Visar inlägg med tagg:

Foto: Marie Enoksson/Sametinget

Foto: Marie Enoksson/Sametinget

I läroplanen för grundskolan, förskoleklassens och fritidshemmens verksamhet är ett av målen att varje elev efter genomgången grundskola ska ha fått ”kunskaper om de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia” (Lgr11, avsnitt 2.2). Här ingår urfolket samerna.

Den 6 februari infaller Samernas nationaldag och är ett bra tillfälle att uppmärksamma frågor relaterade till samerna. Samernas nationaldag är gemensam för alla samer oavsett om de bor i Sverige, Norge, Finland eller Ryssland. Här hittar du mer information om dagen och här kan du lära dig mer om Sápmi. Du hittar en lättläst text här.

Så hur kan du uppmärksamma dagen i skolbiblioteket? Nedan hittar du förslag på material, boktips, lektionsförslag och filmer. 

Lektionsförslag:

Kulan har flera erbjudanden, bland annat skolbio av den prisvinnande filmen Sameblod, som rekommenderas för åk 7-9.

I Cirkulationsbiblioteket hittar du SMS från Soppero,  Augustpristagaren Ann-Helén Laestadius debut som de också har bloggat om.  Samma författare har även skrivit Bara dra, eller Ber vuolgget, som boken heter på samiska  och passar elever i högstadiet och på gymnasiet. Den hittar du i Mångspråksbiblioteket och samtliga böcker i det beståndet på samiska hittar du här.

Stockholmskällan har källmaterial som du kan använda och SLI har flera filmer på temat.

Vill du söka böcker i bibliotekssystemet för att göra en utställning i skolbiblioteket? Du hittar relevanta böcker med hjälp av sökorden: Samer, Renskötsel, Samisk mytologi. Om du vill hitta böcker på samiska, då finns det följande språk inlagt i posterna: Nordsamiska, Lulesamiska, Sydsamiska. I vår katalog finns dessa språk även som ämnesord, plus ämnesord Samiska och Minoritetsspråk.

Lycka till!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Vi i Skolbiblioteksgruppen har länge vetat att den verksamhet som bedrivs i stadens skolbibliotek är något i hästväg och bestämde oss därför för att ordna ett Bibmeet för att sprida goda exempel. All skolbibliotekspersonal var välkommen när vi ”dammade av” konceptet Bibmeet som i korthet går ut på att anmälda talare får en kort, begränsad tid på sig att presentera något från sin dagliga verksamhet. Talarnas ordning bestämdes av en slumpgenerator och efter presentationen fick åhörarna ställa frågor. Eftermiddagen fylldes av inspirerande exempel från skolor runt om i staden. Nedan hittar du några förslag från Bibmeet som du kanske kan ha nytta av i just ditt skolbibliotek.

  • Det lokala folkbiblioteket är också en betydelsefull resurs för dina elever. Stäm möte med folkbibliotekarierna och ta med dina elever dit för att upptäcka och öva på att besöka olika sorters bibliotek. Läs gärna mer här.
  • Hjälp dina elever att bli superläsare! Du kan låta alla klasser på skolan läsa x antal timmar och markera progressionen på ett väl synbart ställe. Varför inte fira med en stor fest när uppdraget är slutfört?  Läs mer om Elinsborgskolans arbete för att alla elever ska bli superläsare här.
  •  Ordna en kalender i juletid! Filma när du eller elever tipsar om böcker och sprid QR-koder så att andra kan ta del av tipsen.
  •  Ordna ett litet Nobelpris i litteratur på din skola och låt eleverna använda samma kriterier som Svenska Akademien när de utser sin skolas pristagare (här kan det bli nödvändigt att skriva om kriterierna på ett sådant sätt att eleverna förstår). Vill du göra det extra spännande kan du lotta elevvinnare som får ett fint bokpris.
  • Berätta mera! Berätta sagor och historier ur minnet och kombinera med högläsning, med och utan bildstöd. Allt för att eleverna dels ska tillägna sig många sorters historier och även olika sätt att tillgodogöra sig en historia. Här kan det vara bra att ha en plan för vilka berättelser som ska berättas när. Du kan till exempel börja i förskoleklass med att berätta historier med en tydlig början, mitten och slut för att eleverna ska få en känsla för historiers uppbyggnad och dramaturgi. Har du svårt att väcka elevernas uppmärksamhet? Använd en docka eller något föremål som ”sidekick”. Du kan sedan ha en progressionskurva med förslagsvis folksagor, grekisk mytologi, nordiska sägner, samiska sagor, med mera.
  • Läs högt med dina elever och låt dem komma på egna idéer kring ”Vad hände sedan?”, som kanske kan illustreras i bild. Har du en bok som berättar vad författaren tyckt hände sedan, jämför tillsammans med dina elever.

    Foto: Elisabeth Ljungdal

    Foto: Elisabeth Ljungdal och Leo

  • Uppmärksamma Källkritikens dag som äger rum den 13 mars! Anpassa gärna innehållet i det du som skolbibliotekspersonal kan gå igenom med eleverna, exempelvis hur internet fungerar, utifrån ett ämnesområde. Det gör det lättare för eleverna att se relevansen. En fördel med sådana här dagar kan vara att de väcker uppmärksamheten, både kring källkritik och skolbiblioteket som resurs. Är det svårt att knyta kontakt med lärarkollegorna? Något om kan underlätta är att fika ihop med dem och vara delaktig på möten. Låt kaffekoppen hjälpa dig in i klassrummet!
Foto: Malena Martinger Storme

Foto: Malena Martinger Storme

  •  När eleverna läser om lag och rätt kan du använda Statens medieråds resurser kring propaganda och även diskutera retorik förr och nu. Det är effektfullt att jämföra propaganda från exempelvis totalitära stater under 30-talet och dagens retorik, både bland folkvalda politiker och på sociala medier.
  •  Försök lura dina elever! Skapa en falsk Wikipediasida (redigera och ta en skärmdump) eller använd en gammal artefakt som du hävdar är ett arv från en gammal kung. Du kan också låta eleverna se en film som varnar dem för det nya hotet, tvättbjörnen. Som gjort för livliga diskussioner i klassrummet eller skolbiblioteket!
  •  MIK-portalen är framtagen av en skolbibliotekarie och IT-tekniker i staden. Du hittar den här.
  • Underlätta för dina elever när de ska hitta bland facklitteraturen genom att ordna böckerna efter Deweys klassifikationssystem och klartext. (Tänk på att detta kräver extra handpåläggning i vårt bibliotekssystem) Varför inte utgå efter de ämnen som eleverna läser i skolan, exempelvis teknik och hem-och konsumentkunskap? Kungliga biblioteket har en konverteringstabell som du kan använda för att översätta SAB till Dewey . Du kan även använda Libris katalog för att se vilken avdelning boken tillhör, förutom vårt eget biblioteksystem.
    Foto: Jenny Berggren

    Foto: Jenny Berggren

    Under Bibmeet passade vi på att visa den informationsfilm som tagits fram, men skolledningar som primär målgrupp. Du hittar filmen här.

    Skolbiblioteksgruppen tackar talare och åhörare och vi ser redan fram emot nästa Bibmeet! Stay tuned…

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

anders thoreson

I slutet av förra året hade vi på Medioteket Anders Thoreson på besök. Anders Thoreson är föreläsare, författare, frilansreporter och en av grundarna till podden Digitalsamtal. Han höll en välbesökt föreläsning som du hittar här, del 1 och del 2. (Observera att filmerna endast är tillgängliga till den 5 februari) Under föreläsningen tog han upp frågor som rör integritet och nätsäkerhet. Skolans roll var en röd tråd och Anders Thoreson började med att tydliggöra rektorns och skolbibliotekets roll utifrån läroplanens formuleringar. Han tog även upp vad digitalisering innebär i skolan och har delat in begreppets innebörd i tre nivåer.

  • Nivå 1 är en förändring i administrationen, exempelvis är frånvarorapporteringen digitaliserad
  • Nivå 2 innebär att digitala verktyg är en del av undervisningen
  • Nivå 3 går ur på att undervisningen tar upp digitaliseringen, såsom exemelvis dess påverkan i samhället

Något som Anders Thoreson betonade var att undervisningen bör belysa hur vårt dagliga användande av olika digitala enheter kan påverka oss, både på makro- och mikronivå. Ett exempel på detta är platser vi besökt ofta loggas i våra telefoner och att det kan få konsekvenser, till exempel om någon är utsatt för hedersrelaterat förtryck. Han tog även upp att skolans undervisning bör ta upp för-och nackdelar med molntjänster. Att det kan finnas positiva aspekter med att vara fysiskt avskild från sin data, men att det också kan spridas på ett sätt vi inte avsett. Han menar att vi , för att kunna vara säkrare på internet, behöver ha god kännedom m hur olika tjänster fungerar. Inte bara på ytan, utan på djupet.

Vill du läsa mer? Anders Thoreson har skrivit boken Skolan i en digital omvärld.

Mycket av det som togs upp under föreläsningen handlar som sagt om säkerhet på webben. Den 11/2 infaller Safer internet day och här kan du läsa mer om den dagen som startade som en del av ett EU-projekt 2004. Här finns samlat material om olika aspekter av ett säkrare och tryggare internet, exempelvis om kränkningar och trakasserier på internet och spridning av falsifierad information.

Reflektera kring dina elever i högstadiet och gymnasiet kring anonymitet på webben. Du hittar lektionen här och här finns samtliga lektioner från Internetstiftelsen, som är en oberoende organisation. Du hittar material om digital vardag för elever i åk 4-6 här och allt material från den ideella organisationen Surfa lugnt här.

Get bad news är ett spel för äldre elever och kan användas in undervisningen för att visa hur lätt falsk eller vinklad information kan spridas. Spelet är utvecklat av forskare vid Uppsala universitet i samarbete med RISE Interactive tillsammans med DROG och forskare på Cambridge University. Du hittar spelet här.

Här hittar du Skolverkets material om säkerhet på nätet, alltifrån källkritik i sociala medier, att förhindra kränkningar online och vikten av att ha säkra lösenord.

Här hittar du material från BRIS om barn och ungas vardag på internet. Du hittar ännu mer material här, från Statens medieråd. 

Statens medieråd har en kampanj som heter No hate om kränkande behandling och diskriminering på internet. Du hittar materialet och mer information här. Vill du ha ännu fler lektionsförslag har Statens medieråd material om näthat som du hittar här. Här kan du se animerade kortfilmer där ungdomar återger upplevelser av kränkningar, hot och trakasserier på nätet. Filmerna är gjorda av Myndigheten för ungdoms-och civilsamhällesfrågor. Du hittar material från UR för äldre elever här. 

Här är en film från Rädda barnen för dig som vuxen som vill prata med barn och unga om sexuella kränkningar på nätet och här hittar du en artikel från Friends om kränkningar på internet.

Vill du läsa mer om barn och unga på nätet? Läs Elza Dunkels bok Vad gör unga på nätet?. Vill du verkligen fördjupa dig i svenskarnas vanor på nätet, läs rapporten Svenskarna och internet som du hittar här.

Har du fler tips och idéer om hur skolbiblioteket kan arbeta med frågor kopplade till säkerhet på nätet? Kommentera gärna!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

bild2

Förintelsens minnesdag infaller den 27 januari. I år  är det 75 år sedan befrielsen av förintelselägret Auschwitz-Birkenau.  Detta kan skolbiblioteket uppmärksamma på flera sätt, inte minst genom att skylta med böcker som utspelar sig under andra världskriget och tiden däromkring. Här hittar du tipslistor från Cirkulationsbiblioteket.

Det finns mycket material på Forum för levande historia, du hittar det här. I år har de miniutställningen Jag kom ensam, som du kan sätta upp i ditt skolbibliotek. Du hittar utställningen här. Jag kom ensam uppmärksammar de ensamkommande barn som kom till Sverige under andra världskriget och varför inte kombinera det med att tipsa om Annika Thors serie om Steffi och Nellie, där den första boken heter En ö i havet?

Vill du läsa med en klass? Här hittar du böcker från Cirkulationsbiblioteket som kan vara relevanta för dig.

SLI

På startsidan sli.se/medioteket hittar du nya urval med förslag på filmer om förintelsens offer samt om romerna och deras historia.

Vill du hellre lyssna på något med dina elever? Här hittar du Sveriges radios material i ämnet.

Judiska museet har ett skolprogram som du hittar här.

Stiftelsen Raoul Wallenberg Academy samarbetar med bokförlaget Bookmark och skickar runt tre klassuppsättningar till olika gymnasieskolor under 2020. Boken heter Natten och är skriven av Elie Wiesel och skickas ut tillsammans med lärarhandledning. Skicka e-post till natten@rwa.se för mer information.

Har du någon annan idé hur skolbiblioteket kan uppmärksamma Förintelsens minnesdag? Kommentera gärna!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Kategorier