Cirkulationsbiblioteket, som är en del av Medioteket, brukar varje termin välja ut några av de bästa nyutkomna böckerna för barn och unga. Här kommer den senaste listan med tips att ta fram för mys- och rysläsning under jullovets kyliga dagar och kvällar:
Jullovstips 2023 (pdf 418kb)
Photo by Andreea Radu on Unsplash
Den 3 december varje år infaller Internationella funktionsrättsdagen, eller Internationella funktionshinderdagen som den också kallas. Det är FN som inrättade dagen 1992 och syftet är att öka medvetenheten om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 2006 beslutade man även om att anta konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionen förtydligar att även personer med funktionsnedsättning ska kunna åtnjuta sina mänskliga rättigheter, på samma sätt som alla andra. Konventionen bygger på ett antal principer som exempelvis jämlikhet, icke-diskriminering, jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet.
International Day of Persons with Disabilities – United Nations
Även bibliotekslagen är tydlig – personer med funktionsnedsättning är en prioriterad grupp för alla olika typer av bibliotek. Digiteket har publicerat en kunskapsöversikt med fokus på tillgänglig läsning för barn och unga med läsnedsättning. Ett lästips som kanske kan bidra till att uppfylla syftet för funktionsrättsdagen tänker jag.
Tillgänglig läsning för barn och unga med läsnedsättning – en kunskapsöversikt – Digiteket
Visste du att Stockholms stad har en funktionshindersombudsman? Här kan du läsa mer om dennes uppdrag:
Funktionshindersombudsmannen – Stockholms stad
/Jenny
Den 1 januari 2022 bildades Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF). Det är en myndighet som har som huvuduppdrag att arbeta med samordning och utveckling Sveriges psykologiska försvar mot främmande makt. Syftet med det psykologiska försvaret är att värna det öppna och demokratiska samhället, den fria åsiktsbildningen samt Sveriges frihet och oberoende. Myndighetens huvudkontor ligger i Karlstad men de finns även i Solna.
MPF ska stärka befolkningens förmåga att kunna upptäcka och motstå påverkanskampanjer och desinformation. Därigenom bidrar det psykologiska försvaret till att skapa motståndskraft och försvarsvilja. Att den svenska socialtjänsten kidnappar och hjärntvättar muslimska barn med hjälp av LVU-lagen är ett exempel på en desinformationskampanj som riktas mot Sverige.
Ett sätt att stärka medvetenheten bland befolkningen är att vara ute och informera om uppdraget och verksamheten. Fredagen den 17 november fick vi på Medioteket besök av en representant från MPF. Vi fick bland annat veta mer om hur de arbetar och fick tips på resurser som finns på myndighetens webbplats. Genom att bli mer och mer medveten och genom att lära sig känna igen den vilseledande informationen kan vi öka vår motståndskraft mot att bli påverkad. Desinformation är beroende av att människor delar den vidare så var försiktig när du delar information och var källkritisk, undvik att dela information du känner dig tveksam inför. En konkret tips är att genomföra den här webbkursen:
Skydd mot informationspåverkan (webbkurs) – Länk till msb.se
Källkritik är ett centralt begrepp inom psykologiskt försvar och såklart något som ligger nära skolbibliotekens verksamhet. MPF har tagit fram en kampanj med två kända svenska trollkarlar under namnet Bli inte lurad. Kanske kan det vara något även för skolbibliotek? Till kampanjen hör också en handbok om att känna igen och hantera falsk och vilseledande information.
En annan handbok som vi fick tips om under föredraget var denna handbok för kommunikatörer som grundar sig på en forskningsrapport, framtagen av Lunds universitet:
Att möta informationspåverkan : handbok för kommunikatörer
/Jenny
FN:s konvention om barnets rättigheter, eller Barnkonventionen, antogs den 20 november 1989. I många länder uppmärksammar man detta lite extra just 20 november varje år:
Artiklar om Barnkonventionens dag – UNICEF Sverige
Barnkonventionen innehåller 54 artiklar som alla är lika viktiga och utgör en helhet, men det finns fyra grundläggande principer som alltid ska tas hänsyn till när det handlar om frågor som rör barn:
I Sverige har Barnkonventionen varit lag sedan 2020 men vi bör inte nöja oss med det, utan hela tiden fråga oss själva hur vi kan bli bättre på att låta barn komma till tals och fundera över hur vi kan bli ännu bättre på att uppmärksamma och stärka barns rättigheter. Eller? Vill du fylla på med lite kunskap och frågeställningar att fundera över kan vi tipsa om att det på Digiteket finns en utbildning med namnet Barnets rätt i bibliotek som fokuserar just på bibliotek och barnrätt. Materialet är indelat i fem lektioner, men de går att använda utan inbördes ordning utifrån behov och önskemål:
Barnets rätt i bibliotek – Digiteket
För att kunna nyttja sina rättigheter är delaktighet ett centralt begrepp. Vi har tidigare skrivit en del om just delaktighet och skolbibliotek här på skolbiblioteksbloggen så vi passar på att damma av och tipsa om tidigare inlägg:
Sökning ”delaktighet” – Skolbiblioteksbloggen
18 oktober anordnade Regionbiblioteket Stockholm och länskulturkonsulenterna en intressant dag med olika perspektiv på forskning, debatt och inspiration om barnrättsperspektiv i kulturverksamhet för och med barn och unga. Några nedslag av mer praktisk karaktär som jag tog med mig därifrån är:
Riksteatern-Att-oppna-nya-varldar (pdf, 1269 kb)
/Jenny
16
okt
Nu är det bara några veckor kvar till Läslovet. Årets tema är ”vänlighet”. Har du något på gång i ditt skolbibliotek? Kanske vill du ha med det i det nationella kalendariet? Eller vill du få inspiration genom att läsa vad andra ska göra? Ta en titt på Läslovets egen sida:
Läslovet startade 2015 på initiativ från Läsrörelsen och är ett brett läsfrämjande samarbete mellan bland annat elevorganisationer, bokförlag, bibliotek, bokhandel, idrottsföreningar, fackliga organisationer, kulturinstitutioner och företag. Läslovet infaller vecka 44.
”Berättande bilder – talande böcker” är namnet på en satsning på lässtimulans och stärkt samarbete mellan skolbibliotek och fritidshem i ett antal grundskolor i Stockholms stad. Det är vi på Medioteket som håller i satsningen och den genomfördes för första gången hösten 2019. Detta blogginlägg handlar främst om den andra omgången av satsningen som genomfördes läsåret 2022–2023. (Du kan läsa mer om satsningens första omgång här: Berättande bilder-talande böcker – Skolbiblioteksbloggen)
Omgång två av satsningen ”Berättande bilder – talande böcker” involverade totalt 16 grundskolor. Syftet var att stimulera elevernas läsintresse, främja samarbete mellan skolbibliotek och fritidshem samt sprida lässtimulerande metoder för att arbeta med bilderböcker. Satsningen var en del i implementeringen av Stockholms stads skolbiblioteksplan 2021–2024.
I början av satsningen fick de deltagande skolorna varsitt bokpaket med sju särskilt utvalda bilderböcker. I arbetet med dessa bilderböcker utforskandes olika estetiska uttrycksformer, digitalt skapande samt olika former av textsamtal och berättande. Även lekens betydelse för språkutveckling fick en framträdande roll. Under läsårets gång bidrog Medioteket bland annat med inspiration och kompetensutveckling och deltagarna hade möjlighet att diskutera och dela erfarenheter genom ett gemensamt Team.
Resultaten vid läsårets slut visar att deltagarna tillsammans använt sig av många olika arbetsmetoder och uttrycksformer i arbetet med
bilderböckerna, så som bild, drama och boksamtal. Deltagarna upplever att arbetet med bilderböckerna bidrog till läs- och språkutveckling samt stimulerade elevernas fantasi och diskussioner om känslor och tankar. Den stora utmaningen var att hitta tid till gemensam planering mellan skolbibliotek och fritidshem. Samarbetet ökade dock på flertalet skolor och skolledningens stöd har haft stor betydelse för möjligheten att öka samarbetet. Flera av deltagarna uttrycker att de planerar att fortsätta samverka kring läsning och läsfrämjande även efter satsningens slut.
Vill du läsa mer om satsningen kan du göra det i detta sammanfattande PM:
Berättande bilder – talande böcker PM 2023 (pdf 716 kb)
Här ser du vilka bilderböcker som ingick i satsningen:
15
sep
Det finns många olika temadagar instiftade från olika håll och det känns nästan som om man skulle kunna fira något varje dag. Några av dessa dagar är mer välkända än andra och andra känns säkert helt irrelevanta. Men en dag som kanske är mer okänd fast ändå relevant för skolbibliotek vill vi gärna lyfta lite extra här på skolbiblioteksbloggen. Nämligen e-bokens dag som infaller 18 september, eller Read an ebook day som den heter internationellt. Initiativet till dagen kom 2014 från företaget Overdrive. Syftet var att att särskilt uppmuntra till att läsa e-böcker och visa på fördelarna med digital läsning. (Vi har skrivit en del om bland annat fördelarna med e-böcker förut: Inlägg som handlar om e-böcker).
Tyckandet om e-böcker varierar såklart från person till person, men i vår digitala värld är den nog här för att stanna oavsett vad man personligen tycker om e-bokens vara eller icke vara. Då kan det kanske också vara intressant att ha lite koll på till e-bokens historia?
Idén att skapa e-böcker har funnits länge, ända sedan 1930-talet. Men det dröjde fram till 1971 innan den allra första e-boken blev tillgänglig i USA, som en del av Projekt Gutenberg. Det var ”The Declaration of Independence” som kan fortfarande är tillgänglig. Projekt Gutenberg var det första digitala biblioteket som var knutet till det datanätverk som senare utvecklades till internet. Projekt Gutenberg tillhandahåller än idag gratis nedladdningar av e-böcker där upphovsrätten har gått ut.
Free eBooks – Länk till Project Gutenberg (gutenberg.org)
Det stora genombrottet för e-boken ägde dock inte rum förrän år 2008. Då lanserade den amerikanska Amazon läsplattan Kindle med inbyggd nätbokhandel. Innan dess fanns det en rad olika e-boksformat och det krävdes både teknisk skicklighet och tålamod för att köpa och läsa e-böcker. Men med Kindle blev det lätt för vanliga konsumenter att få tag på e-böcker och då tog intresset fart.
I Sverige har e-boken ännu inte fått så stort genomslag som i de engelska och spansktalande språkområdena där e-boksförsäljningen är betydligt större än i Sverige. En av böckerna som gjorde att många svenskar fick upp ögonen var ”Jag är Zlatan” som när den släpptes 2011 blev tillgänglig som både tryck bok och e-bok på samma gång (om inte mitt minne sviker mig helt). Generellt har biblioteken spelat en stor roll för e-böckerna i Sverige:
Ointresse för e-böcker i handeln – tur nog finns biblioteken – Länk till forskning.se
Du som arbetar på högstadiet eller gymnasiet i Stockholms stad har tillgång till ett bibliotekariemodererarat urval e-böcker. Läs mer här om du känner dig osäker på hur du ska göra för att få tillgång:
E-böcker för gymnasiet och högstadiet – Länk till Pedagog Stockholm
/Jenny
I en tid då det larmas om barn och ungas försämrade läsförmåga har vi inte råd att vara utan skolbibliotek. Ett bemannat skolbiblioteket innehåller inte enbart ett varierat och brett utbud av skönlitteratur och faktaböcker utan där finns också en skolbibliotekarie som kan förmedla dessa, väcka läslust och stimulera läsningen både under skoltid och för läsning på fritiden. Detta sker förstås i samarbete med lärare och annan pedagogisk personal. Skolbibliotekarier kan med sin kunskap om medie- och informationskunnighet även stötta och stärka undervisningen i källkritik, informationssökning och i mycket annat som ingår i detta breda område.
Alla elever har rätt till ett välfungerande och pedagogiskt integrerat skolbibliotek på sin skola. Så är långt ifrån fallet på Sveriges alla skolor.
Läs vad Nationella skolbiblioteksgruppen har bloggat om men även skickat ut till riksdagens utbildningsutskott i samband med skolstarten.
Är det här rimligt? Länk till Nationella Skolbiblioteksgruppens blogg
/Maria
Rapporteringen om censur av böcker på skolbibliotek, inte minst i södra USA, väcker känslor och funderingar. Varför förekommer censur egentligen och och är det även en form av censur att korrigera språket i böcker? Vilka är/blir konsekvenserna? Vad ska vi vara uppmärksamma på i vår närhet och finns det något vi kan göra?
Här kan du läsa mer om läget i USA:
Utrensning av böcker kan ta honom till Vita huset – Länk till Biblioteksbladet
Böcker rensas ut från klassrum och skolbibliotek i USA – Länk till Dagens nyheter (kräver inloggning)
Ett sätt att göra något är att uppmärksamma Banned Books Week som i år infaller 1-7 oktober. Enligt svenska PEN är en Banned (förbjuden) bok en bok som någon anser att ingen annan ska få läsa. De som tar initiativ till att förbjuda böcker kan till exempel vara en statlig myndighet, polis, föräldraorganisationer, religiösa samfund och liknande. Banned Books Week startade 1982 och under veckan uppmärksammar olika organisationer och aktörer inom bokbranschen just den litteratur som blivit förbjuden någonstans i världen. Årets tema är ”Let Freedom Read”. Svensk biblioteksförening skriver om evenemanget och länkar vidare till mer information:
Banned Books Week 2023 – Länk till Svensk biblioteksförening
Vanliga anledningar till att böcker blir förbjudna är till exempel att de har en tydlig HBTQ-tematik, att texten uttrycker kritik mot ett samhälle eller att innehållet går emot religiösa uppfattningar. Visste du att Bröderna Lejonhjärta var förbjuden i fd Tjeckoslovakien under 80-talet eftersom den ansågs kunna inspirera till uppror mot staten? Eller att Harry Potter innehåller magiska inslag som i vissa länder anses som ondskefull och i strid med landets religion? Här kan du läsa om fler förbjudna böcker i en sammanställning som Dawit Isaak-biblioteket i Malmö gjort:
Förbjuden litteratur – Länk till Malmö stads webb
Historien har dock visat att en censur-stämpel på en bok ofta gör den ännu mer eftertraktad för läsarna. Så frågan om effekten av censur är också högaktuell!
/Jenny
Priset Årets skolbibliotek har funnits sedan 1994 och delas ut av Nationella Skolbiblioteksgruppen. Vem som helst kan föreslå ett grundskole-, gymnasie- eller folkhögskolebibliotek. Av de inkomna förslagen väljer sedan en jury ut en vinnare samt två skolbibliotek som får hedersomnämnanden.
Juryn lägger särskild vikt vid:
Nu är ansökan öppen fram till 17 augusti:
Årets skolbibliotek | Nationella skolbiblioteksgruppen
I år delas priset ut på Bokmässan fredag 29 september kl 13. Under rubriken Det värdefulla skolbiblioteket samtalar årets prisutdelare med en skolbibliotekarie om vikten av välfungerande och bemannade skolbibliotek. I slutet avslöjas vem som vinner Årets skolbibliotek 2023. Vem som är årets prisutdelare kan du läsa om här:
Välkomna till prisutdelningen på Bokmässan | Nationella skolbiblioteksgruppen
/Jenny
Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.
Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.
Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se
Antingen stödjer din webbläsare inte javascript, eller är javascript inaktiverat. Denna webbplats fungerar bäst om du aktiverar javascript.
Senaste kommentarer