Aktuellt

2022

maj

3 maj 2012 publicerade skolbiblioteksbloggen sitt allra första inlägg. Det är exakt 10 år sedan idag! Du hittar det och andra inlägg som gjordes i maj 2012 här:

Inlägg på Skolbiblioteksbloggen maj 2012

Totalt 390 inlägg har vi publicerat sedan dess.

Vad hände mer 2012?

Det här med tidsperspektiv är ibland svårt. Vissa saker som hände för 10 år sedan känns som de hände igår och annat som det hände för minst 20 år sedan… Men här är ett axplock av det som hände i världen 2012 (källa Wikipedia och Svt). Minns du?

  • Håkan Juholt avgår som socialdemokraternas partiordförande.
  • Valdimir Putin väljs åter till president i Ryssland, men anklagas för fusk
  • Prinsessan Estelle föds
  • Facebook köper Instagram
  • Loreen vinner Eurovision song contest
  • Barack Obama blir omvald som president  USA
  • Gangnam style blev den första videon att få över en miljard träffar på youtube
  • Årets ord är hen
  • ”Torka aldrig tårar utan handskar” kommer som bok och tv-serie
  • Mo Yan får nobelpriset i litteratur
  • Kuus Kuijer tilldelas ALMA-priset

mars

Här i Stockholm börjar sportlovet närma sig sitt slut och när eleverna kommer tillbaka till skolan har de varit lediga under en vecka där det har hänt mycket i omvärlden. Kriget i Ukraina väcker tankar och känslor hos oss alla, våra sociala medier svämmar över av information och det är svårt att veta vad som är sant och vad som är falskt. I allt detta kan skolbiblioteket och arbetet med MIK spela en stor och viktig roll! Därför kommer här några tips på vidare läsning kring arbetet med desinformation och källkritik samt tips på hur du kan bemöta barnens tankar och slutligen några boktips för gruppläsning i klassrummen.

Desinformation och påverkan

Det är inte lätt för vare sig barn eller vuxna att värja sig mot all den desinformation vi utsätts för i främst sociala medier. Men vi kan träna oss på att bli bättre på det! Ett råd som gavs i kulturnyheterna på SVT i veckan som gått var att tänka som om varje dag är första april och du ska försöka undvika att bli lurad. Sök på bilder och sök på nyckelord för att avgöra sanningshalten i det du ser. Här ser du ett axplock av exempel på vad som finns att läsa om/lyssna på om desinformation kopplat till kriget i Ukraina just nu:

Här är tre falska Ukraina-klipp som nu sprids i sociala medier (SVT Nyheter)

Studio DN om desinformation i sociala medier i krig (DN.SE)

Kriget i Ukraina: Desinformation och propaganda (expressen.se)

Vi har även tidigare här på skolbiblioteksbloggen skrivit om hur skolbiblioteken kan arbeta med desinformation och passar på att än en gång lyfta dessa råd:

Desinformation och hotet mot demokratin – skolbiblioteket kan spela roll! – Skolbiblioteksbloggen

För dig som vuxen tipsar vi även om dessa två kurser/föreläsningar som du kan använda för att att öka din egen kompetens om informationspåverkan:

1. En inspelad föreläsning från 2021 arrangerad av Goto 10, Internetstiftelsen. Cirka 45 minuter.

Så påverkas du av desinformation online (YouTube)

2. En gratis webbkurs kurs på ca 1,5 timme av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som ger dig förutsättningar för att bli medveten om vad informationspåverkan är och ger dig verktyg för att kunna identifiera olika påverkanstekniker:

Skydd mot informationspåverkan, webbkurs (msb.se)

Tips på hur du kan bemöta elevernas tankar

Det är många myndigheter och andra organisationer som ger goda råd att tänka på för dig som i din yrkesroll möter barn och ungas tankar. Här hittar du några:

Att prata med barn och unga om krig och kriser (Skolverket.se)

Hur pratar man med barn om krig och svåra frågor? (Digiteket.se)

Om oron för krig — frågor och svar för barn (Krisinformation.se)

Boktips

En annan viktig roll för skolbiblioteken är att kunna tipsa om böcker som berör angelägna ämnen. Här får du några tips på titlar som alla på något sätt berör frågor om krig, konflikter, flykt eller demokrati. Samtliga titlar finns att låna i klassuppsättning på Cirkulationsbiblioteket (om du arbetar på kommunal skola i Stockholms stad) och via länkarna kan du läsa mer om vilken ålder de passar för. Detta är endast ett begränsat urval, det finns såklart många fler bra titlar att arbeta med.

Den långa, långa resan – Cirkbloggen

Alfons och soldatpappan – Cirkbloggen

Diktatorn – Cirkbloggen

Stopp! Ingen får passera! – Cirkbloggen

Sadako och de tusen papperstranorna / Sadako and the thousand paper cranes – Cirkbloggen

Den gyllene stjärnan – Cirkbloggen

Ankomsten – Cirkbloggen

Om det var krig i Norden – Cirkbloggen

Desertwalker – Cirkbloggen

Avslutningsvis några värmande ord i en tung tid. Av Astrid Lindgren, ur talet ”Aldrig våld” från 1978.

Vi vill alla ha fred. Finns det då ingen möjlighet att vi kan förändra oss, innan det är för sent? Att vi kan lära oss ta avstånd från våld? Försöka bli en ny sorts människor, helt enkelt. Men hur skulle det gå till, och var skall vi i så fall börja? Jag tror att vi måste börja från grunden. Med barnen.

februari

MIK (medie- och informationskunnighet) som begrepp har sitt ursprung i en läroplan- och undervisningsmodell formulerad av Unesco. Nyligen uppdaterades det stora ramverket som definierar MIK. En fredag eftermiddag i januari var detta temat på föreläsningsserien Månadens MIK.  Vi fick en genomgång av vad som är nytt, men också en bakgrund till ramverket och vilka kopplingar som finns till läroplanerna. Hela ramverket från Unesco är en skrift på engelska på ca 400 sidor och vill du läsa hela så klicka på den här länken:

Think critically, click wisely (unesco.org)

För den som inte vill eller orkar ta sig igenom hela skriften kommer här några korta nedslag från föreläsningen som alternativ. Unesco lanserade sitt ramverk första gången 2011 och sedan dess har dokumentet legat till grund för mycket av det MIK-arbete som bedrivs i Sverige och resten av världen. 2021 var det dags för en uppdatering. Ramverket innehåller totalt 14 moduler och varje modul består av enheter. Varje enhet består i sin tur av centrala teman, lärandemål, pedagogiska perspektiv samt aktiviteter, uppgifter och rekommendationer.

Vad är då nytt?

Den så kallade MIK-ekologin har fått fler blomblad än förut, med andra ord har antalet kunnigheter blivit fler. Andra nyheter är:

  • Desinformation och näthat lyfts fram som nya begrepp (fanns ej för 10 år sedan)
  • Vetenskaplig kunnighet (science literacy) som komplement betonas för att kunna tolka t ex nyheter
  • AI-kunnighet får ta mycket större plats än för 10 år sedan
  • Större fokus på integritet
  • Bias, självreflektion samt den enskildes roll och ansvar som producent lyfts fram
  • Information disorder-modellen som kategoriserar falsk information
  • Digital kunnighet får ta betydligt större plats

I den kommande läroplanen, Lgr 22, som börjar gälla till hösten finns cirka 120 innehållspunkter (centralt innehåll) som på något sätt berör MIK.

Hur blir man bättre på MIK?

På slutet av föreläsningen fick vi med oss några tips kring hur vi kan bli bättre på MIK. Ett centralt ord är då omvärldsbevakning. Följ med i vad som händer i nyheter och medier. Delta också själv i de aktuella digitala arenorna som twitter, facebook och TikTok. Och sist men inte minst – utnyttja de resurser som redan finns. Uppfinn inte hjulet på nytt! Denna samlingssida är till exempel en guldgruva. Både när det gäller att hitta lektionstips och aktiviteter att göra med elever, men också för egen fördjupning:

MIK – Sveriges kunskpasbank (statensmedierad.se)

Som avslutning vill jag tipsa om en artikel från Digiteket som den person som höll föreläsningen skrivit (som innehållet ovan refererar till). Som vi skrivit förut här på skolbiblioteksbloggen får vi dessvärre inte publicera personuppgifter på grund av domen Schrems II, vilket oftast känns ganska stolpigt och omständigt. Men klickar du på länken kan du själv se namnet på föreläsaren 🙂

MIK 2.0 Unescos ramverk uppdaterat! (digiteket.se)

/Jenny

 

2021

december

Innehållet i det här blogginlägget är en hopslagning av flera föreläsningar och artiklar. På grund av Schrems II och det som följt i kölvattnet av den domen (som du säkert läst om) får vi tråkigt nog inte publicera personuppgifter här på skolbiblioteksbloggen. Men om du följer länkarna längst ner i inlägget kan du se namnen på dem vars tankar och ord ligger till grund för det jag skriver om.

Demokratin utmanas

Vi har under ett par år sett en global tillbakagång för demokratin i världen. Det är en skrämmande utveckling och enligt flera experter står demokratin inför ett viktigt vägval just nu. Sociala medier spelar en stor  och tung roll genom bland annat desinformationskampanjer med syfte att skapa konflikter och underminera demokratin. Tendenserna syns i hela världen och även i stabila demokratier som Sverige behöver vi idag försvara oss gentemot vilseledande information.

Kanske tänker vi att det som har hänt i andra länder, där autoritära krafter tagit makten, inte kan hända i Sverige där vi har en så stabil demokrati?  Men då ska vi hålla i minnet att demokratier är skapade av människor och människor är styrda av känslor. Vi blir manipulerade känslomässigt i bland annat sociala medier och tänker då inte rationellt och att skilja mellan äkta och falska nyheter är svårt. Svårigheten i att skilja trovärdig information från vilseledande sådan gäller alla, från professorer på elituniversitet till grundskoleelever.

Om mänskligheten ska kunna tackla svåra komplexa frågor som klimatkrisen och coronaviruset är det viktigt att vi har en gemensam världsbild som utgångspunkt. Om våra världsbilder slits isär av exempelvis ”vi och dom”-retorik blir det svårt att hitta strategier för att bekämpa hoten. Även när det gäller att förstärka olika världsbilder spelar sociala medier en stor roll. När konspirationsteorier, kunskapsmotstånd och känsloladdad retorik tar över riskerar demokratin att försvagas och på sikt gå under. För att försvara demokratin blir det därför viktigt att vi kan hantera våra nyhetsflöden på ett sätt som gör att vi håller oss informerade och inte är felinformerade. Skoliblioteken kan här spela en väldigt viktig roll!

Vad kan vi göra i skolbiblioteket?

Det finns tyvärr ingen snabb och enkel lösning på problemet med digital desinformation. Men det finns olika saker vi kan göra i skolbiblioteket för att ge eleverna motståndskraft. Här kommer några tips.

Att jobba med källkritik är viktigt men lika viktigt är också att veta var bra information finns och vilka källor man kan lita på. Med andra ord källtillit. Därför är det bra om undervisning i olika ämnen visar på var bra informationen finns i just det ämnet, vem man kan lita på. Att ha ett nyhetsflöde som går att lita på är en bra grund för att kunna upptäcka när något inte verkar stämma.

En av författarna till boken Därför Demokrati: Om kunskapen och folkstyret tipsade, på en föreläsning anordnad av Lärarförbundet, om saker skolan kan göra. För det första; ge inte intrycket att det finns två lika rimliga sidor där det välgrundade ställs mot det helt ogrundade (tex ha inte debatt om huruvida förintelsen ägde rum, för det vet vi att den gjorde).

För det andra, lär eleverna:

  • vad som kännetecknar ett gott argument (dvs något med sanna premisser som ger stöd för slutsatsen).
  • att undvika tankefällor och retoriska knep – förklara varför personangrepp inte är acceptabelt.
  • ödmjukhet: Vi kan ha fel!
  • att skilja på fakta och värderingar.
  • källtillit, inte bara källkritik.
  • Göra faktakontroller. (Men det räcker inte att falskstämpla utan vi måste också ge det rätta svaret och förklara varför det är rätt).

Prebunking och debunking

Undervisning som ”vaccinerar” (prebunking) mot desinformation och lär ut vetenskapligt baserade strategier för faktagranskning (debunking) är en bra början för att motverka desinformation, enligt forskare. Exempel på prebunking är spelet Bad News Games där den som spelar själv får agera manipulatör och försöka hitta olika strategier för att manipulera människor på nätet. Att genom spel få leka med olika former av desinformation kan ge en förbättrad motståndskraft emot just detta. Andra spel som berör ämnet är Breaking Harmony Square som går ut på att försöka splittra invånarna i en stad och Go Viral som handlar om desinformation kopplat till coronapandemin. De båda senare spelen finns på engelska och några andra språk (ej svenska).

Bad News (badnewsgame.se)

Harmony Square (harmonysquare.game)

Play GO VIRAL! | Stop Covid-19 misinformation spreading (goviralgame.com)

Exempel på debunking är att ge eleverna strategier och verktyg för att kunna tänka som en faktagranskare. Att kunna lämna en sida med tveksam information och göra text- och bildsökningar med olika digitala verktyg är en viktig förmåga att lära ut. Det går idag inte att med blotta ögat se vad som är äkta eller manipulerat om det är välgjort. Det krävs istället ett kritiskt tänkande i kombination med tekniska färdigheter för att dubbelkolla informationen.

Nyhetsvärderaren är ett praktiskt exempel där eleverna genom självtest med inbyggd feedback lär sig att bedöma informationens trovärdighet.

Att värdera nyheter (nyhetsvarderaren.se)

Vi behöver göra allt i vår makt för att värna demokratin och vända den negativa utvecklingen och vi kan bidra. Som nobels fredspristagare avslutade på en föreläsning under internetdagarna:

What we do matters, what you do matters!

Läs mer

Bildning och utbildning emot desinformation – Digiteket

Sociala medier – hot mot demokratin och psykisk hälsa – Biblioteksbladet

 ”Våldet online stannar inte online”  – Internetstiftelsen

/Jenny

oktober

Förra året lanserade Nationella Skolbiblioteksgruppen (NSG) för första gången idén om Skolbibliotekets dag. Valet av dag föll på 27 oktober som är Internationella skolbiblioteksdagen. Internationella skolbiblioteksdagen är instiftad av International Association of School Librarianship 1999. Förra året inföll dagen på lovveckan vilket några tyckte var dålig timing. Men så blir det inte i år inte i år :-). Syftet med dagen är främst att uppmärksamma skolbibliotekens roll för elevers språkutveckling och digitala kompetens. Målgruppen är i första hand bibliotekarieutbildningarna, i andra hand lärarutbildningar och rektorsutbildningarna – i syfte att få flera att vilja arbeta på skolbibliotek.

Men NSG uppmanar också alla yrkesverksamma skolbibliotekarier att den 27/10 dela inspiration kring yrket på sociala medier med hashtaggen #skolbiblioteketsdag21. Förhoppningsvis kan så många som möjligt vara med och bidra. Skolbibliotek gör skillnad alla dagar under året!

Filmen ovan, en affisch och lite annat hittar du på NSGs webbsida: Skolbibliotekets dag (Nationella skolbiblioteksgruppen).

Ett tips inför dagen kan vara att ladda inför läslovet med Kulturrådets barn- och ungdomsbokskatalog, exempel på hur du kan göra det hittar du här. Om du inte hunnit beställa katalogen ännu (helt gratis) kan du göra det på Kulturrådets webb:

Bästa boktipsen för barn och unga (kulturradet.se)

/Jenny

september

Undersökningen Ungar & medier sammanställer barns och ungas medievanor och attityder kring medier. Det är Sveriges största statistiska undersökning i ämnet och undersökningen har genomförts vartannat år sedan 2005. Ansvariga är Statens Medieråd och de tillfrågade är mellan 9-18 år gamla. Årets upplaga innehåller även frågor som specifikt handlar om hur coronapandemin påverkat medieanvändningen. Klicka på länken om du vill läsa mer och ladda ner rapporten:

Ungar & medier 2021 (statensmedierad.se)

Vi kan av undersökningen bland annat se att:

  • Från 11 års ålder är den dagliga mobilanvändningen i princip hundraprocentig. Tiden som barn och unga använder mobilen en vanlig dag har ökat från föregående undersökning, både bland pojkar och flickor.
  • Användningen av sociala medier har ökat markant, särskilt i åldersgruppen 9-12 år där 7 av 10 anger att de använder sociala medier. Snapchat är det sociala medium som flest använder dagligen i alla åldersgrupper, tätt följt av Instagram och Tiktok.
  • Den dagliga läsningen minskar i de flesta åldrar och uppfattningen att för lite tid ägnas åt läsning ökar. Jämfört med 2018 är det bara bland 9- och 10-åringarna som den dagliga läsningen ökar. I alla andra åldrar minskar läsningen. Minskningen är större i de äldre åldrarna.
  • Det finns ett stort förtroende för etablerade etermedier och myndigheter när det gäller nyhetsförmedling. Förtroendet är lägre för sociala medier när det gäller nyhetsförmedling men ändå används sociala medier i högre grad än etablerade nyhetsmedier för detta syfte.

/Jenny

april

Omvärldsbevakning betyder enligt Wikipedia ”en organisatorisk aktivitet att införskaffa underrättelser om omvärlden (till exempel konkurrenter och marknader) i syfte att positionera organisationen, dess produkter och tjänster”. Konkurrens väl kanske inte är det första skolbiblioteksvärlden förknippas med men tänker man på aktiviteten läsning så går det att se att den aktiviteten utsätts för hård konkurrens… Hur som helst så är det viktigt att ha koll på saker som händer inom den egna sfären för att kunna utveckla sin verksamhet och då är det bra att kunna lägga lite tid på att omvärldsbevaka. Men hur görs detta på bästa sätt? Frågan har säkert lika många svar som läsare men här kommer ändå några tips där det går att hitta matnyttig information och intressanta reflektioner. Du får också mer än gärna dela med dig av dina bästa omvärldsbevakningstips i kommentarerna nedan!

Nyheter 

  • Prenumerera på nyhetsbrev

Det finns många olika nyhetsbrev att prenumerera på som med jämna mellanrum dyker upp i din mejlkorg. Till exempel har dessa organisationer egna nyhetsbrev som kan vara av intresse för skolbibliotek: Skolverket, Barnens bibliotek, Kulturrådet, Digiteket, Internetstiftelsen, UR.

  • Sociala medier

På sociala medier finns många grupper och konton med biblioteksfokus. Till exempel: @Skolbibliotekarierna – ett stafettkonto på Instagram och Twitter där olika skolbibliotekarier turas om att göra inlägg om sitt arbete. @Svbib – Svensk biblioteksföreningens konto som lånas ut till olika biblioteksverksamheter. Skolbibliotekssamtal och Forum för barn-och ungdomsbibliotekarier är grupper på Facebook där du kan dela artiklar, länkar och diskutera olika skolbiblioteksrelaterade frågor.

  • Skolbiblistan

Skolbiblistan administreras av Skolverket och det är ett forum via e-post för dig som vill diskutera, ställa frågor och utbyta erfarenheter som rör skolbibliotek. (Om du prenumererar så ställ med fördel in en regel så att post från skolbiblistan hamnar i en egen inkorg, då blir det lättare att överblicka).

  • Poddar och bloggar

Flödet är Sveriges första och enda podd om skolbibliotek. För den som vill fördjupa sig i MIK-området visuella kulturer och bildbruk finns Bildpodden.

Vad gör de i skolbiblioteket? är en blogg här på Pedagog Stockholm där du kan följa en skolbibliotekarie i Stockholm stad i det dagliga arbetet.

Vilka är dina bästa tips för omvärldsbevakning?

2018

september

jenny edvardsson medioteket ny jenny edvardsson 2 medioteket

Jenny Edvarsson, lärare, föreläsare och läsare, gästade Medioteket tidigare i september. Hon föreläste för gymnasiebibliotekarier och lärare i staden och gav konkreta tips och råd kring hur en kan skapa läsare av annars ovilliga läsare. Jenny Edvardsson lyfte värdet av att samarbeta med skolbibliotekarien och tillsammans med skolbibliotekarien på hennes skola pratar hon böcker i podd. Du hittar alla avsnitt på santvilaser.blogspot.se.

Jenny gav många konkreta tips, om allt ifrån att ”duka” med böcker när barnens lekkamrater är på besök, att låta elever att utmana varandra att läsa, att lyssna på litteratur gemensamt i klassrummet (det finns många noveller och romaner på Sveriges radio, till exempel),  skriva Jag är-dikt och miljö-dikt med givna startord för att beskriva bokens huvudkaraktär (jag borde… Där jag är luktar det…). Jenny Edvardsson uppmanande också till att kartlägga elevernas läsande och ställa frågor som ”vad känner vi, vad tänker vi när vi läser?” och så vidare. Hon gör också en digital karta över varitfrån läsandet kommer och manliga/kvinnliga författare tillsammans med sina elever (hon använder Thinglink och google maps). Varför inte göra en booksnap som samlas på Padlet eller i en sluten FB-grupp? Använd dåappen Bitmoji och gör en avatar som boktipsar! ”Utgå från elevernas egen värld och koppla läsningen till det”, uppmuntrar Jenny.

Våga vägra klassuppsättning! Ja, våga tänka nytt. Gammal, ”tråkig” litteratur väcker inget intresse. Jenny uppmuntrade oss att utgå från elevernas intressen och möjlighet till igenkänning för att skapa engagemangs för läsning. Hon bjöd på några boktips, som är väldigt relevanta för hennes elever utifrån deras värld.

Litteraturtips:

Jack av Christina Lindström

Döden är inget skämt av Karl Modig

Tappa greppet av Katarina von Bredow

Novellen Elexir av Alejandro Leiva Wenger

Novellen Början av Gun-Britt Sandström

Jenny utgår från ett sociokulturellt perspektiv på läsning och tror starkt på den gemensamma läsningen i klassrummet. Hon läser mycket högt för eleverna och lämnar stort utrymme för egen reflektion och gemensamma boksamtal.

När det är dags för boksamtal samarbetar Jenny alltid med skolbibliotekarien. De planerar vilka texter som ska användas tillsammans i början av terminen. De har en gemensam presentation av boksamtalsmodellen (Chambers modell), de modellerar och exemplifierar samtalet utifrån Rödluvan för att visa eleverna hur en kan göra. Skolbibliotekarien är också med under läsningen och samtalen. Ibland delar de upp grupperna och ibland har Jenny och hennes bibliotekariekollega samtalen ihop. De utvärderar tillsammans och funderar kring hur de kan finjustera arbetssättet till nästa gång det är dags för läsning i klassen. För mycket läsning, det blir det.  ”Det är en styrka att arbeta tillsammans, att kunna bolla idéer”, menar Jenny.

Jennys tips för att få elever att intressera sig för läsning

  • Var en läsande förebild och ta med böcker överallt, prata läsning och litteratur
  • Synliggör din egen och elevernas läsning
  • Läs ungdomsböcker
  • Lägg tid på samtal och gemensam läsning
  • Börja där eleverna befinner sig och vidare därifrån.

Här kan du se Jennys mycket givande och intressanta föreläsning, del ett och del två! (OBS. Filmen kommer att finnas tillgänglig i 14 dagar och inkluderar två klipp på Youtube.)

Lycka till med läsfrämjandet allihop!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Fotograf: Annelie Drewsen

Fotograf: Annelie Drewsen

Cilla Dalén, skolbibliotekarie på Hjulsta grundskola har i år tilldelats Greta Renborgs pris för god marknadsföring av bibliotek. Svensk biblioteksförening delar årligen ut priset och du kan läsa mer om priset här. Här kan du även läsa deras intervju med Cilla och här kan du följa hennes blogg. Hjulsta grundskola arbetar intensivt med ALMA och här kan du läsa mer om skolans arbete. Skolbiblioteksbloggen kunde inte låta bli att själv ställa några frågor…

1. Grattis Cilla! Vi börjar i ”sportanda”, hur känns det?

Tack – det känns bra förstås.

2. Hur tänker du kring marknadsföring kring bibliotek?

Jag har nog inte tänkt så mycket, mera gjort. Jag vet att det utförs en massa bra arbete på skolbibliotek runt om i Sverige, samtidigt som många skolledare fortfarande inte förstått varför de ska anställa bibliotekarier. Så min ambition är att en del av mitt arbete ska bli synligt utanför min skola, men också att jag ska bidra till att andra skolbibliotekarier syns. En bra grej är stafettkontot på Instagram som heter Skolbibliotekarierna. Det är Lena Moser på Gärdesskolorna och jag som driver det, och alla som jobbar i skolbibliotek får vara med och visa upp sin verksamhet.

3. Vad vill du uppnå med din marknadsföring?

Att bra skolbiblioteksverksamhet syns så att beslutsfattare har vett att se till att det finns bemannade skolbibliotek på varenda skola. Jag försöker också alltid
sprida en god bild av min skola. Vi har fantastisk personal och härliga elever – vi har låga betyg i årskurs nio men skolan och undervisningen är mycket bra,
eleverna lär sig massor!

3. Finns det något som en bibliotekarie kan tänka på i sin vardag för att stärka marknadsföringen av biblioteket som sådant och/eller ”sitt” bibliotek?

Marknadsföring kan förstås vara mycket mer än det jag gör. Men om vi fortsätter med det där att sprida bilden av skolbiblioteksverksamhet utanför den egna skolan så tror jag att många kanske är lite för blygsamma. De tror att det bara är intressant att berätta om sitt arbete om man gör något väldigt speciellt. Men vår yrkesgrupp behövs i skolorna på många olika sätt och alla de sätten behöver lyftas fram. Att bygga ett bra bibliotek med aktuell barn- och ungdomslitteratur som är attraktivt ordnad – det är inte alla skolor som har en bibliotekarie som fixar det. Sedan samarbetar vi med lärare, vi stöttar på olika sätt runt litteratur
och informationssökning och källkritik. Det är också viktigt och värt att berätta om, även om det inte alltid är nyskapande och spännande grejer vi gör.  Gott grundarbete i skolbiblioteken behöver synas mer, rektorer ska förstå vad de missar när de inte har bibliotekarier i sina skolor.

4. Som pristagare av Greta Renborgspriset ska en verka i hennes anda. En viktig del av det är att få besökarna att erövra biblioteket. Hur får du dina elever på Hjulsta grundskola att erövra sitt skolbibliotek?

Haha, erövra? Jag har inte läst något om Greta Renborg än, jag måste nog läsa på. Men eftersom våra elever är regelbundet i biblioteket så tror jag att de känner sig rätt hemma. Jag känner inga behov av att locka elever till biblioteket med olika jippon.

Tack Cilla för att du ställde upp och lycka till med ditt framtida arbete!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

januari

flödet ”Flödet är Sveriges första och enda podd om skolbibliotek. Vi är din bästa skolbibliotekskollega. I Flödet delar vi med oss av vad vi kan och djupdyker i frågor om skolbibliotek för att lära oss mer”.

Lotta Davidson-Bask och Klara Önnerfält, båda skolbibliotekarier verksamma i Lund, har startat skolbiblioteksbloggen Flödet. I det första pilotavsnittet som sändes i höstas berättar de om att de ville starta en pod om skolbibliotek eftersom det inte fanns någon. De har exempelvis tänkt prata om hur det kan komma sig att trots att det finns en lag som säger att alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek, så är det långt ifrån så. De vill också komma med ”how-to”, dvs med råd och tips på hur man kan arbeta i ett skolbibliotek. Vad hanterar man till exempel läraren X som kommer in för vilken gång i ordningen med hela klassen utan att ha bokat tid?
I avsnitt 1 försöker Lotta och Klara att svara på frågan ”Vad är ett skolbibliotek?” och i andra avsnittet pratar de om gallring i skolbiblioteket.
Flödet finns på att lyssna på antingen i Itunes eller Soundcloud https://soundcloud.com/user-733148833/sets/floedet. Flödet finns även att följa på Twitter under namnet Flodet_podden

/Anja Sahlstedt

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Senaste kommentarer

Kategorier