Aktuellt

2022

mars

Här i Stockholm börjar sportlovet närma sig sitt slut och när eleverna kommer tillbaka till skolan har de varit lediga under en vecka där det har hänt mycket i omvärlden. Kriget i Ukraina väcker tankar och känslor hos oss alla, våra sociala medier svämmar över av information och det är svårt att veta vad som är sant och vad som är falskt. I allt detta kan skolbiblioteket och arbetet med MIK spela en stor och viktig roll! Därför kommer här några tips på vidare läsning kring arbetet med desinformation och källkritik samt tips på hur du kan bemöta barnens tankar och slutligen några boktips för gruppläsning i klassrummen.

Desinformation och påverkan

Det är inte lätt för vare sig barn eller vuxna att värja sig mot all den desinformation vi utsätts för i främst sociala medier. Men vi kan träna oss på att bli bättre på det! Ett råd som gavs i kulturnyheterna på SVT i veckan som gått var att tänka som om varje dag är första april och du ska försöka undvika att bli lurad. Sök på bilder och sök på nyckelord för att avgöra sanningshalten i det du ser. Här ser du ett axplock av exempel på vad som finns att läsa om/lyssna på om desinformation kopplat till kriget i Ukraina just nu:

Här är tre falska Ukraina-klipp som nu sprids i sociala medier (SVT Nyheter)

Studio DN om desinformation i sociala medier i krig (DN.SE)

Kriget i Ukraina: Desinformation och propaganda (expressen.se)

Vi har även tidigare här på skolbiblioteksbloggen skrivit om hur skolbiblioteken kan arbeta med desinformation och passar på att än en gång lyfta dessa råd:

Desinformation och hotet mot demokratin – skolbiblioteket kan spela roll! – Skolbiblioteksbloggen

För dig som vuxen tipsar vi även om dessa två kurser/föreläsningar som du kan använda för att att öka din egen kompetens om informationspåverkan:

1. En inspelad föreläsning från 2021 arrangerad av Goto 10, Internetstiftelsen. Cirka 45 minuter.

Så påverkas du av desinformation online (YouTube)

2. En gratis webbkurs kurs på ca 1,5 timme av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som ger dig förutsättningar för att bli medveten om vad informationspåverkan är och ger dig verktyg för att kunna identifiera olika påverkanstekniker:

Skydd mot informationspåverkan, webbkurs (msb.se)

Tips på hur du kan bemöta elevernas tankar

Det är många myndigheter och andra organisationer som ger goda råd att tänka på för dig som i din yrkesroll möter barn och ungas tankar. Här hittar du några:

Att prata med barn och unga om krig och kriser (Skolverket.se)

Hur pratar man med barn om krig och svåra frågor? (Digiteket.se)

Om oron för krig — frågor och svar för barn (Krisinformation.se)

Boktips

En annan viktig roll för skolbiblioteken är att kunna tipsa om böcker som berör angelägna ämnen. Här får du några tips på titlar som alla på något sätt berör frågor om krig, konflikter, flykt eller demokrati. Samtliga titlar finns att låna i klassuppsättning på Cirkulationsbiblioteket (om du arbetar på kommunal skola i Stockholms stad) och via länkarna kan du läsa mer om vilken ålder de passar för. Detta är endast ett begränsat urval, det finns såklart många fler bra titlar att arbeta med.

Den långa, långa resan – Cirkbloggen

Alfons och soldatpappan – Cirkbloggen

Diktatorn – Cirkbloggen

Stopp! Ingen får passera! – Cirkbloggen

Sadako och de tusen papperstranorna / Sadako and the thousand paper cranes – Cirkbloggen

Den gyllene stjärnan – Cirkbloggen

Ankomsten – Cirkbloggen

Om det var krig i Norden – Cirkbloggen

Desertwalker – Cirkbloggen

Avslutningsvis några värmande ord i en tung tid. Av Astrid Lindgren, ur talet ”Aldrig våld” från 1978.

Vi vill alla ha fred. Finns det då ingen möjlighet att vi kan förändra oss, innan det är för sent? Att vi kan lära oss ta avstånd från våld? Försöka bli en ny sorts människor, helt enkelt. Men hur skulle det gå till, och var skall vi i så fall börja? Jag tror att vi måste börja från grunden. Med barnen.

februari

MIK (medie- och informationskunnighet) som begrepp har sitt ursprung i en läroplan- och undervisningsmodell formulerad av Unesco. Nyligen uppdaterades det stora ramverket som definierar MIK. En fredag eftermiddag i januari var detta temat på föreläsningsserien Månadens MIK.  Vi fick en genomgång av vad som är nytt, men också en bakgrund till ramverket och vilka kopplingar som finns till läroplanerna. Hela ramverket från Unesco är en skrift på engelska på ca 400 sidor och vill du läsa hela så klicka på den här länken:

Think critically, click wisely (unesco.org)

För den som inte vill eller orkar ta sig igenom hela skriften kommer här några korta nedslag från föreläsningen som alternativ. Unesco lanserade sitt ramverk första gången 2011 och sedan dess har dokumentet legat till grund för mycket av det MIK-arbete som bedrivs i Sverige och resten av världen. 2021 var det dags för en uppdatering. Ramverket innehåller totalt 14 moduler och varje modul består av enheter. Varje enhet består i sin tur av centrala teman, lärandemål, pedagogiska perspektiv samt aktiviteter, uppgifter och rekommendationer.

Vad är då nytt?

Den så kallade MIK-ekologin har fått fler blomblad än förut, med andra ord har antalet kunnigheter blivit fler. Andra nyheter är:

  • Desinformation och näthat lyfts fram som nya begrepp (fanns ej för 10 år sedan)
  • Vetenskaplig kunnighet (science literacy) som komplement betonas för att kunna tolka t ex nyheter
  • AI-kunnighet får ta mycket större plats än för 10 år sedan
  • Större fokus på integritet
  • Bias, självreflektion samt den enskildes roll och ansvar som producent lyfts fram
  • Information disorder-modellen som kategoriserar falsk information
  • Digital kunnighet får ta betydligt större plats

I den kommande läroplanen, Lgr 22, som börjar gälla till hösten finns cirka 120 innehållspunkter (centralt innehåll) som på något sätt berör MIK.

Hur blir man bättre på MIK?

På slutet av föreläsningen fick vi med oss några tips kring hur vi kan bli bättre på MIK. Ett centralt ord är då omvärldsbevakning. Följ med i vad som händer i nyheter och medier. Delta också själv i de aktuella digitala arenorna som twitter, facebook och TikTok. Och sist men inte minst – utnyttja de resurser som redan finns. Uppfinn inte hjulet på nytt! Denna samlingssida är till exempel en guldgruva. Både när det gäller att hitta lektionstips och aktiviteter att göra med elever, men också för egen fördjupning:

MIK – Sveriges kunskpasbank (statensmedierad.se)

Som avslutning vill jag tipsa om en artikel från Digiteket som den person som höll föreläsningen skrivit (som innehållet ovan refererar till). Som vi skrivit förut här på skolbiblioteksbloggen får vi dessvärre inte publicera personuppgifter på grund av domen Schrems II, vilket oftast känns ganska stolpigt och omständigt. Men klickar du på länken kan du själv se namnet på föreläsaren 🙂

MIK 2.0 Unescos ramverk uppdaterat! (digiteket.se)

/Jenny

 

2021

december

Snart är det dags för jullov och Cirkulationsbiblioteket har traditionsenligt gjort en tipslista på jullovsläsning. Om du inte redan sett den så kommer den här:

Tips på jullovsläsning 2021

I fredags genomförde vi också en annan tradition med flera år på nacken, en julfrukost för skobibliotekspersonalen i Stockholm. Temat var översättning och vi fick lära oss om en översättares process, vad man behöver tänka extra på och lite kort om språket arabiska.

Kort om arabiska språket

Visste du till exempel att böcker på arabiska är skrivna på ett formellt språk som används i formella sammanhang? I vardagssammanhang talas olika dialekter, vilket också är modersmålet. Det finns inte heller så många låneord som kan finnas i många andra språk, utan istället konstruerar man nya ord. Det finns tre grundkonsonanter som ord oftast består av, dessa är KTB.

Om att översätta bilderböcker

Att översätta bilderböcker innebär en extra utmaning då det är något mer än bara texten man måste tänka på – bilderna! Då bilder ofta har en riktning är det något man måste ta hänsyn till när man översätter. Ofta måste man till exempel spegelvända en bild för att rörelsen i bilden ska följa textens riktning. Det är dock inte alltid så lätt då detaljer i bilden kan bli fel vid en spegelvändning. När det gäller bilderböcker är det också extra viktigt att de ska kunna högläsas, att det ska kännas bra i munnen och orden flöda. Ett tips är därför att börja med att översätta texten ordagrant för att sedan läsa texten högt om och om igen.

Ett exempel som visades på hur knepigt det kan vara att översätta var bilderboken ”Katten med kringlan” (länk: https://www.arabarnlitt.se/post/katten-med-kringlan) Rubriken på arabiska innehåller orden Ka´ak, vilket är ett  sorts bröd som säljs på marknader runt om i Mellanöstern. Hur ska man översätta det? Efter mycket funderande blev det kringla.

Med detta önskar vi på Medioteket önskar dig ett vilsamt jullov med många möjligheter till läsupplevelser! Nästa år återkommer vi med nya inlägg på skolbiblioteksbloggen.

 

 

 

september

Undersökningen Ungar & medier sammanställer barns och ungas medievanor och attityder kring medier. Det är Sveriges största statistiska undersökning i ämnet och undersökningen har genomförts vartannat år sedan 2005. Ansvariga är Statens Medieråd och de tillfrågade är mellan 9-18 år gamla. Årets upplaga innehåller även frågor som specifikt handlar om hur coronapandemin påverkat medieanvändningen. Klicka på länken om du vill läsa mer och ladda ner rapporten:

Ungar & medier 2021 (statensmedierad.se)

Vi kan av undersökningen bland annat se att:

  • Från 11 års ålder är den dagliga mobilanvändningen i princip hundraprocentig. Tiden som barn och unga använder mobilen en vanlig dag har ökat från föregående undersökning, både bland pojkar och flickor.
  • Användningen av sociala medier har ökat markant, särskilt i åldersgruppen 9-12 år där 7 av 10 anger att de använder sociala medier. Snapchat är det sociala medium som flest använder dagligen i alla åldersgrupper, tätt följt av Instagram och Tiktok.
  • Den dagliga läsningen minskar i de flesta åldrar och uppfattningen att för lite tid ägnas åt läsning ökar. Jämfört med 2018 är det bara bland 9- och 10-åringarna som den dagliga läsningen ökar. I alla andra åldrar minskar läsningen. Minskningen är större i de äldre åldrarna.
  • Det finns ett stort förtroende för etablerade etermedier och myndigheter när det gäller nyhetsförmedling. Förtroendet är lägre för sociala medier när det gäller nyhetsförmedling men ändå används sociala medier i högre grad än etablerade nyhetsmedier för detta syfte.

/Jenny

april

På initiativ av Unesco firas Världsbokdagen varje år den 23 april. Syftet är att ”uppmärksamma böckers, författares och upphovsrättens betydelse för att sprida idéer och kunskap och för att bidra till förståelse och tolerans mellan människor”. Läs mer om världsbokdagens historia och annat på Unescos hemsida (här finns också vykort, logga och affisch att ladda ner).

Kanske får dagen extra stor uppmärksamhet världen över nu när vi uppmanas att stanna hemma? Med böckers hjälp kan vi ändå resa ut i världen och få nya intryck även om vi inte kan göra det fysiskt. För vad vore vi människor egentligen utan böcker? Boken är verkligen värd en egen dag och värd att firas på alla möjliga sätt!

VärldsboksdagenBildkälla: Pixabay

Här kommer några tips, stora som små, som kan hjälpa dig att fira dagen på din skola:

  • Anordna en bokbytardag.
  • Låt elever och personal på skolan ha en bild på den bok de läser fastsatt på tröjan.
  • Ha en liten pysselstation där elever får göra sitt eget bokmärke.
  • Sätt ihop ”överraskningspåsar” där eleverna låna böcker utifrån tema utan att veta titlarna.
  • Det är ju också en utmärkt dag för att låta elevernas egna boktips ta över biblioteket, eller varför inte skolan?
  • Svenska Bokhandlareföreningen startar det de kallar ”världsbokveckan” med att den 23 april publicera filmer med författare som riktar sig till barn 9-12 år och skolklasser som ser filmerna har sedan chans att vinna en världsboklåda. Läs mer på varldsbokveckan.se.
  • Vi har skrivit om Världsbokdagen tidigare här på Skolbiblioteksbloggen, bland annat ett längre inlägg förra året som innehåller många praktiska tips som fortfarande är aktuella: Världsbokdagen på Skolbiblioteksbloggen

Böcker kan ju också vara i olika format. Cirkulationsbiblioteket testar just nu att erbjuda alla högstadier och gymnasier i Stockholms stad att låna e-böcker så varför inte testa en att läsa en e-bok i grupp? Läs mer om testet på Cirkulationsbibliotekets blogg.

Länge leve boken! Hurra, Hurra, Hurra, Hurra!

/Jenny & Magdalena

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Senaste kommentarer

Kategorier