Visar inlägg med tagg:

Vi har förmodligen alla träffat på den där eleven som med bestämd min spänner ögonen i oss och frågar; Varför ska man läsa? Och vi har svarat att det är bra på alla möjliga sätt; man tränar hjärnan, man utökar ordförrådet, man får möta andra världar och människor både inifrån och utifrån och så vidare. Nu har det dock kommit nya råd och rön om fördelarna med att läsa.

Allt för ofta översköljs vi av diverse olika knep och knåp för att leva längre, bättre och mer. Få av dessa ger några bestående förändringar i vår livskvalité. Nu har dock forskare fastslagit att personer som läser lever längre, och man behöver inte vara någon extrem storläsare heller; studien visade att så lite som en halvtimmes bokläsning om dagen hade en avgörande skillnad för överlevnad i jämförelse med de som inte läste alls. Möjligheten att leva längre för bokläsare var dessutom oberoende av inkomst, utbildning, kognitiv förmåga och andra variabler. Man såg att de som läste frekvent levde ungefär två år längre än de som inte läste alls. Även tidnings- och magasinläsare har större chans till överlevnad, men inte lika stor som de som läser just böcker. Exakt vad som gör att de som läser böcker har större överlevnadschans har beräknats genom så kallad ”kognitiv medling”. Kortfattat innebär det att försökspersonerna har utsatts för stimuli (i det här fallet bokläsande), fyllt i frågeformulär och sedan har forskarna analyserat hur det processats i deras hjärnor.

Och även om detta kanske är en något svårbegriplig metod, så räcker det bra med att veta resultatet: läs mer – lev längre! Och är inte det ett bra argument för att läsa så säg! Och för de som redan läser mycket kan det ju vara bra att veta att man har två extra år på sig att hinna läsa alla böcker som finns. Det är kanske dags att omformulera det gamla ordspråket om det dagliga äpplet till ”En bok om dagen håller doktorn borta från magen!”

FullSizeRender

/Anja Sahlstedt

Studien genomfördes vid Yale universitetet och en artikel om detta publicerades i The New York Times i början av augusti http://well.blogs.nytimes.com/2016/08/03/read-books-live-longer/?_r=2 och i DN ett par dagar senare http://www.dn.se/kultur-noje/boklasare-lever-langre-enligt-ny-studie/?utm_source=facebook&utm_medium=page&utm_campaign=dn

kbrapportUnder sommaren publicerades KB:s rapport Skolbibliotek som pedagogisk resurs 2016. Rapporten grundar sig på den undersökning som KB genomförde som ett komplement till insamlandet av  Sveriges officiella biblioteksstatistik 2016. Anledningen till att genomföra en kompletterande undersökning var att många skolbiblioteksanställda uppgav att de inte tyckte att frågorna i den officiella biblioteksstatistiken gav en bild av den rikt nyanserade verksamheten som bedrivs på skolbiblioteken runt om i landet. Syftet med hela rapporten anges därför vara ”att visa på skolbibliotekens roll som pedagogisk resurs för skolan. Vad de gör för att underlätta för eleverna i deras strävan att nå sina utbildningsmål.”

Rapporten visar med tydlighet att vikten av tillräcklig bemanning är det mest avgörande för att skolbiblioteket ska kunna utgöra en pedagogisk resurs i skolans verksamhet. Det säger sig självt att desto mer bemanning ett skolbibliotek har i förhållande till antalet elever, desto större resurs kan det vara i den pedagogiska verksamheten. I undersökningen har endast de skolbibliotek som har minst 20 timmar per vecka avsatt bemanning fått delta. Trots att det alltså är personal vid de mest aktiva och resursstarka skolbiblioteken i landet som svarat, så ger undersökningen vid handen att alla svarande (utom en) känner att de inte har tillräckligt med tid och möjligheter för att på bästa möjliga sätt kunna vara den pedagogiska resurs som krävs för att kunna stödja elevernas i deras kunskapsutveckling.

På frågan om vad skolbibliotekspersonalen gör i biblioteket så var det vanligaste svaret att man tillhandahåller nivåanpassad läsning. För att kunna sköta inköp av nya medier så krävs en aktiv omvärldsbevakning, en rimlig budget och samarbete med lärarna för att i god tid hinna beställa in relevanta medier till kommande projekt och aktiviteter. Det som ofta sätter käppar i hjulet är den berömda tidsbristen; man hinner helt enkelt inte med att informera sig om varken omvärlden eller skolvärlden. Tidsbrist verkar också vara en orsak till att endast två tredjedelar svarar att de utbildar elever i källkritik och informationssökning. De löpande biblioteksuppgifterna slukar den tid som för många biblioteksanställda redan är sparsamt tilltagen.

Sammantaget har man kunnat urskilja fyra olika områden som behöver utvecklas för att kunna stärka skolbiblioteksverksamheten; mer bemanning, större kunskap om och intresse för skolbibliotek av både skolledning och lärare, samt mer fysiska resurser så som bättre anpassade lokaler samt större budget för medieinköp. Förhoppningsvis kan Skolverkets tillhandahållande av sökta stadsbidrag till personalförstärkning i skolbibliotek vara en hjälp på vägen till ökad bemanning runt om i landets skolbibliotek. De rektorer som satsar på sina skolbibliotek kan ge sina elever bättre förutsättningar för att nå målen, för till syvende och sist är det ju ändå rektorerna som måste förstå vilken enormt viktig resurs ett välfungerande skolbibliotek är i det pedagogiska arbetet.

Rapportens författare skriver att innehållet ska kunna vara en inspiration för beslutsfattare, skolledare, pedagoger och skolbibliotekspersonal. Så läs igenom den, stryk under, skriv till och markera. Och använd den sedan som inspiration, stöd i ryggen och argument i ditt fortsatta arbete. För trots att rapporten kanske inte innehåller några större nyheter för oss som arbetar inom skolbiblioteksvärlden, så är det glädjande att denna rapport har tagits fram. Ibland är det skönt att ha något att hålla i.

Du hittar hela rapporten här: http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/files/2016/07/Rapport_Skolbibliotek_som_pedagogisk_resurs_2016.pdf

/Anja Sahlstedt, skolbibliotekskonsulent

bild1 bild2

Bra skolbiblioteksverksamhet förutsätter att eleverna har tillgång till ett bemannat bibliotek med kompetent personal. Vi vet att viktigt arbetet utförs varje dag på våra skolbibliotek och att det beror på engagemang och kunskap hos den eller de personer som arbetar där och får saker att hända.

Vad tänker du om kompetens? Vad behöver skolbibliotekarier kunna? Naturligtvis ha kunskaper inom sitt område men kompetens handlar också om förmåga till samarbete liksom förmåga att presentera och främja. Vad skulle du lägga in i dessa begreppen och finns det något mer som bör förknippas med kompetent personal?

För att de som arbetar i skolbibliotek bättre ska kunna bistå elever att nå målen för sin utbildning och att utvecklas så är samarbete nödvändigt- att arbeta i team eller i lag med skolledning, lärare och andra yrkesgrupper på skolan för att tillsammans på bästa sätt hjälpa eleverna att uppnå goda resultat.

Hur kan ett sådant samarbete i skolbibliotekslag/team skapas eller hur får skolbibliotekarier utrymme i skolans redan befintliga lag? Finns tiden eller går det att samverka bra även i digitala nätverk?

Vi välkomnar era tankar om vad ni lägger i begreppet kompetens och hur ni ser på samarbete!

Tyck till i kommentarsfältet!

/Maria Ronnås & Elin Hirschfeldt

När Sofia Malmberg, skolbibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser i Stockholm, blev uppringd av en granne som glatt utropade ”Grattis!” förstod hon först inte vad det handlade om. Kort därefter började gratulations-sms:en att droppa in i telefonen – DIK:s presidium hade enats om att 2016 års Greta Linder-stipendium på 20 000 kronor skulle delas ut till Sofia Malmberg.

Motiveringen löd: Sofia Malmberg har under senare år framträtt som en stark och självständig röst i skolbiblioteksdebatten. Hon har i böcker, bloggar och föreläsningar bedrivit upplysningsarbete om skolbibliotekets pedagogiska funktion och behovet av bibliotekariekompetens i skolans lärandeprocesser. Specifikt får Sofia Malmberg Greta Linder-stipendiet för att kunna färdigställa en bok som diskuterar ”strategier för att ge alla elever i Sverige tillgång till skolbibliotek som spelar roll”.

Sofia har tidigare skrivit böckerna Happenings som arbetsmetod. Eller: Kom, vi drar till bibblan! och Bibliotekarien som medpedagog. Eller: varför sitter det ingen i lånedisken?, vilka har varit uppskattade inspirationskällor för alla inom biblioteksvärlden. Pengarna från Greta Linder-stipendiet är ett välkommet bidrag i arbetet med den nya boken.

309292-retroSkrivarstunderna får klämmas in mellan skolbiblioteksarbetet och familjen, och med en extra slant ges det mer möjligheter till att kunna ta någon dag ledig lite då och då för att bara ägna sig åt skrivandet. I den nya boken vill Sofia diskutera frågor som ”Vad är ett skolbibliotek? Och vad kan det vara?”. Hon vill att budskapet når fram till nystartade skolor som förhoppningsvis inser vikten av att satsa på skolbibliotek och hur skolbibliotekarien på bästa sätt kan vara en del i den pedagogiska verksamheten. Hon vill även undersöka frågor som vad det är som krävs för att få rektorer att satsa på skolbibliotek, och vad händer med de skolor som väljer att inte ha ett bibliotek? Får de viten efter skolinspektionens besök? Tas det på allvar? Hur följs det upp?

– Grunden till bra biblioteksverksamhet är en drivande skolbibliotekarie, någon som tar initiativ och vågar testa nya saker. Jag vill att biblioteket ska vara ett ”positivt häng”, en bra plats att gå till där allas kompetenser tas till vara, säger Sofia.

Hon fortsätter med att säga att det absolut grundläggande för att få eleverna att komma till skolbiblioteket är att skapa en relation med dem och att det finns många olika ingångar till det. Ett exempel på det är aktiviteten ”Kreativ torsdag” som går ut på att få igång elevernas eget skapande och kreativa förmåga genom en rad olika aktiviteter. I senaste numret av Lära Stockholm finns ett fint reportage om just en av dessa kreativa torsdagar: ”Det ska vara kul att tänka”  på https://issuu.com/larastockholm/docs/ l__ra_3_webb_2016_enkelsidig/1

– Att anställa en bibliotekarie till skolbiblioteket som håller på med bokuppsättning är en dålig investering. Sätta upp böcker kan vem som helst göra, men med den utbildning som bibliotekarier har kan man vara göra väldigt mycket mer. Mitt uppdrag är att handleda både elever och lärare och vara en tillgång i det pedagogiska arbetet. Jag vill lyfta fram skolbiblioteket i olika sammanhang. Att få det här stipendiet känns väldigt stort och att DIK väljer att lyfta just skolbiblioteksfrågan känns förstås också roligt, avslutar Sofia.

/Anja Sahlstedt

Fakta om Greta Linder

Greta Linder (1888-1963) var pionjär i uppbyggnaden av svenska folkbibliotek och professionaliseringen av folkbibliotekarieyrket. Efter en längre studieresa till USA på 1910-talet upprättade hon mönsterkataloger för svenska bibliotek och regler för katalogisering. Sedan följde en tids arbete på Stockholms stadsbibliotek innan hon på 1930-talet började anordna utbildningar för folkbibliotekarier. (Från DIK:s hemsida)

Enskede skola 0053– Skolbibliotekarien är biblioteket, säger Malena Martinger Storme, när vi ses på Enskede skola. Arbetet handlar om att skapa relationer med eleverna. Jag möter ju skolans alla elever från de yngsta till de äldsta och jag vill vara som en bro mellan dessa. Ibland ser jag andra saker än vad lärarna gör. Jag behöver hjälpa till med att skapa sammanhang i den ämnesövergripande undervisningen på skolan.

Skolbiblioteket finns i alla årskurser och i alla ämnen och Malena handleder både elever och lärare. Det gäller undervisning i informationssökning och källkritik och nyligen gav Malena lektioner i åk 9 om hur algoritmer styr Google, om filterbubblor och om hur man skriver källhänvisningar.

– Det togs väl emot och det är viktigt att ge eleverna redskap, säger Malena. Självklart bidrar också skolbiblioteket till språkutveckling. Om du läser mycket får du ett facit för hur språket ska låta och gör bättre ifrån dig i alla ämnen. Många av de äldre eleverna har helt enkelt inte hittat rätt bok ännu, så det är bra att jag känner dem så jag vet vad som kan passa dem att läsa.

Malena har medvetet valt att satsa på de äldre eleverna på skolan. De har fått ny litteratur efter egna önskemål och en läsecirkel efter skoltid. Hon har också dragit igång boksamtal på engelska i åk 9, något som uppskattades och gav mersmak. En lärare på högstadiet har också lagt sin mentorstid i biblioteket vilket öppnar för fler besök. Under vårt samtal så strömmar elever in i biblioteket, några slår sig ner med en bok medan andra vill ha hjälp med att hitta ”rätt” bok. Några nior som jag får möjlighet att prata med gillar biblioteket och bibliotekarien:

– Malena är ju så engagerad så det är roligt att komma hit och hon lyssnar verkligen på alla elever. Jag tror att alla på skolan vet vem Malena är.

– Jag får boktips när jag kommer till biblioteket och man kan också prata en stund. Här finns en sorts gemenskap, bra stämning och det är avspänt. Det är mitt favoritställe på skolan. Vi känner oss välkomna.

Malena når ut på skolan med information genom elevråden och arbetslagen och genom möjligheten att lämna inköpsförslag. Hon lär även eleverna hur de ska kunna hitta i biblioteket.

-Det är viktigt att eleverna känner sig hemma och är delaktiga genom att påverka inköp och annat. Det är elevernas bibliotek.

Skolledningen ger ett gott stöd och litar på att Malena gör ett bra jobb. De berättar på skolan att biblioteket är viktigt.

– Jag får rätt förutsättningar för att vara motorn i biblioteksverksamheten, säger Malena glatt.

En arbetsplan för skolbiblioteket finns och har delats på skolan. På frågan hur hon hinner med sagostunder, bokprat, boksamtal, lektioner i källkritik och allt annat som ryms i planen, svarar Malena att hon satsat på kvalitet istället för kvantitet. Hon har också möjlighet att ha biblioteksrummet öppet när hon är i något av klassrummen.

– Meningsfullt arbete görs och hinns med. Men det är relationen till eleverna som är det allra viktigaste och roligaste i mitt arbete säger Malena. Jag har världens roligaste jobb!

/Maria Ronnås

Enskede skola 0132

– För oss på Enskede skola har det varit en prioriterad uppgift att få högstadieeleverna att använda biblioteket, säger rektor Lars Benon när vi träffas en regnig aprilmorgon. De yngre eleverna läste redan mycket och var ofta i biblioteket när vi i januari anställde Malena Martinger Storme, som är utbildad bibliotekarie.

– Vi ville ha en kvalificerad bibliotekarie som skulle vara med i skolans övriga verksamhet, jobba nära lärarna, se framåt och arbeta med källkritik, nya medier och ny teknik. När jag frågade hur hon gjorde för att få högstadieeleverna till biblioteket, svarade hon kort och gott ”Jag var där”.  Då förstod jag att jag inte bara fått en bra bibliotekarie till biblioteket utan också en person med förmåga att bygga relationer till eleverna.

Lars Benon fortsätter med att berätta att skolbiblioteket är till stor nytta på Enskede skola och deltar i skolans utvecklingsarbete. Han menar att den expertkunskap som bibliotekarier besitter är extra viktig i dagens samhälle, och ett exempel på det är digitaliseringen och den enorma mängden medier av alla de slag som eleverna möter. Skolan behöver få in experter som kan stötta och utbilda både elever och lärare.

– Skolbibliotekarien har flera roller, fortsätter han, dels att jobba direkt med ungdomar i alla åldrar med litteratur och språkutveckling men också att vara den som kan locka in ungdomarna i biblioteksvärlden. Det görs genom att bygga relationer. Jag tror att det är viktigt att det finns fler på skolan som kan inspirera eleverna och som de inte blir bedömda av eller behöver prestera någonting för.

Bibliotekslokalen är ganska liten med tanke på behovet för skolans 940 elever men eftersom den gamla gula skolan nu byggs om så planeras biblioteket in en av de finaste lokalerna med större yta. Då ges också möjlighet att tänka nytt och bygga annorlunda mot hur bibliotekslokalen ser ut idag. Enskede skola håller på med ett skolgårdsprojekt där tanken är att bygga en oas, en läshörna i ett grönt område på skolgården som finns tillgängligt under den varma årstiden på rasterna. De provade förra året med att flytta ut en del av biblioteket till ett lugnt hörn av skolgården. Det var populärt och lockade särskilt de yngre eleverna att läsa.

– För mig har biblioteket alltid varit någonting viktigt. Läsandet är ju ett sätt att reflektera och det är viktigt med skolbibliotek både som en plats för att lära sig men också som en möjlighet att stanna upp och hitta lugn och ro, konstaterar Lars Benon avslutningsvis.

/Maria Ronnås

163950Förra veckan kom ett glädjande pressmeddelande från Utbildningsdepartement; Regeringen avsätter 15 miljoner för ökad bemanning av skolbibliotek vilket har som syfte att öka skolbibliotekens möjligheter att stödja elevernas lärande, stimulera deras läslust och främja deras språkutveckling.

Dessa glädjande nyheter förstärks av utbildningsminister Gustav Fridolins uttalande om att bidraget ”är ett sätt att främja det bemannade skolbiblioteket som hjärtat i skolans arbete för elevers läslust. Vi vill att pengarna ska nå de skolor där elever behöver det allra mest, så att vi sedan kan utvärdera hur vi bäst stärker skolbiblioteken och läsningen”. 

Detta innebär att det handlar om en möjlighet att få stadsbidrag för bemanning av skolbibliotek, men ännu så länge vet vi dock inte hur bidragen kommer att fördelas. Skolverket tar hand om ansökningarna och kommer i första hand att prioritera de skolbibliotek ”där huvudmannen kan uppvisa en långsiktig ambition att öka skolbibliotekens möjligheter att stimulera elevernas läslust och främja deras språkutveckling, eller skolbibliotek som finns i skolor med låga kunskapsresultat och särskilt svåra förutsättningar”. Att bidraget ska gå till dem som behöver det mest och till dem som arbetar för det mest, känns som ett rimligt kriterium.

I pressmeddelandet står även att läsa att forskning visar på att bemannade skolbibliotek har positiva effekter på ungas läsvanor och läsfärdighet, och att det är därför som man nu satsar på skolbibliotekens bemanning. Pengar i alla ära, men bara det att skolbibliotekens betydelse uppmärksammas känns som ett välkommet bidrag; Man har förstått vikten av att ha personal i skolbiblioteken och att ett skolbibliotek inte bara kan utgöras av ett rum med böcker som ska sköta sig självt. Förhoppningsvis är ambitionen att anställa personal som kan och vill vara det pedagogiska komplement som så väl behövs i arbetet med att stödja elevernas lärande, stimulera deras läslust och främja deras språkutveckling. Regeringen avsätter således 15 miljoner i år och beräknar för samma ändamål 30 miljoner kronor årligen för de kommande åren. Så alla som är verksamma i skolbiblioteket – sträck på er, inse ert värde och var beredda på att det kommer att hända saker. Förhoppningsvis är detta bara början på en väldigt ljusnande framtid (vår!) för skolbiblioteken. Vi fortsätter att bevaka detta för oss mycket angelägna område och återkommer så snart vi hör något mer.
/Anja Sahlstedt

Under temat ”Den generösa högläsningen” betonade Ann-Marie Körling vikten av att läsa högt. ”Läs högt för alla, i alla åldrar, på alla stadier” uppmanade och upprepade hon under den föreläsning för skolbibliotekarier som anordnades den 22 april av MTM (Myndigheten för Tillgängliga Medier).

Hon berättade om hur hennes son, när han gick på gymnasiet kom hem och trots sitt av tonåren tillfälligtvis något begränsade ordförråd, lyckades få sin mor att förstå att de hade ett fått en ny lärare som var så BRA. Och han var så bra för han HÖGLÄSTE för dem. På RASTERNA.  Och eleverna stannade kvar i klassrummet över rasten och lyssnade och kände att läraren läste högt för dem för att han tyckte om dem. Dessutom läste han inte vad som helst – han läste ju Nalle Puh.

Ann-Marie Körling berättade också om att hon alltid har en bok med sig, var hon än går, som eleverna får klämma och känna på, bläddra i och allt som oftast händer det att de ber henne att läsa högt. Och då gör hon det. Och hon läser en gång och en gång till om de vill det, och ytterligare en gång om de så önskar. Hon läser så många gånger de önskar och vill, även om det innebär att hon får läsa samma text 18, 27 eller 110 gånger.

Så hur kan vi som arbetar i skolbiblioteket hjälpa till och se till att eleverna blir höglästa för? Först och främst så kan vi ju själva läsa högt för eleverna när de kommer till oss, eller om vi kommer till dem. Jag kan tänka mig att detta sker på de flesta skolor, men då främst i de yngre åldrarna. Vi behöver alltså läsa högt även för de äldre eleverna och även se till att skolans övriga pedagoger gör det. Och vi kan också vara steget före med att föreslå bra högläsningsmaterial till pedagogerna, så att de vet vad som finns. Och vi kan kanske till och med få vara lite enerverande och jobbiga och smyga efter dem med högläsningstips som vi sticker fram under näsan på dem? ”Kolla här – ett litet tips bara…”

”Egentligen vet jag inte vad högläsningen ger eleverna på lång sikt annat än vad den ger oss för stunden. För stunden får eleverna lyssna till en berättelse, de hör skriftspråket, de lyssnar in grammatiken, de hör hur punkt och frågetecken låter, de får ord och begrepp i lekande, spännande, eggande äventyr. Vi lär oss lyssna ihop, vi lär oss berätta och fråga om det vi läst tillsammans. Vi får något. Vi får en berättelse.” (Ur Ann-Marie Körlings blogg ”Körlings ord” den 9 november 2014.)

Vi får något. Något som räcker mer än väl. En berättelse. En gemenskap. Och elever som känner att vi tycker om dem! Det räcker hur långt som helst.

————————————————————————-

Är du sugen på att höra mer om Ann-Marie Körlings läsfrämjande arbete? Den 1 juni kommer hon och föreläser på Mediotekets sommarfrukost. Skriv in det i era kalendrar redan nu – inbjudan är på väg!

/Anja Sahlstedt

Älska högläsning!

Älska högläsning!

eriksdalbib

– Vi vill ha ett tillgängligt bibliotek som bidrar till läslust säger Annika och Barbara som träffar mig i skolbiblioteket en gråmulen tisdagsmorgon i mitten av mars. Annika Lundström som är fackutbildad bibliotekarie och Barbara Buczkowski, bibliotekspedagog har tillsammans utvecklat verksamheten i biblioteket på Eriksdalsskolan. Skolbiblioteket ligger mitt i skolan och dörren dit står på vid gavel. Det är fridfullt och tomt så här tidigt på morgonen men snart börjar elever strömma in.

– Det är fantastiskt att ha en rektor som vill satsa på skolbiblioteket och ser det som en pedagogisk resurs, säger Annika och Barbara. Vi vill nå alla elever och har satsat på att saker ska hända i biblioteket.

– Jag inspirerades av Sofia Malmberg, skolbibliotekarie på Adolf Fredriks Musikklasser, och hennes bok ” Happenings som arbetsmetod” och har nu kreativa fredagar en gång i månaden i biblioteket fortsätter Annika. Eleverna har då fått gissa på karaktärer från olika barnböcker, namnge nästa Harry Potter bok för att nämna några happenings. Det bidrar till att väcka nyfikenhet och att locka fler elever till biblioteket. Det blir knappt tid för lunch sådana fredagar och eleverna är väldigt nyfikna på vad som ska hända nästa gång, fortsätter Annika. Ungefär trehundra elever deltar på kreativa fredagar.

– Vi har också ett biblioteksråd med elever från åk 4 till 7. De bidrar till att förbättra biblioteket och har medverkat som jury i vår poesitävling berättar Barbara. Hela 101 bidrag lämnades in till poesitävlingen och många går och läser de fina dikter och tankar som nu hänger på väggen i en korridor precis utanför biblioteket.

Att vara två personer som arbetar i skolbiblioteket öppnar för nya möjligheter. Annika arbetar ibland ute i klasser med informationssökning och källkritik på högstadiet i samarbete med lärarna medan Barbara har annan verksamhet som boksamtal eller sagostund i bibliotekslokalen.

– Jag tycker det är bra att vi har olika utbildningar och olika erfarenheter och det märks att vi kompletterar varandra, säger Barbara.

– Vi har delat upp arbetet mellan oss och båda bokpratar och har sagostunder och boksamtal fortsätter Annika. Vi informerar i de olika arbetslagen om verksamheten i biblioteket och bjuder in till samarbete. Vi hjälps åt och kan ge varandra feedback. Instagram ger oss också möjlighet att marknadsföra vad som är på gång och där boktipsar vi. Då når vi många elever och deras föräldrar och får glada tillrop med jämna mellanrum. Det är förstås väldigt roligt, säger Annika.

De arbetar med ”En bok i världsklass” i åk 4 och Annika har bokcirklar på fredagar ihop med fritids och hon har planer på att starta bokcirklar för högstadiet till hösten. Lånen ökade under hösten och de fortsätter att öka.

Närmast för dörren är en temadag ”Hela skolan läser” den 11 april. Då läser hela skolan samtidigt med fokus på lusten i att läsa. För att förbereda dagen har Barbara och Annika planerat tillsammans med en grupp lärare på skolan.

– Vi vill göra biblioteket till en plats där alla elever har något att hämta och då är elevernas medverkan det viktigaste, avslutar Annika intervjun.

/Maria Ronnås

Vårens Bokprovning på SBI har redan dragit igång, men är långt ifrån över. För er som missade föreläsningsdagarna i mars finns en chans att fånga upp det turnerande bokprovargänget i Farsta den 12 april och lyssna på deras fullmatade program. http://www.sbi.kb.se/sv/Bokprovning/ 

Förutom att få ta del av statistik, trender och tendenser i 2015 års utgivning av barn- och ungdomsböcker i Sverige i allmänhet, så får man i synnerhet ta del av de något mörka tendenserna. Bland annat får man med sig föreläsningar om blottlagda klyftor, dystopiska inramningar, en studie i våld och huruvida man verkligen kan rättfärdiga elakheten. Alltså lite mer att tugga på i efterdyningarna av godisätarhelgen som just avslutats. En hel del att tänka på med andra ord.

Och medan du eventuellt funderar på om du ska ta dig till Farsta den 12 april, så kan det vara bra att veta att samtliga böcker utgivna i Sverige under 2015 visas i en utställning på Svenska barnboksinstitutets bibliotek mellan den 15 mars och 21 april. Öppet mån-tor kl 12-17. Det är absolut värt att ta sig dit för att få en överblick över dessa goda och blandade böcker som gavs ut under 2015. Smaklig spis!

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Kategorier