitta strategier för att bekämpa hoten. Även när det gäller att förstärka olika världsbilder spelar sociala medier en stor roll. När konspirationsteorier, kunskapsmotstånd och känsloladdad retorik tar över riskerar demokratin att försvagas och på sikt gå under. För att försvara demokratin blir det därför viktigt att vi kan hantera våra nyhetsflöden på ett sätt som gör att vi håller oss informerade och inte är felinformerade. Skoliblioteken kan här spela en väldigt viktig roll!

Vad kan vi göra i skolbiblioteket?

Det finns tyvärr ingen snabb och enkel lösning på problemet med digital desinformation. Men det finns olika saker vi kan göra i skolbiblioteket för att ge eleverna motståndskraft. Här kommer några tips.

Att jobba med källkritik är viktigt men lika viktigt är också att veta var bra information finns och vilka källor man kan lita på. Med andra ord källtillit. Därför är det bra om undervisning i olika ämnen visar på var bra informationen finns i just det ämnet, vem man kan lita på. Att ha ett nyhetsflöde som går att lita på är en bra grund för att kunna upptäcka när något inte verkar stämma.

En av författarna till boken Därför Demokrati: Om kunskapen och folkstyret tipsade, på en föreläsning anordnad av Lärarförbundet, om saker skolan kan göra. För det första; ge inte intrycket att det finns två lika rimliga sidor där det välgrundade ställs mot det helt ogrundade (tex ha inte debatt om huruvida förintelsen ägde rum, för det vet vi att den gjorde).

För det andra, lär eleverna:

  • vad som kännetecknar ett gott argument (dvs något med sanna premisser som ger stöd för slutsatsen).
  • att undvika tankefällor och retoriska knep – förklara varför personangrepp inte är acceptabelt.
  • ödmjukhet: Vi kan ha fel!
  • att skilja på fakta och värderingar.
  • källtillit, inte bara källkritik.
  • Göra faktakontroller. (Men det räcker inte att falskstämpla utan vi måste också ge det rätta svaret och förklara varför det är rätt).

Prebunking och debunking

Undervisning som ”vaccinerar” (prebunking) mot desinformation och lär ut vetenskapligt baserade strategier för faktagranskning (debunking) är en bra början för att motverka desinformation, enligt forskare. Exempel på prebunking är spelet Bad News Games där den som spelar själv får agera manipulatör och försöka hitta olika strategier för att manipulera människor på nätet. Att genom spel få leka med olika former av desinformation kan ge en förbättrad motståndskraft emot just detta. Andra spel som berör ämnet är Breaking Harmony Square som går ut på att försöka splittra invånarna i en stad och Go Viral som handlar om desinformation kopplat till coronapandemin. De båda senare spelen finns på engelska och några andra språk (ej svenska).

Bad News (badnewsgame.se)

Harmony Square (harmonysquare.game)

Play GO VIRAL! | Stop Covid-19 misinformation spreading (goviralgame.com)

Exempel på debunking är att ge eleverna strategier och verktyg för att kunna tänka som en faktagranskare. Att kunna lämna en sida med tveksam information och göra text- och bildsökningar med olika digitala verktyg är en viktig förmåga att lära ut. Det går idag inte att med blotta ögat se vad som är äkta eller manipulerat om det är välgjort. Det krävs istället ett kritiskt tänkande i kombination med tekniska färdigheter för att dubbelkolla informationen.

Nyhetsvärderaren är ett praktiskt exempel där eleverna genom självtest med inbyggd feedback lär sig att bedöma informationens trovärdighet.

Att värdera nyheter (nyhetsvarderaren.se)

Vi behöver göra allt i vår makt för att värna demokratin och vända den negativa utvecklingen och vi kan bidra. Som nobels fredspristagare avslutade på en föreläsning under internetdagarna:

What we do matters, what you do matters!

Läs mer

Bildning och utbildning emot desinformation – Digiteket

Sociala medier – hot mot demokratin och psykisk hälsa – Biblioteksbladet

 ”Våldet online stannar inte online”  – Internetstiftelsen

/Jenny

24

sep

Undersökningen Ungar & medier sammanställer barns och ungas medievanor och attityder kring medier. Det är Sveriges största statistiska undersökning i ämnet och undersökningen har genomförts vartannat år sedan 2005. Ansvariga är Statens Medieråd och de tillfrågade är mellan 9-18 år gamla. Årets upplaga innehåller även frågor som specifikt handlar om hur coronapandemin påverkat medieanvändningen. Klicka på länken om du vill läsa mer och ladda ner rapporten:

Ungar & medier 2021 (statensmedierad.se)

Vi kan av undersökningen bland annat se att:

  • Från 11 års ålder är den dagliga mobilanvändningen i princip hundraprocentig. Tiden som barn och unga använder mobilen en vanlig dag har ökat från föregående undersökning, både bland pojkar och flickor.
  • Användningen av sociala medier har ökat markant, särskilt i åldersgruppen 9-12 år där 7 av 10 anger att de använder sociala medier. Snapchat är det sociala medium som flest använder dagligen i alla åldersgrupper, tätt följt av Instagram och Tiktok.
  • Den dagliga läsningen minskar i de flesta åldrar och uppfattningen att för lite tid ägnas åt läsning ökar. Jämfört med 2018 är det bara bland 9- och 10-åringarna som den dagliga läsningen ökar. I alla andra åldrar minskar läsningen. Minskningen är större i de äldre åldrarna.
  • Det finns ett stort förtroende för etablerade etermedier och myndigheter när det gäller nyhetsförmedling. Förtroendet är lägre för sociala medier när det gäller nyhetsförmedling men ändå används sociala medier i högre grad än etablerade nyhetsmedier för detta syfte.

/Jenny

12

mar

Imorgon är det källkritikens dag, en dag som inrättades 2017 i syfte att belysa vikten av källkritik. Källkritik är ett ord som har funnits i svenskan sedan 1889, men att tvivla på allt och inte lita på något gör dig inte till en kritisk tänkare. Att vara källkritisk räcker inte längre utan det bör kompletteras med källtillit, det vill säga att man faktiskt är beredd att tro på det som känns som trovärdig information. Där källkritik handlar om att granska det enskilda påståendet handlar källtillit om att identifiera trovärdiga källor och att våga lita på dem, vare sig det rör sig om tidningsredaktioner eller myndigheter. Mer om källtillit går att läsa i artikeln Därför behöver du källtillit av Anders Thoresson för Internetstiftelsen.

Tips på kommande online-evenemang på temat källkritik:

Slutligen kommer här en liten påminnelse om att det digitala kan krångla till det och att det inte alltid är tydligt vem som står bakom ett påstående.

Texas Lawyer, Trapped by Cat Filter on Zoom Call, Informs Judge He Is Not a Cat on Vimeo.

Nu har kommunfullmäktige som sista instans klubbat igenom Stockholm stads nya skolbiblioteksplan som kommer att gälla åtminstone fram till 2024. Du kan hitta den nya planen i sin helhet här:

Skolbiblioteksplan för skolor och förskolor i Stockholms stad 2021–2024 Pedagog Stockholm

Den nya skolbiblioteksplanen har tagits fram av Medioteket på uppdrag från politiken och är i grunden en revidering av den skolbiblioteksplan som har gällt 2017-2020. Planen omfattar förskolan, grund- och gymnasieskolan samt grund- och gymnasiesärskolan. Arbetet med att ta fram en ny plan har gjorts i samverkan med representanter från olika nyckelgrupper och förvaltningar. Elever, lärare, rektorer och skolbibliotekarier har fått tycka till liksom Stockholms stadsbibliotek och personer från utbildningsförvaltningens olika avdelningar samt stadsdelarna.

Strukturen i den gamla planen, med tydlig ansvarsfördelning mellan exempelvis rektor och skolbibliotekspersonal var uppskattad och har därför behållits i den nya. (Rektors ansvar har dock förtydligats extra genom att rubriken där numera lyder ”Rektor säkerställer”). Annat som har förändrats i den nya reviderade planen är att gymnasiebibliotekarier har fått egna specifika ansvarsområden. Förskolan har fått större utrymme och en tydligare ansvarsfördelning. Skolbibliotekens roll för elevernas digitala kompetens är mer framträdande liksom vikten av barn och ungas delaktighet i bibliotekens verksamhet. Bibliotekens koppling till värdegrund och demokrati har lyfts fram. De nationella minoritetsspråken har fått en mer framträdande plats liksom barn och unga i behov av stöd. Fördelningen av uppföljningsansvar inom utbildnings­förvaltningen har också beskrivits mer utförligt.

Bibliotekarien_konserverad_-_Skoklosters_slott_-_97136.tifGenerellt kan sägas att Stockholms nya skolbiblioteksplan rimmar väl med det som kommit fram i den nyligen publicerade utredningen Skolbibliotek för bildning och utbildning. Särskilt tydligt i kopplingen kring vikten av bemanning i skolbiblioteken. Utan kompetent bemanning och andra resurser kommer inte skolbibliotekplanen att kunna efterlevas. Eller som oppositionen utryckte det under kommunfullmäktige då skolbibliotekplanen togs upp ” En välformulerad skolbiblioteksplan kan bara sättas i praktik av bibliotekarier, lärare och pedagoger i skolan.”

Nu startar det gemensamma implementeringsarbetet och vi ser fram emot det!

Bilden förställer konstverket Bibliotekarien av Giuseppe Arcimboldo. (Källa: Wikipedia)

Så är vi framme vid sista luckan och vi hoppas att alla ni som följt oss känner er laddade med bra strategier som gör er till vassare och googlare. Skulle ni bli osäkra finns självklart hela kalendern kvar här även i vår.

För den som nu otåligt väntar på tomten och undrar när vi får besök hittar vi svaret hos Google.

Vi önskar er alla en God Jul & ett Gott Nytt År! 

24

I 22 luckor har vi nu presenterat tips på användbara funktioner du kan använda för att göra effektivare googlesökningar. Nu går vi på julledighet och ägnar de två sista luckorna åt roligheter. Kanske något som att roa sig med istället för Kalle Anka i år? Eller efter…

Google har en massa knasigheter inbyggda.För att vara säker på att det fungerar, använd en annan webbläsare än Internet Explorer. När vi testar fungerar vår första sökning i Chrome och Firefox. Tyvärr fungerar det inte heller på mobila enheter.

Testa att skriva in do a barrel roll i sökrutan. Vad händer?
Och vad händer om du skriver in den viktigaste frågan ”The answer to life, the universe and everything”?

Dessa inbyggda skämt brukar kallas för easter eggs, kanske är de ett resultat av uttråkade eller skämtlystna programmerare. Om du är nyfiken på fler, gör en sökning. Många har dock bara fungerat under kortare tidsperioder så listor blir snabbt inaktuella. hur ska du formulera din sökning för att hitta en aktuell sammanställning? Vilket påskägg blir din favorit?

Vi ses i sista luckan imorgon!

/Magdalena

Google Nyheter eller Google News som den internationella versionen heter är en nyhetstjänst som samlar in rubriker från nyhetsartiklar från ett flertal länder på många olika språk. Detta är alltså ingen nyhetssida som publicerar egna artiklar utan tanken är att ge en överblick över flera nyhetskällor på ett ställe och göra det enklare att begränsa sökningar till endast nyhetskällor. OBS, Google hittar inget material innanför betalväggar.

Du kan söka bland nyheterna i enkel sökning genom att klicka på Nyheter under sökfältet.

22 1

Precis som med vanliga sökningar och bildsökningar finns det sökverktyg också till dessa sökningar, till exempel kan man sortera efter datum istället för det förinställda relevans. Vanlig enkel sökning letar efter artiklar från de senaste 30 dagarna, med verktyg > senaste kan du välja en annan tidsperiod.

22 2

Avancerad nyhetssökning

Vill du göra en specialiserad sökning kan du använda operatorer precis som i webbsökningen. Vill du ha lite hjälp på traven finns också en avancerad nyhetssökning om du startar från http://news.google.se/ och trycker på pilen till höger i sökfältet.

22 3

Äldre scannade tidningar

I Google finns också en del äldre scannat material som kan sökas antingen på http://news.google.com/newspapers eller direkt i webbsökningen med site:google.com/newspapers  och din sökfråga. Varför inte titta närmre på tidningen ”La Champagne” från 3 februari 1887?

22 4

22 41

Bonus: Personlig nyhetssida

Du kan också skapa en personlig nyhetssida i Google nyheter, då måste du vara inloggad i ditt Google-konto.

22 5

/Magdalena

Om du vill kan du tala in din sökning istället för att skriva in den, förutsatt att din dator eller den enhet du surfar på har en mikrofon. Det fungerar i Googles appar för iOS, Android och i webbläsaren Chrome.

I sökrutan finns en mikrofon, tryck på den och tala in din sökning. Det är viktigt att ha språket du talar på inställt som sökspråk, har du inte det fungerar det inte bra alls. Prova röstsökning för ord du har svårt att stava.

21

/Magdalena

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Kategorier