Visar inlägg med tagg:

31

jan

E-böcker och skolbibliotek

Postad av Jenny

E-böcker och e-boksanvändande har vi skrivit om tidigare här på bloggen. Senast hösten 2021 med anledning av att vi lanserade att via Cirkulationsbiblioteket erbjuda de äldre eleverna i staden tillgång till e-böcker:

Testa en e-bok i höst – Skolbiblioteksbloggen

Men hur vanligt är det egentligen med e-böcker på skolbibliotek? Enligt statistik från Kungliga biblioteket anger ca 50 gymnasieskolor i Sverige att de erbjuder e-böcker via skolbiblioteket. Samtidigt uppger landets största e-boksleverantör, Axiell Media, att de hade avtal med ca 150 skolor och kommuner i slutet av 2022. Så det är svårt att veta hur många skolor som egentligen arbetar med e-böcker. Men även om siffrorna saknar samstämmighet är det tydligt att det är få av landets 1284 gymnasieskolor som erbjuder e-bokslån. Man kan fundera över hur det kommer sig då kommersiella e-bokstjänster samtidigt ökar i användning? Även lånen av e-böcker på folkbiblioteken ökar (om än lite) från år till år. Troligen beror den låga e-boksanvändningen i skolan på att marknaden för e-böcker på bibliotek generellt är snårig och oberäknelig.

Ibland kan det uppstå viss begreppsförvirring kring vad man menar med ”e-bok”. Inom forskningen så pratar man till exempel om ”digitala böcker” som ett samlingsbegrepp för både e-böcker med text och ljudböcker. Men i det här blogginlägget menar vi både e-böcker med text och e-ljudböcker när vi skriver ”e-bok” och vi räknar lyssnade som en form av läsning. 

Tryckta böcker och digitala böcker kompletterar varandra

I en doktorsavhandling från 2022 om läsandet av ljudböcker, Sound reading – exploring  and conceptualising audiobook practices among young adults, fastslås att många av de unga som tecknat abonnemang på någon kommersiell ljudbokstjänst lyssnar mycket och ofta på böckerna. Resultatet motsäger de siffror som säger att läsandet går ner i åldersgruppen. Respondenterna utnyttjar tid som till exempel transport till skolan eller när man sminkar sig för att lyssna på böcker. Boklyssnandet blir en del av en rutin. Författaren till avhandlingen menar också att de tryckta böckerna och e-böckerna kompletterar varandra på så sätt att många väljer en e-bok när det inte är möjligt att läsa en tryckt bok. Det ena sättet att läsa utesluter inte det andra.

I en artikel i tidningen LÄRA där elever, lärare och skolbibliotekarie intervjuas lyfts både för- och nackdelar med e-böckerna. Det betonas att e-böcker inte ska ses som en ersättning för tryckta böcker utan som ett komplement. Särskilt när alla i en klass ska läsa samma bok. Om båda formaten erbjuds kan eleverna välja det format som passar dem bäst. Då många ungdomsböcker snabbt kan kännas daterade är e-boken ett mer kostnadseffektivt alternativ än att köpa in fysiska klassuppsättningar, när det kommer till mer dagsaktuella titlar. Det stora hindret för e-boksläsandet som framkommer är dock att tekniken upplevs som krånglig och osäker.

”E-boken är ett bra komplement” | Pedagog Stockholm

Såhär gör vi i Stockholm

Trots att vi i Stockholm har kunnat erbjuda e-böcker för högstadiet och gymnasiet under några år nu så har utlånen hållit sig på ganska låga nivåer. En av anledningarna är att många upplever krånglande teknik som alltför problematisk. För att, förhoppningsvis, avhjälpa det hindret använder vi oss numer av samma lösning som många folkbibliotek, appen Biblio. En stor fördel med appen är att man där slipper logga in med Adobe ID. Det räcker med lånekortsnummer och PIN-kod (samma som till skolbiblioteket) så är böckerna tillgängliga och man läser dem direkt i sin telefon eller på sin surfplatta. Vi hoppas att detta ska visa sig vara en smidig lösning men det återstår att se. Ett visst aber med Biblio är att böckerna inte alltid visas under den kategori man skulle önska, beroende på att kategoriseringen bygger helt på förlagens metadata. Men nya lösningar på det är eventuellt på gång.

Samtliga e-böcker som finns i boksbeståndet är utvalda av Cirkulationsbibliotekets bibliotekarier. Nytt på den fronten är att vi från och med nu lägger till även e-ljudböcker i vårt bestånd. Det finns också stora möjligheter för lärare och skolbibliotekspersonal att önska titlar att lägga till.

På Cirkulationsbibliotekets blogg kan du läsa mer om hur det går till att låna e-böcker för högstadiet och gymnasiet i Stockholms stad:

E-böcker via Cirkulationsbiblioteket – Cirkbloggen

/Sebastian och Jenny

25

jan

Fira Modersmålsdagen 21 februari

Postad av Jenny

Den internationella modersmålsdagen infaller den 21:a februari och har firats runt om i världen sedan den instiftades av Unesco 1999. Syftet med att inrätta en särskild dag för modersmål var att uppmärksamma och att främja språklig mångfald. Rätten att utveckla och använda sitt eller alla sina språk har vi i Sverige genom vår språklag. Det gäller svenska språket, men också minoritetsspråken, svenskt teckenspråk eller något av alla de övriga språk som talas här. Och det är verkligen många språk det handlar om, man räknar med cirka 200 talade språk i Sverige!

Läs gärna mer om dagen på:

Internationella modersmålsdagen – Institutet för språk och folkminnen

I Stockholms kommunala skolor undervisas elever i 77 olika modersmål. Under vecka 8 då modersmålsdagen inträffar kommer modersmålslärare att hålla öppna lektioner som kan besökas av intresserade lärare och elever och annan personal på skolan. Passa på att uppmärksamma modersmål och språk också i skolbiblioteket! Det finns enkla aktiviteter du kan ordna och kanske går det att hitta ett gott samarbete med modersmålslärare för att fira modersmålsdagen och göra den lite extra festlig.

Tips på vad du som arbetar i skolbiblioteket kan göra:

  • Låna in böcker från Mångspråksbiblioteket (om du inte redan har gjort det!) eller använd de du har. Skylta fint med dem – kanske efter ett tema, en författare på många olika språk eller liknande.
  • Aktivera eleverna att göra en enkel utställning. Det kan vara ett ord som t.ex välkommen eller en hälsningsfras och alla som vill får skriva och sätta upp. Kanske har elever gjort något i modersmålsundervisningen som kan ställas ut? Kontakta modersmålslärare och se om ni kan ordna något gemensamt.
  • Högläsning på modersmål. Kanske kan äldre elever engageras att läsa högt för yngre elever? Gör ett schema och bjud in!
  • Tipspromenad: Gissa språket-tävling, andra språkfrågor, använd till exempel: Europeiska språkdagen > Language Facts 
    Här finns roliga fakta om språk, språkquiz, roliga uttryck på olika språk, om vilka språk vissa kändisar kan och mycket mer.
  • Upptäck de små vikbara böckerna som finns att skriva ut, roligt bokpyssel: Tiny Books En Tiny book består av en A4-sida som ska vikas ihop på ett särskilt sätt (instruktion finns på webbsidan) och så får man små mini-böcker. De finns på drygt 10 olika språk, däribland ukrainska.

Digitala böcker på flera språk

Passa på att göra reklam för Världens bibliotek och andra digitala resurser för läsning på modersmål. Här finns informationsmaterial som går att skriva ut:

Världens bibliotek – kommunikationsmaterial

Bläddra är en app med böcker på de nationella minoritetsspråken. Bilder och pdf:er med information om appen finns att ladda ner:

Bläddra – Kungliga biblioteket

Storyweaver är ett digitalt bibliotek med böcker som är fritt tillgängliga. Här hittar du massor av illustrerade berättelser på många olika språk. Det går att läsa direkt på skärmen men du kan också skapa ett konto och ladda ner böcker:

StoryWeaver

Alla ni som på något sätt uppmärksammar modersmålsdagen är hjärtligt välkomna att skriva och berätta för oss om aktiviteter, samarbeten och förstås om vad eleverna själva har för tankar om modersmålsdagen.

/Ingalill

21

okt

Sitting Drama – en lustfylld metod

Postad av Jenny

Ni har säkert alla någon gång blivit uppslukad av en berättelse men önskat få höra mer eller lämnats kvar med många frågor. Tänk då om du hade kunnat få prata med karaktärerna och ställa frågor? Och vet du vad, det kan du få göra – genom den läsfrämjande metoden Sitting drama.

Förra veckan sågs vi, ett antal skolbibliotekarier, lärare och konsulenter på Medioteket för att pröva på Sittning Drama utifrån en novell vi alla läst i förväg. Två av deltagarna levde sig in i och gestaltade de två huvudkaraktärerna i novellen ”Råttornas palats” av Rebecka Åhlund. Resten av deltagarna ställde frågor till huvudpersonerna. Vid detta tillfälle tog vi några minuter i början till att läsa om novellen samt fortsätta fundera ut frågor. När man genomför metoden tillsammans med elever kan man be att de förbereder frågor innan själva tillfället eller att de gör det gemensamt i grupper. Det är dock alltid bra att läsa om texten precis innan så den är färskt i minnet. Efter ett tag bytte våra deltagare plats och det gavs möjlighet till nya tolkningar. Stämningen i rummet var tät och otroligt koncentrerad och vi fick en fin stund tillsammans, en och annan deltagare hade till och med en tår i ögonvrån.

I Sitting Drama blir eleverna en del av berättelsen. Genom att leva sig in i och ikläda sig rollen av några av karaktärerna i den gemensamma text som de läst så blir berättelsen mer levande och intressant.  I och med att eleverna också tolkar texten utifrån sina egna erfarenheter kan tolkningarna bli olika. Det bidrar i sin tur till att eleverna får se berättelsen utifrån flera synvinklar. Har de tur kan de få en riktig aha-upplevelse innan de går ut från klassrummet!

Metoden är lustfylld och rolig samt utrymmesmässigt enkel att få till i klassrummet eller i skolbiblioteket. Det är ett annorlunda sätt att gemensamt bearbeta en berättelse som gör att både den och karaktärerna stannar kvar hos en länge.
Väl värd att prova på!

Vill du läsa mer om metoden kan du göra bland annat göra det det på Lektionsbanken och på Svensklärarföreningen

 

/Maria & Magdalena

17

okt

Läslovet 2022 närmar sig

Postad av Jenny

Vecka 44 är det dags för läslov. Spänning är årets huvudtema men även förra årets tema idrott och läsning fortsätter som tema i år. Funderar du på vad du kan hitta på före, under och efter lovet i ditt skolbibliotek? Här kommer några tips.

 

31

aug

Mångspråksbiblioteket kan utses till Årets bibliotek!

Postad av Jenny

Årets bibliotek är en utmärkelse som fackförbundet DIK har delat ut sedan 1986. Mångspråksbiblioteket nominerades i våras och i dagarna blev det officiellt att vi är ett av fem utvalda bibliotek som kan få priset. Så roligt! När juryn har besökt samtliga fem kommer de att välja ut tre finalister och sedan inbjuds allmänheten att vara med och rösta. Vilket bibliotek som vinner priset avslöjas under en prisutdelning på Bokmässan.

Medan vi nu väntar och fortfarande inte vet ifall Mångspråksbiblioteket går vidare vill vi passa på att glädjas över den extra uppmärksamheten. Sedan några år har tävlingen Årets bibliotek ett särskilt tema som ska synliggöra en aktuell utmaning eller frågeställning inom biblioteksvärlden och årets tema är inkludering. Den stora utmaningen att på skolbiblioteket kunna erbjuda elever litteratur på deras modersmål kan mötas med den gemensamma resurs som Mångspråksbiblioteket är. Med dess hjälp kan ALLA elever som vill läsa på sitt modersmål låna böcker och utveckla sitt språk och sin identitet genom läsning.

Jurymedlemmarna som besökte oss förra veckan fick ta del av en kort presentation, de fick tillfälle att ställa frågor och de fick en liten rundvandring. Vi hoppas att det framgick ordentligt vilken omfattande och uppskattad resurs Mångspråksbiblioteket är! Att ta reda på vilka språk som talas på skolan och att beställa böcker är inte svårt men vi påminde om hur otroligt viktigt det är att det finns en skolbibliotekarie som har ordentligt med tid för alla elevers olika behov och önskningar. Vi är extra glada över att vi hade med en skolbibliotekarie vid juryns besök som kunde framföra skolbibliotekens perspektiv.

Verksamhet som bidrar till inkludering av flerspråkiga elever är Mångspråksbibliotekets mål och tillsammans med välfungerande skolbibliotek når vi dit. Nu håller vi tummarna för att juryn och andra tycker detta är viktigt!

Följ oss på Instagram: @mangspraksbibl

Läs mer om utmärkelsen: Årets bibliotek | Fackförbundet DIK

Läs om vad vi skrev om Mångspråksbiblioteket här på skolbiblioteksbloggen när det startade 2015:

Har du upptäckt Mångspråksbiblioteket? – Skolbiblioteksbloggen

/Ingalill och Piret

20

maj

Nationella biblioteksstatistiken 2021

Postad av Jenny

Kungliga biblioteket (KB) sammanställer via enkäter statistik över landets alla bibliotek varje år. Nu är sammanställningen över förra året klar och du kan läsa mer samt ladda ner hela rapporten KBs webbplats.

Bibli­o­teks­sta­tisti­ken 2021: Fler aktiviteter under pandemins andra år – Kungliga biblioteket

De har skett en viss ökning av elever som har tillgång till bemannade skolbibliotek sedan föregående år. Totalt går minst 563 000 elever i grund- och gymnasieskolor med tillgång till något av de 881 enskilda skolbibliotek som har minst en halvtidsbemanning. Det är cirka 30 000 fler elever än 2020. Sammantaget med de  integrerade folk- och skolbibliotek som finns i landet så är det 46 % av eleverna  som hade tillgång till skolbibliotek med minst halvtidsbemanning (2020 var siffran 45 %).

Annat som går att läsa i rapporten är bland annat att:

  • enskilda skolbibliotek i genomsnitt har ett 30-tal sittplatser
  • den genomsnittliga golvytan är 170 kvadratmeter
  • skolbiblioteken har i genomsnitt 22 medier per elev
  • medelvärdet för kostnad per elev av fysiska medier uppgår till 95 kronor
  • skolbiblioteken har i medeltal öppet 30 timmar per vecka

/Jenny

13

apr

Världsboksdagen 2022

Postad av Jenny

Världsboksdagen firas varje år 23 april. I år infaller själva dagen på en lördag men varför inte fira hela veckan före eller efter? Det är väl boken värd :-).

Vad kan du då hitta på i skolbiblioteket? Många bra idéer är värda att återanvändas och vi har flera gånger tidigare här på skolbiblioteksbloggen skrivit om vad man kan göra i skolbiblioteket för att uppmärksamma världsboksdagen. De inläggen hittar du här:

Sökning Världsboksdagen på skolbiblioteksbloggen

Men året 2022 är inte likt de andra åren på så sätt att vi på våra skolor tar emot många barn på flykt från kriget i Ukraina. Med anledning av detta vill jag tipsa extra om silent books (även dessa har vi skrivit om flertalet gånger förut i olika sammanhang: Sökning silent books på skolbiblioteksbloggen).

Silent books

Men silent books menas böcker som är helt  bildbaserade och saknar text. Silent books ger stor frihet kring samtal om böckerna, på det språk som passar bäst. När berättelsen blir tolkad utan tillgänglig text aktiveras fantasin. Det finns inget rätt eller fel. Arbetet med silent books öppnar för många möjligheter till språkutveckling. Böckerna skapar ett aktivt förhållningssätt – läsaren inspireras till att själv berätta och ta över författarrösten. De/den som läser blir medskapare.

Ett tips hur du kan inleda just kring silent books är att: Välj en bok, sitt tillsammans, visa varje sida. Du behöver inte säga något. Var öppen för vad deltagarna säger, låt dem säga det som behövs. Låt dig överraskas av den närvaro och koncentration som kan uppstå. När boken är slut, be om ett ord som säger något om boken. Ibland lämnar stunden efter sig en känsla av lugn och ro samtidigt som den är konkret och förankrad i upplevelsen.

IBBY, International Board on Books for Young People, arbetade med och skrev om silent books 2015, i syfte är att utveckla metoder för arbete med textlösa bilderböcker i samverkan mellan folkbibliotek och flyktingförläggningar. Bland annat från denna handbok som vi varmt rekommenderar (som tipset ovan är hämtad ifrån):

Handbok silent books, IBBY (länk till dropbox)

/Jenny

7

apr

Enbacksskolan i Tensta har ett skolbibliotek i världsklass

Postad av Jenny

Fantastiskt roligt att återigen få gratulera Enbacksskolan till erkännandet ”Skolbibliotek i världsklass” Utmärkelsen delar fackförbundet DIK ut för tionde året i rad.

Enbacksskolan, skolbibliotekarien, eleverna, pedagogerna och skolledningen får priset för att biblioteket och verksamheten där är så väl integrerat i undervisningen och i skolans kvalitetsarbete. Läs mer om utmärkelsen och om kriterierna här

När jag frågar skolbibliotekarien om varför Enbacksskolan och skolbiblioteket där tilldelats priset svarar hon:

”Skolbiblioteksverksamheten är nu stabil på skolan. Vi har en arbetsplan som utvärderas och ändras lite grand varje år men grundstrukturen för samverkan mellan bibliotekarie och lärare respektive fritidshemspersonal är klar.

Ett av skolans prioriterade mål är att utveckla elevernas läsförståelse, särskilt av sakprosa, och därför är läsningen fokus för skolbiblioteksverksamheten. MIK-delen finns med integrerat med arbetet runt läsning och böcker, och genom några enstaka fristående projekt till exempel med Wikimini.”

Läs mer om skolbibliotekariens arbete på Enbacksskolan här:

Bloggen Vad gör de i biblioteket? | Pedagog Stockholm

/Maria

15

mar

Perspektiv på delaktighet i skolbiblioteket

Postad av Jenny

Delaktighet är ett centralt begrepp i skolan och inte minst i skolbiblioteksverksamheten. Men begreppet går att tolka på många olika sätt och är kanske mer komplext än man först tänker sig. På Pedagog Stockholm finns en sida som tar upp flera aspekter av delaktighet i förhållande till just skolbibliotek.

Elevers delaktighet i skolbiblioteksverksamheten (pedagog.stockholm)

I Stockholm stads skolbiblioteksplan lyfts delaktighet/inflytande i bland annat dessa två meningar:

Barn och unga behöver kunna omvandla information till kunskap för att bli delaktiga i ett demokratiskt samhälle.

Barn och unga upplever biblioteken som trygga och har inflytande över bibliotekens innehåll. Kultur för, med och av barn och unga ges utrymme.

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har gett ut en skrift som heter Delaktighet – ett arbetssätt i skolan som ger ytterligare perspektiv på delaktighet och därför vill jag lyfta den särskilt här på skolbiblioteksbloggen. Modellen som beskrivs i skriften bygger på ett kontextuellt sätt att undersöka, förstå och utveckla elevers lärmiljö. Lärmiljön för elever med funktionsnedsättning är i fokus, men modellen är relevant för alla elever. Modellen är heller inte begränsat till att bara gälla skolan utan fungerar lika bra att applicera på andra verksamheter.

Sex aspekter av delaktighet

För att täcka in delaktighetens komplexitet har begreppet delats upp i sex olika aspekter. Alla aspekter hänger samman och påverkar varandra och alla sex är viktiga. Jag tror att de är en bra grund att utgå ifrån för att reflektera kring delaktigheten för alla elever i skolbiblioteket. Nedan kan du läsa lite kort om vad varje aspekt innebär samt, i kursiv text, ett försök att relatera dem till en skolbibliotekskontext.

1. Tillhörighet

Tillhörighet handlar om rätten att få ingå i ett sammanhang. För skolbibliotekets del kan det handla om att alla ska känna sig välkomna och känna att skolbibliotekslokalen är en plats för dem. Kanske få sätta sitt tumavtryck på en tavla som sitter uppe eller på annat sätt få möjlighet att lämna spår i rummet? Eller att få syn på att skolbiblioteket har böcker på just MITT språk. 

2. Tillgänglighet

Tillgänglighet handlar här om tre olika delar: fysisk tillgänglighet, tillgängligt meningssammanhang – att förstå meningen med det som sägs, det som händer och syftet med en aktivitet samt tillgängligt sociokommunikativt samspel – att språk, koder och regler behöver vara förståeliga för alla. Här behöver man tänka på att skolbiblioteket ska vara både fysiskt och kognitivt tillgängligt för alla elever. Vi har förut skrivit om vikten av kognitiv tillgänglighet här på skolbiblioteksbloggen: 

Bibblan Funkar – handledning för bibliotek om kognitiv tillgänglighet

3. Samhandling

Med begreppet samhandling menas att man gör något tillsammans. Samhandling betyder inte att de som deltar i en aktivitet gör samma sak, man kan bidra på olika sätt och i olika stor omfattning. Ur ett skolbiblioteksperspektiv blir det viktigt att under aktiviteter i skolbiblioteket säkerställa att alla elever kan delta på något sätt så att ingen känner sig utestängd även om hen inte kan göra exakt samma sak som andra.

4. Erkännande

Erkännande handlar om hur omgivningen ser på individens närvaro i aktiviteten. Ses eleven av de andra som någon som tillför något? Här kan vi till exempel undvika att någon känner sig utanför och bortvald genom att som vuxen alltid vara den som delar in eleverna i grupper och inte låta dem själva välja.

5. Engagemang

Med engagemang fokuserar man på en egenupplevd aspekt av delaktighet. Engagemang går inte att avkräva någon annan. Det är avgörande hur elevens engagemang möts av andra för att det ska leva vidare och inte dö ut. Skolbiblioteket kan uppmuntra engagemang och bekräfta det genom att försöka få tag på exempelvis böcker om truckar om det är just det som väcker engagemanget.

6. Autonomi

Autonomi handlar om den enskildes möjlighet att bestämma över sitt handlande och ha inflytande över vad man gör, hur man gör det och tillsammans med vilka (allt inom skolans ramar av regler och krav). Här kan vi i skolbiblioteket verka för att det finns något att ha enskilt bestämmande om, till exempel att det finns anpassad litteratur att låna i skolbiblioteket så att alla kan hitta något som passar dem. 

Genom att vända och vrida på begreppet delaktighet och reflektera över vår egen verksamhet kan vi förhoppningsvis komma lite längre i vårt arbete att göra alla elever delaktiga i skolbiblioteksverksamheten och förhoppningsvis i förlängningen även i ett demokratiskt samhälle. Eller som Torgny Lindgren uttrycker det i detta citat som avslutar SPSMs skrift:

I delaktighet uppstår vår tillvaro. Genom att göra oss delaktiga av varandras liv skapar vi oss själva. Utan delaktighet finns vi inte till.

/Jenny

 

8

dec

Desinformation och hotet mot demokratin – skolbiblioteket kan spela roll!

Postad av Jenny

Innehållet i det här blogginlägget är en hopslagning av flera föreläsningar och artiklar. På grund av Schrems II och det som följt i kölvattnet av den domen (som du säkert läst om) får vi tråkigt nog inte publicera personuppgifter här på skolbiblioteksbloggen. Men om du följer länkarna längst ner i inlägget kan du se namnen på dem vars tankar och ord ligger till grund för det jag skriver om.

Demokratin utmanas

Vi har under ett par år sett en global tillbakagång för demokratin i världen. Det är en skrämmande utveckling och enligt flera experter står demokratin inför ett viktigt vägval just nu. Sociala medier spelar en stor  och tung roll genom bland annat desinformationskampanjer med syfte att skapa konflikter och underminera demokratin. Tendenserna syns i hela världen och även i stabila demokratier som Sverige behöver vi idag försvara oss gentemot vilseledande information.

Kanske tänker vi att det som har hänt i andra länder, där autoritära krafter tagit makten, inte kan hända i Sverige där vi har en så stabil demokrati?  Men då ska vi hålla i minnet att demokratier är skapade av människor och människor är styrda av känslor. Vi blir manipulerade känslomässigt i bland annat sociala medier och tänker då inte rationellt och att skilja mellan äkta och falska nyheter är svårt. Svårigheten i att skilja trovärdig information från vilseledande sådan gäller alla, från professorer på elituniversitet till grundskoleelever.

Om mänskligheten ska kunna tackla svåra komplexa frågor som klimatkrisen och coronaviruset är det viktigt att vi har en gemensam världsbild som utgångspunkt. Om våra världsbilder slits isär av exempelvis ”vi och dom”-retorik blir det svårt att hitta strategier för att bekämpa hoten. Även när det gäller att förstärka olika världsbilder spelar sociala medier en stor roll. När konspirationsteorier, kunskapsmotstånd och känsloladdad retorik tar över riskerar demokratin att försvagas och på sikt gå under. För att försvara demokratin blir det därför viktigt att vi kan hantera våra nyhetsflöden på ett sätt som gör att vi håller oss informerade och inte är felinformerade. Skoliblioteken kan här spela en väldigt viktig roll!

Vad kan vi göra i skolbiblioteket?

Det finns tyvärr ingen snabb och enkel lösning på problemet med digital desinformation. Men det finns olika saker vi kan göra i skolbiblioteket för att ge eleverna motståndskraft. Här kommer några tips.

Att jobba med källkritik är viktigt men lika viktigt är också att veta var bra information finns och vilka källor man kan lita på. Med andra ord källtillit. Därför är det bra om undervisning i olika ämnen visar på var bra informationen finns i just det ämnet, vem man kan lita på. Att ha ett nyhetsflöde som går att lita på är en bra grund för att kunna upptäcka när något inte verkar stämma.

En av författarna till boken Därför Demokrati: Om kunskapen och folkstyret tipsade, på en föreläsning anordnad av Lärarförbundet, om saker skolan kan göra. För det första; ge inte intrycket att det finns två lika rimliga sidor där det välgrundade ställs mot det helt ogrundade (tex ha inte debatt om huruvida förintelsen ägde rum, för det vet vi att den gjorde).

För det andra, lär eleverna:

  • vad som kännetecknar ett gott argument (dvs något med sanna premisser som ger stöd för slutsatsen).
  • att undvika tankefällor och retoriska knep – förklara varför personangrepp inte är acceptabelt.
  • ödmjukhet: Vi kan ha fel!
  • att skilja på fakta och värderingar.
  • källtillit, inte bara källkritik.
  • Göra faktakontroller. (Men det räcker inte att falskstämpla utan vi måste också ge det rätta svaret och förklara varför det är rätt).

Prebunking och debunking

Undervisning som ”vaccinerar” (prebunking) mot desinformation och lär ut vetenskapligt baserade strategier för faktagranskning (debunking) är en bra början för att motverka desinformation, enligt forskare. Exempel på prebunking är spelet Bad News Games där den som spelar själv får agera manipulatör och försöka hitta olika strategier för att manipulera människor på nätet. Att genom spel få leka med olika former av desinformation kan ge en förbättrad motståndskraft emot just detta. Andra spel som berör ämnet är Breaking Harmony Square som går ut på att försöka splittra invånarna i en stad och Go Viral som handlar om desinformation kopplat till coronapandemin. De båda senare spelen finns på engelska och några andra språk (ej svenska).

Bad News (badnewsgame.se)

Harmony Square (harmonysquare.game)

Play GO VIRAL! | Stop Covid-19 misinformation spreading (goviralgame.com)

Exempel på debunking är att ge eleverna strategier och verktyg för att kunna tänka som en faktagranskare. Att kunna lämna en sida med tveksam information och göra text- och bildsökningar med olika digitala verktyg är en viktig förmåga att lära ut. Det går idag inte att med blotta ögat se vad som är äkta eller manipulerat om det är välgjort. Det krävs istället ett kritiskt tänkande i kombination med tekniska färdigheter för att dubbelkolla informationen.

Nyhetsvärderaren är ett praktiskt exempel där eleverna genom självtest med inbyggd feedback lär sig att bedöma informationens trovärdighet.

Att värdera nyheter (nyhetsvarderaren.se)

Vi behöver göra allt i vår makt för att värna demokratin och vända den negativa utvecklingen och vi kan bidra. Som nobels fredspristagare avslutade på en föreläsning under internetdagarna:

What we do matters, what you do matters!

Läs mer

Bildning och utbildning emot desinformation – Digiteket

Sociala medier – hot mot demokratin och psykisk hälsa – Biblioteksbladet

 ”Våldet online stannar inte online”  – Internetstiftelsen

/Jenny

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Senaste inläggen

Arkiv

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Kategorier