Visar inlägg med tagg:

Digital läsning blir allt vanligare, så även i skolan, och ungdomars läsvanor utmanas idag av en mångfald av läsmedier. Digitala medier är oundvikligt sammanflätade med ungdomars läs- och informationspraktiker, och genom det får de tillgång till kulturer och sammanhang som annars skulle vara otillgängliga för dem. Forskning har visat att valet av medium varierar beroende på situation, och genom att integrera olika läsformer kan skolor skapa en mer inkluderande läsmiljö som främjar både läsförståelse och digital kompetens.

Läsning har alltid anpassats efter rådande förhållanden och samhällsnormer. Att läsa på skärm är oundvikligt i dagens samhälle och är i många sammanhang det primära mediet för läsning. När nya teknologier introduceras förändras läs- och skrivkunnigheten, och nya färdigheter krävs av läsaren. Även om papper har varit det främsta läsmediet under lång tid har tekniska framsteg möjliggjort både elektroniska källor och skärmar för läsning.

Sammanhang styr läspraktik

E-boken är etablerad internationellt, men tryckta böcker dominerar fortfarande bokmarknaden i Sverige. Forskning visar på en komplexitet i gymnasieungdomars läsvanor. De ägnar sig åt olika läspraktiker som skiljer sig åt beroende på kontext och motivation. Å ena sidan finns det en uppskattning för e-böckernas bekvämlighet, funktionalitet och tillgänglighet. Å andra sidan finns en tillgivenhet till den tryckta bokens fysiska form och den upplevelse den förmedlar. Denna dubbelhet i elevernas läsvanor och preferenser visar på betydelsen av att närma sig digitaliseringen i skolan med en nyanserad förståelse.

Läsning i skolan uppfattas annorlunda än läsning på fritiden, vilket kan bero på skolans krav på olika lässtrategier. Vana läsare föredrar ofta tryckta böcker och värdesätter sensomotoriska och emotionella kvaliteter, medan de som inte läser så mycket eller som inte gillar att läsa är mer positiva till digital läsning. Många elever stöder dock användningen av e-böcker i skolan, trots att de själva fortfarande föredrar tryckta böcker. Att integrera e-böcker i undervisningen innebär inte bara en teknologisk förändring utan även ett kulturellt och pedagogiskt skifte. Skolorna står inför utmaningen att balansera mellan att bevara de traditionella läsformerna och samtidigt anamma de nya digitala möjligheterna så att eleverna utvecklar strategier för att effektivt hantera båda formaten.

Sammanfattningsvis föredrar många fortfarande tryckta böcker på grund av sensomotoriska upplevelser och kontextuella faktorer spelar en viktig roll. Att lära sig navigera mellan digitala och traditionella format är en viktig färdighet för dagens elever och ett område skolan kan behöva fokusera mer på för att möta de krav och förväntningar digitaliseringen fört med sig. Genom att förstå hur elever interagerar med olika textmedium och hur deras preferenser formas av kontext och erfarenheter kan skolor skapa mer inkluderande läsmiljöer som uppmuntrar till läsning och främjar läsförståelse i en tid där digitala och traditionella medier samexisterar och kompletterar varandra.


I Stockholms stads skolor

I Stockholm erbjuder vi digitala böcker för högstadiet och gymnasiet via Biblio. Samtliga böcker som finns i det digitala boksbeståndet är utvalda av Cirkulationsbibliotekets bibliotekarier. Det finns också stora möjligheter för lärare och skolbibliotekspersonal att önska titlar att lägga till.

Du som arbetar på en kommunal skola i Stockholms stad kan läsa mer om hur det går till att låna e-böcker för högstadiet och gymnasiet på Cirkulationsbibliotekets sharepoint: E-böcker för högstadiet och gymnasiet, länk till Sharepoint.


Detta blogginlägg baseras på masteruppsatsen Embracing the Digital Shift: An Empirical Analysis of Attitudes towards E-books among Pupils in Swedish Upper Secondary School (2023) av Sebastian Stålnacke, länk till DiVA. Tips på vidare läsning:

Sedan 2017 infaller Källkritikens dag 13 mars. Exakt en månad kvar när detta blogginlägg publiceras. Att kunna skilja fakta från lögn och se hela spannet däremellan är en viktig medie- och informationskunnighet. Inte minst nu när AI slagit igenom på bred front. Källkritiken ställs inför nya utmaningar och då kan Källkritikens dag vara en extra bra dag att uppmärksamma något av det. (Vi har tidigare skrivit om hur du kan uppmärksamma källkritikens dag i skolbiblioteket: Inlägg om Källkritikens dag – Skolbiblioteksbloggen)

Kanske är det också en bra dag att fylla på din egen kunskap? Internetstiftelsen anordnar just på Källkritikens dag 13 mars klockan 14.30-16.30 ett gratis digitalt event med fokus på informationspåverkan och desinformation under namnet: ”Desinformation, propaganda och lögner – så sprids falska berättelser på nätet”. Eventet kommer också att kunna ses i efterhand.

Du får lära dig mer om hur falska berättelser om verkligheten sprids på nätet, vem som sprider dem och varför. Bland annat kommer socialtjänsten att berätta om hur de har hanterat den största desinformationskampanjen mot Sverige hittills. Det kommer även att resoneras kring varför bilden av Sverige är viktig och vilka narrativ och budskap om Sverige som florerat de senaste åren. Även hur rysk propaganda i olika länder ser ut står på agendan.

Eventet riktar sig till alla som jobbar för att öka informationskunnigheten och bygga motståndskraft mot informationspåverkan, både hos befolkningen och i den egna verksamheten. Skolbibliotekarier är en given målgrupp!

Du kan läsa mer om programmet och anmäla dig här:

Källkritikens dag 2024 | Internetstiftelsen

 

6

feb

Idag, 6 februari, är det Safer Internet day. Det är en dag när olika organisationer och andra intressenter går samman under parollen ”Together for a better internet”. Detta i syfte att sätta fokus på frågor om hur internet kan bli tryggare för alla. Särskilt för barn och unga. Det startade som ett EU-projekt 2004 och har nu vuxit till att bli en dag som uppmärksammas i cirka 190 länder över hela världen. I Sverige är det främst Mediemyndigheten, Epcat och Bris som står bakom evenemang under dagen, eller under en hel vecka i samband med dagen:

Sweden – Safer Internet Day

Exempel på material att arbeta med

  • Tre filmer för mellanstadiet – Barns trygghet på nätet

Inför Safer Internet Week lanserar Safer Internet Centre tre filmer för mellanstadiet som diskuterar frågor kring barns och ungas trygghet online. Till varje film finns diskussionsfrågor för att skapa samtal i klassen.

Barns trygghet på nätet – tre filmer för mellanstadiet (ecpat.se)

  • Utbildningsmaterial – ”Dina rättigheter online”

Utbildningsmaterialet ”Dina rättigheter online” handlar om barns rättigheter på nätet och riktar sig till skolbibliotekarier, kuratorer samt barn och unga. Materialets innehåll och design är framtaget i dialog med högstadieelever och riktar sig i första hand till äldre barn och unga.

Dina rättigheter online – Mediemyndigheten

  • Fler evenemang och andra resurser att använda hittar du här: 

Safer Internet Day – Mediemyndigheten

 

 

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Kategorier