Visar inlägg med tagg:

iflaVad sker egentligen just nu internationellt inom skolbiblioteksområdet? Svensk Biblioteksförenings expertnätverk för skolbibliotek bjöd i början av april in till en nätverksträff där representanter för IFLA:s (The International Federation of Library Associations and Institutions) skolbibliotekssektion berättade om sitt arbete med IFLA:s riktlinjer för skolbibliotek, för att ge oss deltagare en möjlighet att få ta del av vad som är på gång internationellt.

Dagen började med vi fick en kort genomgång av IFLA:s riktlinjer för skolbibliotek. Arbetet med att revidera 2002 års riktlinjer, började med en workshop i Singapore 2013 och målet är att ha en färdig version till augusti i år. Det är en pågående process som innebär att skolbiblioteksanställda runt om i världen involveras i arbetet för att på så sätt komma fram till gemensamma riktlinjer. IFLA:s representanter underströk att trots att vi alla arbetar mot några gemensamma mål, så måste man samtidigt se på i vilken kontext ett skolbibliotek befinner sig i. IFLA menar att dessa riktlinjer bör ses som självdiagnosticerande verktyg som kan användas för att se på sin egen verksamhet; hur långt har jag/vi kommit? Vad behöver jag/vi för att komma vidare?

En stor förändring är att eleverna inte längre enbart är konsumenter av information utan också skapare avunesco information. Det gör att skolbiblioteken måste hänga med i den utvecklingen för att kunna stötta eleverna i deras kunskapsutveckling. Man har dock enats om att Skolbiblioteksmanifestet, antaget av Unesco år 2000, fortfarande är gällande och det som IFLA:s riktlinjer utgår ifrån.

Nätverksträffen fortsatte med att vi delades in i mindre grupper för att i varje grupp diskutera ett av kapitlen i riktlinjerna. Den IFLA representant som var ansvarig för kapitlet visade sin presentation och en lista på arbetsmaterial för att kunna få feedback av oss deltagare. Diskussionerna blev många och det blev tydligt att förutsättningarna och förståelse för skolbibliotekens kringliggande faktorer kan se väldigt olika ut beroende på i vilket land man befinner sig. Alla var dock eniga om hur värdefullt ett välfungerande skolbibliotek är för att stötta eleverna i deras kunskapsutveckling. När väl riktlinjerna är på plats kommer de att vara ett bra verktyg i skolbiblioteksutvecklingen.

Här kan du läsa mer om Unescos skolbiblioteksmanifest: http://www.unesco.se/?infomat=unescos-folkbiblioteks-och-skolbiblioteksmanifest

IFLA:s riktlinjer för skolbibliotek finns att ladda ner på svenska: https://www.ifla.org/files/assets/school-libraries-resource-centers/publications/ifla-school-library-guidelines-sv.pdf

/Anja Sahlstedt och Maria Ronnås

Skolbibliotekarierna-reklam

I måndags startade ett stafettkonto där olika skolbibliotekarier runt om i Sverige dokumenterar sin verksamhet. Inläggen publiceras på Instagram, facebook och twitter.

En vecka i taget berättar skolbibliotekarier verksamma runt om i Sverige om vad som händer på just deras bibliotek. Vecka 8 är det Lena Moser, skolbibliotekarie på Gärdesskolorna f-9 i Stockholm, som berättar om sin verksamhet. ”Bästa sättet att få upp intresset för en bok är om en elev tipsar sina kompisar. Näst bästa sättet är att visa boken med framsidan framåt. I ett litet och trångt skolbibliotek gäller det att hitta ytor där böcker kan skyltas”, skriver hon i ett av sina första inlägg.
Med anledning av firandet av den Internationella Modersmålsdagen rapporterar hon följande; ”I Stockholms utbildningsförvaltning har vi tillgång till mångspråksbiblioteket. Vi skolbibblor ute på skolorna beställer böcker efter språk och ålder på eleverna och vips kommer det lådor med finfina böcker som vi får ha i 3 månader, lägger in tillfälligt i katalogen och lånar ut som vanligt. Riktigt bra system som rekommenderas till alla kommuner.”

Så passa på att få inblick i olika skolbiblioteksverksamheter genom att följa stafettkontot! Och gilla och puffa och sprid så att fler får möjligheten att ta del av det.

/Anja Sahlstedt

Muggar med popcorn och salta pinnar. Bildspel på datorn. Klassrummet andas nervös förväntan. Det är vernissage i klass 6B på Enskede skola.

Eleverna i klassen har utforskat och skrivit om olika platser i Enskede. De har letat information om miljöer de varit nyfikna på tillsammans med Sofia Dahlquist från Stockholmskällan och Sara Mörtsell från Wikimedia Sverige, läraren Gunilla Tärnholm och Malena Martinger Storme, skolbibliotekarie på Enskede skola. Malena berättar:

– Jag har pratat med eleverna om källkritik och informationssökning, om hur det gör källhänvisningar samt om upphovsrätt utifrån arbetet som de gjort i Wikimini – ett uppslagsverk för barn (här) och Stockholmskällan (här) . Jag har också bistått eleverna med tryckta källor.

Eleverna har skrivit två olika texter. En faktatext på Wikimini om Enskedeområdet och en personlig berättande text om hur platsen de valt kan tänkas förändras i framtiden. Dessa publicerades i PlatsR och handlar om bland annat svävande skotrar på Skogskyrkogården, gravstenar som finansieras gemensamt av skattepengar på likbilarnas bekostnad eller om hur Enskedebanan, spårvägen till Slussen, återuppstår. enskedejour

Presentationerna börjar framför bildspelet och det går inte att ta miste på engagemanget och stoltheten hos de som visar och berättar. Lärare Gunilla kompletterar med mer information så att publiken ska förstå arbetet bakom. Eleverna verkar nöjda:

Det har varit jättekul och vi har lärt oss om historia och om källkritik, säger en av eleverna efteråt. Jag är så nöjd med min text.

Viktor Bodin ritade de engelska radhusen i Enskede och där bor jag, berättar en annan elev stolt.

På väg därifrån tänker jag att det är viktigt få veta mer om platsen där man bor och växer upp och att också få fantisera om hur det skulle kunna vara där i framtiden

Stort tack till 6 B och till alla som arbetat med projektet!

/Maria Ronnås

Den som väntar på något gott väntar som bekant aldrig för länge, och behöver nu inte heller vänta längre! För nu den här: Kulturrådets Barn- och ungdomskatalog 2016/2017.

I katalogen presenteras ett urval (210 titlar) av de bästa barn- och ungdomsböckerna från årets bokutgivning, valda av en grupp be-magin_captureestående av ”läs- och skrivproffs”. Katalogen kan användas för att vägleda och inspirera barn och unga och alla de som på ett eller annat sätt har betydelse för barns och ungas läsning, men just i år har katalogen ett särskilt fokus på de äldre barnen och ungdomarna.

Förutom de böcker som presenteras får man även ta del av intervjuer och artiklar med både läsare och författare. Bland annat berättar Anne-Marie Körling (läsambassadör) varför högläsning får oss att må bra, Ida Westin om Internationella bibliotekets verksamhet och Ingrid Källström och Sara Lafolie (MTM) om att det går att läsa med både ögon, öron och fingrar. Längre intervjuer med Almapristagaren Meg Rosoff och Ison Glasgow finns också att ta del av, liksom kortare läsarintervjuer med bland annat 6-åriga Luca som tycker om att läsa ”Nya böcker och bästa böcker”.

Luca är nog inte ensam om att gilla bästa böcker, och årets Barn- och ungdomskatalog ger en hjälp på traven att hitta just dessa bästa böcker för så väl nybörjarläsaren som bokslukaren. Smaklig läsning!

Beställ katalogen här: http://kulturradet.packing.se/page/

/Anja Sahlstedt

Vi talar ofta om att göra synligt och känt för lärarkåren vad ett välfungerande skolbibliotek kan bidra med i elevernas lärande – Och nu har det hänt! På Södertörns högskola har det pågått ett projekt där kunskap om skolbibliotek ingått som ett kursinslag i lärarutbildningen för åk 4-6.

Vid sidan av en introduktion har de blivande lärarna själva besökt ett skolbibliotek i Stockholm och ställt frågor till bibliotekarien på plats för att bilda sig en egen uppfattning om vad skolbibliotek tillför. De har även fått omsätta tankarna det väckte i en minidokumentär. De korta filmsnuttarna visar hur ett idealbibliotek på skolorna kan se ut, men också på viktiga funktioner att använda som färdiga lärare.

Initiativ till projektet togs av Jan Hjalmarsson, chef för biblioteket på Södertörns högskola. Det har sedan utvecklats och drivits av Frida Frimodt, bibliotekarie på högskolebiblioteket på Södertörn, i samarbete med lärarutbildare och skolbibliotekarier vid fyra skolbibliotek i Stockholm. Projektet som finansierades av KB är nu avslutat. Här går det att läsa mer om projektet .

Under vårterminen 2016 genomfördes den första omgången av kursinslaget om skolbibliotek och det har nu utvärderats av Frida.frida

– Det här blev vårt strå att dra till stacken för att utveckla den viktiga skolbiblioteksverksamheten. Det har resulterat i nöjda studenter och utbildare och en fortsättning är planerad. Vi arbetar på att få momentet om skolbibliotek att ingå i kursplanen för lärarutbildningen och då till att börja med i momentet, Barn och Kultur i svenskämnet för åk 4-6, berättar Frida.

Lärarstudenterna fick också i uppgift att granska de skolbibliotek som finns på deras VFU-skolor där de gör sin praktik och jämföra dessa med det skolbibliotek där studiebesöket gjordes. Om lärarna känner till hur ett skolbibliotek kan vara en pedagogisk resurs och bidra till elevernas lärande så underlättar det samarbete.

– Vi vill att man ska våga samarbeta över professionsgränserna, fortsätter Frida och det är viktigt att lärare och skolbibliotekarier känner till varandras kompetens.

De deltagande skolbibliotekarierna; Cilla Dalén på Hjulsta grundskola, Elisabeth Ljungdahl på Snösätraskolan, Sofia Lindblom på Askebyskolan samt Sofia Malmberg på Adolf Fredriks musikklasser tycker att det var givande att få besök av blivande lärare och att det var intressant och bra att kunskap om skolbibliotek som en pedagogisk resurs finns med i lärarutbildningar. De gav även uttryck för att de fick bättre syn på den egna verksamheten när de förberedde studiebesöken och att själva studiebesöken var väldigt roliga.

Frida Frimodt säger avslutningsvis att inslag om skolbibliotek borde finnas med i alla lärarutbildningar för olika årskurser på Södertörns högskola. Inslaget om MIK , medie- och informationskunnighet  i lärarutbildningen kommer att öka framöver och då blir det naturligt att få in skolbiblioteks roll i det sammanhanget också.

Vi ser framemot någon form av fortsättning på området skolbibliotek i lärarutbildningen.

/Maria Ronnås

mångspråkPå årets upplaga av bok- och biblioteksmässan i Göteborg noterade vi med glädje en satsning på mångspråk! I samarbete med Internationella biblioteket (http://interbib.se/) hade det i år ordnats med ett särskilt mångspråkstorg där flera utställare visade böcker på ett stort antal språk. Ibland är det extra svårt att hitta information om böcker på andra språk så det var väldigt givande att få en möjlighet till det här. Vi ägnade mycket tid åt att kolla runt och känna på och bläddra i böckerna. Flera bra samtal blev det också, med bokhandlare och leverantörer.

 Ett samarbete mellan bokmässan och Göteborgs stadsbibliotek resulterade i en mångspråksscen där mässbesökarna gavs möjlighet att lyssna på sagoläsning på olika språk, träffa författare och bokhandlare med mera. Det är viktigt med denna uppmärksamhet på mångspråk och flerspråkighet – vi hoppas givetvis att detta får en fortsättning nästa år.

 En mångspråkssatsning i Gävle fick mycket uppmärksamhet på mässan. Där har tre gymnasiebibliotekarier tillsammans med Internationella biblioteket hittat former för att kunna erbjuda eleverna litteratur på deras modersmål. Ett gediget upplagt samarbete skolorna emellan och med stöd från IB som vi fick ta del av och många blev intresserade, bland annat Sveriges radio(http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=99&artikel=6522694). För gymnasiebibliotekarier ges ytterligare möjlighet att få höra om detta projekt och mycket mer på en fortbildningsdag Mångspråkigt gymnasiebibliotek i praktiken som kommer att hållas i Gävle den 25:e november http://interbib.se/default.aspx?id=290929. Fortbildningsdagen är kostnadsfri – kanske finns det platser kvar, så ta chansen.

/Ingalill

korea4Medioteket hade förmånen att få besök av den 16-manna stora sydkoreanska delegationen från National Library for Children and Young adults (NLCY) som var på Sverigebesök i månadsskiftet augusti/september. Trots Sydkoreas framgångsrika resultat i läsförståelsemätningar, har man ändå upplevt att barn och unga läser allt mindre och att läsförståelsen minskar. I Sydkorea genomförs därför en satsning på biblioteksverksamhet som riktar sig till barn och unga, och som ett led i satsningen vill man titta på verksamheter i andra länder. Under studieresan hit till Sverige var de även och besökte Stockholms stadsbiblioteks barn- och ungdomsavdelning, Kista bibliotek och Stadsbiblioteket i Göteborg och besöket arrangerades av Skolbibliotek Väst.

Vid besöket hos oss på Medioteket berättade vi både övergripande om Mediotekets verksamhet som helhet och mer specifikt om vad just vi i skolbiblioteksgruppen gör för att stötta skolbiblioteksverksamheten i Stockholm stads skolor. Bland annat berättade vi om Mediotekets kurser för de skolbiblioteksanställda och att det finns möjlighet att få utbildning i så väl grunderna i stadens bibliotekssystem som i hur man kan arbeta med talböcker i skolan. Deltagarna fick även veta att vi lär ut hur man kan arbeta med elevernas digitala sökstrategier och medverka till att de blir källkritiska internetanvändare. De fick också mer information om cirkulations- och mångspråksbiblioteket, som verkade vara en väldigt unik resurs för dem. På det hela taget verkade deltagarna uppleva att Mediotekets utbud är något unikt och vi kände oss väldigt glada för att de ville ta del av hur vår verksamhet ser ut.

Avslutningsvis hade de en del frågor till oss; De undrade bland annat hur utbildningen för bibliotekarier ser ut, hur Medioteket samarbetar med folkbiblioteket och hur det ser ut med bemanningen i skolbiblioteken. De hade flera frågor kring hur det kommer sig att vi har en lag om att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek, men att det är upp till varje enskild rektor att ta beslut kring bemanningen i skolbiblioteket – för hur blir det då med likvärdigheten, undrade de? Det berättade att i Sydkorea har man mer nationella regler som gäller för vad eleverna ska läsa och man har en litterär kanon som alla elever ska ta sig igenom.

Vi hade förberett med fika; kardemummabullar, kanelsmakande kex och lingondricka och utan att förstå deras konversation med varandra, så kunde man se att våra gäster tyckte att det var kul att testa dessa annorlunda och förhoppningsvis smakfulla tilltugg. Tyvärr fanns det inte särskilt mycket tid för oss att ställa frågor till dem, för det hade varit otroligt spännande att få höra mer om hur man arbetar med skolbibliotek i Sydkorea. Men kanske behöver man egentligen inte åka så långt som till andra sidan jordklotet för att vidga sina perspektiv? Kanske räcker det att man börjar med att titta hur det ser ut på grannskolans skolbibliotek? Vad gör de och hur gör de? Och vad kan jag dela med mig av? Genom att våga testa nytt och möta det okända kan man också lyfta blicken och se lite längre än bara till sin egen verksamhet. En nya idé kan vara lika god som en nybakad kardemummabulle.

korea1

Scenen är ett skolbibliotek i en skola i en Stockholmsförort. Medverkar gör skolbibliotekarien och två killar i årskurs 3, vi kan kalla dem Nils och Henrik.

Nils (till bibliotekarien):      Alltså… har du… sådana där böcker om…

Skolbibliotekarien:              om…?

Henrik:                                Den där siffran…

Skolbibliotekarien:              Siffran…???

Nils:                                    Alltså den där siffran…

Henrik:                               JA ALLTSÅ SIFFRAN 6!!!!

Skolbibliotekarien fattar galoppen, tänker att det var ju bra att de vill läsa om kroppens utveckling och hänvisar till hyllan med signumet (Vn). Där står de, böckerna om Sex och samlevnad. Killarna går fram, Henrik drar ut en bok och vänder sig om, en aningen generad och upprörd, mot skolbibliotekarien och frågar:

Henrik:                                Varför har ni sånt här egentligen???

———————————————————————————

Att ha som uppgift att hjälpa eleverna att hitta det de vill (eller inte vill!) läsa i skolbiblioteket kan vara både lätt och svårt och ibland nästan hopplöst. Men när man lyckas… då är det alldeles, alldeles underbart! Tänk vilka skatter man kan hjälpa dem att hitta. Sådant som får dem att skratta, gråta och känna igen sig. Som ger dem tekoppupplevelser för stunden och för livet. Som får dem att upptäcka gamla världar, nya världar och andra världar. När en elev kommer tillbaka och lyser av läslycka efter att ha läst något som du har tipsat om … Finns det något bättre?

Är det någon som vill dela med sig av en liten skolbiblioteksscen ur verkligheten här på bloggen så får ni gärna maila till mig: anja.sahlstedt@stockholm.se. Självklart nämner jag inga skolor eller personer vid namn.

/Anja Sahlstedt

FR_Librarians_graphicI USA pågår en nationell satsning av digitalisering i skolorna; Future Ready Schools (FRS). Syftet med satsningen är att stötta skolledare runt om i landet att kunna planera och implementera individuella (forskningsbaserade!) digitala lärstrategier, som i sin tur ska kunna ge alla elever möjlighet att kunna nå sin fulla potential. De skoldistrikt som väljer att vara med i satsningen måste underteckna en förbindelse att de ska arbeta för att utveckla såväl undervisning som administration i en digital riktning. Under sommaren presenterades ett nytt projekt som en del i denna satsning; Future Ready Librarians (FRL). Syftet med satsningen är att alla elever ska ha lika tillgång till skolbibliotek, digitala verktyg, elektroniska resurser och böcker och genom att delta i den kommer bibliotekarier att vara bättre rustade för att stödja lärare och elever i övergången till en mer digital lärandemiljö.

Hela projektet genomsyras av att skolbibliotekarien ska komma att ha en mer uttalad ledarroll i arbetet med att implementera målen i projektet Future Ready Schools. För att åskådliggöra de principer som ligger till grund för skolbibliotekariens framtida arbete har man tagit fram en bild som illustrerar de åtta olika områden som ska ingå i bibliotekariens arbetsuppgifter. Bland annat är ett av områdena ”Data and Privacy”, vilket innebär att skolbibliotekarien bör vara en nyckelperson i arbetet med att lära eleverna att såväl skydda sig som ta ansvar för sina handlingar på nätet. Dessutom innebär punkten ”Curriculum, Instruction, and Assesment” bland annat att skolbibliotekarien ska arbeta mer tillsammans med lärarna för att tillsammans ta fram bedömningsmallar i arbetet kring it och digitala medier.

I Omvärldsbloggen (Skolverkets blogg om Skolans digitalisering) skriver Stefan Pålsson mer om Future Ready Librarians: http://omvarld.blogg.skolverket.se/2016/07/19/future-ready-schools-lyfter-fram-skolbibliotekarien/

Du kan också läsa mer på hemsidan för Future Ready Schools: http://futureready.org/about-the-effort/librarians/

/Anja Sahlstedt

26

aug

Under sommaren besökte jag Sveaborg som är en sjöfästning som ligger på en ö utanför Helsingfors. Det roliga är att bland alla dessa gamla murar, portar och skyttegravar så bor det ca 800 personer i de gamla kasernerna och officersbostäderna. På fästningen finns även ett lågstadium, ett daghem, en dagligvarubutik – och ett bibliotek. Som den biblioteksfantast jag är så var jag bara tvungen att leta upp det när jag var där. Jag var helt säker på att det skulle vara ett bibliotek med antika böcker om sjöslag och annat krigiskt. Men döm om min förvåning när det visade sig vara ett modernt bibliotek – en filial till Helsingfors stadsbibliotek. På denna lilla ö har de alltså ett eget bibliotek!

Väl hemma var jag tvungen att kolla på Sveaborgs hemsida och leta mig fram till biblioteket. Där skriver bibliotekarien Helena att eftersom hon varit bosatt på ön i 37 år så känner hon i stort sett alla invånare; hon träffar dem ju lite här och där och lite nu och då även när hon inte arbetar. Hon säger också att invånarna älskar sitt bibliotek för att de så lätt hittar vad de söker efter och hon skaffar dit det material som invånarna önskar sig. Biblioteket är en uttalad träffpunkt för invånarna året om.

Efter ytterligare lite letande och googleöversättande från finska till svenska fick jag kontakt med öns skolsekreterare Susanne. Hon berättade att de denna höst har 74 elever och fem lärare och att de i sin lilla skola har ett eget litet skolbibliotek, men ingen egentlig skolbibliotekarie. Hon berättade fortsättningsvis att ”Eleverna använder aktivt både skolbiblioteket och Sveaborgs utomordentliga lilla bibliotek. Bibblans reguljära bibliotekarie är mycket hjälpsam och beställer böcker ur det stora utbud som finns i biblioteken i Helsingfors, Esbo och Vanda”.

Med en så pass hanterlig mängd av låntagare måste det vara en dröm att vara bibliotekarie där – Vilken förmån att känna alla som kommer till biblioteket! En bibliotekarie som har tid att lära känna alla sina låntagare är något som man skulle önska att alla skolbibliotek var bemannade med. För har personalen tillräckligt mycket tid i biblioteket, så har de också tid att möta och lära känna alla elever och en större möjlighet att kunna vara ett stöd i elevernas pedagogiska utveckling.

Allt börjar som bekant med en bra relation. Sen kan man börja prata på allvar, om böcker och annat livsviktigt.

/Anja Sahlstedt

Fakta hämtad från http://www.suomenlinna.fi/sv/

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Kategorier