Visar inlägg med tagg:

22

feb

Digital läsning i skolan: En balansgång mellan tradition och teknik

Postad av Sebastian

Digital läsning blir allt vanligare, så även i skolan, och ungdomars läsvanor utmanas idag av en mångfald av läsmedier. Digitala medier är oundvikligt sammanflätade med ungdomars läs- och informationspraktiker, och genom det får de tillgång till kulturer och sammanhang som annars skulle vara otillgängliga för dem. Forskning har visat att valet av medium varierar beroende på situation, och genom att integrera olika läsformer kan skolor skapa en mer inkluderande läsmiljö som främjar både läsförståelse och digital kompetens.

Läsning har alltid anpassats efter rådande förhållanden och samhällsnormer. Att läsa på skärm är oundvikligt i dagens samhälle och är i många sammanhang det primära mediet för läsning. När nya teknologier introduceras förändras läs- och skrivkunnigheten, och nya färdigheter krävs av läsaren. Även om papper har varit det främsta läsmediet under lång tid har tekniska framsteg möjliggjort både elektroniska källor och skärmar för läsning.

Sammanhang styr läspraktik

E-boken är etablerad internationellt, men tryckta böcker dominerar fortfarande bokmarknaden i Sverige. Forskning visar på en komplexitet i gymnasieungdomars läsvanor. De ägnar sig åt olika läspraktiker som skiljer sig åt beroende på kontext och motivation. Å ena sidan finns det en uppskattning för e-böckernas bekvämlighet, funktionalitet och tillgänglighet. Å andra sidan finns en tillgivenhet till den tryckta bokens fysiska form och den upplevelse den förmedlar. Denna dubbelhet i elevernas läsvanor och preferenser visar på betydelsen av att närma sig digitaliseringen i skolan med en nyanserad förståelse.

Läsning i skolan uppfattas annorlunda än läsning på fritiden, vilket kan bero på skolans krav på olika lässtrategier. Vana läsare föredrar ofta tryckta böcker och värdesätter sensomotoriska och emotionella kvaliteter, medan de som inte läser så mycket eller som inte gillar att läsa är mer positiva till digital läsning. Många elever stöder dock användningen av e-böcker i skolan, trots att de själva fortfarande föredrar tryckta böcker. Att integrera e-böcker i undervisningen innebär inte bara en teknologisk förändring utan även ett kulturellt och pedagogiskt skifte. Skolorna står inför utmaningen att balansera mellan att bevara de traditionella läsformerna och samtidigt anamma de nya digitala möjligheterna så att eleverna utvecklar strategier för att effektivt hantera båda formaten.

Sammanfattningsvis föredrar många fortfarande tryckta böcker på grund av sensomotoriska upplevelser och kontextuella faktorer spelar en viktig roll. Att lära sig navigera mellan digitala och traditionella format är en viktig färdighet för dagens elever och ett område skolan kan behöva fokusera mer på för att möta de krav och förväntningar digitaliseringen fört med sig. Genom att förstå hur elever interagerar med olika textmedium och hur deras preferenser formas av kontext och erfarenheter kan skolor skapa mer inkluderande läsmiljöer som uppmuntrar till läsning och främjar läsförståelse i en tid där digitala och traditionella medier samexisterar och kompletterar varandra.

I Stockholms stads skolor

I Stockholm erbjuder vi digitala böcker för högstadiet och gymnasiet via Biblio. Samtliga böcker som finns i det digitala boksbeståndet är utvalda av Cirkulationsbibliotekets bibliotekarier. Det finns också stora möjligheter för lärare och skolbibliotekspersonal att önska titlar att lägga till.

Du som arbetar på en kommunal skola i Stockholms stad kan läsa mer om hur det går till att låna e-böcker för högstadiet och gymnasiet på Cirkulationsbibliotekets sharepoint: E-böcker för högstadiet och gymnasiet, länk till Sharepoint.

Detta blogginlägg baseras på masteruppsatsen Embracing the Digital Shift: An Empirical Analysis of Attitudes towards E-books among Pupils in Swedish Upper Secondary School (2023) av Sebastian Stålnacke, länk till DiVA. Tips på vidare läsning:

31

jan

E-böcker och skolbibliotek

Postad av Jenny

E-böcker och e-boksanvändande har vi skrivit om tidigare här på bloggen. Senast hösten 2021 med anledning av att vi lanserade att via Cirkulationsbiblioteket erbjuda de äldre eleverna i staden tillgång till e-böcker:

Testa en e-bok i höst – Skolbiblioteksbloggen

Men hur vanligt är det egentligen med e-böcker på skolbibliotek? Enligt statistik från Kungliga biblioteket anger ca 50 gymnasieskolor i Sverige att de erbjuder e-böcker via skolbiblioteket. Samtidigt uppger landets största e-boksleverantör, Axiell Media, att de hade avtal med ca 150 skolor och kommuner i slutet av 2022. Så det är svårt att veta hur många skolor som egentligen arbetar med e-böcker. Men även om siffrorna saknar samstämmighet är det tydligt att det är få av landets 1284 gymnasieskolor som erbjuder e-bokslån. Man kan fundera över hur det kommer sig då kommersiella e-bokstjänster samtidigt ökar i användning? Även lånen av e-böcker på folkbiblioteken ökar (om än lite) från år till år. Troligen beror den låga e-boksanvändningen i skolan på att marknaden för e-böcker på bibliotek generellt är snårig och oberäknelig.

Ibland kan det uppstå viss begreppsförvirring kring vad man menar med ”e-bok”. Inom forskningen så pratar man till exempel om ”digitala böcker” som ett samlingsbegrepp för både e-böcker med text och ljudböcker. Men i det här blogginlägget menar vi både e-böcker med text och e-ljudböcker när vi skriver ”e-bok” och vi räknar lyssnade som en form av läsning. 

Tryckta böcker och digitala böcker kompletterar varandra

I en doktorsavhandling från 2022 om läsandet av ljudböcker, Sound reading – exploring  and conceptualising audiobook practices among young adults, fastslås att många av de unga som tecknat abonnemang på någon kommersiell ljudbokstjänst lyssnar mycket och ofta på böckerna. Resultatet motsäger de siffror som säger att läsandet går ner i åldersgruppen. Respondenterna utnyttjar tid som till exempel transport till skolan eller när man sminkar sig för att lyssna på böcker. Boklyssnandet blir en del av en rutin. Författaren till avhandlingen menar också att de tryckta böckerna och e-böckerna kompletterar varandra på så sätt att många väljer en e-bok när det inte är möjligt att läsa en tryckt bok. Det ena sättet att läsa utesluter inte det andra.

I en artikel i tidningen LÄRA där elever, lärare och skolbibliotekarie intervjuas lyfts både för- och nackdelar med e-böckerna. Det betonas att e-böcker inte ska ses som en ersättning för tryckta böcker utan som ett komplement. Särskilt när alla i en klass ska läsa samma bok. Om båda formaten erbjuds kan eleverna välja det format som passar dem bäst. Då många ungdomsböcker snabbt kan kännas daterade är e-boken ett mer kostnadseffektivt alternativ än att köpa in fysiska klassuppsättningar, när det kommer till mer dagsaktuella titlar. Det stora hindret för e-boksläsandet som framkommer är dock att tekniken upplevs som krånglig och osäker.

”E-boken är ett bra komplement” | Pedagog Stockholm

Såhär gör vi i Stockholm

Trots att vi i Stockholm har kunnat erbjuda e-böcker för högstadiet och gymnasiet under några år nu så har utlånen hållit sig på ganska låga nivåer. En av anledningarna är att många upplever krånglande teknik som alltför problematisk. För att, förhoppningsvis, avhjälpa det hindret använder vi oss numer av samma lösning som många folkbibliotek, appen Biblio. En stor fördel med appen är att man där slipper logga in med Adobe ID. Det räcker med lånekortsnummer och PIN-kod (samma som till skolbiblioteket) så är böckerna tillgängliga och man läser dem direkt i sin telefon eller på sin surfplatta. Vi hoppas att detta ska visa sig vara en smidig lösning men det återstår att se. Ett visst aber med Biblio är att böckerna inte alltid visas under den kategori man skulle önska, beroende på att kategoriseringen bygger helt på förlagens metadata. Men nya lösningar på det är eventuellt på gång.

Samtliga e-böcker som finns i boksbeståndet är utvalda av Cirkulationsbibliotekets bibliotekarier. Nytt på den fronten är att vi från och med nu lägger till även e-ljudböcker i vårt bestånd. Det finns också stora möjligheter för lärare och skolbibliotekspersonal att önska titlar att lägga till.

På Cirkulationsbibliotekets blogg kan du läsa mer om hur det går till att låna e-böcker för högstadiet och gymnasiet i Stockholms stad:

E-böcker via Cirkulationsbiblioteket – Cirkbloggen

/Sebastian och Jenny

21

dec

Tips på jullovsläsning

Postad av Jenny

Behöver du tips på böcker att läsa i jul? Då kanske Cirkulationsbibliotekets tipslista kan var något för dig?

Tips på jullovsläsning 2022 från Cirkulationsbiblioteket

Från en numer så populär AI-bot har vi fått följande tips ;). Som du ser är det mycket tydligt att den inte kan konkurrera ut en fysiskt bibliotekarie! (Vill du läsa mer om chatbotar så har bland annat Biblioteksbladet skrivit lite om dessa nyligen: AI-bot kan göra nytta – men den är usel på julrim – Biblioteksbladet)

  • ”Julgransplundring” av John Grisham
  • ”En jul utan mellanrum” av Debbie Macomber
  • ”En liten jul” av Richard Paul Evans
  • ”Julsaga” av Charles Dickens
  • ”Miraklet på 34:e gatan” av Valentine Davies
  • ”En liten julstjärna” av Hans Christian Andersen

Trevlig läsning och ett härligt jullov önskar vi på Medioteket!

5

dec

Andra advent och dags för ytterligare ett MIK-moment

Postad av Jenny

När andra ljuset brinner
står MIK i fokus här
och särskilt allt som rör
teknikens stora sfär

Under adventsveckorna kommer vi här på skolbiblioteksbloggen att publicera ett inlägg per vecka som gemensamt berör kunnigheterna i UNESCOs MIK-ekologi. (MIK står för Medie- och Informationskunnighet.) Det finns dock många olika ingångar till kunnigheterna och det vi presenterar här är endast ett av många sätt att ta sig an dem. Men hänger du med fram till jul så får du en introduktion av de 23 olika kunnigheterna!
Översättningen av MIK-ekologin till svenska är gjord av Digiteket.

Veckans kunnigheter

Den här veckans inlägg fokuserar på dessa kunnigheter:

  • Datorkunnighet
  • Internetkunnighet
  • Digital kunnighet
  • Spelkunnighet
  • Datakunnighet
  • AI-kunnighet
  • Nätverkskunnighet

De fyra första fanns med även i den första versionen av MIK-ekologin som kom 2011. Datakunnighet, AI-kunnighet och nätverkskunnighet tillkom dock i och med Unescos uppdatering av MIK-ramverk 2021.

Vad kan kunnigheterna betyda för skolan?

Den gemensamma nämnaren i dessa kunnigheter är teknik. MIK alltid haft många kunnigheter i sin ekologi, men kärnan har varit informationskunnighet och mediekunnighet. I det nya ramverket utökas dessa kärnområden till att även omfatta digital kunnighet. Digital kompetens är en av EU:s nyckelkompetenser för livslångt lärande, och det är något som man behöver för att kunna vara en delaktig medborgare.

Skolan ska skapa en förståelse hos eleverna för digitaliseringens påverkan, både på individ och samhällelig nivå. Det kan till exempel ske genom att vi talar om hur algoritmer fungerar för att styra våra informationsflöden och vilken effekt det kan ha på våra liv. Det kan också handla om hur vi kan påverka till förändring för oss själva eller för samhället i stort.

Eleverna behöver också kunskap i hur man använder digital teknik samt förmågan att urskilja vilken teknik som är lämplig för vilken uppgift. De ska också utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik. Här kan naturligtvis källkritiken ta upp stort utrymme, men glöm inte viktiga aspekter så som nätvett och integritet. Ett ansvarsfullt förhållningssätt innebär bland annat att vi kan använda tekniken på ett säkert sätt.

Denna veckas kunnigheter handlar i grunden om att förstå sin samtid och att kunna ta del i det demokratiska samtalet. Det tekniska är nog så viktigt, men det är även förståelsen för de möjligheter och de risker som är förenade med användning av nätet, människors samspel online och nya kulturella uttryck.

Tips på vidare läsning och fördjupning

Skolverket har fler bra moduler rörande digital kompetens, däribland:

Kritisk användning av nätet (Skolverket)

Säker användning av nätet (Skolverket)

Digiteket har denna kurs som bygger på forskning av Jutta Haiders och Olof Sundin:

Algoritmer – så påverkar de din vardag (Digiteket)

/Sebastian

31

mar

Artificiell intelligens var temat på Månadens MIK

Postad av Jenny

Artificiell intelligens, eller AI, har funnits i populärkulturen under lång tid, bland annat genom Isaac Asimovs, Philip K. Dicks och Arthur C. Clarkes berättelser. Dystopiska framtidsscenarier där människa och maskin är i polemik med varandra är ett vanligt tema, men hur ser egentligen verklighetens AI ut? Det var temat för ett tillfälle av föreläsningsserien Månadens MIK och här kommer några nedslag därifrån.

Begreppet AI står för maskiners förmåga att utföra uppgifter som normalt sett kräver mänsklig intelligens. Med så kallad deep-learning kan maskinerna också göra egna slutsatser. Du använder antagligen AI varje dag. Visste du det? Vår vardag är nämligen full av AI. Det är AI som ger oss tips på nästa serie att se på strömningstjänsten och som ger oss anpassade träffar i sökmotorn. Det är också AI som kan hjälpa läkare att ställa diagnoser, skicka ut drönare att vattna sädesfält och matcha dig till rätt jobb på arbetsförmedlingen. Stockholms stad har till och med en egen AI-plan. AI-planen beskriver ett antal områden och aktiviteter kring vad staden behöver bevaka, stärka och utveckla för att ha rätt förutsättningar att på ett säkert, etiskt och hållbart sätt kunna använda den nya tekniken inom AI och du hittar den här (om du är inloggad i Stockholms stad):

Stadens arbete med AI – Stockholms stads intranät

Falska bilder och filmklipp

Allteftersom AI utvecklas så blir det svårare och svårare (omöjligt?) för det mänskliga ögat att skilja falska bilder från äkta. En bildgenerator som med hjälp av AI genererar bilder på personer som inte existerar är intressant att titta närmare på även med elever. ”This person does not exist” är en sådan sida, en slumpmässig ansiktsgenerator. Något man sedan kan träna sig på genom att gissa vilken bild som som är äkta och vilken som inte är det via sidan ”Which face is real”. På sidan finns också tips på hur du kan känna igen en bild av en falsk person.

ThisPersonDoesNotExist – Random AI Genererade Bilder av Falska Personer 

Which Face Is Real?

Även falska videoklipp, så kallade deep-fakes, blir mer och mer svåra att skilja från verkliga. Något som kan användas i propagandasyfte och få konsekvenser för vår demokrati i förlängningen. På den här sidan finns exempel på några från Storbritannien med bland annat premiärministern som är kusligt verkliga:

Deepfakes – Future Advocacy

Mer att läsa och lära

Är du intresserad av att lära dig med om AI så kommer här några tips. Kursen Elements of AI är en gratis onlinekurs som också finns på svenska. Den som genomgått hela kursen kan också få högskolepoäng för den:

Elements of AI-kurs om grunderna i artificiell intelligens

Det finns maskiner som kan besegra människor i till exempel schack, men kommer AI att kunna utvecklas så att maskiner kan skriva poesi som en människa? Mycket tveksamt enligt detta blogginlägg (på engelska):

The Machines Are Coming, and They Write Really Bad Poetry (lithub.com)

Nedan hittar du som avslutning en bild med böcker att fördjupa dig i. Trevlig läsning!

3

dec

Googlekalender – Lucka 3, Grunden

Postad av Jenny

Innan vi går djupare in i specialfunktionerna är det dags att gå igenom grunden i hur Googles vanliga enkla sökning fungerar:

google sökfönster

I enkel sökning skriver du ett eller flera ord du vill söka på. Google söker då på sidor som innehåller alla dina sökord. Du behöver inte skriva och eller + mellan orden, det lägger Google till automatiskt till framför varje sökord.

Tips vid enkel sökning:

  • Varje ord spelar roll.
  • Var nog när du väljer sökord och välj sådana du tror kan finnas på sidan. Skriv till exempel huvudvärk istället för ont i huvudet om det är medicinsk information du söker.
  • Ordningen du skriver orden i spelar roll.
  • Google använder automatiskt den vanligaste stavningen av ett visst ord, oavsett om du har stavat rätt eller inte.
  • Versaler eller gemener har ingen betydelse, inte heller apostrofer och liknande.

Stoppord, ord som ignoreras i sökningen

Det finns faktiskt ord och tecken Google automatiskt ignorerar, dessa kallas stoppord. Artiklar, prepositioner, konjunktioner och pronomen är typiska stoppord. Även ord med särskild innebörd för på webben, exempelvis http eller .com, är stoppord. Vill du att Google ska söka på ett stoppord kan du sätta ett plustecken (+) framför ordet så räknas det med i just den sökningen.

/Sebastian

26

nov

Internetdagarna 23-24 november

Postad av Jenny

Internetdagarna är två fullspäckade dagar där man som deltagare kan förkovra sig i allt som har med digitalisering och internet att göra. I år var givetvis allt digitalt men jag tyckte det fungerade över förväntan. Under ett par inlägg här på bloggen kommer små neddykningar i ett omfattande program. Här kan du se hela programmet.

20201123_104646 (2)

Måndagens första keynote var robotforskaren Kate Darling som pratade om vår mänskliga relation till robotar. Vad väcker egentligen robotar för reaktioner hos oss? Vi reagerar på föremål som har ”ansikten” och saker som rör sig till exempel brukar våra robotdammsugare få namn och vi tycker gärna lite synd om dem om de råkar fastna under soffan. Darling menar dock att vårt sätt att humanisera robotarna begränsar oss.

Darling ställer sig också frågan om varför vi vill sträva efter att skapa robotar som en exakt avbild av oss människor när vi kan göra något helt annat?

Ett citat ifrån Darling till er som ibland tänker för mycket på Terminator när man pratar om robotar ”Just throw bucket of water onto them and you’ll be fine” 🙂

Det var en väldigt spännande och intressant föreläsning, blir du nyfiken kan du läsa mer om Kate Darling på http://www.katedarling.org/  och får du chansen att lyssna på henne vid tillfälle så tycker jag du ska ta den.  Hon har även gjort ett Ted-talk som kan vara värt att ägna några minuter åt.

Måndagens andra pass som jag lyssnade på var Kristina Alexanderson, ansvarige för Internetstiftelsens skolsatsningar, som pratade allmänt om digitalisering i skolan.

Alexanderson ställde sig frågan, vilka kunskaper förmedlar vi kring digital kompetens?
Det handlar inte bara om det tekniska, det handlar också om att vi måste förstå, reflektera och filosoferar om hur det påverkar både pedagoger och elever att arbeta mycket genom en skärm.

De unga kan ofta redan använda sig av den digitala tekniken, därför behöver vi diskutera det andra. Ofta missas det som finns bakom tekniken, hur är det uppbyggt, hur påverkar det hur vi använder verktygen med mera.  Alexanderson menar att vi även behöver prata om digitaliseringen utan att tekniken finns i rummet.

⇒Tips: På digitalalektioner.se fokuserar internetstiftelsen på det som, ligger bakom, till exempel programmering, källkritik, ansvarstagande utifrån läroplanen.
 Här hittar du digitala lektioner.

Här kom också Maria Lönn, vice ordförande för Lärarförbundet, in i samtalet. Hon menar att det är viktigt att se att skolan inte är separerat ifrån utan en del av samhället. De som arbetar i skolan, både lärare och elever, behöver tid att sätta sig in i vad som händer. Lärare integreras väldigt lite i arbetet med vilka digitala verktyg som ska användas och hur de ska användas.  Ofta ges också väldigt lite tid för lärare att prata, det kollegiala samtalet saknas ofta på grund av tidsbrist.  Under vårens ”digitala kalldusch” låg fokus på att få igång undervisningen, att verktygen fungerade, återigen uteblev samtalet.

⇒Tips om film, ”Är webben och internet samma sak” 6 min. Filmen finns på sidan Internetkunskap.

/Magdalena Bjarnehall

7

feb

BETT 2014

Postad av Jenny

21 januari åkte vi tillsammans med några andra medarbetare på Medioteket till BETT2014 i London. Det var en fantastiskt intensiv och inspirerande resa. Nu är det nästan två veckor sedan men vi är fortfarande i någon form av bearbetningstillstånd mentalt. Det här är det första inlägget i en serie på tre-fyra inlägg vi där vi kommer dela med oss av våra tankar och upplevelser under dessa dagar.

Från och med i höst så har man en ny läroplan i England med ”computing” inskrivet varför det också var väldigt mycket som kretsade kring just detta. Ämnestilläget har gjorts på grund av att man ser att kunskapen om vad en dator är och datorns språk som en baskunskap som alla måste ha. Man vill att fler ska kunna kombinera teknisk grundkunskap med kreativitet och grafisk formgivning. Ett tänkande som leder till nya lösningar. I den nya läroplanen har programmering ett starkt fokus. Vi ser trenden här i Sverige också. Tekniska museet har barnhack-dagar och .se har nyligen skrivit en utmärkt guide om barnhack som finns att ladda ner gratis från deras hemsida:  https://www.iis.se/blogg/programmering-for-alla-nu-lanserar-vi-guiden-barnhack/

3D skrivare. Foto: Linda Spolén

En annan sak det talades mycket om var vikten av att inte samla appar, utan att noga väga appar utifrån kvalitet och att det är eleven och dess behov som ska stå i centrum vid val av app.

Mässgolvet var annars väldigt inriktat på teknik och sälj. En uppsjö av skolanpassade lösningar för allsköns områden, från pedagogiska förskoleprogram till elevhanteringssystem. Förutom det som mest är gammal skåpmat såsom interaktiva skärmar, olika typer av pekdatorer o.s.v. var det några nya saker som tydligt trendade just nu:

3D skrivare faller i pris och fanns i många olika variationer på mässan. Även plasten man använder för att skriva ut 3D-objekt blir allt billigare.

Bild från Aldebarans hemsida

Alla föll vi nog för Aldebarans Nao programmable humanoid robot http://www.aldebaran-robotics.com/en/.
En robot som kan lära sig, följa och känna igen bilder och ansikten. Den kan interagera och  känna igen vem som talar med den och hitta olika saker, som till exempel en boll.

Vi blev också väldigt förtjusta i serieskapar- programmet Comic life, där lärare och elever enkelt kan skapa sina egna serier antingen i syfte för att lära ut eller presentera sitt arbete.  På hemsidan finns det möjlighet att prova programmet kostnadsfritt i 30 dagar: http://plasq.com/products/comiclife3/win.

För att inte tala om Encyclopedia Britannicas skolanpassade tjänst. Britannica är en onlineresurs specialanpassad för skola och bibliotek. Britannica Online ger information i tre olika nivåer: Britannica Junior, Britannica Student och Encyclopaedia Britannica. Den lägsta nivån är anpassade för 6-10 åringar. Med hjälp av google translator kan man översätta sidorna, översättning blir dock inte helt korrekt.  Inbakat finns också interaktiva lektioner, spel, arbetsblad, studiehandledningar och sökverktyg. Britannica har också tusentals artiklar ur EBSCOs tidskriftsdatabas samt en bild-bank som är fri att använda för skol-bruk.
Artiklarna är skrivna av experter och uppdateras och revideras fortlöpande. Ordlistor och tal-stöd finns inbyggt i tjänsten.

Vi har fått erbjudande om en provmånad för dig som arbetar i Stockholm stads skolbibliotek, gå in och registrera dig på denna länk:  http://www.britannica.co.uk/Register_BETT2014.asp

Vissa av seminarierna som hölls på BETT filmades och kan hittas på hemsidan: http://www.bettshow.com/Content/Discover-new-approaches-to-learning-in-the-Bett-Arena

/Linda och Sebastian

7

feb

Egen nedladdning + skolbibliotek = sant!

Postad av Jenny

Egen nedladdning är en ny tjänst som gör att talbokslåntagare själva kan ladda ned talböcker. Man registrerar sig på sitt bibliotek/skolbibliotek, får inloggningsuppgifter via e-post och laddar ned från vilken uppkopplad dator man vill. Bibliotek/skolbibliotek som har talbokstillstånd kan ansluta sig till tjänsten och registrera låntagare, vilka sedan själva kan ladda ned talböcker.

Innan låntagaren börjar ladda ned, så har hen ett möte med registreraren på sitt bibliotek för att få en demonstration av hur det går till, information om upphovsrättsliga regler, skriva avtal och bli registrerad.

 Egen nedladdning erbjuder elever med läsnedsättning en ny och fantastisk möjlighet att få tillgång till massor av litteratur och att självständigt kunna välja sin läsning! Därför och eftersom tjänsten är knuten till biblioteksverksamheten, ville vi gärna bidra till att bana väg för Egen nedladdning på våra skolor.

 Mellan januari och december 2011 genomförde därför Mediotekets skolbiblioteksgrupp pilotprojektet Egen nedladdning, tillsammans med 15 skolbibliotek i Stockholm.

 Våra mål för projektet var:

  • öka användandet av talböcker bland elever med läsnedsättning genom Egen nedladdning
  • Att genom Egen nedladdning öka antalet elever som använder talböcker.
  • Förenkla skolbibliotekspersonalens arbete med registrering av elever för Egen nedladdning och därmed även den nedladdning av talböcker som sker i biblioteket, eftersom den minskar på sikt.
  • Ge insikt och förankra kunskap om talböcker och Egen nedladdning hos skolbiblioteksansvariga, skolledning och pedagogisk personal på Stockholms skolor.

Läs mer om projektet och deltagarnas erfarenheter i vår projektdokumentation! Där hittar du också  förslag, som kan förenkla skolbibliotekets arbete med Egen nedladdning.

EgenNedladdning_rapport  

/Charlotte & Margareta

 

 

4

dec

Skolbiblioteksmiljö På gång!

Postad av Jenny

På gång i skolbiblioteket är fortbildningstillfällen för våra skolbibliotek i grundskolan och på gymnasiet. Två gånger per termin träffas vi för att fördjupa oss i ett intressant och aktuellt ämne, ur ett biblioteksperspektiv, exempelvis flerspråkighet, faktaboksläsning eller fria, fiffiga webbresurser. Häromsistens tog vi upp skolbiblioteksmiljön, ett spännande och tacksamt område att dyka ner i och belysa! Skolbiblioteksrummet som viktig lärandemiljö, både objektivt (storlek, läge osv) och subjektivt (individers eller gruppers upplevelser) är förstås värt att utforma så att det stimulerar och tilltalar eleverna!

Att köpa ny,  läcker inredning är kanske inte möjligt. Desto bättre då, att det finns en hel del man kan ändra och förnya, utan att det kostar. Det gäller mest att bestämma sig för att se på sitt fysiska skolbibliotek med nya ögon och helst med användarnas blick!

Exempel på vad man kan förbättra rätt enkelt är:

  • Bibliotekets entré: Hur ser dörren och väggen ut? Inbjudande och informativ, eller tråkig och anonym?
  • Möblering och inredning: Är biblioteket möblerat på bästa och trevligast möjliga sätt utifrån förutsättningarna? För att locka till och prioritera vissa aktiviteter? För olika lärstilar? Är det utformat för olika medier och för skyltning? Är det tillgängligt och överskådligt?  Trivsamt och ergonomiskt?
  • Ljus och belysning är viktig! Går det att komplettera basljuset med punkt- och stämningsbelysning för att göra rummet mer levande och intressant? Hur används fönsterljuset?
  • Färger har också stor betydelse för hur vi upplever och använder ett rum. Finns det möjlighet/anledning att måla några ytor i biblioteket?
  • Ljudmiljön påverkar hur man uppfattar vad andra säger. Kan ljudklimatet förbättras med t ex någon textil på väggen? Kanske stimulerande musik eller naturljud ibland?
  • Lukter eller dofter? Dofter har stor inverkan på atmosfär och sinnesstämning. Luktar det illa av gamla,  smutsiga böcker eller annat? Doftar det gott från ditt nybryggt te eller kaffe?
  • Känsel: Många elever behöver något att röra vid! Det kan vara stolens klädsel, trästubbar eller andra föremål som stimulerar sinnena via händerna….
  • Klimat: En lagom och behaglig temperatur är bra för koncentrationen.
  • Karaktären i ett rum kan handla om att ta vara på man har. Gör något av det som är speciellt, snedväggen, vrån eller trappan! Kanske tillföra något oväntat och överraskande?

En god skolbiblioteksmiljö ska återspegla stämningen av allt man kan göra där och ha en atmosfär av kunskapsverkstad, laboratotium eller ateljé, snarare än kontor – menar arkitekten Inger Mette Kirkebyi Refleksioner over skolebibliotekets arkitektur.

Men  framtidens skolbibliotek – hur ska det se ut? Tänk utformning för ett förändrat pedagogiskt arbetssätt, kopplat till den digitala utvecklingen med mobila enheter, e-böcker, talböcker, projektorer och interaktiva tavlor. Att det fungerar med de verktyg och resurser som elever använder och behöver och vävs ihop med skolans kunskapsmål.  Några av de nya, betydelsefulla aspekterna för hur man utformar ett skolbibliotek är:

  • Flexibilitet för ett öppet och föränderligt lärutrymme, som kan användas på många sätt och är anpassat till modern teknik.
  • Böckerna (de fysiska) är fortfarande så viktiga i skolbiblioteket! Men fokus på hyllmetrar och antal böcker behöver säkerligen snart flyttas mot hur den tryckta samlingen förstärker och förbättrar utbudet av digitala resurser.

/Charlotte

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Senaste inläggen

Arkiv

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Kategorier