Visar inlägg med tagg:

Eriksdalsskolan och Hjulsta grundskola i Stockholm har tilldelats DIKs utmärkelse ”Ett skolbibliotek i världsklass” för 2018.

Stort grattis till båda skolorna! Och stort grattis till Annika Lundström, Barbara Buczkowski och Cilla Dalén som är drivkrafterna bakom verksamheten i skolbiblioteken. I samarbete med skolledning, pedagoger och elever har utvecklat skolbibliotekens pedagogiska funktion på sina respektive skolor.

För att bli ”Ett skolbibliotek i världsklass” krävs det att skolbiblioteket:

  • är en tydlig del av skolans pedagogiska vision
  • samverkar med skolledning och övrig pedagogisk personal kring elevernas lärande
  • stärker elevernas läs- och kommunikationsförmåga i en vidgad textvärld
  • stärker elevernas digitala kompetens med fokus på informationsfärdigheter och förståelse för informationssökningsprocesser och sociala medier
  • erbjuder stöd till enskilda och grupper i deras lärprocesser
  • har överblick över lärresurser och ger stöd till lärare och elever i deras litteratur- och medieanvändning

Annika och Barbara berättar mer om Eriksdalsskolans skolbibliotek i en tidigare intervju. Läs också om varför deras rektor Happy Hilmarsdottir tycker det är viktigt att satsa på skolbiblioteket.
Eriksdalsskolans bibliotek finns också på Instagram!

Cilla bloggar om sin verksamhet: Vad gör de i biblioteket?
Och hon finns på Instagram

Om du är nyfiken på vilka andra skolbibliotek som fick årets utmärkelsen skolbibliotek i världsklass 2018 finns hela listan hos DIK

/Maria Ronnås

flödet ”Flödet är Sveriges första och enda podd om skolbibliotek. Vi är din bästa skolbibliotekskollega. I Flödet delar vi med oss av vad vi kan och djupdyker i frågor om skolbibliotek för att lära oss mer”.

Lotta Davidson-Bask och Klara Önnerfält, båda skolbibliotekarier verksamma i Lund, har startat skolbiblioteksbloggen Flödet. I det första pilotavsnittet som sändes i höstas berättar de om att de ville starta en pod om skolbibliotek eftersom det inte fanns någon. De har exempelvis tänkt prata om hur det kan komma sig att trots att det finns en lag som säger att alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek, så är det långt ifrån så. De vill också komma med ”how-to”, dvs med råd och tips på hur man kan arbeta i ett skolbibliotek. Vad hanterar man till exempel läraren X som kommer in för vilken gång i ordningen med hela klassen utan att ha bokat tid?
I avsnitt 1 försöker Lotta och Klara att svara på frågan ”Vad är ett skolbibliotek?” och i andra avsnittet pratar de om gallring i skolbiblioteket.
Flödet finns på att lyssna på antingen i Itunes eller Soundcloud https://soundcloud.com/user-733148833/sets/floedet. Flödet finns även att följa på Twitter under namnet Flodet_podden

/Anja Sahlstedt

polhemDen 10 november besökte en grupp gymnasie- och grundskolebibliotekarier från Stockholm biblioteket på Polhemsskolan i Lund. De har utsetts till ett skolbibliotek i världsklass 2017. Enligt DIK kännetecknas årets nomineringar av en mycket tydlig koppling mellan skolbibliotekens läsfrämjande arbete och arbetet med medie- och kommunikationskunnighet. Bibliotekarierna Lotta och Maria berättade om sin handlingsplan som tagits fram i samarbete med lärare och ledning på skolan. Den följer en progression genom elevernas tre år på gymnasiet, där en introduktion i ettan och en fördjupning i tvåan ska leda till att eleverna i trean har färdighet och förståelse gällande källkritik, sökstrategier m.m. för att klara av sitt gymnasiearbete. Vill ni läsa hela planen så finns den här: https://www.lund.se/globalassets/polhem/bibliotek/uppdrag-och-handlingsplan-for-biblioteksverksamheten-rev-20161007.pdf
polhem2På bilden syns en lässtuga (där trötta ungdomar ibland somnar). Polhemskolans biblioteks webbplats hittar ni här: https://www.lund.se/polhemskolan/bibliotek/

Efter lunchen hann vi med ytterligare ett kort studiebesök. Grundskolebibliotekarierna polhem3besökte Lerbäcksskolan i Lund och gymnasiebibliotekarierna besökte St Petri skola i Malmö. I biblioteket på St Petri arbetar Lisa och Maria. De tog emot oss trots en hektiskt MIK-vecka med ettorna. Vi visades runt i lokalerna och sedan berättade bibliotekarierna om sin verksamhet, med fokus på hur de samarbetar med lärarna i de olika årskurserna. Även här finns en kronologisk utvecklingskurva gällande MIK som ska leda till att eleverna lyckas med sitt gymnasiearbete i trean. Till exempel är MIK-veckan för alla samhällselever i ettan ett steg på vägen mot att bli en mer medveten informationskonsument. På sin blogg skriver de Vi kommer bl a att behandla informationsteknikens roll i samhället, digitaliseringens möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen. Det kommer också att handla om mediers innehåll och nyhetsvärdering med filterbubblor och fake news. Hela bloggen hittar ni här: http://stpetribibblan.blogspot.se/

Avslutningsvis var dagen i Skåne inspirerande och har gett idéer kring hur biblioteket kan vara en pedagogisk resurs, samt om hur vi kan förankra den nyantagna skolbiblioteksplanen i Stockholms stad. Att handlingsplanen antas av skolledningen såg Lotta och Maria på Polhemskolan som en framgångsfaktor – det är lätt att hänvisa till den för att få igenom samarbete med lärarna.

/Camilla Larsson, Skolbibliotekarie på Kungsholmens Gymnasium

fokus4Fokusbibliotek – En utvecklingsmodell för bibliotek i grundskolan av Catrin Eriksson har som intention att vara en inspiration till kreativt utvecklingsarbete för att skolbiblioteket ska kunna bidra aktivt till elevernas måluppfyllelse.

Boken beskriver en utvecklingsmodell med alla de ingredienser som behövs för att bygga ett skolbibliotek som vilar på långsiktighet, likvärdighet och hög kvalitet. De avgörande ingredienserna för det framgångsrika arbetet som genomförts i Linköping menar Catrin Eriksson är:

Politiskt beslut: Fokusbiblioteksmodellen bygger på ett politiskt beslut, vilket ger beslutet stabilitet att genomsyra all undervisning.

Gemensamma utvecklingsmedel: Alla skolor ges samma ekonomiska förutsättningar att grundutrusta sina lokaler. Det gör att likvärdigheten ökar.

Organisation: Fokusbiblioteken ligger organisatoriskt inom utbildningsförvaltningen och inte kulturförvaltningen, skolans sida har alltså hela makten över tjänsterna, dess innehåll och fördelning av tid.

Samordning: Utvecklingen av fokusbiblioteken leds av skolbibliotekschefen som är anställd inom utbildningsförvaltningen.

Nätverk: Skolbibliotekschefen har ansvar för ett nätverk för fokusbibliotekarierna, vars syfte är fortbildning och utbyte av erfarenheter.

Uppdrag: Fokusbiblioteken har ett tydligt uppdrag som innefattar två huvudspår; att utveckla det läsfrämjande arbetet på skolan och att utveckla informationskompetensen hos eleverna.

Rektors roll: Rektor har ansvar för verksamhetsutvecklingen på sin skolenhet och detta inbegriper även fokusbiblioteket. Att rektor lyfter fram och backar upp verksamheten ses som en grundläggande förutsättning för ett välintegrerat skolbibliotek.

Integrering av biblioteksverksamheten i undervisningen: Eleverna har allt att vinna på att skolbiblioteksverksamheten integreras med undervisningen och att bibliotekarierna får en självklar roll i de pedagogiska verksamheten.

Men utvecklingsarbete tar tid, konstaterar Catrin Eriksson och beskriver hur allt till en början handlade om att lägga en grund, skapa struktur, få till gemensamma förhållningssätt, regler och rutiner i gruppen. Arbetet med att utveckla skolbiblioteken har dock resulterat i att ett flertal skolor i Linköping har fått utmärkelserna Skolbibliotek i världsklass och Årets skolbibliotek – ett bevis på att arbetet har varit framgångsrikt!

/Anja Sahlstedt

Vi är ett stort gäng skolbibliotekarier från hela landet som samlas på hotell Birger Jarl för att få ta del av Skolbibliotek 2016:s digra program en kylig dag i slutet av november. Skolbibliotekarier är ju ofta de enda på skolan i sin profession, så det märks att många är väldigt glada över att få träffa kollegor och få lyssna till vad som händer på andra skolbibliotek runtom i Sverige.

möllevångsskolanStämningen i rummet blir nästan euforisk när Möllevångskolans tre inspirerande representanter (se bild) äntrar scenen och berättar om Mediatekets viktiga arbete på skolan under rubriken ”Utnyttja kompetensen i biblioteket – så skapas pedagogiska samarbeten”. Skolan ligger centralt i Malmö och är en f-9 skola med ungefär 450 elever. Det är en 1-1 skola, vilket betyder att alla elever har en egen iPad. Hjärtat på skolan är det välbesökta Mediateket där hela tre personer arbetar. En skolbibliotekarie, en IKT-pedagog och en biblioteksassistent; ett riktigt dreamteam i skolbibliotekssammanhang!

Rektor Andreas Katsanikos inleder stolt med att berätta hur Mediatekets verksamhet kopplas till skolans systematiska kvalitetsarbete och att skolan lägger stor vikt vid det kollegiala lärandet och där har skolbibliotekarien och IKT-pedagogen en självklar roll. Skolbibliotekarie Elisabeth Niskakari och IKT-pedagog Cecilia Andersson delar med sig av roliga och intressanta projekt de har jobbat med på skolan. Bland mycket annat har eleverna fått göra boktrailers av böcker de läst i appen iMovie och vi får ta del av några briljanta exempel.

I årkurs 8 har de varje år ett uppskattat källkritiksprojekt; Tidsresan. Eleverna jobbar då främst med olika historiska bilder och får själva skapa bilder med historiska element. Det utmynnar i en utställning som hela skolan får ta del av. Ett annat inspirerande projekt får åk 4 ta del av varje år. Eleverna får då lyssna på den första delen av Harry Potter och sedan delas eleverna in i elevlag med sorteringshatt, de får spela quidditch, testa rollspel, göra trailers och samtala om boken i olika konstellationer.

Eleverna på skolan har också möjlighet att bli bokpiloter. De träffas med bibliotekarien i biblioteket efter skoltid, samtalar om böcker och får möjlighet att bokprata på andra skolor. Några lyckliga bokpiloter har också fått möjligheten att åka på Bokmässan i Göteborg!

Mediateket är verkligen hjärtat på Möllevångsskolan och det förvånar oss inte att de fått utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass två år i rad. En plats för möten och samtal i ständig utveckling och förändring där eleverna har det största inflytandet! Och när presentationen är över är det en deltagare i publiken som räcker upp handen och frågar det som många nog sitter och tänker, ”Hur söker man jobb på er skola!?”.

/Annika Lundström, skolbibliotekarie på Eriksdalsskolan

163950Förra veckan kom ett glädjande pressmeddelande från Utbildningsdepartement; Regeringen avsätter 15 miljoner för ökad bemanning av skolbibliotek vilket har som syfte att öka skolbibliotekens möjligheter att stödja elevernas lärande, stimulera deras läslust och främja deras språkutveckling.

Dessa glädjande nyheter förstärks av utbildningsminister Gustav Fridolins uttalande om att bidraget ”är ett sätt att främja det bemannade skolbiblioteket som hjärtat i skolans arbete för elevers läslust. Vi vill att pengarna ska nå de skolor där elever behöver det allra mest, så att vi sedan kan utvärdera hur vi bäst stärker skolbiblioteken och läsningen”. 

Detta innebär att det handlar om en möjlighet att få stadsbidrag för bemanning av skolbibliotek, men ännu så länge vet vi dock inte hur bidragen kommer att fördelas. Skolverket tar hand om ansökningarna och kommer i första hand att prioritera de skolbibliotek ”där huvudmannen kan uppvisa en långsiktig ambition att öka skolbibliotekens möjligheter att stimulera elevernas läslust och främja deras språkutveckling, eller skolbibliotek som finns i skolor med låga kunskapsresultat och särskilt svåra förutsättningar”. Att bidraget ska gå till dem som behöver det mest och till dem som arbetar för det mest, känns som ett rimligt kriterium.

I pressmeddelandet står även att läsa att forskning visar på att bemannade skolbibliotek har positiva effekter på ungas läsvanor och läsfärdighet, och att det är därför som man nu satsar på skolbibliotekens bemanning. Pengar i alla ära, men bara det att skolbibliotekens betydelse uppmärksammas känns som ett välkommet bidrag; Man har förstått vikten av att ha personal i skolbiblioteken och att ett skolbibliotek inte bara kan utgöras av ett rum med böcker som ska sköta sig självt. Förhoppningsvis är ambitionen att anställa personal som kan och vill vara det pedagogiska komplement som så väl behövs i arbetet med att stödja elevernas lärande, stimulera deras läslust och främja deras språkutveckling. Regeringen avsätter således 15 miljoner i år och beräknar för samma ändamål 30 miljoner kronor årligen för de kommande åren. Så alla som är verksamma i skolbiblioteket – sträck på er, inse ert värde och var beredda på att det kommer att hända saker. Förhoppningsvis är detta bara början på en väldigt ljusnande framtid (vår!) för skolbiblioteken. Vi fortsätter att bevaka detta för oss mycket angelägna område och återkommer så snart vi hör något mer.
/Anja Sahlstedt

Under temat ”Den generösa högläsningen” betonade Ann-Marie Körling vikten av att läsa högt. ”Läs högt för alla, i alla åldrar, på alla stadier” uppmanade och upprepade hon under den föreläsning för skolbibliotekarier som anordnades den 22 april av MTM (Myndigheten för Tillgängliga Medier).

Hon berättade om hur hennes son, när han gick på gymnasiet kom hem och trots sitt av tonåren tillfälligtvis något begränsade ordförråd, lyckades få sin mor att förstå att de hade ett fått en ny lärare som var så BRA. Och han var så bra för han HÖGLÄSTE för dem. På RASTERNA.  Och eleverna stannade kvar i klassrummet över rasten och lyssnade och kände att läraren läste högt för dem för att han tyckte om dem. Dessutom läste han inte vad som helst – han läste ju Nalle Puh.

Ann-Marie Körling berättade också om att hon alltid har en bok med sig, var hon än går, som eleverna får klämma och känna på, bläddra i och allt som oftast händer det att de ber henne att läsa högt. Och då gör hon det. Och hon läser en gång och en gång till om de vill det, och ytterligare en gång om de så önskar. Hon läser så många gånger de önskar och vill, även om det innebär att hon får läsa samma text 18, 27 eller 110 gånger.

Så hur kan vi som arbetar i skolbiblioteket hjälpa till och se till att eleverna blir höglästa för? Först och främst så kan vi ju själva läsa högt för eleverna när de kommer till oss, eller om vi kommer till dem. Jag kan tänka mig att detta sker på de flesta skolor, men då främst i de yngre åldrarna. Vi behöver alltså läsa högt även för de äldre eleverna och även se till att skolans övriga pedagoger gör det. Och vi kan också vara steget före med att föreslå bra högläsningsmaterial till pedagogerna, så att de vet vad som finns. Och vi kan kanske till och med få vara lite enerverande och jobbiga och smyga efter dem med högläsningstips som vi sticker fram under näsan på dem? ”Kolla här – ett litet tips bara…”

”Egentligen vet jag inte vad högläsningen ger eleverna på lång sikt annat än vad den ger oss för stunden. För stunden får eleverna lyssna till en berättelse, de hör skriftspråket, de lyssnar in grammatiken, de hör hur punkt och frågetecken låter, de får ord och begrepp i lekande, spännande, eggande äventyr. Vi lär oss lyssna ihop, vi lär oss berätta och fråga om det vi läst tillsammans. Vi får något. Vi får en berättelse.” (Ur Ann-Marie Körlings blogg ”Körlings ord” den 9 november 2014.)

Vi får något. Något som räcker mer än väl. En berättelse. En gemenskap. Och elever som känner att vi tycker om dem! Det räcker hur långt som helst.

————————————————————————-

Är du sugen på att höra mer om Ann-Marie Körlings läsfrämjande arbete? Den 1 juni kommer hon och föreläser på Mediotekets sommarfrukost. Skriv in det i era kalendrar redan nu – inbjudan är på väg!

/Anja Sahlstedt

Älska högläsning!

Älska högläsning!

Räcker ett rum med böcker?IMG_0007

Räcker ett rum med böcker för att få kalla det för ett skolbibliotek? För den som befinner sig i skolbiblioteksbranschen kan det tyckas självklart att svaret på frågan är nej. För den som vill går det att tolka som så att så länge man har ett fysiskt rum som kallas skolbibliotek så är det tillräckligt för att kunna hävda att man har en fungerande skolbiblioteksverksamhet. Hur det ska skötas och av vem verkar inte vara lika viktigt. Kanske är det att dra saker till sin spets att bolla med tanken på att man skulle tillhandahålla klassrum utan lärare? Men ska skolbiblioteket fungera som den pedagogiska resurs i skolan som skollagen föreskriver så kan ju inte verksamheten sköta sig själv.IMG_0009

I det senaste numret av Biblioteksbladet (02/2016, s. 22-23, http://biblioteksbladet.se/senaste-nummer-2/) ställs frågan ”Räcker ett rum med böcker?” med anledning av att de flesta svenska elever saknar tillgång till ett bemannat skolbibliotek. I artikeln kan man läsa om det föga förvånade, men likväl tydliga faktum, att Skolverket inte har ett enda exempel på ett välfungerande obemannade bibliotek.

Man kan alltså fylla upp ett hur stort rum som helst med hur mycket böcker som helst, men finns ingen som organiserar denna fantastiska resurs så kommer bokhögarna att välta, de läsosugna att vända i dörren och bokmalarna att tappa sugen. Bemannade skolbibliotek behövs, kanske nu mer än någonsin. Och för att guida elever genom djungeln av internetsidor, källkritiskt tänkande och för att prata böcker, läsning, tipsa och vägleda behövs det någon som verkligen vill vara där. Och jag har träffat ett lysande exempel på någon som verkligen vill vara just där hon är.

En försynt bokälskare med uppdrag att förmedla

Ulrika Lindmarker, litteraturpedagog och ansvarig för skolbiblioteket på Mariehällsskolan i Annedal formligen lyser när hon beskriver sitt läsfrämjande arbete. Hon är dock lite försynt i sin egen förklaring till varför just hennes skolbibliotek toppar listan på antalet lånade böcker per barn i Stockholms stad. Visst kan man invända att statistik bara är siffror, men det är ju trots allt en markör som visar på en välfungerande och aktiv skolbiblioteksverksamhet.

”Jag gör väl inget annorlunda än alla andra som jobbar i skolbibliotek”, säger Ulrika först, men under tiden hon beskriver sitt arbete så blir det tydligt vad som gör detta skolbibliotek så välutnyttjat. Till att börja med ligger biblioteket centralt i skolans lokaler. Det inbjuder till drop-in både för pedagoger och elever. Dessutom möjliggör det spontana besök av föräldrar som vid hämtning och lämning gärna tittar in till Ulrika för att få lite tips och råd om böcker och läsning. Mariehällsskolan är en läxfri skola och vill istället verka för läsning som livsstil, och Ulrika känner att hon har ett starkt stöd hos skolledningen som är mycket engagerade i att skolbiblioteket ska vara en kärnverksamhet i skolan.

Det finns alltså goda omgivande förutsättningar för att utveckla skolbiblioteket, men till detta behövs också någon som förvaltar och utvecklar dessa förutsättningar och där har vi Ulrika. Regelbundenhet är viktigt, poängterar hon. Samtliga klasser, från förskoleklass och upp till årskurs 5, har schemalagda tider varje vecka. För de yngre barnen läser hon högt, och hon understryker att högläsning är en otroligt viktig ingång till lässtimulans. Med de äldre eleverna har hon bokprat vid varje tillfälle. Att läsa högt och bokprata ser hon som de absolut viktigaste komponenterna i arbetet med att få eleverna att vilja läsa.

Förutom denna regelbundna verksamhet har Ulrika hela tiden en massa lässtimulerande projekt på gång; läsgrupper, tipspromenader, fritidsgrupper på eftermiddagarna och uppmärksammande av särskilda dagar såsom Världsboksdagen. Skolan ligger i ett område där gator och kvarter alla är döpta efter barnböcker och dess karaktärer; bland annat finns Klas Klättermus gata och Pelle Svanslös gata. För att uppmärksamma detta har Ulrika bokvandringar med eleverna där hon berättar om de olika figurerna. Hon har också ett biblioteksråd, där två elever från varje klass bland annat har i uppdrag att ta reda på vilka böcker som ska skrivas upp på önskelistan för bokinköp och får tycka till om annat som rör biblioteket. Framöver planerar Ulrika bland mycket annat att utveckla sitt arbete med läsande förebilder. Och inom kort kommer författaren Pascale Vallin Johansson på besök i årskurs 5. Det händer alltså otroligt mycket i och omkring skolbiblioteket!

”Alla är välkomna till biblioteket. Alla ska hitta något här! Jag har ständiga boksamtal med eleverna; på skolgården, i matsalen. Jag älskar böcker och det vill jag förmedla!”, avslutar Ulrika. Jag kan inte annat än tro henne.

/Anja Sahlstedt

Stort grattis till Växjö kommun för att ni har så bra skolbibliotek!

Strålkastarljuset lyser just nu extra starkt på skolbiblioteken i Växjö. Under året har utnämningarna avlöst varandra. På Skolforum igår blev skolbiblioteket på Centrumskolan i Växjö utnämnda till Årets skolbibliotek 2014 med motiveringen:

Årets skolbibliotek 2014 utmärks av:
  • en tydligt dokumenterad verksamhet
  • skolledningens starka stöd och engagemang i verksamheten
  • att skolbiblioteket har en ledande roll i skolans pedagogiska arbete
  • ett utvecklat och framgångsrikt samarbete mellan skolbibliotekarierna och lärarna
  • att skolbibliotekarierna inspirerar och engagerar inte bara på den egna skolan utan över hela landet.

På Bokmässan i september vann Växjö kommun i hård konkurrens titel Årets bibliotek 2014 för sin långsiktiga och breda satsning på skolbibliotek  bemannade med utbildad personal. Hela 5 av Växjös skolbibliotek blev 2014 utnämnda till ”Skolbibliotek i Världsklass” av DIK.

Vad är det då som gör Växjö så framgångsrikt? Pedagog Malmö undrade samma sak, åkte dit för att ta reda på det och mötte bland annat en rektor som inte skulle kunna driva skolverksamhet utan kompetenta skolbibliotekarier. 

I Växjö är skolbiblioteken väl integrerade i skolornas pedagogiska verksamhet. Skolbiblioteksutvecklarna Rebecca Borg och Eric Haraldsson är dessutom aktiva i sociala medier och sprider på ett bra sätt sina kunskaper och erfarenheter. Genom detta har de också fått kontakt med och haft flera samarbeten med Cilla Dalén på Hjulsta grundskola. Läs Eric och Rebeccas egna funderingar kring varför just Växjö lyckas.

Växjös skolbibliotek delar konsekvent med sig av goda idéer och projekt så att andra kan inspireras och bygga vidare på deras grund.

Här kan du följa dem:I biblioteket
Wikin I biblioteket
Instagram
Twitter

/Emma

Har er skola ett bra skolbibliotek? Nominera det till utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass och gör det nu, sista datum att nominera är 7 mars.

Utmärkelsen delas ut av fackförbundet DIK till skolbibliotek som lever upp till dessa kriterier:

Skolbibliotek i världsklass

  • är en tydlig del av skolans pedagogiska vision.
  • samverkar med skolledning och övrig pedagogisk personal kring elevernas lärande.
  • stärker elevernas läs- och kommunikationsförmåga i en vidgad textvärld.
  • stärker elevernas digitala kompetens med fokus på informationsfärdigheter och förståelse för informationssökningsprocesser och sociala medier.
  • erbjuder stöd till enskilda och grupper i deras lärprocesser.
  • har överblick över lärresurser och ger stöd till lärare och elever i deras litteratur- och medieanvändning.

En skola i världsklass har skolbibliotekarier som

  • är effektiva inspiratörer för att öka läsfärdigheten hos eleverna
  • ger eleverna verktyg för källkritik
  • lär eleverna navigera i informationsflödet och hantera sin digitala identitet
  • är navet i den digitala kunskapsskolan!

Mer om utmärkelsen finns här
Information om nominering finns här

Hittills i år har 16 bibliotek blivit utnämnda, ett av dem är Hjulsta grundskola som vi skrev om nyligen.
Är er skolas bibliotek med i nästa omgång som presenteras 13 mars?

/Emma

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Kategorier