Visar inlägg med tagg:

IMG_0254Vid Mediotekets traditionella julfrukost för skolbiblioteksanställda hade vi i år nöjet att få besök av Lena Ollmark. För att komma i stämning hade deltagarna uppmanats att ta med sig ett ruskigt boktips att dela med sig av och mellan tuggor av saffransbullar och pepparkakor satte vi inledningsvis lite skräck i varandra.

Sedan var det dags för Lena Ollmark att prata om skräck och spökhistorier och varför hon dras till just det skrämmande.Hon berättade även om varifrån hon får sina idéer och om varför det är så viktigt med en huvudperson i en spökhistoria. Skräck- och spökhistorier är ofta fyllda av samtids- och samhällskritik vilket hon gav exempel på genom att prata om mumiers förbannelser, Spöket på Canterville och Dr Jekyll & Mr Hyde – och vad handlar skräckgenren egentligen om i dagens samhälle?

Lena berättade att hon tycker att det är viktigare än någonsin att förstå och känna igen våra rädslor och att det också är viktigt att kunna skilja på fiktion och verklighet; för vem ryser inte lite framför (eller bakom!) ett duschdraperi? Och finns det ändå inte mördarhajar i havet? Eller till och med i badkaret?

Avslutningsvis läste hon en av sina spökhistorier som kommer från en av hennes böcker om Krabbsjögrund. När hon avslutat sitt framträdande hade dagen ljusnat utanför men en känsla av skräckblandad förtjusning dröjde sig kvar.

För er som missade Lenas framträdande, eller helt enkelt vill se en favorit i repris, så finns det att titta på på den här länken: https://youtu.be/3knF4-8dgXc

Med önskan om en GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR!

/Anja Sahlstedt

tablet-1632909_640Förslaget till Stockholms stads skolbiblioteksplan ligger nu färdigt och väntar på ett godkännande i utbildningsnämnden den 15 december. Efter det kommer planen att behandlas i kommunfullmäktige.

I planen framhålls att biblioteken och dess personal är betydelsefulla för att utveckla barn och ungas medie- och informationskunnighet samt för ökad läsning och läsförståelse. Där fastställs också vad skolledningar, skolbiblioteksansvariga och utbildningsförvaltningen har för ansvar för skolbiblioteket och dess pedagogiska verksamhet.

Skolbiblioteksplanen är en strategisk handlingsplan och vår förhoppning är att den kommer att bidra till att förbättra skolbibliotekens tillgänglighet, utbud och ökade bemanning.

Stort tack till alla er som tänkt och tyckt och bidragit längs vägen! Vi väntar nu med spänning på hur det kommer att gå och vad som väntar runt hörnet.

Nyheter om planen publiceras här på bloggen.

/Maria Ronnås

sbi4En kvantitativ ökning av utgivningen av barn- och ungdomsböcker – vad gör det egentligen med kvaliteten? Och kan man och ska man prata om kvalitet? Vem bedömer egentligen vad som är kvalitet? Och är det inte huvudsaken att barn- och ungdomar läser, inte vad de läser?

Med anledning av den rekordstora ökningen av antalet utgivna barn- och ungdomsböcker under 2000-talet bjöd Svenska Barnboksbiblioteket (Sbi) in till en heldag för att diskutera och samtala om hur vi kan tala om kvalitet, vem som får och vem bör avgöra vad som är bra litteratur för barn – de som ger ut böckerna eller de som faktiskt läser dem? Dessutom diskuterades det hur man ska se på barn- och ungdomslitteraturen; som pedagogiskt verktyg eller som ett konstnärligt verk? Eller både och?

Åsa Warnqvist, forskare på Sbi, talade under rubriken ”Kvantiteten – den rekordstora ökningen av barn- och ungdomsböcker under 2000-talet” om den stora ökningen som resulterat i att allt färre författare kan livnära sig på sitt skrivande. Försäljningen har nämligen inte följt samma utveckling som utgivningen, utan sålda exemplar av varje titel har minskat. Warnqvist ser det som en oroväckande trend att författarna får svårare att leva på sitt författarskap; de skriver fler böcker, ger ut dessa på olika förlag och konkurrerar således med sig själva. Tyder detta på en överutgivning?

Ann Steiner, forskare i förlags- och bokmarknadskunskap vi Lunds universitet, frågade sig om det går att tala om kvalitet och sammanfattade det med att vi ska tala om det, mycket och ofta. Det viktiga att tänka på är vad vi vill använda diskussionen om kvalitet till.  Som exempel nämnde hon topplistan för svensk bokhandel i oktober 2016 – visar den på kvalitet? Och vem är det som bedömer det? De som köper böckerna (de vuxna)? Eller de som faktiskt läser dem (barnen)? Ett fåtal titlar säljer extremt mycket, resterande titlar har svårt att hävda sig och frågan är om förlagen producerar det som barnen vill ha? Som det ser ut nu finns en överproduktion av fantasy, men när barn blivit tillfrågade om vad de vill läsa säger övervägande del ”roliga böcker” och inte fantasy.

Vem bedömer vad som är kvalitet? Mats Berggren (författare), Pia Huss (kritiker och kulturjournalist), Johanna Ringertz (förläggare) diskuterade detta i en paneldebatt. På frågorna ”Vad är kvalitet för er? Hur uppstår kvalitet?” svarade de så här:

Johanna: Dagens tempo på utgivning och recensioner är inte det bästa för kvaliteten. ”Att förädla någonting till sin bästa yttring” –det tar tid! Den konstnärliga processen måste få ta tid, får den det blir det kvalitet. Man får aldrig likställa kvalitet och försäljning, varje verk har en potential som kan fullbordas. Om vi bara skulle gå på kritiken av barnboken så skulle det vara problem, det finns för få och för få bra barnlitteraturkritiker. Det är viktigt att var och en har ett kvalitetsbegrepp att falla tillbaka på.

Mats: Författarens intention – vad vill han eller hon göra? Och lyckas hen med det? Brukar ha dessa kriterier i minnet vid bedömning av vad som är kvalitet: Originalitet, komplexitet och intensitet, där det viktigaste är komplexiteten – att det finns en tolkning, en öppning för något som används och är angeläget genom tid.

Pia: Det är grundläggande att det finns en avsikt. Konstens speciella hjärtpunkt; ”a thing of beauty is a joy forever”. Det är en självklart mänsklig rättighet att få uttrycka sig men det är inte en självklar mänsklig rättighet att uppfattas som konstnär. Visst måste man se utifrån ett konstverks förutsättningar, men som kritiker är det viktigt att se resultatet. En kvarnsten runt barnlitteraturens hals – att allt inom denna grupp måste vara pedagogiskt – vilken annan konstart har det kravet?

De enades om att det är otroligt mycket slump vad som blir recenserat och att mycket bara försvinner i den stora mängden. Barnlitteraturen ges allt mindre och mindre utrymme i exempelvis dagspressen. Bloggar har fått en allt större betydelse när det gäller recensioner, problemet är då att där inte finns samma kvalitativa kritiker.

Huvudsaken är väl att de läser? Barnboken – konstnärligt verk eller pedagogiskt redskap? Jonas Andersson (Kulturrådet), Katti Hoflin (stadsbibliotekarie och författare), Katarina Rejman (universitetslektor, Stockholms universitet)

Katarina har erfarenheter från Finland och pekade på att i Sverige så ingår det mycket litet litteraturstudier ingår i lärar- och bibliotekarieutbildningen – är det då meningen att man ska fixa det själv? Hon har sett en stor skillnad mot i Finland där alla som utbildar sig till lärare har ett intresse för litteratur och där litteraturen ges större utrymme både i utbildning och utövande. Jonas talade om att god litteratur bjuder ett visst motstånd, man måste ha ex. analytiska begrepp för att kunna diskutera och/eller prata om litteratur och att litteraturens konstnärliga värde kan förstärka dessa pedagogiska värde. Katti menade att ”Huvudsaken är väl att de lyser?” – att barnen i sitt läsande fortsätter att lysa av nyfikenhet och inte slocknar.

Sammanfattningsvis vill jag dela med mig av Erik Titussons, (förläggare, Lilla Piratförlaget) svar på frågan om vad som är kvalitetslitteratur? ”Vi behöver en mångfald i perspektiv, och kvalitet är hur många perspektiv man kan anlägga i ett verk. Själva diskussionen är det som är målet.”

Sara Wijk, verksamhetsutvecklare Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg har skrivit mer om denna spännande dag; http://www.biblioteksutveckling.se/aktuellt/visa/den-staendiga-fragan-om-kvantitet-och-kvalitet-belyst-ur-en-barnlitteraer-s

För den som vill kika på lite bilder från dagen; http://sbi50.com/2016/11/17/kvalitet-eller-kvantitet-barn-och-ungdomslitteraturens-dilemma/

/Anja Sahlstedtsbi1

När julen närmar sig med stora stegjulgran2

och snöflingor skapar kaos i trafiken.

När saffran krossas i en deg

och det gungar vilt i omvärldspolitiken.

När granen väntar på att få göra entré i vår stuga

och terminen sjunger på sista versen.

När alla köper årets julklappsfluga

och tokshoppande bidrar till kommersen.

 

Då kommer den, då är den här

efterlängtad som få kan vara.book-1760998_640

Fullproppad med bokvokabulär

kan den på julens dilemma svara;

Vad ska jag lägga i årets paket,

och hur ska jag själv slippa få så trista?

Svaret är enkelt, en självklarhet;

Håll dig till Mediotekets julklappsboktipslista!

(Dikt: Traditionell. Ursprung: Okänt.)

/Anja Sahlstedt

Julklappsböcker 2016

böcker

fika3 En regnig och kulen oktobereftermiddag står dörren till skolbiblioteket välkomnande på vid gavel. Klockan är tre och några föräldrar och elever är redan på plats. Det bläddras i böcker, mumsas på kex och några föräldrar sitter i soffor och fåtöljer och läser högt för sina barn. Gemyt och en glad stämning råder.

My Froster och Hacer Suvakci som arbetar i skolbiblioteket har bjudit in till föräldrafika för att tipsa och visa böcker på elevernas olika modersmål och på svenska. Många böcker har lånats in från Mångspråksbiblioteket. I hyllorna trängs polska böcker med litteratur på somaliska, arabiska och många andra språk. På skolan talas ett femtital språk. I korridoren in till biblioteket visas dikter om FN, fred, konflikter och fotboll. Författade av årskurs 4 och framförda vid firandet av FN-dagen. Flera av dikterna finns på två språk.

En modersmålslärare i somaliska bläddrar igenom beståndet av böcker på somaliska och känner igen de flesta. En pappa har hittat till bilderboksrummet och läser för sin son på arabiska. Strömmen av föräldrar, barn och syskon fortsätter. Snart är det slut på fikabrödet. Vilken bra idé att bjuda in föräldrar till biblioteket som upptäcker mångfalden och utbudet och lånar tillsammans med sina barn.

Låna boken om Malala! Hon är bra och den kan du läsa säger en mamma till sin son.fika1

Vi pratar om vikten av att läsa på sitt modersmål. Mamman menar att då blir man bra också på andra språk. En pojke delar med sig om innehållet i några somaliska böcker.

Glad och uppfylld av samtal och möten med elever och föräldrar ger jag mig ut i regnet och tänker på hur fint det är att få möjlighet att läsa själv eller bli läst för både på sitt modersmål och på andra språk.

Hoppas att det är föräldrafika på skolbiblioteket på Lillholmsskolan snart igen.

/Maria Ronnås

Länk till Mångspråksbiblioteket: http://www.stockholm.se/Fristaende-webbplatser/Fackforvaltningssajter/Utbildningsforvaltningen/Medioteket/Bocker–Skolbibliotek/Mangspraksbiblioteket/

Länk till Mångspråksbibliotekets blogg: http://mangsprak.se/

talbokslyssnande2Hur kan vi vuxna i skolan hjälpa barnen att använda det stöd som talböcker ger både som lästräning, läslust och som språkutveckling och- kunskapsinhämtning?

I arbetet med talböcker i skolbiblioteket märkte Anja Sahlstedt, numera skolbibliotekskonsulent på Medioteket, att eleverna som hade tillgång till talböcker verkade läsa dem hemma, men mer sällan i skolan.

Jag ville väcka frågan, säger hon, om varför läsningen av talböcker inte fungerar så bra under skoltid. Då började jag också fundera på vad jag som skolbibliotekarie kunde göra mer förutom att hjälpa eleverna att få tillgång till talböckerna. Det är fortfarande rätt cementerat i skolan att det är läsning, avkodning av den trycka texten som gäller och att det är läsning med ögonen som anses vara det rätta sättet att läsa på.

En del av eleverna gav just uttryck för att det är att fuska och inte läsa på det rätta sättet när de läser med öronen, medan andra tycker att kamraternas frågor och reaktioner är besvärliga. Några elever tycker att de inte hinner med att ta fram telefonen eller surfplattan för att lyssna och en del glömmer helt enkelt bort att den möjligheten finns.

Den tekniska delen av talboksläsningen verkar sällan vara ett hinder för användande i skolan, utan det är andra faktorer som påverkar. Flera av eleverna som hon intervjuade menade att de skulle varit hjälpta av att bli påminda på lektionen om att de kan läsa en talbok. Det är ju också viktigt att börja tidigt med att träna sig på att läsa med öronen för att minska motståndet och öva upp ett flyt i läsningen. Det är då det blir roligt att läsa. Ett bra sätt att inkludera är att låta hela klassen läsa med öronen och testa talboksläsning och upptäcka att det varken är särskilt enkelt eller fuskigt. Många skolbibliotek har idag nedladdningstillstånd och elever har även egna nedladdningstillstånd men uppföljning med påminnelser, kunskap och bra relationer är viktigt för att talboksläsandet ska bli ett hjälpmedel även under skoldagen.

Alla på skolan behöver hjälpas åt!

Den 15 november ordnar Medioteket ett seminarium med utgångspunkt i Anjas uppsats och som bland annat kommer att handla om hur attityder och felaktiga föreställningar om talböcker påverkar hur och var elever använder talböcker. För mer information om seminariet se här:  http://www.stockholm.se/Fristaendewebbplatser/Fackforvaltningssajter/Utbildningsforvaltningen/Medioteket/Kurser–Seminarier/For-grundskolan/Lasa-och-skriva/#listrad_Talbocker_i_skolan

Här kan du läsa uppsatsen ”Talböcker i skolan – stöd eller stigma” i sin helhet. http://hb.diva-portal.org/smash/get/diva2:921336/FULLTEXT01.pdf

/Maria Ronnås

Utskrift

Den 4 november är det No hate-dagen – en dag då unga manifesterar mot näthat i sociala medier. 

För tredje året i rad hålls en stor manifestation i sociala medier på No hate-dagen den 4 november och målgruppen är i första hand barn och unga mellan 11 och 18 år.  Emellertid kan alla delta genom att ”kärleksbomba” i sociala medier – sprida goda budskap märkta med hashtag #NoHateSE.

Veckorna före och efter denna dag sprider Statens medieråd material för att stötta pedagoger och bibliotekarier för att kunna ta upp frågan om hur vi beter oss på nätet. De har tagit fram undervisningsmaterial, affischer, foldrar, poddar och filmer om näthat och samlat det på sin hemsida.

No Hate Speech Movement vill göra internet till en bättre plats och enligt Statens medieråd ska detta göras genom att bidra till ökad kunskap om främlingsfientlighet, sexism och liknande former av intolerans, bättre förmåga att utnyttja mänskliga rättigheter och vara demokratisk delaktig, en källkritisk hållning och stärkt eget kritiskt tänkande i relation till medier. I uppdraget ingår att ”värna demokratin mot våldsbejakande extremism genom att stärka barns och ungas medie- och informationskunnighet”. 

Så sätt igång och kärleksbomba!

Och kolla in materialet på Statens medieråds hemsida; http://statensmedierad.se/press/nyheterkronikorochpressmeddelanden/nyheterpressmeddelandekronikor/sakanskolorochbibliotekmotverkanathat.1673.html

/Anja Sahlstedt

coverphoto-2-850x315px fb-omslagsbild-1-850x315

Muggar med popcorn och salta pinnar. Bildspel på datorn. Klassrummet andas nervös förväntan. Det är vernissage i klass 6B på Enskede skola.

Eleverna i klassen har utforskat och skrivit om olika platser i Enskede. De har letat information om miljöer de varit nyfikna på tillsammans med Sofia Dahlquist från Stockholmskällan och Sara Mörtsell från Wikimedia Sverige, läraren Gunilla Tärnholm och Malena Martinger Storme, skolbibliotekarie på Enskede skola. Malena berättar:

– Jag har pratat med eleverna om källkritik och informationssökning, om hur det gör källhänvisningar samt om upphovsrätt utifrån arbetet som de gjort i Wikimini – ett uppslagsverk för barn (här) och Stockholmskällan (här) . Jag har också bistått eleverna med tryckta källor.

Eleverna har skrivit två olika texter. En faktatext på Wikimini om Enskedeområdet och en personlig berättande text om hur platsen de valt kan tänkas förändras i framtiden. Dessa publicerades i PlatsR och handlar om bland annat svävande skotrar på Skogskyrkogården, gravstenar som finansieras gemensamt av skattepengar på likbilarnas bekostnad eller om hur Enskedebanan, spårvägen till Slussen, återuppstår. enskedejour

Presentationerna börjar framför bildspelet och det går inte att ta miste på engagemanget och stoltheten hos de som visar och berättar. Lärare Gunilla kompletterar med mer information så att publiken ska förstå arbetet bakom. Eleverna verkar nöjda:

Det har varit jättekul och vi har lärt oss om historia och om källkritik, säger en av eleverna efteråt. Jag är så nöjd med min text.

Viktor Bodin ritade de engelska radhusen i Enskede och där bor jag, berättar en annan elev stolt.

På väg därifrån tänker jag att det är viktigt få veta mer om platsen där man bor och växer upp och att också få fantisera om hur det skulle kunna vara där i framtiden

Stort tack till 6 B och till alla som arbetat med projektet!

/Maria Ronnås

I en artikel i Göteborgsposten den 21 oktober skriver Emanuel Karlsten om att forskare i en studie med tio tusen deltagare kunnat vetenskapligt bevisa att bokläsare har sämre analysförmåga. Detta beror på att man genom att mata sig med färdiga berättelser försämrar möjligheten att ta till sig verkligheten och studien visar också att de som aldrig läser är smartare än genomsnittet. Enligt Karlsten så uppmanas nu världens skolor att slänga ut böcker och…

Lugn. Han skojade bara. Det finns inte någon sådan studie.FullSizeRender-2 Han fortsätter med att berätta att det som däremot finns på riktigt är en studie som visar att 59% av alla artiklar som sprids i de sociala medierna delas utan att läsas. Man läser alltså rubriken och ingressen och sen klickar man på dela! Tjoff!

Som ovan exempel tydligt visar på är hur viktigt det är att fortsätta att läsa hela artikeln – ända till sista punkt. Enligt statistiken är det bara 41% som läser hela texten innan de delar. Resten gillar och delar utan att egentligen ha koll på innehållet och bidrar därmed till virala stormar på nätet.

En sedelärande historia om att vi alla har ansvar för att tänka en extra gång innan vi för något vidare på nätet. Att vara källkritiskt tänkande alltså. För det var väl sant det han skrev om den sistnämnda studien?!?

/Anja Sahlstedt

Läs hela Emanuel Karlstens artikel här: http://www.gp.se/nöje/kultur/forskare-människor-som-inte-läser-böcker-är-smartare-1.3891017

Den som väntar på något gott väntar som bekant aldrig för länge, och behöver nu inte heller vänta längre! För nu den här: Kulturrådets Barn- och ungdomskatalog 2016/2017.

I katalogen presenteras ett urval (210 titlar) av de bästa barn- och ungdomsböckerna från årets bokutgivning, valda av en grupp be-magin_captureestående av ”läs- och skrivproffs”. Katalogen kan användas för att vägleda och inspirera barn och unga och alla de som på ett eller annat sätt har betydelse för barns och ungas läsning, men just i år har katalogen ett särskilt fokus på de äldre barnen och ungdomarna.

Förutom de böcker som presenteras får man även ta del av intervjuer och artiklar med både läsare och författare. Bland annat berättar Anne-Marie Körling (läsambassadör) varför högläsning får oss att må bra, Ida Westin om Internationella bibliotekets verksamhet och Ingrid Källström och Sara Lafolie (MTM) om att det går att läsa med både ögon, öron och fingrar. Längre intervjuer med Almapristagaren Meg Rosoff och Ison Glasgow finns också att ta del av, liksom kortare läsarintervjuer med bland annat 6-åriga Luca som tycker om att läsa ”Nya böcker och bästa böcker”.

Luca är nog inte ensam om att gilla bästa böcker, och årets Barn- och ungdomskatalog ger en hjälp på traven att hitta just dessa bästa böcker för så väl nybörjarläsaren som bokslukaren. Smaklig läsning!

Beställ katalogen här: http://kulturradet.packing.se/page/

/Anja Sahlstedt

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Kategorier