Under två heldagar i november fick jag förmånen att delta på konferensen Skolbibliotek 2016 i Stockholm. Jag kommer här i mitt inlägg kort berätta om några av föreläsningarna.

“Mångspråkighet, bemötande och nyanlända – tillgängligt skolbibliotek”

Bibliotekarie Erik Svensson och lärare Karin Friberg från Nyboda skola berättade om sitt arbete med nyanlända elever.

De har inga förberedelseklasser utan arbetar med direktintegrering och eleverna får inledningsvis två halvdagar med introduktionslektioner. Studiehandledning ges på modersmålet, där eleven får förklarat ämnet och hur det svenska skolsystemet fungerar och eleverna har även tillgång till böcker på det egna modersmålet. De har en liten undervisningsgrupp i svenska och slussas ut i olika ämnen och har individuella scheman. Eleverna i grupperna får också hjälpa andra elever med samma modersmål. Skolbiblioteket håller öppet för förbokade grupper så som läsgrupper och studiegrupper. Exempel ur deras verksamhet är tystläsgrupper (schemalagd läsning, hela klasser på mellanstadiet) och tyst gruppläsning/ högläsningsgrupper (där lässvag del av klass har schemalagd läsning, högstadiet). I det senare exemplet börjar gruppen med högläsning för att sedan fortsätta med tystläsning eller lyssna på talbok. Vidare har man också en samläsningsgrupp med nyanlända elever, där bibliotekarien läser högt och eleverna följer med i texten och pratar om texten. Denna aktivitet utgår från arbetsmodellen ”Luke och Freebody”.

Vid högläsningen betonade bibliotekarie Erik att det är viktigt att läsa långsamt och att vara uppmärksam på tecken att eleverna inte förstår, eftersom de inte alltid säger till då.. För att stötta de nyanlända i lärprocesserna använder de sig av bilder, hemspråk och ge utmaningar på ett lätt språk. De utgår från Cummins fyrfältare och cirkelmodellen i sitt arbete att stötta i lärprocessen. I boken “Att undervisa nyanlända…” finns ett avsnitt om skolbibliotek.

“Hur kan skolbiblioteket addera värde och påverka elevers lärande?”

Rebecca Borg och Eric Haraldsson som är skolbibliotekssamordnare och skolbibliotekarier i Växjö visade på hur man kan lyfta fram skolbiblioteket med avstamp i Läroplanen. Struktur behövs för maximal effekt och grunden för arbetet måste sökas i läroplanernas mål för skolan. I åk 4 till 6 kan man finna dessa rubriker bland målen:

• Bibliotekskunskap (systematisering)
• Berättande texter
• Tolka reflektera och återberätta
• Informationssökning(analoga och digitala källor)
• Källkritik

Det är rektor som ska besluta om vad skolbibliotekarien ska fokusera på, men bibliotekarien är expert inom sitt område och hen ska stötta och visa på möjligheter.

Möjliga samarbetspartners inom skolan är alla yrkeskategorier med pedagogiska uppdrag för eleverna. Det är viktigt att skolbibliotekarien deltar på arbetslagsmöten och APT för pedagoger och ämneslärare.

Det är också viktigt att prioritera rätt innehåll i verksamheten. Skolbibliotekets funktion är att omvandla information till kunskap. Böckerna är ingredienser och skolbiblioteket är processen. Om man inte har någon extra resurs i biblioteket behöver man prioritera bort bemanning/öppet och ordning i biblioteket för att kunna delta i ute i klasserna. I den prioriteringen behöver skolbibliotekarien ha stöd från rektor.

Skolbiblioteket har en pedagogisk, kulturell och social roll. Arbetsrollen är pedagogisk och handledande i den egna undervisning och i samverkan med lärare. Lokalerna ska anpassas för arbete och studier samt undervisning för enskilda och grupper. Mediebeståndet är i förhållande till folkbiblioteket ett begränsat utbud till undervisning, studier och skolans behov.

Erik och Rebecca gav exempel på två samarbeten de deltagit i, ett ämnesövergripande samarbete och ett samarbete med en ämneslärare.

”Med läsning som mål”

Jonas Andersson från Kulturrådet redovisade kunskapsöversikten “Med läsning som mål” (finns att läsa här: http://www.e-magin.se/paper/gj7pd79t/paper/1 ). Skriften är en kunskapsöversikt kring metoder och forskning inom det läsfrämjande området.

Vad motiverar till läsning?

• Litteraturens upplevda relevans för det egna livet
• Tillgång till ett större läsmaterial
• Generöst med tid till läsning
• Valfrihet i urvalet
• Möjlighet till social interaktion kring det lästa

Några slutsatser

• Börja tidigt (och fortsätt)
• Identifiera grupper med större behov än andra och arbeta gentemot dessa
• Öka tillgången till litteratur oavsett medium
• Främja social läsning
• Använd förebilder (i synnerhet manliga)
• Satsa på sommarläsningsprogram med tydliga mål, i samarbete med skola och bibliotek
• Betona valfrihet, men uteslut inte nödvändigtvis prestation
• Arbeta utifrån olika målgruppers identifierade (läs)intressen
• Ställ upp tydliga, genomförbara mål och utvärdera

/Anna Sjögren, Skolbibliotekarie på Sundbyskolan i Spånga