Visar inlägg med tagg:

I Googles bildsök kan du göra en omvänd bildsökning. Om du till exempel söker med en bild på en byggnad eller känd person så kan du via den omvända bildsökningen hitta liknande bilder och få information om det som finns på din bild. Bildsökning förutsätter att det är kända personer/byggnader/målningar/vyer och fungerar mindre bra när det gäller privata bilder på din familj.

Detta är även en funktion som är intressant när det kommer till källkritik och granskning av bilder. Till exempel om du får upp bilden nedan i ditt flöde som säger sig vara tagen över Australien när bränderna härjade som värst förra vintern. Om din förkunskap och din magkänsla säger dig att det är något som inte stämmer är det perfekt att göra en bildsökning.

brand

Börja med att gå till Googles bildsök. Det gör du längst upp till höger – se pilen.

Bild2brand

När du är i Googles bildsök har du en kamera till höger om sökfältet.

Bild3brand

Trycker du på den kameran fälls en meny fram.

Bild4brand

Här kan du antingen dra och släppa in en bild, direkt i denna sökruta eller klicka på Överför en bild och bläddra fram bilden du vill söka på. Då behöver du ha sparat ner bilden på din dator.

Bild5brand

Du får även upp olika sidor som har använt sig av bilden, vilket också kan ge ledtrådar om bilden.

Bild6brand

Bildsök är ett väldigt användbart och roligt verktyg. Testa dig gärna fram hur du kan ha användning för det. En liten varning bara, det är lätt att fastna i denna funktion och helt plötsligt har du suttit i flera timmar och testat 😉

Lycka till!

/Magdalena

Vi har hittills presenterat operatorerna site: och related:. Idag går vi vidare med några till som vi tycker är användbara i skolan och för din egen omvärldsbevakning.

filetype:

Med operatorn filetype: kan du bestämma över vilken typ av dokument du vill ha. Det är också en operator som fungerar bra att kombinera med t.ex. site:.

Bibliotekslag site:regeringen.se filetype:pdf ger följande träffar.

filetype 8

intitle: och allintitle:

Söker titlar som innehåller specificerade sökord i dokumentets metadata för titel. Om ditt sökord är med redan i titeln ökar chansen att du får bra träffar. intitle: söker på ett sökord och allintitle: söker på två eller fler sökord.

intitle:lagerlöf ger träffar på webbsidor där Lagerlöf finns i titeln.

intitle 8

allintitle:lagerlöf berglings saga ger träffar där Lagerlöf, Berlings och saga finns i titeln.

allintitle 8

inurl: och allinurl:

Dessa operatorer fungerar på samma sätt som intitle: och allintitle:, men söker istället i webbsidans URL/webbadress.

define:

Definierar ett ord med ordbok från Oxford Languages.. Funktionen fungerar inte för svenska ord och begrepp men den är sammankopplad med Google Translate och visar en översättning av ordet i anslutning till definitionen.

define 8

/Sebastian

Igår gick vi igenom operatorn site: och vad operatorer är. Idag fortsätter vi med related: som ger dig träffar på liknande sidor.  Har du hittat en sida som är intressant och använder related: så får du en lista över sidor som ligger nära den sida du hittat.

Det kan man använda på flera olika sätt. Skriver du related:su.se så får du träffar på svenska lärosäten (kom ihåg att det inte får vara något mellanslag mellan operatorn och sökordet).

bild1 7

Skriver du in related:whitehouse.gov så får du en lista över olika amerikanska myndigheter.

bild2 7

bild3 7Ser du en spännande webbplats redan i sökresultatet kan du också direkt därifrån göra en sökning med related:. Tryck på den lilla trekanten bredvid webbadressen, välj liknande eller similar (beroende på språkinställning) i menyn som poppar upp och Google gör en ny sökning på sidor som liknar den aktuella.

Testa själv och se vad som händer när du söker på olika sidor.

/Sebastian

När du vill spetsa till dina sökningar är operatorer ett bra verktyg att använda. Du gör sökningarna direkt i Googles enkla sökning och vi kommer de närmsta dagarna att gå igenom några av de mest användbara operatorerna.

Vi börjar med site: som låter dig söka på en specifik webbplats eller domän, en mycket användbar funktion i många lägen. Du kan välja att styra sökningen både till toppdomäner som exempelvis .se och till domäner som exempelvis stockholm.se

Ofta söker du snabbare med hjälp av Google än du kan göra om du går till webbplatsen du vill söka på. Observera att det inte får vara något mellanslag mellan operatorn och sökordet.

Vill du till exempel ha tag i PUL-lagen så kan du istället för att gå till regeringens sidor och söka där skriva direkt i enkel sökning: site:regeringen.se pul. Titta på adresserna i sökresultaten så ser du att alla pekar till sidor med www.regeringen.se i namnet.

PUL

Lycka till och så ses vi imorgon igen!

/Magdalena

De flesta databaser och sökmotorer använder sig av Boolesk logik, så även Google. Det finns tre viktiga Booleska operatorer som används: OCH, ELLER, INTE (AND, OR, NOT)

Tydligast blir det med följande bild som illustrerar sökträffarna:

1.                                          2.                                               3.

cirklar

  • 1. AND – Hitta sidor med alla ord du söker på. I Google läggs det automatiskt till ett AND när du skriver fler än ett ord i sökfältet.
  • 2. OR – Hitta sidor med något av orden du söker på.
  • 3. NOT – Hitta sidor utan dessa ord.

Istället för att använda NOT måste du på Google använda ett minustecken (-) för att utesluta ord ur sökningen.

Exempel 1:
Söker du på ordet kyckling blir antalet sökträffar väldigt många, nästan 6 miljoner. Om du önskar få fram sidor om djuret kyckling, kan sökningen begränsas genom att filtrera bort ordet recept.
Bild2boolsk

Antalet träffar blev nu nästan hälften så många.
Prova att lägga in fler sökord, t.ex. uppfödning och se vad som händer med träfflistan. Google söker då fram kyckling INTE recept OCH uppfödning.

Bild4boolsk

Exempel 2:

Prova att söka i bilder på katt OCH hund, jämför sedan resultatet om du istället söker katt ELLER hund. Du får då en träfflista med bilder som visar bilder på en hund eller katt. Vissa bilder kan dock innehålla både en katt och hund. Sökord på engelska ger i regel fler träffar.

Tips: Boolesk logik kan du också använda tillsammans med frassökning, som du fick lära dig om i gårdagens lucka, för att ytterligare förfina din sökning. Exempel: ”vit kattunge” ELLER ”svart hund”.

Bild3boolsk

/Lotta & Magdalena

Sitter du och drömmer dig bort till någon avlägsen semester som kanske kommer senare? Funderar du på hur dyrt semesterhotellet egentligen blir? Hur ska du förklara hur lång du är för din amerikanska facebookkompis som inte kan metersystemet ? Hur mycket mjöl ska det vara i det amerikanska kakreceptet? Eller har du hamnat i en vild karantändiskussion med familjen om hur mycket en brittisk gallon egentligen är?

Ta det lugnt, allt detta och mer kan du lösa med googles konverterare. Du gör det direkt i sökfältet.

För att se vad den imaginära kaffekoppen i NY kostar skriv bara in:

usd

Hur lång en sträcka (eller du) är:

fot

Översätta ett kakrecept:

cup

Självklart fungerar detta på andra måttenheter och valutor.

Vi se imorgon!

/Magdalena

26

nov

Internetdagarna är två fullspäckade dagar där man som deltagare kan förkovra sig i allt som har med digitalisering och internet att göra. I år var givetvis allt digitalt men jag tyckte det fungerade över förväntan. Under ett par inlägg här på bloggen kommer små neddykningar i ett omfattande program. Här kan du se hela programmet.

20201123_104646 (2)

Måndagens första keynote var robotforskaren Kate Darling som pratade om vår mänskliga relation till robotar. Vad väcker egentligen robotar för reaktioner hos oss? Vi reagerar på föremål som har ”ansikten” och saker som rör sig till exempel brukar våra robotdammsugare få namn och vi tycker gärna lite synd om dem om de råkar fastna under soffan. Darling menar dock att vårt sätt att humanisera robotarna begränsar oss.

Darling ställer sig också frågan om varför vi vill sträva efter att skapa robotar som en exakt avbild av oss människor när vi kan göra något helt annat?

Ett citat ifrån Darling till er som ibland tänker för mycket på Terminator när man pratar om robotar ”Just throw bucket of water onto them and you’ll be fine” 🙂

Det var en väldigt spännande och intressant föreläsning, blir du nyfiken kan du läsa mer om Kate Darling på http://www.katedarling.org/  och får du chansen att lyssna på henne vid tillfälle så tycker jag du ska ta den.  Hon har även gjort ett Ted-talk som kan vara värt att ägna några minuter åt.

Måndagens andra pass som jag lyssnade på var Kristina Alexanderson, ansvarige för Internetstiftelsens skolsatsningar, som pratade allmänt om digitalisering i skolan.

Alexanderson ställde sig frågan, vilka kunskaper förmedlar vi kring digital kompetens?
Det handlar inte bara om det tekniska, det handlar också om att vi måste förstå, reflektera och filosoferar om hur det påverkar både pedagoger och elever att arbeta mycket genom en skärm.

De unga kan ofta redan använda sig av den digitala tekniken, därför behöver vi diskutera det andra. Ofta missas det som finns bakom tekniken, hur är det uppbyggt, hur påverkar det hur vi använder verktygen med mera.  Alexanderson menar att vi även behöver prata om digitaliseringen utan att tekniken finns i rummet.

⇒Tips: På digitalalektioner.se fokuserar internetstiftelsen på det som, ligger bakom, till exempel programmering, källkritik, ansvarstagande utifrån läroplanen.
 Här hittar du digitala lektioner.

Här kom också Maria Lönn, vice ordförande för Lärarförbundet, in i samtalet. Hon menar att det är viktigt att se att skolan inte är separerat ifrån utan en del av samhället. De som arbetar i skolan, både lärare och elever, behöver tid att sätta sig in i vad som händer. Lärare integreras väldigt lite i arbetet med vilka digitala verktyg som ska användas och hur de ska användas.  Ofta ges också väldigt lite tid för lärare att prata, det kollegiala samtalet saknas ofta på grund av tidsbrist.  Under vårens ”digitala kalldusch” låg fokus på att få igång undervisningen, att verktygen fungerade, återigen uteblev samtalet.

⇒Tips om film, ”Är webben och internet samma sak” 6 min. Filmen finns på sidan Internetkunskap.

/Magdalena Bjarnehall

Sista eftermiddagen i september fick pedagoger och skolbibliotekarier i staden möjlighet att lyssna på föreläsning ”Därför behöver du fatta e-sport: om samhörighet och näthat inom digitala spel” med Jesper Englin, utbildare på Female Legends, en e-sportcommunity för tjejer och icke binära.
Föreningen driver just nu ett projekt som heter Framtidens e-sport som syftar till att öka tryggheten inom e-sport och få vuxna att förstå vad e-sport är.

Jesper inledde föreläsningen med att fråga om vi åhörare hört någon säga följande om fotboll; ”Ja, hon springer omkring på en plan med en boll. Ja, jag har inte så bra koll på det där”.

Kommentarer liknande denna får e-sportare höra det hela tiden, säger Jesper. Andra vanliga kommentarer är att det tar tid från skolarbetet, eller att det är osocialt och stillasittande.

E-sport

Foto: Jesper Englin

Men vad är e-sport och vad kan en spelare få ut av det?
Enkelt uttryckt kan man beskriva e-sport som elektroniskt tangentbordsspel som är anpassat för att titta på med kommentatorer, säger Jesper. E-sporten har främst uppstått på gräsrotsnivå med spelande ungdomar i grupp. Det har sedan spridit sig och idag finns det hundra tusentals spelare i Sverige och runt 400 000 tittar dagligen på e-sport i Sverige. Runt 380 miljoner i världen.

Jesper som har arbetat länge med e-sport ser ständigt vad spelande betyder för unga. Förutom gemenskapen med andra, har de möjlighet att bli och känna sig duktiga på något. Han framhåller också att spelande ger många färdigheter och hänvisar till viss forskning.

En liten studie från Karlstad universitet (2014), visar att datorspelande ungdomar i åk 9 skriver bättre engelska än andra jämförbara personer.

I annan forskning om hjärnan och actionspel från 2011, hävdar man att just de snabba actionspelen, de som föräldrar ofta anser vara mest skadlig och meningslösa, tränar upp hjärnan på ett positivt sätt. Dessa spel ökar förmågan att fokusera och koncentrera sig på en uppgift. 

Mer jämställd e-sport
Enligt Friends nätrapport 2017 utsätts nästan var femte tjej för sexuella trakasserier och minst 30 procent av spelare utsatts för språkliga kränkningar varje vecka. En siffra Jesper Englin tror är alldeles för låg.

För tjejer är det inte lätt att komma in i spelvärlden. Ett hat riktas ofta mot deras kön och inte mot deras förmåga att spela, berättar Jesper. Men med en egen plattform som Female Legends finns en möjlighet till samhörighet med andra. Här kan de lära sig spela i lugn och ro, bli coachade och peppa varandra. Läs mer om Female Legends och projektet här. 

Var är alla vuxna?
E-sporten är uppbyggd på entusiasm men det kan lätt bli en fritidsgård utan vuxna där det händer saker, säger Jesper. Om vuxna visar sig intresserade och engagerade för barns- och ungas spelande får de säkert ta del av såväl det positiva som det negativa. Utnyttja den gräddfilen uppmanar Jesper, och avslutar pedagogiskt med hur vi kan bli en e-sportexpert. Med andra ord, en bra och närvarande vuxen.

  • Din åsikt om e-sport är inte relevant
  • Var närvarande i miljön och placera dator på en central plats i hemmet/skolan
  • Skaffa dig kunskap om spelet och var flexibel med tider. En fotbollsmatch avbryts inte för att det ska ätas middag
  • Avmystifiera spelandet – se det som ett intresse bland andra
  • Värdera intresset högre – behandla olika sportutövande jämlikt
  • Våga vara vilse – fråga barnet, eleven om hjälp
  • Spela! – börja spela något enkelt, till exempel Overcooked som är ett socialt spel

Avslutningsvis fick vi även ett lästips, skriften E-sportförälder som kan laddas hem gratis.

Du som arbetar inom Utbildningsförvaltningen kan se den digitala föreläsningen här.

/Lotta Metcalfe

Cute pupils in class using phone and tablet at the elementary schoolDet börjar dra ihop sig till Källkritikens dag som infaller den 13 mars. Den inrättades 2017 av numera nedlagda Metros Viralgranskaren. Källkritikens dag syftar till att belysa vikten av källkritik och flera organisationer och myndigheter uppmärksammar dagen genom att ta fram undervisningsmaterial och ordna olika event. Bland annat delas priset Det gyllene förstoringsglaset ut.

Internetstiftelsen har ett myriad av material för den som vill passa på att boka in några extra källkritikslektioner under Källkritiken dag. Det finns bland annat en guide i vad källkritik på internet är och varför det är viktigt. Du kan använda filtreringsfunktionen för att hitta lektioner från Internetstiftelsen som passar just dig och dina elever, du kan söka på både ämne och årskurs. De har även samlat sina lektioner om digital kompetens för gymnasiet på en särskild sida.

Vill du fördjupa dig i hur barn och unga använder internet? Läs Barnen och internet 2019, en kartläggning av barn och ungas användning av internet, både hemma och i skolan.

Källkritik är inte bara en fråga som är aktuell när vi möter information digitalt, utan även analogt. Olika sorters medier och ämnen kräver olika sorters källkritiskt förhållningssätt. Thomas Nygren föreläste på Medioteket och Skolbiblioteksbloggen har skrivit en sammanfattning.

Du kan se Uppsalaforskaren Thomas Nygrens föreläsning om elevers källkritiska förmåga. Thomas Nygren publicerade boken Fakta, fejk och fiktion ifjol och passar dig som vill få fördjupad förståelse för ämnet.

Natur & Kultur har samlat material om källkritik, både lektionstips och fördjupande litteratur samt en intervju med Carl Heath. Carl Heath är utbildningsdirektör på RISE och tar i intervjun bland annat upp AI (artificiell intelligens) och digitalisering ur ett demokratiperspektiv. Vill du få ännu bättre koll på digitalisering ur ett skolperspektiv? Lyssna på podden Digitalsamtal där journalisten och författaren Anders Thoresson och Micke Kring, IT-pedagog på Årstaskolan, diskuterar just den frågan. Anders Thoresson har även skrivit en bok på ämnet, Skolan i en digital omvärld.

Att ha ett kritiskt förhållningssätt kräver också att du övar upp förmågan att avgöra vad du kan lita på, därför har begreppet källtillit blivit mer aktuell på senare år. Skolan spelar en viktig roll för att lära eleverna vilka källor som kan bedömas vara mer trovärdiga än andra och varför. Fördjupa dig i ämnet källtillit med hjälp av Lundforskarna Jutta Haider och Olof Sundins text som du hittar via Skolverket. Har du kort om tid kanske en sammanfattning av forskaren Emma Frans passar bättre? Du kan även läsa Åsa Wikforss artikel i ämnet källkritik och källtillit.

Statens medieråd har också en uppsjö av lektionsförslag för alla åldrar. Det är även viktig att vara källkritisk mot bilder och Statens medieråd har tagit fram material som du kan använda i klassrummet.  Det finns även särskilt metodmaterial för årskurs 7 och uppåt. Vill du lära dig mer? Lyssna på podden Bildpodden där exempelvis avsnittet Vad är film? kan användas som en ingång till film-och mediekunnighet, som är en del av MIK (medie-och informationskunnighet).

Apropå film så har sli.se/medioteket en hel del filmat material om källkritik ur många olika perspektiv, redo att användas i klassrummet eller skolbiblioteket. Det finns flera olika serier som har en särskild inriktning på källkritik, bland annat Hjärna och hjärna och Fejkskolan för äldre, Är det sant? för mellanåldern och Surfarna för yngre.Du kan använda fritextsökning eller avgränsa din sökning med hjälp av filteringsfunktionen.

Stockholmskällan har lektionsförslag om källkritik ur ett historiskt perspektiv och erbjuder sig också att komma ut till skolorna i staden för att ha lektioner med dina elever, boka via länken.

foto: Stockholmskällan

foto: Stockholmskällan

Jag önskar dig en riktigt källkritisk dag! Och kom ihåg, källkritik kan vara roligt!
/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Vi i Skolbiblioteksgruppen har länge vetat att den verksamhet som bedrivs i stadens skolbibliotek är något i hästväg och bestämde oss därför för att ordna ett Bibmeet för att sprida goda exempel. All skolbibliotekspersonal var välkommen när vi ”dammade av” konceptet Bibmeet som i korthet går ut på att anmälda talare får en kort, begränsad tid på sig att presentera något från sin dagliga verksamhet. Talarnas ordning bestämdes av en slumpgenerator och efter presentationen fick åhörarna ställa frågor. Eftermiddagen fylldes av inspirerande exempel från skolor runt om i staden. Nedan hittar du några förslag från Bibmeet som du kanske kan ha nytta av i just ditt skolbibliotek.

  • Det lokala folkbiblioteket är också en betydelsefull resurs för dina elever. Stäm möte med folkbibliotekarierna och ta med dina elever dit för att upptäcka och öva på att besöka olika sorters bibliotek. Läs gärna mer här.
  • Hjälp dina elever att bli superläsare! Du kan låta alla klasser på skolan läsa x antal timmar och markera progressionen på ett väl synbart ställe. Varför inte fira med en stor fest när uppdraget är slutfört?  Läs mer om Elinsborgskolans arbete för att alla elever ska bli superläsare här.
  •  Ordna en kalender i juletid! Filma när du eller elever tipsar om böcker och sprid QR-koder så att andra kan ta del av tipsen.
  •  Ordna ett litet Nobelpris i litteratur på din skola och låt eleverna använda samma kriterier som Svenska Akademien när de utser sin skolas pristagare (här kan det bli nödvändigt att skriva om kriterierna på ett sådant sätt att eleverna förstår). Vill du göra det extra spännande kan du lotta elevvinnare som får ett fint bokpris.
  • Berätta mera! Berätta sagor och historier ur minnet och kombinera med högläsning, med och utan bildstöd. Allt för att eleverna dels ska tillägna sig många sorters historier och även olika sätt att tillgodogöra sig en historia. Här kan det vara bra att ha en plan för vilka berättelser som ska berättas när. Du kan till exempel börja i förskoleklass med att berätta historier med en tydlig början, mitten och slut för att eleverna ska få en känsla för historiers uppbyggnad och dramaturgi. Har du svårt att väcka elevernas uppmärksamhet? Använd en docka eller något föremål som ”sidekick”. Du kan sedan ha en progressionskurva med förslagsvis folksagor, grekisk mytologi, nordiska sägner, samiska sagor, med mera.
  • Läs högt med dina elever och låt dem komma på egna idéer kring ”Vad hände sedan?”, som kanske kan illustreras i bild. Har du en bok som berättar vad författaren tyckt hände sedan, jämför tillsammans med dina elever.

    Foto: Elisabeth Ljungdal

    Foto: Elisabeth Ljungdal och Leo

  • Uppmärksamma Källkritikens dag som äger rum den 13 mars! Anpassa gärna innehållet i det du som skolbibliotekspersonal kan gå igenom med eleverna, exempelvis hur internet fungerar, utifrån ett ämnesområde. Det gör det lättare för eleverna att se relevansen. En fördel med sådana här dagar kan vara att de väcker uppmärksamheten, både kring källkritik och skolbiblioteket som resurs. Är det svårt att knyta kontakt med lärarkollegorna? Något om kan underlätta är att fika ihop med dem och vara delaktig på möten. Låt kaffekoppen hjälpa dig in i klassrummet!
Foto: Malena Martinger Storme

Foto: Malena Martinger Storme

  •  När eleverna läser om lag och rätt kan du använda Statens medieråds resurser kring propaganda och även diskutera retorik förr och nu. Det är effektfullt att jämföra propaganda från exempelvis totalitära stater under 30-talet och dagens retorik, både bland folkvalda politiker och på sociala medier.
  •  Försök lura dina elever! Skapa en falsk Wikipediasida (redigera och ta en skärmdump) eller använd en gammal artefakt som du hävdar är ett arv från en gammal kung. Du kan också låta eleverna se en film som varnar dem för det nya hotet, tvättbjörnen. Som gjort för livliga diskussioner i klassrummet eller skolbiblioteket!
  •  MIK-portalen är framtagen av en skolbibliotekarie och IT-tekniker i staden. Du hittar den här.
  • Underlätta för dina elever när de ska hitta bland facklitteraturen genom att ordna böckerna efter Deweys klassifikationssystem och klartext. (Tänk på att detta kräver extra handpåläggning i vårt bibliotekssystem) Varför inte utgå efter de ämnen som eleverna läser i skolan, exempelvis teknik och hem-och konsumentkunskap? Kungliga biblioteket har en konverteringstabell som du kan använda för att översätta SAB till Dewey . Du kan även använda Libris katalog för att se vilken avdelning boken tillhör, förutom vårt eget biblioteksystem.
    Foto: Jenny Berggren

    Foto: Jenny Berggren

    Under Bibmeet passade vi på att visa den informationsfilm som tagits fram, men skolledningar som primär målgrupp. Du hittar filmen här.

    Skolbiblioteksgruppen tackar talare och åhörare och vi ser redan fram emot nästa Bibmeet! Stay tuned…

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Kategorier