Visar inlägg med tagg:

7

jun

DIK-stipendiat med uppdrag att skapa positivt häng

Postad av Jenny

När Sofia Malmberg, skolbibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser i Stockholm, blev uppringd av en granne som glatt utropade ”Grattis!” förstod hon först inte vad det handlade om. Kort därefter började gratulations-sms:en att droppa in i telefonen – DIK:s presidium hade enats om att 2016 års Greta Linder-stipendium på 20 000 kronor skulle delas ut till Sofia Malmberg.

Motiveringen löd: Sofia Malmberg har under senare år framträtt som en stark och självständig röst i skolbiblioteksdebatten. Hon har i böcker, bloggar och föreläsningar bedrivit upplysningsarbete om skolbibliotekets pedagogiska funktion och behovet av bibliotekariekompetens i skolans lärandeprocesser. Specifikt får Sofia Malmberg Greta Linder-stipendiet för att kunna färdigställa en bok som diskuterar ”strategier för att ge alla elever i Sverige tillgång till skolbibliotek som spelar roll”.

Sofia har tidigare skrivit böckerna Happenings som arbetsmetod. Eller: Kom, vi drar till bibblan! och Bibliotekarien som medpedagog. Eller: varför sitter det ingen i lånedisken?, vilka har varit uppskattade inspirationskällor för alla inom biblioteksvärlden. Pengarna från Greta Linder-stipendiet är ett välkommet bidrag i arbetet med den nya boken.

309292-retroSkrivarstunderna får klämmas in mellan skolbiblioteksarbetet och familjen, och med en extra slant ges det mer möjligheter till att kunna ta någon dag ledig lite då och då för att bara ägna sig åt skrivandet. I den nya boken vill Sofia diskutera frågor som ”Vad är ett skolbibliotek? Och vad kan det vara?”. Hon vill att budskapet når fram till nystartade skolor som förhoppningsvis inser vikten av att satsa på skolbibliotek och hur skolbibliotekarien på bästa sätt kan vara en del i den pedagogiska verksamheten. Hon vill även undersöka frågor som vad det är som krävs för att få rektorer att satsa på skolbibliotek, och vad händer med de skolor som väljer att inte ha ett bibliotek? Får de viten efter skolinspektionens besök? Tas det på allvar? Hur följs det upp?

– Grunden till bra biblioteksverksamhet är en drivande skolbibliotekarie, någon som tar initiativ och vågar testa nya saker. Jag vill att biblioteket ska vara ett ”positivt häng”, en bra plats att gå till där allas kompetenser tas till vara, säger Sofia.

Hon fortsätter med att säga att det absolut grundläggande för att få eleverna att komma till skolbiblioteket är att skapa en relation med dem och att det finns många olika ingångar till det. Ett exempel på det är aktiviteten ”Kreativ torsdag” som går ut på att få igång elevernas eget skapande och kreativa förmåga genom en rad olika aktiviteter. I senaste numret av Lära Stockholm finns ett fint reportage om just en av dessa kreativa torsdagar: ”Det ska vara kul att tänka”  på https://issuu.com/larastockholm/docs/ l__ra_3_webb_2016_enkelsidig/1

– Att anställa en bibliotekarie till skolbiblioteket som håller på med bokuppsättning är en dålig investering. Sätta upp böcker kan vem som helst göra, men med den utbildning som bibliotekarier har kan man vara göra väldigt mycket mer. Mitt uppdrag är att handleda både elever och lärare och vara en tillgång i det pedagogiska arbetet. Jag vill lyfta fram skolbiblioteket i olika sammanhang. Att få det här stipendiet känns väldigt stort och att DIK väljer att lyfta just skolbiblioteksfrågan känns förstås också roligt, avslutar Sofia.

/Anja Sahlstedt

Fakta om Greta Linder

Greta Linder (1888-1963) var pionjär i uppbyggnaden av svenska folkbibliotek och professionaliseringen av folkbibliotekarieyrket. Efter en längre studieresa till USA på 1910-talet upprättade hon mönsterkataloger för svenska bibliotek och regler för katalogisering. Sedan följde en tids arbete på Stockholms stadsbibliotek innan hon på 1930-talet började anordna utbildningar för folkbibliotekarier. (Från DIK:s hemsida)

1

jun

Vad vill vi med våra skolbibliotek? Nu gör Stockholms stad en plan.

Postad av Jenny

ordmoln skolbibliotekSkolbiblioteken spelar en central roll för ökad läskunnighet. Detta betonas i stadens budget för 2016 (s.249). Vidare slås det fast att för att skolbiblioteken ska fylla sin fulla funktion ska de ha en grundläggande bemanning. Skolbibliotekariernas kunskap och engagemang ska tas tillvara och utgöra en naturlig del av skolans undervisning. Fler utbildade bibliotekarier i skolbiblioteken önskas.

Detta är utgångspunkterna när vi på Medioteket, på uppdrag från grundskole- gymnasie- och förskoleavdelningen, ska vara med och ta fram en särskild skolbiblioteksplan i syfte att ”verka för läsning och bildning i Stockholms skolor och förskolor” (Budget 2016, s. 243).

Skolbiblioteksplanen ska vara en konkret handlingsplan och ett förtydligande av den målbild som tecknades i förslaget till Biblioteksplan för Stockholms bibliotek 2016-2020 (se särskilt sidan 10).

Vi som arbetar med planen vill så klart att alla ni som arbetar i skolbibliotek eller använder skolbiblioteket som en del i undervisningen får en chans att tycka till om vad vår gemensamma handlingsplan ska innehålla. Därför kommer vi att rapportera här på bloggen under processens gång och ge er möjlighet att tycka till.

Första frågan kommer här! Vad saknar du i vårt ”ordmoln” högst upp? Vilka aspekter av skolbiblioteket får vi inte glömma bort i arbetet med planen? Svara och diskutera gärna i kommentarsfältet.

Vi återkommer inom kort med mer info och en ny fråga.
Du är också välkommen att kontakta oss direkt vid frågor, synpunkter eller förslag.
Elin Hirschfeldt & Maria Ronnås

17

maj

Skolbibliotekarie – världens roligaste jobb

Postad av Jenny

Enskede skola 0053– Skolbibliotekarien är biblioteket, säger Malena Martinger Storme, när vi ses på Enskede skola. Arbetet handlar om att skapa relationer med eleverna. Jag möter ju skolans alla elever från de yngsta till de äldsta och jag vill vara som en bro mellan dessa. Ibland ser jag andra saker än vad lärarna gör. Jag behöver hjälpa till med att skapa sammanhang i den ämnesövergripande undervisningen på skolan.

Skolbiblioteket finns i alla årskurser och i alla ämnen och Malena handleder både elever och lärare. Det gäller undervisning i informationssökning och källkritik och nyligen gav Malena lektioner i åk 9 om hur algoritmer styr Google, om filterbubblor och om hur man skriver källhänvisningar.

– Det togs väl emot och det är viktigt att ge eleverna redskap, säger Malena. Självklart bidrar också skolbiblioteket till språkutveckling. Om du läser mycket får du ett facit för hur språket ska låta och gör bättre ifrån dig i alla ämnen. Många av de äldre eleverna har helt enkelt inte hittat rätt bok ännu, så det är bra att jag känner dem så jag vet vad som kan passa dem att läsa.

Malena har medvetet valt att satsa på de äldre eleverna på skolan. De har fått ny litteratur efter egna önskemål och en läsecirkel efter skoltid. Hon har också dragit igång boksamtal på engelska i åk 9, något som uppskattades och gav mersmak. En lärare på högstadiet har också lagt sin mentorstid i biblioteket vilket öppnar för fler besök. Under vårt samtal så strömmar elever in i biblioteket, några slår sig ner med en bok medan andra vill ha hjälp med att hitta ”rätt” bok. Några nior som jag får möjlighet att prata med gillar biblioteket och bibliotekarien:

– Malena är ju så engagerad så det är roligt att komma hit och hon lyssnar verkligen på alla elever. Jag tror att alla på skolan vet vem Malena är.

– Jag får boktips när jag kommer till biblioteket och man kan också prata en stund. Här finns en sorts gemenskap, bra stämning och det är avspänt. Det är mitt favoritställe på skolan. Vi känner oss välkomna.

Malena når ut på skolan med information genom elevråden och arbetslagen och genom möjligheten att lämna inköpsförslag. Hon lär även eleverna hur de ska kunna hitta i biblioteket.

-Det är viktigt att eleverna känner sig hemma och är delaktiga genom att påverka inköp och annat. Det är elevernas bibliotek.

Skolledningen ger ett gott stöd och litar på att Malena gör ett bra jobb. De berättar på skolan att biblioteket är viktigt.

– Jag får rätt förutsättningar för att vara motorn i biblioteksverksamheten, säger Malena glatt.

En arbetsplan för skolbiblioteket finns och har delats på skolan. På frågan hur hon hinner med sagostunder, bokprat, boksamtal, lektioner i källkritik och allt annat som ryms i planen, svarar Malena att hon satsat på kvalitet istället för kvantitet. Hon har också möjlighet att ha biblioteksrummet öppet när hon är i något av klassrummen.

– Meningsfullt arbete görs och hinns med. Men det är relationen till eleverna som är det allra viktigaste och roligaste i mitt arbete säger Malena. Jag har världens roligaste jobb!

/Maria Ronnås

11

maj

Skolbibliotekarien – en expert som inspirerar

Postad av Jenny

Enskede skola 0132

– För oss på Enskede skola har det varit en prioriterad uppgift att få högstadieeleverna att använda biblioteket, säger rektor Lars Benon när vi träffas en regnig aprilmorgon. De yngre eleverna läste redan mycket och var ofta i biblioteket när vi i januari anställde Malena Martinger Storme, som är utbildad bibliotekarie.

– Vi ville ha en kvalificerad bibliotekarie som skulle vara med i skolans övriga verksamhet, jobba nära lärarna, se framåt och arbeta med källkritik, nya medier och ny teknik. När jag frågade hur hon gjorde för att få högstadieeleverna till biblioteket, svarade hon kort och gott ”Jag var där”.  Då förstod jag att jag inte bara fått en bra bibliotekarie till biblioteket utan också en person med förmåga att bygga relationer till eleverna.

Lars Benon fortsätter med att berätta att skolbiblioteket är till stor nytta på Enskede skola och deltar i skolans utvecklingsarbete. Han menar att den expertkunskap som bibliotekarier besitter är extra viktig i dagens samhälle, och ett exempel på det är digitaliseringen och den enorma mängden medier av alla de slag som eleverna möter. Skolan behöver få in experter som kan stötta och utbilda både elever och lärare.

– Skolbibliotekarien har flera roller, fortsätter han, dels att jobba direkt med ungdomar i alla åldrar med litteratur och språkutveckling men också att vara den som kan locka in ungdomarna i biblioteksvärlden. Det görs genom att bygga relationer. Jag tror att det är viktigt att det finns fler på skolan som kan inspirera eleverna och som de inte blir bedömda av eller behöver prestera någonting för.

Bibliotekslokalen är ganska liten med tanke på behovet för skolans 940 elever men eftersom den gamla gula skolan nu byggs om så planeras biblioteket in en av de finaste lokalerna med större yta. Då ges också möjlighet att tänka nytt och bygga annorlunda mot hur bibliotekslokalen ser ut idag. Enskede skola håller på med ett skolgårdsprojekt där tanken är att bygga en oas, en läshörna i ett grönt område på skolgården som finns tillgängligt under den varma årstiden på rasterna. De provade förra året med att flytta ut en del av biblioteket till ett lugnt hörn av skolgården. Det var populärt och lockade särskilt de yngre eleverna att läsa.

– För mig har biblioteket alltid varit någonting viktigt. Läsandet är ju ett sätt att reflektera och det är viktigt med skolbibliotek både som en plats för att lära sig men också som en möjlighet att stanna upp och hitta lugn och ro, konstaterar Lars Benon avslutningsvis.

/Maria Ronnås

3

maj

Regeringen avsätter 15 miljoner för ökad bemanning av skolbibliotek!

Postad av Jenny

163950Förra veckan kom ett glädjande pressmeddelande från Utbildningsdepartement; Regeringen avsätter 15 miljoner för ökad bemanning av skolbibliotek vilket har som syfte att öka skolbibliotekens möjligheter att stödja elevernas lärande, stimulera deras läslust och främja deras språkutveckling.

Dessa glädjande nyheter förstärks av utbildningsminister Gustav Fridolins uttalande om att bidraget ”är ett sätt att främja det bemannade skolbiblioteket som hjärtat i skolans arbete för elevers läslust. Vi vill att pengarna ska nå de skolor där elever behöver det allra mest, så att vi sedan kan utvärdera hur vi bäst stärker skolbiblioteken och läsningen”. 

Detta innebär att det handlar om en möjlighet att få stadsbidrag för bemanning av skolbibliotek, men ännu så länge vet vi dock inte hur bidragen kommer att fördelas. Skolverket tar hand om ansökningarna och kommer i första hand att prioritera de skolbibliotek ”där huvudmannen kan uppvisa en långsiktig ambition att öka skolbibliotekens möjligheter att stimulera elevernas läslust och främja deras språkutveckling, eller skolbibliotek som finns i skolor med låga kunskapsresultat och särskilt svåra förutsättningar”. Att bidraget ska gå till dem som behöver det mest och till dem som arbetar för det mest, känns som ett rimligt kriterium.

I pressmeddelandet står även att läsa att forskning visar på att bemannade skolbibliotek har positiva effekter på ungas läsvanor och läsfärdighet, och att det är därför som man nu satsar på skolbibliotekens bemanning. Pengar i alla ära, men bara det att skolbibliotekens betydelse uppmärksammas känns som ett välkommet bidrag; Man har förstått vikten av att ha personal i skolbiblioteken och att ett skolbibliotek inte bara kan utgöras av ett rum med böcker som ska sköta sig självt. Förhoppningsvis är ambitionen att anställa personal som kan och vill vara det pedagogiska komplement som så väl behövs i arbetet med att stödja elevernas lärande, stimulera deras läslust och främja deras språkutveckling. Regeringen avsätter således 15 miljoner i år och beräknar för samma ändamål 30 miljoner kronor årligen för de kommande åren. Så alla som är verksamma i skolbiblioteket – sträck på er, inse ert värde och var beredda på att det kommer att hända saker. Förhoppningsvis är detta bara början på en väldigt ljusnande framtid (vår!) för skolbiblioteken. Vi fortsätter att bevaka detta för oss mycket angelägna område och återkommer så snart vi hör något mer.
/Anja Sahlstedt

10

dec

Digitalisering, kreativitet och tydliga mål – konferensen Skolbibliotek 2015

Postad av Jenny

Dagens gästbloggare är Karin Thörnfeldt, skolbibliotekarie på Blackebergsskolan, som delar med sig av sina intryck från konferensen Skolbibliotek 2015 som gick av stapeln här i Stockholm i november:

Det var två spännande och intressanta dagar på Skolbibliotek 2015! Under konferensen fick vi lyssna på tio föreläsningar som på olika sätt lyfte fram skolbibliotekens verksamhet och utveckling. Jag vet inte om det bidrog till att öka eller minska min möjlighet till att koncentrera mig på föreläsningarna, men konferenslokalen saknade fönster… Föreläsarna var engagerade och lätta att lyssna till, vilket jag verkligen uppskattade!

Som alltid när det är många föreläsare och ämnen representerade är det några som är intressantare än andra. När jag läste igenom konferensprogrammet blev jag extra nyfiken på två av dem, ”Skolbiblioteket som kreativ dragkraft – att använda makerspacekonceptet för att skapa en mer attraktiv arbetsplats” som Sofia Malmberg skulle hålla och ”Skolbibliotek i världsklass som gynnar hela skolverksamheten” som Petra Romberg och Lotta Davidson-Rask ansvarade för. De föreläsningar som jag blev mest positivt överraskad av var ”Att sätta tydliga mål och riktlinjer för skolbibliotek – varför, vad, för vem och hur?” där Anne Ljungdahl var föreläsare och ”Digitaliseringens utmaningar och möjligheter för skolbibliotek” med Kristina Alexanderson.

I ”Skolbiblioteket som kreativ dragkraft – att använda makerspacekonceptet för att skapa en mer attraktiv arbetsplats” berättade Sofia Malmberg bland annat om ”Kreativ torsdag” som hon har i skolbiblioteket på Adolf Fredriks musikklasser. Vi fick många tips och idéer till att lyfta in skapande i biblioteket. Med hjälp av många bilder från skolbibliotekets ”Kreativa torsdag” gick det att skapa sig en bild av verksamheten och Sofia Malmbergs entusiasm fick mig att vilja dra igång det kreativa skapandet på vårt skolbibliotek också. Jag kommer definitivt att besöka skolbiblioteket på Adolf Fredriks musikklasser för att få se mer av deras verksamhet!

En annan entusiasmerande föreläsare var Kristina Alexandersson, som ansvarade för ”Digitaliseringens utmaningar och möjligheter för skolbibliotek”. I ett högt tempo fick vi höra om fördelar och risker med internet, personliga anekdoter och fakta kring barn- och ungas användande av internet. Frågan kring barn- och ungas integritet, både deras egna åsikter i frågan och de vuxnas hanterande av spridning av information, togs upp.

Efter att ha lyssnat till ”Att sätta tydliga mål och riktlinjer för skolbibliotek – varför, vad, för vem och hur?” där Anne Ljungdahl var föreläsare har jag pratat med rektorn på min skola och vi är överens om att vi behöver skapa en handlingsplan för skolbiblioteket. I föreläsningen fick vi ta del av vad som kan ingå i en handlingsplan för skolbiblioteket, hur planen kan struktureras och hur Västerås stad har arbetat för att utveckla sin handlingsplan för skolbiblioteket.

En föreläsning som kompletterade Anne Ljungdahls föreläsning om mål och riktlinjer var ”Skolbibliotek i världsklass som gynnar hela skolverksamheten” som Petra Romberg och Lotta Davidson-Rask höll i. De presenterade bland annat sina tankar kring vad som kan ha bidragit till att skolorna i deras område fått utmärkelsen ”Ett skolbibliotek i världsklass” flera gånger. Jag har tidigare pratat med skolbibliotekarien och rektorn på Backaskolan i Lund om detta och det var intressant att få ta del av gymnasieskolans tankar i frågan.

Konferensdeltagarna kom från Lund i söder till Umeå i norr. Under konferensdagarna fick vi många tillfällen till att prata med varandra. Möjligheten till att nätverka var en viktig del av konferensen. En del möten var mer oväntade än andra – det visade sig att en av konferensdeltagarna var en av mina barndomskompisar som jag inte träffat på många år. Nu ska vi se till att hålla kontakten. Vi planerar även att besöka varandras skolbibliotek som en del i nätverksarbetet.

Det var första gången jag var på en sådan här konferens och jag blev verkligen positivt överraskad av innehållet och genomförandet. För dig som inte hade möjlighet att delta i Skolbibliotek 2015 hoppas jag att det kommer fler liknande tillfällen och att du har möjlighet att delta då!

/Karin Thörnfeldt, skolbibliotekarie på Blackebergsskolan

13

jan

Se Sofia Malmberg prata skolbibliotek i ”En bok en författare”

Postad av Jenny

Igår sände Kunskapskanalen en intervju med Sofia Malmberg, skolbibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser, där hon pratar skolbibliotek utifrån sin och IKT-pedagogen Teo Graners bok Bibliotekarien som medpedagog.

Se den hos UR eller hos SLI.se/Medioteket eller här hos oss 🙂

Sofia har fått mycket fin uppmärksamhet kring sitt engagemang för skolbiblioteksutveckling och inte minst efter Bibliotekarien som medpedagog gavs ut. Där finns mycket inspiration att hämta för alla som vill utveckla sitt pedagogiska arbete i skolbiblioteket.

I höstas berättade hon om sitt arbete på Pedagogiskt café hos oss på Medioteket och ni kan också se en föreläsning från Bokmässan 2014.

/Emma

12

nov

Mycket MIK blir det

Postad av Jenny

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Telefontornet_1890.jpgMedie- och informationskunnighet (MIK), informationskompetens, digital literacy, den fjärde basfärdigheten – kärt barn har många namn. MIK är ett självklart fokus för oss som arbetar med skolbiblioteksutveckling. Det som är så spännande med begreppet är  försöket till helhetsgrepp och betoningen på användningen och egen produktion av information och medier. Att vara medie- och informationskunnig handlar om att ha både ”kunskap om”, och ”förmågor och färdigheter att…”

Ikväll är ”Medie- och informationskunnighet i den digitala eran” temat för kvällens Pedagogisk café.  Då berättar bland annat  Sofia Malmberg från Adolf Fredriks musikklasser om inspirerande projekt med utgångspunkt i skolbiblioteket och MIK. Linda Spolén pratar om finesserna kring bildsök i Google.

På Medioteket har vi under året ökat fokus på hur lärare och skolbibliotekspersonal kan arbeta med MIK i skolan.

Till våren erbjuds återigen Grundkurs i informationskompetens och källkritik för skolbibliotekspersonal tillsammans med 1-2 pedagoger på skolan. Under kursen fördjupar sig deltagarna i effektiv informationssökning, val av källor, källkritik, upphovsrätt och creative commons.  Under hösten har vi föreläst om vikten av att arbeta med MIK i klassrummet på flera skolor, till exempel Eriksdalsskolan, Husbygårdsskolan och Thorildsplans gymnasium. Gymnasieavdelningen har också haft en egen satsning på MIK under hösten. Det är ju så klart särskilt angeläget i och med en-till-en-satsningen. Inom denna har stadens gymnasieskolor alla fått erbjudande om ett kompetensutvecklingspaket som vi på Medioteket utformar utifrån skolans behov och i samarbete med skolans gymnasiebibliotekarie.

Det finns mycket att fundera på kring begreppet MIK.  Hur skiljer sig ’MIK’ från det vedertagna begreppet ’informationskompetens’? Vad innebär det egentligen att vara digitalt kompetent?  På vilka sätt är MIK integrerat i våra läroplaner? Och hur ser ut i andra länders läroplaner? Samtalet fortgår. Vilken är din infallsvinkel?

Vi är glada över den spridning MIK-begreppet fått och ser fram emot vad det kan betyda, dels för elevernas kunskapsutveckling. Dels för att lyfta och utvidga skolbibliotekens funktion i stadens skolor.

Elin, Emma och Linda

29

okt

Prisregn över Växjös skolbibliotek

Postad av Jenny

Stort grattis till Växjö kommun för att ni har så bra skolbibliotek!

Strålkastarljuset lyser just nu extra starkt på skolbiblioteken i Växjö. Under året har utnämningarna avlöst varandra. På Skolforum igår blev skolbiblioteket på Centrumskolan i Växjö utnämnda till Årets skolbibliotek 2014 med motiveringen:

Årets skolbibliotek 2014 utmärks av:
  • en tydligt dokumenterad verksamhet
  • skolledningens starka stöd och engagemang i verksamheten
  • att skolbiblioteket har en ledande roll i skolans pedagogiska arbete
  • ett utvecklat och framgångsrikt samarbete mellan skolbibliotekarierna och lärarna
  • att skolbibliotekarierna inspirerar och engagerar inte bara på den egna skolan utan över hela landet.

På Bokmässan i september vann Växjö kommun i hård konkurrens titel Årets bibliotek 2014 för sin långsiktiga och breda satsning på skolbibliotek  bemannade med utbildad personal. Hela 5 av Växjös skolbibliotek blev 2014 utnämnda till ”Skolbibliotek i Världsklass” av DIK.

Vad är det då som gör Växjö så framgångsrikt? Pedagog Malmö undrade samma sak, åkte dit för att ta reda på det och mötte bland annat en rektor som inte skulle kunna driva skolverksamhet utan kompetenta skolbibliotekarier. 

I Växjö är skolbiblioteken väl integrerade i skolornas pedagogiska verksamhet. Skolbiblioteksutvecklarna Rebecca Borg och Eric Haraldsson är dessutom aktiva i sociala medier och sprider på ett bra sätt sina kunskaper och erfarenheter. Genom detta har de också fått kontakt med och haft flera samarbeten med Cilla Dalén på Hjulsta grundskola. Läs Eric och Rebeccas egna funderingar kring varför just Växjö lyckas.

Växjös skolbibliotek delar konsekvent med sig av goda idéer och projekt så att andra kan inspireras och bygga vidare på deras grund.

Här kan du följa dem:I biblioteket
Wikin I biblioteket
Instagram
Twitter

/Emma

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Senaste inläggen

Arkiv

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Kategorier