Visar inlägg med tagg:

Den 1 januari 2022 bildades Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF). Det är en myndighet som har som huvuduppdrag att arbeta med samordning och utveckling Sveriges psykologiska försvar mot främmande makt. Syftet med det psykologiska försvaret är att värna det öppna och demokratiska samhället, den fria åsiktsbildningen samt Sveriges frihet och oberoende. Myndighetens huvudkontor ligger i Karlstad men de finns även i Solna.

MPF ska stärka befolkningens förmåga att kunna upptäcka och motstå påverkanskampanjer och desinformation. Därigenom bidrar det psykologiska försvaret till att skapa motståndskraft och försvarsvilja. Att den svenska socialtjänsten kidnappar och hjärntvättar muslimska barn med hjälp av LVU-lagen är ett exempel på en desinformationskampanj som riktas mot Sverige.

Grundläggande tips och länkar

Ett sätt att stärka medvetenheten bland befolkningen är att vara ute och informera om uppdraget och verksamheten. Fredagen den 17 november fick vi på Medioteket besök av en representant  från MPF. Vi fick bland annat veta mer om hur de arbetar och fick tips på resurser som finns på myndighetens webbplats. Genom att bli mer och mer medveten och genom att lära sig känna igen den vilseledande informationen kan vi öka vår motståndskraft mot att bli påverkad. Desinformation är beroende av att människor delar den vidare så var försiktig när du delar information och var källkritisk, undvik att dela information du känner dig tveksam inför. En konkret tips är att genomföra den här webbkursen:

Skydd mot informationspåverkan (webbkurs)  – Länk till msb.se

Källkritik är ett centralt begrepp inom psykologiskt försvar och såklart något som ligger nära skolbibliotekens verksamhet. MPF har tagit fram en kampanj med två kända svenska trollkarlar under namnet Bli inte lurad. Kanske kan det vara något även för skolbibliotek? Till kampanjen hör också en handbok om att känna igen och hantera falsk och vilseledande information.

En annan handbok som vi fick tips om under föredraget var denna handbok för kommunikatörer som grundar sig på en forskningsrapport, framtagen av Lunds universitet:

Att möta informationspåverkan : handbok för kommunikatörer

/Jenny

FN:s konvention om barnets rättigheter, eller Barnkonventionen, antogs den 20 november 1989. I många länder uppmärksammar man detta lite extra just 20 november varje år:

Artiklar om Barnkonventionens dag – UNICEF Sverige

Barnkonventionen innehåller 54 artiklar som alla är lika viktiga och utgör en helhet, men det finns fyra grundläggande principer som alltid ska tas hänsyn till när det handlar om frågor som rör barn:

  1. Alla barn har rätt att säga sin mening och få den respekterad.
  2. Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barnet.
  3. Alla barn har rätt till liv och utveckling.
  4. Alla barn har samma rättigheter. Ingen får bli diskriminerad.

I Sverige har Barnkonventionen varit lag sedan 2020 men vi bör inte nöja oss med det, utan hela tiden fråga oss själva hur vi kan bli bättre på att låta barn komma till tals och fundera över hur vi kan bli ännu bättre på att uppmärksamma och stärka barns rättigheter. Eller? Vill du fylla på med lite kunskap och frågeställningar att fundera över kan vi tipsa om att det på Digiteket finns en utbildning med namnet Barnets rätt i bibliotek som fokuserar just på bibliotek och barnrätt. Materialet är indelat i fem lektioner, men de går att använda utan inbördes ordning utifrån behov och önskemål:

Barnets rätt i bibliotek – Digiteket

Delaktighet

För att kunna nyttja sina rättigheter är delaktighet ett centralt begrepp. Vi har tidigare skrivit en del om just delaktighet och skolbibliotek här på skolbiblioteksbloggen så vi passar på att damma av och tipsa om tidigare inlägg:

Sökning ”delaktighet” – Skolbiblioteksbloggen

18 oktober anordnade Regionbiblioteket Stockholm och länskulturkonsulenterna en intressant dag med olika perspektiv på forskning, debatt och inspiration om barnrättsperspektiv i kulturverksamhet för och med barn och unga. Några nedslag av mer praktisk karaktär som jag tog med mig därifrån är:

  • För att öka känslan av delaktighet är det viktigt att kunna se sig själv som del av ett större sammanhang. Ett exempel på det är få med sig ett formellt erkännande som är bestående som till exempel diplom eller intyg.
  • Myndigheten för Kulturanalys (ja, det finns en sån) har bland annat kommit fram till att det är viktigt att stärka de estetiska ämnena i grund- och gymnasieskolan för att på så sätt öka barn och ungas möjlighet/rätt till kultur. Som en lösning på regeringsuppdraget att bredda deltagande och minska snedrekrytering i kulturlivet.
  • Kulturrådet planerar en arbetsdag i vår med tema barnkonsekvensanalys – något att hålla ögonen på.
  • Riksteatern har tagit fram en skrift som heter ”Att öppna nya världar”. Den innehåller flera praktiska tips på hur man kan bearbeta kulturupplevelser med barn i olika åldrar. Rekommenderades av flera personer under dagen. Kanske något för dig som är kulturombud på din skola?

Riksteatern-Att-oppna-nya-varldar (pdf, 1269 kb)

/Jenny

Rapporteringen om censur av böcker på skolbibliotek, inte minst i södra USA, väcker känslor och funderingar. Varför förekommer censur egentligen och och är det även en form av censur att korrigera språket i böcker? Vilka är/blir konsekvenserna? Vad ska vi vara uppmärksamma på i vår närhet och finns det något vi kan göra?

Här kan du läsa mer om läget i USA:

Utrensning av böcker kan ta honom till Vita huset – Länk till Biblioteksbladet

Böcker rensas ut från klassrum och skolbibliotek i USA – Länk till Dagens nyheter (kräver inloggning)

Ett sätt att göra något är att uppmärksamma Banned Books Week som i år infaller 1-7 oktober. Enligt svenska PEN är en Banned (förbjuden) bok en bok som någon anser att ingen annan ska få läsa. De som tar initiativ till att förbjuda böcker kan till exempel vara en statlig myndighet, polis, föräldraorganisationer, religiösa samfund och liknande. Banned Books Week startade 1982 och under veckan uppmärksammar olika organisationer och aktörer inom bokbranschen just den litteratur som blivit förbjuden någonstans i världen. Årets tema är ”Let Freedom Read”. Svensk biblioteksförening skriver om evenemanget och länkar vidare till mer information:

Banned Books Week 2023 – Länk till Svensk biblioteksförening 

Vilka böcker kan det då handla om och vad är det som upprör?

Vanliga anledningar till att böcker blir förbjudna är till exempel att de har en tydlig HBTQ-tematik, att texten uttrycker kritik mot ett samhälle eller att innehållet går emot religiösa uppfattningar. Visste du att Bröderna Lejonhjärta var förbjuden i fd Tjeckoslovakien under 80-talet eftersom den ansågs kunna inspirera till uppror mot staten? Eller att Harry Potter innehåller magiska inslag som i vissa länder anses som ondskefull och i strid med landets religion? Här kan du läsa om fler förbjudna böcker i en sammanställning som Dawit Isaak-biblioteket i Malmö gjort:

Förbjuden litteratur – Länk till Malmö stads webb 

Historien har dock visat att en censur-stämpel på en bok ofta gör den ännu mer eftertraktad för läsarna. Så frågan om effekten av censur är också högaktuell!

/Jenny

När tredje ljuset brinner
står MIK i fokus här
och särskilt allt som rör
medierikets sfär

Under adventsveckorna kommer vi här på skolbiblioteksbloggen att publicera ett inlägg per vecka som gemensamt berör kunnigheterna i UNESCOs MIK-ekologi. (MIK står för Medie- och Informationskunnighet.) Det finns dock många olika ingångar till kunnigheterna och det vi presenterar här är endast ett av många sätt att ta sig an dem. Men hänger du med fram till jul så får du en introduktion av de 23 olika kunnigheterna!
Översättningen av MIK-ekologin till svenska är gjord av Digiteket.

 

Veckans kunnigheter

Mediakunnighet

Sociala medierkunnighet

Integritetskunnighet

Medborgarkunnighet

Social- och emotionellkunnighet

TV-kunnighet

Reklamkunnighet

Bland dessa kunnigheter är det sociala medierkunnighet, medborgarkunnighet, social- och emotionellkunnighet samt integritetskunnighet som är tillagda i den nya cirkelöversikten. Det är också dessa fyra kunnigheter som kommer att lyftas fram i detta inlägg.

 

Vad betyder kunnigheterna för skolan?

Ett gemensamt fokus för dessa kunnigheter kan vara att man tittar på innehåll, alltså på det som jag som individ och medborgare producerar och delar. Men även hur vi interagerar med varandra på nätet, alltså det som ofta kallas nätetik. Detta hänger i sin tur tydligt ihop med skolans arbete med värdegrund.

Att värdegrundsarbetet ska genomsyra hela utbildningen och all undervisning är ju inget nytt under solen, inte heller att ”det innebär bland annat att barn och elever ska få möjlighet att utveckla empati för och omtanke om andra. De ska också få möjlighet att utveckla ett solidariskt, jämlikt och jämställt förhållningssätt.” (Skolverket) I dag befinner sig i princip alla barn och unga på nätet och det de gör allra mest är att umgås på olika digitala plattformar så som Roblox och Youtube (Svenskarna och internet, 2022) Så med andra ord måste vi koppla ihop värdegrundsarbetet med MIK-arbetet för att kunna möta eleverna i deras vardag. Även i Lgr22 finns det tydliga skrivningar som vi kan luta oss mot, till exempel i kursplanen för samhällskunskap där det står att eleverna ska förstå hur digitala och andra medier kan användas ansvarsfullt utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter (Kursplan för Samhällskunskap i årskurs 4-6).

Till syvende och sista landar vi, liksom tidigare inlägg, med dessa kunnigheter även i demokrati, att eleverna ska kunna delta aktivt i ett demokratiskt samhälle. Denna gång med fokus på att kunna lyssna på andra, att känna empati och medmänsklighet. Likaså genom att kunna formulera sina egna tankar och åsikter, på digitala plattformar så väl som i övriga sammanhang.

 

Tips på vidare läsning/fördjupning

På internetstiftelsens sida digitalalektioner.se hittar du en mängd olika lektionsupplägg, bland annat kopplat till just värdegrundsarbetet.

Digitala lektioner – värdegrund

Skolverket har en sida där du kan läsa om hur du som skolbibliotekspersonal kan vara en resurs i skolans arbete med värdegrund, till exempel genom samarbete med elevhälsan kring nätetik.

Skolverket – Skolbiblioteket i värdegrundsarbetet

Statens medieråd samordnar det nationella aktörsnätverket MIK Sverige på uppdrag av regeringen. I deras kunskapsbank kan du söka efter material från, i dagsläget, fyra aktörer. Dessa är Digiteket/Kungliga biblioteket​, Internetstiftelsen, Statens medieråd​ och Sveriges Utbildningsradio (UR). Här kan du till exempel välja att söka på material kopplat till olika ämnesområden så som sociala medier.

Statens medieråd – MIK Sveriges kunskapsbank

 

/Magdalena

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Kategorier