Visar inlägg med tagg:

Förra veckan, 28-29 november, hölls Svenska Daisy konsortiets årliga konferens. Två dagar med föreläsningar och presentationer kring tillgängliga medier, om rättigheten att kunna ta del av information och litteratur på samma villkor som alla andra oavsett förutsättningar.
Stöd för detta arbete kan man hitta i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (bl.a. artikel 24 och 30), UNESCO:s folk- och skolbiblioteksmanifest,
IFLA:s olika biblioteksmanifest och inte minst i den nya bibliotekslagen som gäller från 1 januari 2014:
4§ – Alla bibliotek i det allmänna biblioteksväsendet (då även skolbibliotek) ska utifrån individens behov erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel för att kunna ta del av information.
5§ – Alla bibliotek i det allmänna biblioteksväsendet (då även skolbibliotek) ska ha särskild uppmärksamhet på de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och på lättläst svenska.
10§ – För skolbibliotek: Elever ska ha tillgång till skolbibliotek, hänvisning till
2 kap 36§ skollagen (2010:800).

I somras skrevs också ett nytt fördrag fram i Marrakesh i samarbete mellan bl.a. WIPO och Daisy Consortium. Ett avtal för att undanröja juridiska hinder för lika tillgång till text för de medläsnedsättning och möjliggöra för delning av material globalt. Hittills har 61 länder som skrivit på fördraget, Sverige är inte ett av dem. EU har dock uttryckt sig positivt till att skriva på. Avtalet innebär att alla länder måste uppdatera sina upphovsrättslagar till att innefatta ett undantag för produktion av material för personer med läsnedsättning (som Sveriges 17§ i Upphovsrättslagen) och att detta material kan levereras utanför landets gränser. Målet: Att alla länder i världen skriver på.

Redovisning av MTM undersökning
Jenny Nilsson från MTM var på plats för att redovisa om den undersökning bland talboksanvändare under 18 år som genomfördes under 2012. Undersökningen genomfördes i 9 fokusgrupper, 8 grupper från Västerbotten, Stockholm, Värmland och Halland samt en grupp via Synskadades Riksförbund. Totalt var det 51 barn i åldern 9-16 som deltog, 30 pojkar och 21 flickor.

Viktigt enligt deltagarna var utbudet och inläsarna, mer inlevelse i inläsningen, och bemötandet på biblioteken. Fler kände dock att det var lite ”fejk” att lyssna på böcker. Hitta till böckerna gjorde de utan problem, bl.a. via sociala medier, reklam, tv och tidskrifter. Men också via föräldrar, vänner, lärare och bibliotekarier.

Rapporten heter Talande böcker och läsande barn och finns att beställa eller ladda hem här: http://www.mtm.se/om_mtm/trycksaker/publikationer/

E-böcker
E-boksmarknaden i Sverige är också på framfart där funktioner som talsyntes, ändra textstorlek och text och bakgrundsfärger m.m. ökar möjligheterna för personer med läsnedsättning att ta del av innehållet. Förlagen skyndar dock långsamt och i Sverige ligger e-boksförsäljningen på ynka ~2% av totalen idag. Uppmuntrande var ändå när Magnus Nytell, chef för Bonniers digitala utgivning, berättade att deras försäljning och utlåning av e-böcker stigit från 0 till 60.000 under de senaste 4 åren (dryga 80% av den siffran står bibliotekslån för). Vidare berättade han om deras 1000-projekt, där de viktigaste böckerna i Bonniers utgivning givits ut som e-böcker under 2012-2013. Där har biblioteken varit en viktig delfinansiär eftersom de titlarna främst lånas ut på biblioteken.

När det gäller utlåning av e-böcker har Sverige även uppmärksammats på engelska The Boksellers blogg Fururebook, för vad de kallar the swedish model: http://www.futurebook.net/content/sweden-leads-way-ebook-lending

Alla filmer och presentationer från konferensen går att finna på www.daisy.mtm.se

20

nov

Igår besökte jag Lena Moser i Skolbiblioteket på Gärdesskolan. Lena håller öppet hela dagarna, möter en strid ström av besökande elever och har fullt upp i största allmänhet. Men hon måste nog ha något hemligt turboaggregat med tanke på att hon ändå hinner med sådana här kreativa grejer:

Den som läser av QR-koden med sin mobil kommer direkt till en liten presentation av boken som Lena spelat in och lagt upp på skolbibliotekets blogg.

Så smart och kul! Okej, lite överkurs för många av oss, men ändå. Tänk vad många olika kreativa sätt att locka till läsning som stadens skolbibliotek kan bjuda på!

/Elin, skolbiblioteksgruppen

14

okt

En ny forskningsantologi Skolbibliotekets roller i förändrade landskap presenterar aktuell forskning med relevans för svenska skolbibliotek. Boken tar upp både forskning om skolbibliotek och andra relevanta ämnen med koppling till skolbibliotek som läsning, litteracitet och informationskompetens. Den ger också en översikt över ”skolbibliotekslandskapet” och vilka olika intressenter som påverkar diskussionen om skolbiblioteken samt diskuterar hur vi kan använda forskningen i vår praktiska verksamhet. 

Mycket intressant läsning för alla med intresse för skolbiblioteket

Redaktörer är Louise Limberg och Anna Hampson Lundh, båda verksamma vid Högskolan i Borås.
Ladda hem den gratis som PDF från KB här
Boken är också utgiven på BTJ förlag.

/Emma

Nyligen besökte skolbibliotekskonsulenterna på Medioteket den Internationella Bokmässan i Botkyrka och fick ta del av att fullmatat program.

Många förlag samt Internationella biblioteket ställde ut litteratur på många språk och det finns gott om information att hämta. Dagen fylldes av intresseväckande och stimulerande seminarier och föreläsningar. Bland annat fick vi lyssna till Daniel Boyacioglu framföra nyskriven poesi samt Qaisar Mahmood berätta om sin bok Jakten på svenskheten . Vi också kännedom om bloggar där det finns tips på barn och ungdomslitteratur på arabiska, Bokstigen och på kinesiska Bokberget.

Litteraturkvällen 2 maj gästades av flera internationelle författare bland annat Janne Teller från Danmark och Ben Okri Nigeria/England.

Du kan få veta mer och få vara med om litteraturkvällen om du går in på Botkyrkas hemsida. Hoppas du blir lika inspirerad som vi.

http://www.botkyrka.se/bibliotekochkultur/Bibliotek/bib

Våra satsningar kommer att öka fortsättningsvis på att stärka det läsfrämjande arbetet med litteratur och medier på många språk via skolbiblioteken och skolbibliotekarierna i Stockholm.

/Maria Ronnås

 

 

 

Låt dig inspireras av vårens Bibmeet! Filmade presentationer om projekt, goda idéer, om stort och smått i skolbiblioteksvärlden hittar du här
Bibmeet är ett samarrangemang, mellan Medioteket vid Stockholms utbildningsförvaltning och Skolbibliotek Öst.
Tack alla som kom, lyssnade och delade med sig!

/Maria

Den 30 maj har skolledare i Stockholms kommunala grundskola möjlighet att delta i en spännande halvdag med fokus på pedagogisk skolbiblioteksverksamhet. Missa inte tillfället att fördjupa er i hur skolbiblioteket kan bli en tydligare integrerad del i skolans arbete för att stärka elevers språkliga och digitala kompetens och vilken nyckelroll skolledningen har i detta.

Under förmiddagen får ni lyssna till:

Edward Jensinger, rektor på Pauli gymnasium i Malmö och en flitig skolbiblioteksdebattör. Han delar med sig av sin syn på hur skolledningens engagemang  kan bidra till att skolbiblioteket utvecklas till en viktig pedagogisk resurs i skolan. Mediateket/Skolbiblioteket på Pauli gymnasium utsågs till årets skolbibliotek 2010.
Läs gärna Edward Jensingers blogg Rektor Edward, där han bland annat skriver om skolbibliotek och IKT.

Sofia Malmberg och Monika Staub Halling, bibliotekarier på Adolf Fredriks musikklasser. De delar med sig av exempel från sin verksamhet där de arbetar kontinuerligt med att integrera informationssökning, källkritik och lässtimulans i den ordinarie undervisningen i samarbete med skolans lärare och IKT-pedagoger.
Tidningen Lära skrev nyligen om deras Digitala boksamtal.

Mediotekets skolbiblioteksgrupp ger en introduktion till hur vi kan stödja skolans utvecklingsarbete. 

Skolbibliotek i världsklass – så höjer vi elevernas resultat

  • Tid: Torsdagen den 30 maj klockan 9.00-12.00
    Inled gärna dagen med kaffe och frukostfralla i skolbiblioteket klockan 8.15.
  • Plats: Adolf Fredriks musikklassers skolbibliotek och aula
  • För vilka? Rektorer, biträdande rektorer i Stockholms kommunala grundskolor, grundskolechefer och verksamhetssekreterare.
    Skolbibliotekspersonal är välkommen i sällskap med någon ur skolledningen. Skolledning/skolbibliotekspersonal på gymnasiet är välkomna i mån av plats.
  • Anmälan senast 26/4: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=59355
  • Kostnadsfritt, finansieras av Grundskoleavdelningen
  • Arrangörer: Medioteket, Stockholms Utbildningsförvaltning och Adolf Fredriks musikklasser.

Mer information finns här.

Varmt välkomna!

Egen nedladdning är en ny tjänst som gör att talbokslåntagare själva kan ladda ned talböcker. Man registrerar sig på sitt bibliotek/skolbibliotek, får inloggningsuppgifter via e-post och laddar ned från vilken uppkopplad dator man vill. Bibliotek/skolbibliotek som har talbokstillstånd kan ansluta sig till tjänsten och registrera låntagare, vilka sedan själva kan ladda ned talböcker.

Innan låntagaren börjar ladda ned, så har hen ett möte med registreraren på sitt bibliotek för att få en demonstration av hur det går till, information om upphovsrättsliga regler, skriva avtal och bli registrerad.

 Egen nedladdning erbjuder elever med läsnedsättning en ny och fantastisk möjlighet att få tillgång till massor av litteratur och att självständigt kunna välja sin läsning! Därför och eftersom tjänsten är knuten till biblioteksverksamheten, ville vi gärna bidra till att bana väg för Egen nedladdning på våra skolor.

 Mellan januari och december 2011 genomförde därför Mediotekets skolbiblioteksgrupp pilotprojektet Egen nedladdning, tillsammans med 15 skolbibliotek i Stockholm.

 Våra mål för projektet var:

  • öka användandet av talböcker bland elever med läsnedsättning genom Egen nedladdning
  • Att genom Egen nedladdning öka antalet elever som använder talböcker.
  • Förenkla skolbibliotekspersonalens arbete med registrering av elever för Egen nedladdning och därmed även den nedladdning av talböcker som sker i biblioteket, eftersom den minskar på sikt.
  • Ge insikt och förankra kunskap om talböcker och Egen nedladdning hos skolbiblioteksansvariga, skolledning och pedagogisk personal på Stockholms skolor.

Läs mer om projektet och deltagarnas erfarenheter i vår projektdokumentation! Där hittar du också  förslag, som kan förenkla skolbibliotekets arbete med Egen nedladdning.

EgenNedladdning_rapport  

/Charlotte & Margareta

 

 

Efter ett år fullspäckat av aktiviteter och firande, lägger sig åter lugnet kring en av våra stora nationalskalder. Samtidigt har årets alla evenemang och projekt skapat fantastiska förutsättningar för att August Strindberg  ska kunna återupplivas varje skolår på många olika sätt.

Medioteket har medverkat rejält i firandet!  Målet för Utbildningsförvaltningens projekt Ett halvt ark papper var att skapa en gemensam läsupplevelse för stadens alla elever med utgångspunkt i Strindbergs kända kortnovell. I  Stockholmskällan har Strindberg ägnats extra uppmärksamhet.

I Skolbiblioteksgruppens projekt Unga möten med August har navet varit skolwikin,  August-2012. Där har lärare, elever och skolbibliotekarier kunnat sprida och dela med sig av sina arbeten och idéer och samtidigt inspireras och lära av andras. Med wikin ville vi belysa ”hela” August Strindberg, utifrån så många ämnen och perspektiv som möjligt. Därför finns sidor som motsvarar de flesta skolämnen.  Det finns litteraturförslag och länkar till andra Strindbergresurser, liksom quiz för att utmana lek- och tävlingslusten.

Strindbergsåret och projekttiden är slut och det är dags att avrunda, summera och redovisa projektet,  som genomförts med Kulturrådets bidrag för läsfrämjande insatser. Förhoppningsvis lever wikin vidare som en enkel databas som skolbibliotek kan använda och förmedla till lärare och elever, när de behöver idéer för hur man kan jobba med Strindberg.

Varmt tack alla lärare som delat med sig av lektionsupplägg och elevredovisningar!  Jättekul med ålderspridningen, från lågstadiet till gymnasiet! Även geografiskt är spridningen härligt stor, med skolor från norr till långt ner i södra Sverige!  Och som om inte det var nog så har vi även skolor i Belgien och på Åland bland de medverkande!

Det är nästan omöjligt att välja ut några, bland alla fina exempel på Strindbergarbeten.  Men ta gärna en titt t ex på konstverken  som skapats av lågstadieelever på Enskedefältets skola i Stockholm eller arbetsuppgifter  och redovisningar  från Stockholmsgymnasiet ISSR. Sågbäcksgymnasiet i Huddinge bjuder på ett fantastiskt kompendium,  Strindbergs smörgåsbord. Eller kika på en filmredovisning från skolan i Bryssel!

Kulturaktörer som museer, teatrar,  informationsdatabaser mflr berättar på egna sidor om sina Strindbergresurser för skolan. Vi är så stolta och glada över det finfina samarbetet med bland annat Dramawebben, Radioteatern, Litteraturbanken, Centrum för lättläst och Liljevalchs – och så Strindbergs  Intima Teater förstås, som inte bara medverkat i wikin, utan som också ställde upp som värd och bjöd på teaterföreställning vid ett välbesökt seminarium om dramatikern Strindberg.

En annan höjdpunkt var när vi presenterade Unga möten med August för utländska kulturjournalister, som bjudits hit av Svenska Institutet. Extra roligt, eftersom vi gjorde det tillsammans med två av våra medverkande gymnasielärare, från ett teoretiskt och ett praktiskt gymnasium. Det blev väldigt uppskattat när de berättade om hur de själva och deras elever tänker och känner när de läser och jobbar med August Strindbergs verk.

Strindberg är död –  Leve Strindberg!  Och leve alla inspirerande, användbara resurser och uppslag som uppfunnits, utvecklats och uppmärksammats under jubileumsåret!

/Charlotte

 

På gång i skolbiblioteket är fortbildningstillfällen för våra skolbibliotek i grundskolan och på gymnasiet. Två gånger per termin träffas vi för att fördjupa oss i ett intressant och aktuellt ämne, ur ett biblioteksperspektiv, exempelvis flerspråkighet, faktaboksläsning eller fria, fiffiga webbresurser. Häromsistens tog vi upp skolbiblioteksmiljön, ett spännande och tacksamt område att dyka ner i och belysa! Skolbiblioteksrummet som viktig lärandemiljö, både objektivt (storlek, läge osv) och subjektivt (individers eller gruppers upplevelser) är förstås värt att utforma så att det stimulerar och tilltalar eleverna!

Att köpa ny,  läcker inredning är kanske inte möjligt. Desto bättre då, att det finns en hel del man kan ändra och förnya, utan att det kostar. Det gäller mest att bestämma sig för att se på sitt fysiska skolbibliotek med nya ögon och helst med användarnas blick!

Exempel på vad man kan förbättra rätt enkelt är:

  • Bibliotekets entré: Hur ser dörren och väggen ut? Inbjudande och informativ, eller tråkig och anonym?
  • Möblering och inredning: Är biblioteket möblerat på bästa och trevligast möjliga sätt utifrån förutsättningarna? För att locka till och prioritera vissa aktiviteter? För olika lärstilar? Är det utformat för olika medier och för skyltning? Är det tillgängligt och överskådligt?  Trivsamt och ergonomiskt?
  • Ljus och belysning är viktig! Går det att komplettera basljuset med punkt- och stämningsbelysning för att göra rummet mer levande och intressant? Hur används fönsterljuset?
  • Färger har också stor betydelse för hur vi upplever och använder ett rum. Finns det möjlighet/anledning att måla några ytor i biblioteket?
  • Ljudmiljön påverkar hur man uppfattar vad andra säger. Kan ljudklimatet förbättras med t ex någon textil på väggen? Kanske stimulerande musik eller naturljud ibland?
  • Lukter eller dofter? Dofter har stor inverkan på atmosfär och sinnesstämning. Luktar det illa av gamla,  smutsiga böcker eller annat? Doftar det gott från ditt nybryggt te eller kaffe?
  • Känsel: Många elever behöver något att röra vid! Det kan vara stolens klädsel, trästubbar eller andra föremål som stimulerar sinnena via händerna….
  • Klimat: En lagom och behaglig temperatur är bra för koncentrationen.
  • Karaktären i ett rum kan handla om att ta vara på man har. Gör något av det som är speciellt, snedväggen, vrån eller trappan! Kanske tillföra något oväntat och överraskande?

En god skolbiblioteksmiljö ska återspegla stämningen av allt man kan göra där och ha en atmosfär av kunskapsverkstad, laboratotium eller ateljé, snarare än kontor – menar arkitekten Inger Mette Kirkebyi Refleksioner over skolebibliotekets arkitektur.

Men  framtidens skolbibliotek – hur ska det se ut? Tänk utformning för ett förändrat pedagogiskt arbetssätt, kopplat till den digitala utvecklingen med mobila enheter, e-böcker, talböcker, projektorer och interaktiva tavlor. Att det fungerar med de verktyg och resurser som elever använder och behöver och vävs ihop med skolans kunskapsmål.  Några av de nya, betydelsefulla aspekterna för hur man utformar ett skolbibliotek är:

  • Flexibilitet för ett öppet och föränderligt lärutrymme, som kan användas på många sätt och är anpassat till modern teknik.
  • Böckerna (de fysiska) är fortfarande så viktiga i skolbiblioteket! Men fokus på hyllmetrar och antal böcker behöver säkerligen snart flyttas mot hur den tryckta samlingen förstärker och förbättrar utbudet av digitala resurser.

/Charlotte

”Läget i landet är minst sagt ojämnt” står det i inlägget Skolbibliotek – himmel och helvete på Kb:s Bibliotekssamverkan. Och läs gärna hela inlägget, för även om det finns mycket att sucka över när det gäller elevers tillgång till skolbibliotek så finns det också mycket att låta sig inspireras av. Flera goda exempel listas!

Även Skolinspektionen konstaterar de stora skillnaderna mellan skolor efter en granskning av läsundervisningen i årskurs 7-9.  I den mycket läsvärda  rapporten skriver man bland annat att där det finns skolbibliotek och skolbibliotekarier har de en stor betydelse för elevernas lärande.  Men obs! det krävs något mer för att skolbiblioteket ska göra skillnad. Här är ett citat från rapporten:

”En annan aspekt som framkommer är att skolbibliotekarier har aktuell kunskap och kompetens om litteratur. Detta är viktiga aspekter eftersom forskningen visat att användningen av flera och varierande källor påverkar kvaliteten på elevernas lärande. Men om skolbibliotekets betydelse för elevers läsning stannar vid ett passivt förmedlande av resurser minskar skolbibliotekets betydelse för elevers läsutveckling.” 

Så, återigen alltså: alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek. Och: om man vågar satsa kan det bli riktigt bra!

/Ingalill

 

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Kategorier