Visar inlägg med tagg:

Foto: Sanna Dolck Wall

Foto: Sanna Dolck Wall

Klara Önnerfelt är skolbibliotekarie på Matteusskolan och många känner säkert igen henne från podden Flödet eller bloggen Boklus, eller något av de många andra forumen som Klara är aktiv inom. Nu är hon även aktuell med en ny bok, Klaras läsprepp! – att främja läsning bland barn och unga. Läs vad kollegan Cilla Dalén tyckte. Skolbiblioteksbloggen ville såklart ställa några frågor till Klara.

Du är skolbibliotekarie sedan 15 år. Vad var det som fick dig att vilja skriva en bok om läsning för barn och unga?

Det vad flera saker. De senaste fem åren har jag inte bara varit skolbibliotekarie utan också frilansat som läsfrämjare och föreläsare. Jag hade andra samarbeten med Btj och idén att skriva en bok föddes i samtal med Eva Bengtsson på Btj förlag som hade varit med när jag föreläst för bibliotekarier. Jag har jobbat med läsfrämjande mycket och på olika sätt och kände att jag ville dela med mig. Dessutom hade det gått upp ett ljus för mig när jag läste om Linda Gambrells regler för motivation och jag ville gärna sprida det. Sen var det också att det var kul att prova något nytt. Jag har skrivit på olika bloggar i många, först Lilla skolbiblioteksbloggen och sedan Klara bokprat,  och detta blev en utveckling av det.

Du skriver i din nyutkomna bok Klaras läsprepp om att Linda Gambrells sju regler för läsmotivation har varit betydelsefulla för dig i din yrkesutövning. Vilka är de?

  1. Relevans: Barn och unga blir mer motiverade att läsa när läsningen och aktiviteterna kring det lästa känns relevanta för dem.
  2. Utbud: Barn och unga blir mer motiverade att läsa när de har tillgång till stort urval och bred variation av läsning.
  3. Tid: Barn och unga blir mer motiverade att läsa när de har goda möjligheter till hållbar läsning.
  4. Val: Barn och unga blir mer motiverade att läsa när de har möjlighet att göra val kring sin läsning.
  5. Interaktion: Barn och unga blir mer motiverade att läsa när de har möjlighet till social interaktion kring det de läst.
  6. Framgång: Barn och unga blir mer motiverade att läsa när de har möjlighet att ta sig an utmanande texter på ett framgångsfullt sätt.
  7. Incitament: Barn och unga blir mer motiverade att läsa när läsincitament (belöningar) speglar vikten och värdet av läsning.

Jag tycker att det var intressant att läsa om dina övningar för att hissa och dissa böcker. Varför tror du att det kan vara svårt att dissa böcker som skolbibliotekarie?

Det är svårt av två anledningar tror jag. Dels har vi som skolbibliotekarier ofta ett ganska begränsat anslag. Vi väljer noga och vänder på slantarna innan vi köper in och sen vill vi ju så klart att böckerna ska bli lästa. Om man dissar en bok är ju risken att den aldrig finner sin läsare. Sedan är det ju också känsligt att dissa böcker för tänk om man talar illa om något som en elev gillar, vi vill ju inte såra våra elevers känslor. Men jag tror att om man gör det på rätt sätt, som jag skriver om i boken, så kan det bli en sporre att läsa. Lite som att låsa in förbjudna böcker i giftskåpet. Alla böcker har ju sin läsare, som Ranganathan skriver,  det gäller bara att klura ut vägen för boken dit.

Du skriver varmt om högläsningen. Har du något/några bra boktips för högläsning?

Min absolut bästa högläsningsupplevelse i år har varit när jag läste Om jag försvann av Meg Rosoff för min son som precis har gått ut femman. Det är roliga när man läser högt för sina egna barn, för man kan utmana ännu mer än när man läser för en stor grupp elever i skolan. På skolan har jag läst Festen i Hulabo i alla förskoleklasserna. Det blev också riktigt lyckat. Rim är tacksamt och Britt G. Hallqvist är från Lund precis som jag så det passade fint som introduktion. Och så kunde jag göra bonden Jöns på riktigt bred skånska vilket stockholmsungarna tyckte var kul.

Du skriver i Klaras läsprepp om att ha en övning med elevernas som rör deras läsande liv. Vilket är ditt eget starkaste läsminne?

Jag har så många! Men om jag bara ska välja ett så är det en skidsemester när jag läste Donna Tartts Den hemliga historien. Jag åkte skidor hela dagen, sen kröp jag så fort jag kunde ner i sängen, bland såna där fluffiga österrikiska täcken och stora kuddar och läste med bara ett avbrott för middag tills jag somnade. Hela familjen tyckte att jag var urtråkig, men själv hade jag det väldigt spännande.

Du skriver också om att synliggöra olika platser för läsning med hjälp av ett bildspel. Kul idé! Var läser du helst?

Jag är en sån som kan läsa överallt. I bilen, på tåget, på en köksstol, vid infodisken på jobbet… Men allra helst läser jag på en strand i Grekland. Det blir det ju inget av med i sommar men näst helst läser jag i min solstol i trädgården i familjens hus i Skåne och det kommer jag att göra många timmar den här sommaren.

Du tvekar inte att delge oss läsare dina mindre lyckade projekt. Hur ska man tänka som skolbibliotekarie om man är rädd för att misslyckas?

Ingen kan lyckas jämt och om man aldrig vågar blir ju inte heller de lyckade projekten av. Hellre göra något än göra inget tycker jag. Och även de misslyckade projekten för ju något gott med sig, som man även kan läsa om i boken. Det kan var att man når en enda låntagare, eller att man själv lär sig något nytt, så det är bara att köra tycker jag.

Vilket är ditt eget första biblioteksminne?

Biblioteket betydde mycket för mig i unga år för min mamma tog oss ofta till Stadsbiblioteket i Lund och jag träffade min äldsta vän på sångstunden där när jag var två år och vi är fortfarande vänner. Jag minns inte sångstunderna, men jag minns dofterna, ljuden, hur spännande det var att smyga genom vuxenavdelningen för att gå upp för trappen till den lilla hyllan på andra våningen där fiket fanns då.

Vad läser du just nu?

Jag har precis läst klart Perfekt väder för lidande av Åsa Asptjärn. Jag tycker att hon är en genialisk författare och boken är verkligen både rolig, intressant och gripande.

Tack Klara och ha en fin midsommar!

Vill du höra med av Klara? Kolla in @klara_bokprat, Klara bokprat på You Tube och podden Flödet.

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

klaras läsprepp omslag

Foto: Samira Danho

Anna Ceder och Tehres Lindskog Foto: Samira Danho

I år har Thorildsplans gymnasium tilldelats DIK:S utmärkelse Skolbibliotek i världsklass och Skolbiblioteksbloggen ville såklart prata med de inblandade. Först ut är rektor Anna Ceder.

Det är första gången ni fått utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass. Vad har ni gjort annorlunda än tidigare?

Det är faktiskt första gången vi söker och både vår skolbibliotekarie Tehres och jag hade goda förhoppningar, eftersom vi vet att vi har en mycket väl fungerande verksamhet.

Hur har du som rektor kunnat bidra till att ni tilldelats utmärkelsen?

I min roll som rektor handlar det om att ge förutsättningar för det dagliga arbete, men och så för utvecklingsarbete. För mig är det viktigt att biblioteket, med sina resurser och kompetens, integreras i undervisningen. Därför har Tehres, vår skolbibliotekarie  haft en central roll i vårt kollegiala lärande. Tillsammans med förstelärare har hon varit ledare för grupper som arbetat med läsfrämjande undervisning  och med  medie- och informationskunnighet. Vårt mål är att ha en tydlig progression i elevernas utbildning i arbete  med såväl skönlitterära som vetenskapliga texter.

 Hur ser du som rektor på skolbiblioteks del i undervisningen?

Biblioteket är en viktig plats för eleverna på många olika sätt dels är biblioteket ett väldigt vackert och inbjudande rum att bara vara i  som ökar elevernas kreativitet, dels ett rum där man kan inhämta kunskap, få hjälp med projekt, diskutera olika frågeställningar. Biblioteket är en plats där man bli sedd och får känna en gemenskap och en plats där man kan delta i olika evenemang, till exempel bokcirkel. Om man sammanfattar så är  biblioteket en pedagogisk resurs och som stöttar eleverna så att de kan nå sina kunskapsmål.

 Hur kan du som rektor skapa förutsättningar för att skolbibliotekarien ska kunna ”kroka arm” med lärarna?

Genom att vår skolbibliotekarie har en central roll  i vårt Kollegiala lärande (KLL), så skapas goda professionella samarbeten. Numera har lärare i teknik och design lektioner i källkritik/ källtillit och till exempel gymnasiearbete tillsammans med skolbibliotekarien i biblioteket.

Min roll är att skapa förutsättningar för samarbete och att peka på bibliotekets resurser och kompetens. Jag vet också  vilken viktig roll  språket har för lärandet i alla ämnen, liksom vårt uppdrag att  ge eleverna  kompetens i att hitta och kunna värdera information.  I slutändan handlar det om demokrati.

Foto:  Tehres Lindskog

Foto: Tehres Lindskog

På Thorildsplans gymnasiebibliotek arbetar en skolbibliotekarie och två assistenter. Vi bytte ett par ord med skolbibliotekarien Tehres Lindskog.

Hur känns det?

Jag och bibliotekets biblioteksassistenter Samira Danho och Rebecca Wondimagegne är så otroligt glada för utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass. Utmärkelsen visar på att vi gör ett bra arbete som bibliotek och tillsammans med övriga skolan.

Vad var anledningen till att Thorildsplans gymnasium fick utmärkelsen i år?

Samverkan är nyckelordet. Vårt mål har varit att biblioteket skall integreras i allt skolutvecklingsarbete. Språket har en nyckelroll i allt lärande därför är det viktigt att arbeta läsfrämjande och med lässtrategier i undervisningen. En gymnasielev behöver ett ordförråd på minst 50 000 ord för att klara av sina studier. Ett annat område där biblioteket är centralt är att utveckla kunskaper och förmågor i medie- och informationskunnighet (MIK) för att bli informationskompetenta.  I vår verksamhet med biblioteket och skolan kan man se den röda tråden: från läroplanen via skolans lokala biblioteksplan, som tydligt ska relatera till varandra, till övergripande mål som omfattar biblioteket som pedagogisk funktion.

Jag menar att biblioteket är en självklar del och ingår i den pedagogiska verksamheten. Jag samverkar och planerar skolans verksamhet i nära samarbete med skolans övriga pedagogiska personal. Jag har ett väldigt nära och bra samarbete med min chef Anna Ceder, övriga ledningen och arbetar nära lärarna genom vårt arbete med Kollegialt lärande (KLL). I KLL arbetar jag och pedagogerna gemensamt med att utveckla nya pedagogiska arbetssätt och att lära av varandra. Vilket även det torde ha påverkat att vi fått utmärkelsen eftersom det har gjort att verksamheten hela tiden kan utvecklas gemensamt och utifrån en helhet.

Vad är strategin för att behålla utmärkelsen nästa år?

Vi ska fortsätta med vårt arbete som förut, men förbättra och utveckla verksamheten vidare i samarbete med övriga skolan. Skolbiblioteket finns nu som en självklarhet i skolans utvecklingsarbete och kollegiala lärandet. Detta har lett till att vi verkligen jobbar tillsammans och det kommer vi fortsätta med. Det är både roligare för oss och bättre för eleverna.

Hur skulle du beskriva verksamheten i gymnasiebiblioteket?

Vi har ett stort och vackert bibliotek som är perfekt att använda både till egenstudier, tyst läsning för klass och för undervisning. Jag arbetar med lärare då undervisning och projekt sker i biblioteket, jag har då exempelvis lektioner i källkritik, informationssökning och källtillit, källkritik och referenshantering. Så länge projektet pågår arbetar de i biblioteket med det material som finns här, i databaser och på internet och kan ställa frågor direkt både till mig och läraren. Jag har även introduktioner i biblioteket för årskurs 1 men går jag även ut i klassrummen och undervisar i MIK och har både lektioner i informationssökning och workshop för eleverna i årskurs tre kopplat till gymnasiearbetet. Även på SPP har jag lektioner i informationssökning och workshop och försöker här vara en extra resurs för eleverna. Jag deltar på flera lektioner då de skall skriva sitt gymnasiearbete så att de ska kunna bolla idéer om bland annat frågeställningen, syfte och litteraturen med fler än gymnasiehandledaren.

För att stimulera till läsning har biblioteket en bokcirkel för eleverna, jag har bokprat, jag bjuder in författare inför olika läsprojekt som jag och pedagogerna planerat in, ibland större läsprojekt och ibland enkom för en klass. Det blir lite olika från år till år men är en viktig del för att öka läslusten bland eleverna. En annan viktig del är att ha bra och ny litteratur tillgänglig för att kunna främja till läsning, man måste dels köpa in litteratur som läsaren efterfrågar och dels litteratur som passar ämnena och olika projekt. Det kan exempelvis vara noveller som tar upp AI som de skall läsa i samband med ett projekt i teknikämnet där de skall leta efter fakta för att sammanställa en faktatext. Då kan novellen lyfta olika samhällsfrågor om AI på ett bra och annat sätt än faktalitteratur. Jag försöker även stimulera till läsning för våra elever som går på IM genom att lämna boklådor i klassrummen. Då kan de när helst de känner för det hämta en bok att läsa då de avslutat en uppgift eller har håltimme. Jag anordnar även olika evenemang i biblioteket och nu när skolans nya inriktning är ”Skolan för framtidens samhällsbyggare” så funderar jag såklart över vilka nya evenemang som vi kan göra som innefattar hållbarhet och hållbar utveckling.

På vilket sätt spelar gymnasiebiblioteket roll för eleverna i deras vardag på skolan?

Biblioteket är en viktig plats för eleverna på många olika sätt, dels är vårt biblioteket ett väldigt vackert och inbjudande rum att bara vara i och som ökar elevernas kreativitet, dels ett rum där man bland annat kan inhämta kunskap, arbeta och leta efter information och rätt material samt få hjälp med att förstå uppgifterna och diskutera olika frågeställningar. Här blir varje elev sedd och kan få stöd och individuelle hjälp med både skolarbete och personlig hjälp.

Vid öppet hus får vi alltid många kommentarer om att rummet känns som ett högskolebibliotek eller folkbibliotek, vilket jag ser väldigt positiv på eftersom vi då lyckats med rummets atmosfär, utformning och ger den känsla som vi vill förmedla. Ett kunskapsrum!

Hur upplever du att du gör skillnad som gymnasiebibliotekarie?

Mitt mål som bibliotekarie är att hjälpa och stötta eleverna i deras skolarbete så att de ska kunna nå sina kunskapsmål. Jag har därför en nära diskussion med både elever och pedagoger och är en förlängning och stöd som pedagogisk resurs i skolan. Jag är utbildad Biblioteks- och informationsspecialist och har mycket kunskaper i litteratur och olika ämnen vilket är ett viktigt komplement på en skola. Som bibliotekarie kan jag se helheten och i vår lokala biblioteksplan har jag bland annat utarbetat en progression för eleverna i ämnet MIK. Detta är oerhört viktigt för att alla elever skall få utveckla kunskaper och förmågor i ämnet innan de slutar gymnasiet. Alla elever skall få likvärdig utbildning, det är en demokratisk rättighet. Genom att lära sig dessa kunskaper och förmågor kan eleven komma vidare i sin kunskapsutveckling och gå ett steg längre med sin uppgift och lärande än vad de själv trodde var möjligt. Därför är det viktigt att eleverna får diskutera och bolla sina uppgifter hur de skall förstå och tolka uppgiften så att de kan se nya infallsvinklar, få prata om sin frågeställning, få en djupare förståelse, kunna diskutera vilket material som fungerar för olika projekt, prata om gymnasiearbetet med fler personer än lärarna. Jag ger dem ett sammanhang och kunskaper så de kommer lite längre än vad de tänkt med sin uppgift från början. Lyckan är när de säger att de lärt sig något och tycker att det de skall göra är intressant!

Här är två citat från två olika elever som jag hjälpte via Teams denna termin då de arbetade hemma. Båda går i årkurs 1.

” Det gick bra, tack så jätte mycket för din hjälp. Hade förmodligen inte kunnat klara av uppgiften så bra som jag gjorde utan din hjälp.”

”Ja men tror att jag ska ha en frågeställning och det kommer nog vara likheter och skillnader mellan människans och bläckfiskens öga. För då kommer jag behöva få in fakta om människans ögats utveckling etc. Men även då om bläckfiskens och vilka likheter/skillnader det finns. Det här kommer bli så intressant att skriva om :))”

Förutom detta diskuterar jag litteratur och uppmuntra elever som tappat sitt läsintresse till att börja läsa igen. Läsning är en mycket viktig del i lärandet och det är viktigt med ett stort ordförråd för att kunna ta till sig kunskaper och det jag erbjuder gör skillnad. Ett uppdaterat och fräscht bibliotek gör att eleverna känner sig sedda och om det finns många böcker att välja mellan, både facklitteratur och skönlitteratur ökar det både lustläsning och leder till bättre skolarbete. Jag jobbar för att som bibliotekarie veta vad läsaren vill ha innan läsaren vet det själv.

Hur tror du att skolans elever och personal kommer att reagera på nyheten?

Personalen har reagerat väldigt positivt på nyheten och grattar både mig och mina biblioteksassistenter till utmärkelsen, alla är mycket glada och känner att vi gemensamt gjort ett bra arbete för att nå hit. Eftersom vi inte träffat eleverna på grund av pandemin de senaste månaderna har vi inte nu samma kontakt som vanligt men till hösten kommer vi fira tillsammans att vi fått utmärkelsen.

Hur ska ni på skolan fira?

Vi kommer fira utmärkelsen nu innan sommarlovet med personalen och till hösten med eleverna.

På Thorildsplans gymnasium är alltså samverkan mellan skolbibliotekspersonalen och lärarna A och O. Så därför ville vi även få ett lärarperspektiv. Läraren Helena Zeidlitz har fått tycka till.

Hur bidrar gymnasiebiblioteket/bibliotekarierna till din undervisning?

Bibliotekarien är alltid intresserad av att engagera sig i våra kurser om vi ber om det. Det är skönt att det inte känns som att jag som lärare kommer med en extra arbetsbörda. Tvärtom, biblioteket är gärna med i kursen och föreslår texter eller till och med  handleder elever som behöver extra stöd exempelvis med att söka källor till ett arbete. Jag tycker att det är viktigt att elever får möta flera vuxna som intresserar sig för deras studier i de olika kurserna och förklarar på olika vis. Jag vill ju att eleverna skall förstå att det inte är jag som lärare som har hittat på vad de skall göra utan att alla deras ämnen strävar mot att de skall lära sig vad de behöver för att studera vidare. I det arbetet är biblioteket och bibliotekarien en samlande kraft.

På vilket sätt är gymnasiebibliotekets verksamhet en del av elevernas studievardag?

Elever sitter ofta där när de jobbar i grupp eller enskilt. Det är en lugn och motiverande miljö och de vet att de alltid är välkomna att fråga bibliotekarierna om hjälp med hur de ska söka och använda texter. Ofta kommer bibliotekarien  ut till oss i klassrummet för att visa eleverna hur de kan använda bibliotekets resurser i t.ex. arbete med en ämnesfördjupning eller ett ämnesövergripande projekt. Det är också fint att så många väljer att utnyttja tjänsten ”Boka en bibliotekarie” under sitt gymnasiearbete.

Stort grattis Thorildsplans gymnasium och lycka till med ert framtida arbete!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Veckans gästbloggare är Misung Siljeström och temat för inlägget är författarbesök. Såhär beskriver Misung sig själv: Jag jobbar som skolbibliotekarie och lärare i fritidshemmet på Sofia skola. Jag har utbildat mig till bibliotekarie och jobbat som bibliotekarie i Sydkorea och har även studerat till grundskollärare i Sverige.

Foto: Misung Sljeström

Foto: Misung Sljeström

Det står en stoppskylt vid alla skolans portar och det är endast eleverna och personalen som får komma in i skolans lokaler. Det tränger in helt nya regler i skolans värld samtidigt som den fysiska trängseln förväntas minska i coronatider. I möjligaste mån håller vi oss själva inom våra verksamheter. Då är det svårt om man ska erbjuda eleverna kulturupplevelser som t. ex. författarbesök.

Jag har erfarenhet av att arrangera tre författarbesök. De tre författarna kom från Sydkorea. En av dem är Sun-Mi Hwang och hennes mest kända bok är Hönan som drömde om att flyga. Boken räknas som en modern klassiker i Sydkorea och läses i skolorna och har nått miljontals läsare runt om världen.

”Jag vet inte varför min bok klassas som vuxenbok i Sverige”, säger hon lite förvirrat när hon ger en signerad gåvobok till vårt skolbibliotek. Sun-Mi skriver böcker för barn och ungdomar.
Det var första gången för henne att träffa svenska barn även om hon har varit på flera författarbesök i Sverige. Sun-Mi berättade nöjt och glatt om sitt författarskap och sina barnböcker för lågstadieklassen. Nyfikenheten kring en koreansk författare väckte mer intresse än själva boken när det var dags för eleverna att ställa frågor. Frågorna som ställdes handlade bl. a. om hennes favoritmaträtt, hennes barn och favorit geometriska form. Det var något vi förväntade oss, att besöket skulle handla om nya upplevelser och möten mellan två kulturer.
Som tack för besöket sjöng hela klassen flera sånger för Sun-Mi tillsammans med klassläraren som spelade gitarr. Då kom det tårar.

”Jag blev så innerligt berörd. De var så vackra, båda barnen och sångerna”, berättade Sun-Mi Hwang efteråt.

Mitt engagemang för att förmedla kulturella upplevelser som författarbesök kunde ha begränsats under dessa tider. Ett oväntat författarbesök blev det ändå för en vecka sedan när jag en dag fick veta att en långvarig vikarie på vår skola som heter Ellen Geider har skrivit en barnbok som kom ut i mars. Boken heter Jordens största kalashatare och handlar om en tjej som heter Freja som trivs att vara ensam när hon behöver tänka och vara själv. Ett lyckligt slut blir det när Freja träffar en ny vän som också trivas bra med att vara ensam, även på sitt eget kalas.

Under författarbesöket läste Ellen Geider högt för eleverna ur boken. Vi använde projektor som visade de fina illustrationerna i boken. En elev kände igen månlampan i Frejas rum eftersom hen har en likadan hemma. Vi fick också veta att författaren hade en likadan lampa när hon var liten. En annan elev kommenterade att Frejas frisyr är väldigt lik författarens. Det blev sedan många frågor kring Ellens författarskap och olika funderingar kring kalashataren, Freja.

Ellen Geiders besök gladde både eleverna och lärarna enormt som ett avbrott i dessa oroliga tider. Författaren påminde snällt eleverna om att de kan komma att ses på skolan eftersom hon jobbar på skolan. Det känns som att även huvudfiguren, Freja skulle kunna gå hos oss någonstans i någon klass.

Foto: Misung Siljeström

Foto: Misung Siljeström

Det är verkligen spännande att träffa författare i verkligheten. Det kanske kommer att pratas mer om virtuella/digitala författarbesök pga. corona. Förhoppningsvis ska inte den ena dörren stängas när den andra digitala plattformen öppnas. Det är det odistanserade mötet mellan läsare och författare i verkligheten som väcker alldeles speciell uppmärksamhet, läslust och nyfikenhet, enligt min erfarenhet.

/Misung Siljeström

Skolbibliotekarie

Sofia skola

Foto: Lucia Wulansari

Foto: Lucia Wulansari

I år har tre skolbibliotek i staden tilldelats DIK:s utmärkelse, Skolbibliotek i världsklass. Naturligtvis ville Skolbiblioteksbloggen ta tillfället i akt att gratulera skolorna och även få ta del av framgångsfaktorerna. Först ut är Gullingeskolan.

Tomas Andersson, du är rektor på Gullingeskolan. Grattis till utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass! Hur känns det?

Det är fantastiskt roligt att vi får den här utmärkelsen! Vi har verkligen kämpat med att utveckla skolbiblioteket och hur skolan ska ta tillvara den enorma resurs som ett bra bibliotek och en duktig skolbibliotekarie är. Det har verkligen gett resultat.

Det är första året som Gullingeskolan får utmärkelsen. Vad har ni gjort annorlunda nu jämfört med tidigare?

Vi har nu en tydligare biblioteksplan och Nina, vår skolbibliotekarie, har med sitt enorma engagemang utökat sitt samarbete med personalen i grundskolan och grundsärskolan.

Hur har du som rektor kunnat bidra till att ni har fått utmärkelsen?

Min roll har varit att stötta och uppmuntra Nina och vara ett bollplank för hennes idéer och tankar. Hur kan vi utveckla hennes roll så att vi kan stötta våra elever i sin språkutveckling, skapa läslust samt få en bra undervisning i MIK?  Jag försöker som rektor också att följa upp arbetet ute på plats i klassrummet när Nina besöker klasser och arbetare med eleverna. Efteråt diskuterar vi lektionen och bollar tankar. Varje vecka vid vår personalinformation lyfter vi goda exempel från skolans verksamhet. Där har vi ofta kunnat lyfta fram exempel från samarbete mellan skolbiblioteket och klasser. Det ger ringar på vattnet och fler vill ha liknande samarbeten. Nina organiserad så att hon är med i samma arbetslag som lärare och fritidspersonal, och får på så sätt en naturlig ingång i sitt samarbete. Till sist måste man naturligtvis som rektor visa ett genuint intresse för skolbiblioteket.

Hur tänker du kring framtiden på skolbiblioteket på Gullingeskolan?

Nu kommer det svåra att förvalta den här fina utmärkelsen. Jag har full tillförsikt att vi kommer att fortsätta att utveckla både skolbiblioteket samt samarbetet mellan skolbibliotekarien och lärare/fritidspersonal.

Har du några råd på vägen till de som vill ha utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass?

Ha en tydlig plan och uppmuntra samarbete. Det är också viktigt att lyfta goda exempel för då vill fler ta del av den enorma resurs ett skolbibliotek och en skicklig skolbibliotekarie är. Goda exempel ger ringar på vattnet.

Hur ska ni fira på skolan?

Vi har firat lite nu på vårt fredagsfika, men kommer att fira mer nästa vecka. Den här utmärkelsen ska vi fira länge!

Och Nina Grensjö, skolbibliotekarie på Gullingeskolan. Hur känns det för dig?

Det känns fantastiskt roligt att ha nått detta efterlängtade mål.

Vad var anledningen till att skolbiblioteket fick utmärkelsen i år?

I år har vi jobbat i läsgrupper i årskurs fem med den Augustvinnande boken ”Vänta på vind”. Det har lett till ökad läslust och läsförståelse. Jag har även arbetat med Augustpriset i årskurs tre. Där har elever fått göra språkutvecklande övningar och utifrån dem gjort en pjäs.

Gällande medie- och informationskunnighet (MIK) har undervisning skett i ett flertal klasser, både i lågstadiet och mellanstadiet. Ett exempel är att undervisning i källkritik har skett i historieämnet. Då i samband med stormaktstiden och vasatiden. I samarbete med SVA-lärare har jag också undervisat i nätetikett.

På Gullingekolan arbetar vi aktivt med att delge varandra goda exempel. På så sätt sprids arbetet som ringar på vattnet. Utöver det är jag som skolbibliotekarie med i arbetslag tillsammans med de övriga pedagogerna. Arbetslagsmedlemskapet är ambulerande så att kontakter med samtliga av skolans personal ska främjas. Skolbibliotekets verksamhet har utvärderats genom Forms i skolplattformen terminsvis. Där kan jag som skolbibliotekarie få en bra sammanfattning av arbetet som gjorts och det har visat på progression och finns även utrymme för utveckling.

Vad är strategin för att behålla utmärkelsen nästa år?

Strategin är att bygga på det som har fungerat och förbättra organisationen ytterligare så att vi når ut till elever på bästa sätt med skolbibliotekets unika förmågor, dvs kunskap om litteratur och medie- och informationskunnighet.

Hur skulle du beskriva verksamheten i skolbiblioteket?

Verksamheten i skolbiblioteket bygger på mina goda kontakter med elever och pedagoger. Både inom bibliotekets väggar och utanför är jag en del av den pedagogiska verksamheten och kunskapsinhämtandet hos elever. Jag är lyhörd för elevers önskemål när det gäller litteratur. Jag har utarbetat en skolbiblioteksplan som har lyfts i samverkansgruppen. Den innehåller hur biblioteket ska vara en bidragande faktor när det gäller medie- och informationskunnighet och läsfrämjande arbete och exempel på aktiviteter som ska/kan genomföras i  klassrummen i de olika årskurserna.

Hur tror du att skolans elever och personal kommer att reagera på nyheten?

Jag tror att de kommer att bli glada och att skolbibliotekets funktion och roll kommer att få en ökad tyngd på skolan.

Hur ska ni på skolan fira?

Vi firade med gofika på fredagssamlingen idag. Vi kommer även att fira med tårta lite längre fram.

Grattis igen, Gullingeskolan!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Portrait of cute little boy reading book in the library

Sedan åtta år delar fackförbundet DIK ut utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass. I år har tre skolbibliotek i Stockholm fått utmärkelsen. Ett stort grattis till Gullingeskolan, Sjöängsskolan och Thorildsplans gymnasium!

Här är kriterierna för att få utmärkelsen.

Ett skolbibliotek i världsklass är enligt DIK:

  • Är en tydlig del av skolans pedagogiska vision
  • Samverkar med skolledning och övrig pedagogisk personal kring elevernas lärande
  • Stärker elevernas läs- och kommunikationsförmåga i en vidgad textvärld
  • Stärker elevernas digitala kompetens med fokus på informationsfärdigheter och förståelse för informationssökningsprocesser och sociala medier
  • Erbjuder stöd till enskilda och grupper i deras lärprocesser
  • Har överblick över lärresurser och ger stöd till lärare och elever i deras litteratur- och medieanvändning.

Ett skolbibliotek i världsklass har skolbibliotekarier som:

  • Är effektiva inspiratörer för att öka läsfärdigheten hos eleverna
  • Ger eleverna verktyg för källkritik
  • Lär eleverna navigera i informationsflödet och hantera sin digitala identitet
  • Är navet i den digitala kunskapsskolan!

Läs mer på DIK:s hemsida

Du kommer att kunna läsa intervjuer med skolorna här på Skolbiblioteksbloggen inom kort, så håll utkik!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Kategorier