Under läsåret har Medioteket samordnat en poesitävling för högstadiet under namnet ”Tid för poesi”. Totalt tävlade 96 bidrag från 9 skolor. På världspoesidagen 21 mars korades tre vinnare under en festlig prisutdelning på ungdomsbiblioteket PUNKT. Stort grattis!
Är du nyfiken på att få veta mer om tävlingen och att läsa vinnardikterna? Läs mer på Pedagog Stockholm:
Vinnare med tid för poesi | Pedagog Stockholm
24
mar
Är poesi mest korta rader på en vit boksida, underliga liknelser och i huvudsak något svårt? Svaret är att det visserligen kan vara det, men att det ingalunda måste vara det – poesi kan också få oss att tänka djupt, känna starkt, ompröva våra sanningar och inspirera till eget skrivande. Poesi kan vara ren språkglädje! Detta ville vi förmedla vid en workshop där vi ägnade oss åt poesi i olika former. Vi ville även ge tillfälle att pröva några metoder och arbetssätt som passar att arbeta med i skolan.
Jo, för att förutom att känslor och fantasi tränas, så främjas språkutvecklingen av poesins nyskapande språkarbete. Dessutom består vårt litteraturarv till stor del av poesi.
Med utgångspunkt i att poesi kan skapas utifrån på förhand givna ramar fick deltagarna pröva på att skapa egna dikter. För att undvika det motstånd som det kan innebära att sitta med ett helt vitt papper framför sig så kan man pröva på att skapa poesi utifrån ord och meningar som redan finns. ”Black-out poetry” innebär att man har en sida text framför sig och helt enkelt svärtar bort det man inte vill ha kvar. Sedan kan man sätta ihop en dikt av de ord och meningar som finns kvar. Detta brukar vara ett uppskattat arbetssätt bland elever – bara det att man FÅR rita på en sida är spännande. Deltagarna fick även pröva ”Tre-kolumnsdikt”, ”Kylskåpspoesi” och ”Lägg om en dikt”.
Avslutningsvis fick deltagarna dela med sig av egna erfarenheter från att arbeta med poesi i skolan. Vi fick exempel från både frivilligt och ofrivilligt diktskrivande! Vi som höll i workshopen vill gärna fortsätta att främja poesin på olika sätt och vi har några idéer inför framtiden. Om du blir nyfiken och vill veta mer är du välkommen att höra av dig till oss på skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se
/Maria, Ingalill och Anja
2
apr
Foto: Andy Huysmans
Idag har det tillkännagivits att Bart Moeyaert tilldelas Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne. Han har bland annat skrivit Kärleken man inte förstår, som kom 2001. Läs mer på ALMA:s hemsida och hos förlaget.
Juryns motivering:
”Bart Moeyaerts förtätade och musikaliska språk vibrerar av undertryckta känslor och outtalade önskningar. Med filmisk närvaro gestaltar han ögonblick där relationer ställs på sin spets samtidigt som berättelsernas komplexitet pekar på vägar vidare. Bart Moeyaerts självlysande författarskap understryker att böcker för barn och unga har en självklar plats i världslitteraturen.”
(Källa: alma.se)
Jag har aldrig läst något av författaren men ser fram emot att göra mig bekant med hans författarskap. Har du läst något av Bart Moeyaert? Kommentera gärna!
/Malena Martinger Storme
Skolbibliotekskonsulent
Foto: Wikimedia commons
Internationella Barnboksdagen den 2 april firas på H.C. Andersens födelsedag. Varför inte ha en utställning om honom? den kan innehålla en inspirerande skyltning och en faktaruta. Varför inte komplettera med ett quiz eller en tipspromenad? Du kan använda Forms som du hittar i Office365 för att skapa ett quiz.
Här kan du ladda ner en faktaruta om Hans Christian Andersen
Andra aktiviteter som kan vara trevliga den dagen är drop-in sagostund med en saga av H.C. Andersen-saga. Då kan vem som helst komma till biblioteket en viss tid utan att behöva föranmäla sig och där får en avkopplande stund av högläsning. Kom ihåg… högläsning har ingen övre åldersgräns!
/Malena Martinger Storme
Skolbibliotekskonsulent
Foto:
Lieselotte van der Meijs
Philip Reeves bokserie Mortal Engines, De vandrande städerna, har getts ut på nytt i samband med filmatiseringen med samma namn. De vandrande städerna utspelar sig i en dystopisk framtid där alla städer rullar runt på hjul.
Sci fi är enligt mig på många sätt en fantastisk genre. En välgjord sci fi-roman (eller film) ställer frågor kring ”vad är meningen med livet?”, ”vad är en människa?”, ”vad är mänsklighet?”, och så vidare. Det är intressanta frågor och här föreslår jag sokratiska samtal som metod för litterära samtal. En hel del i sci fi handlar också om teknik av olika slag, närmare bestämt närvaron eller frånvaron av den. Så vad händer om vi börjar fundera mer kring det ämnet? Kan vi sätta på oss våra källkritiska glasögon och koppla ihop naturvetenskap med fiktionen för försöka ta reda på om det som skildras verkligen är görbart? Ja, varför inte?
Jag fick tips av en bloggare Young adult reads old adult om Youtube-kanalen Because Science. Här hittar du till exempels om en film (på engelska) som ställer frågan om det verkligen är möjligt att sätta städer på hjul och köra runt dem.
Föredrar du att arbeta med en annan genre än sci fi men ändå vill lyfta både skönlitteratur och NO samtidigt? Kolla in Skolverkets material. (åk 4-8)
/Malena Martinger Storme
Skolbibliotekskonsulent
Bild: Fia Idegård
När Franco Villarreal började som IT-pedagog på Engelbrektskolan blev det bestämt att han skulle ha sin arbetsplats i skolbiblioteket. Väl där upptäckte han och skolbibliotekarien Fia Idegård att deras respektive arbeten med elevernas kunskapsinhämtning hade många gemensamma beröringspunkter. Där började samtalen. Båda har ett starkt intresse för källkritik och digitalt ”know how”, både praktiskt och teoretiskt. Fia och Franco tycker att det är viktigt att det finns en progressionstanke kring vad eleverna ska kunna när det gäller digital kompetens och MIK för att se till att grunderna finns där innan det är dags att gå vidare. Allt för att eleverna ska förstå alla sidor, allt ifrån hur mappstrukturerna i Windows fungerar till effektiv informationssökning, med och utan Google.
Franco och Fia har samarbetat mycket kring höstens politiska val. Franco bidrog med sin kunskap kring hur det går att vara källkritisk med hjälp av URL-adresser. ”Det låter litet men det är en viktig baskunskap. Kunskap kring verktygen i vardagen gör att du kan vara källkritisk”, menar han. Fia hade förberett fejkade valaffischer (se bilder) och lät eleverna granska dem med källkritiska glasögon. ”Våra kompetenser kompletterar varandra, tillsammans blir det dubbelt så bra för eleverna”, säger hon.
Frågan om internetsäkerhet dyker upp och båda menar att det är en viktig fråga att lyfta med eleverna. ”Vi analyserar samma saker men ur olika perspektiv”, säger Franco.
Till de skolbibliotekarier och pedagoger som vill samarbeta ger Fia och Franco rådet att försöka att etablera kontakt med lärare tidigt under läsåret och gemensamt ha en kontinuerlig dialog. De tipsar om att ha färdiga paketlösningar att erbjuda lärarna för att marknadsföra kompetensen. ”Det kommer att sprida sig som ringar på vattnet!”, avslutar Fia.
/Malena Martinger Storme
Skolbibliotekskonsulent
Bild: Fia Idegård
Här dansas Stopp! Ingen får passera! i åk 4 Foto: Katarzyna Ochotnicka
Går det att dansa en bok och kan det vara något för skolbibliotek? Absolut! Det är både roligt och på många sätt berikande att kombinera läsning av böcker med olika skapande uttryck, där dansen är ett. Att få gestalta en berättelse med kroppen kan även locka till läsning. I Lgr 11 står det på s.10: Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig.
Det finns flera olika projekt/verksamheter som har utvecklat idén om att det går att dansa en bok och jag vill här tipsa om två av dem. Båda har flera konkreta råd och är gjorda för att direkt kunna användas av dansoerfarna vuxna tillsammans med barn i olika åldrar. Extra bra är också att det finns länkar till specialkomponerad, instrumental, musik. Att hitta och välja musik kan annars vara ett tidskrävande moment.
Behöver en vara dansare för att kunna dansa böcker? Nej, det tror jag inte alls. Det räcker med intresse och vilja. Det finns inget rätt eller fel sätt att dansa på. Så prova! Men kanske skulle det kännas skönt att ha testat lite med andra vuxna för att våga göra det på egen hand med barn? Det vore kul att ordna någon form av workshop för de som, liksom jag, tycker att detta låter intressant. Kommentera gärna här om du känner dig lockad av en sådan workshop.
/Jenny Karlsson
(Ny på Medioteket från september, tjänstledig från SSB. Fd lärare och skolbibliotekarie. Samt en av de svartklädda statisterna i filmhandledningen till Stopp! Ingen får passera! 🙂
Här dansas Det röda trädet av bibliotekarier under en studiedag på Kulturhuset 17 september. Foto: Linn Holmstedt
Från vänster, bakre raden: Anders Holmer, Clara Dackenberg, Jessica Bab Bonde, Peter Bergting. Främre raden: Uje Brandelius, Jenny Jägerfeld, Emma AdBåge. Foto: Sören Andersson. Bildkälla: Augustpriset.se
Nu har nomineringarna till Augustpriset släppts och de nominerade i kategorin barn-och ungdom är:
Här kan du läsa nomineringarna i sin helhet.
Det är en hel del bilderböcker bland de nominerade i år, hälften av de nominerade är bilderböcker. Det är en titel mer än ifjol, och bilden tycks uppmärksammas mer och mer. Jag tycker att det är spännande att en serieroman är nominerad, här drar jag paralleller till förra årets vinnare i kategorin, Fågeln i mig flyger vart den vill av Sara Lundberg. Det är en sorglig, finstämd och vacker roman där bilden är en viktig del av berättelsen. Jag tycker att det ska bli intressant att se vem juryn korar till vinnare. Här kan du läsa mer om Augustpriset.
Brukar du arbeta med att uppmärksamma Augustpriset i ditt skolbibliotek? Kommentera gärna och berätta hur!
/Malena Martinger Storme
Skolbibliotekskonsulent
bildkälla: Kulturrådet
Varje år släpper Kulturrådet en barn-och ungdomskatalog med utvalda böcker ur årets utgivning. Den omfattar allt ifrån bilderböcker för små barn, grafiska romaner, ungdomsromaner, facklitteratur, böcker på mångspråk med mera. Urvalet är gjort av bibliotekarier, bibliotekspedagoger och litteraturvetare. Nedan följer några av mina skönlitterära guldkorn ur årets katalog:
Barn-och ungdomskatalogen kan användas på en mängd olika vis. Det är bra att lämna en katalog till en elev som just fått tillgång till Legimus, det kan vara ett sätt att involvera eleverna i inköpen till skolbiblioteket och den kan användas som stöd om eleverna ska utnämna sin skolas egen topplista. Endast fantasin sätter gränserna!
Här kan du beställa kataloger till ditt skolbibliotek.
/Malena Martinger Storme
Skolbibliotekskonsulent
2
okt
Det börjar dra ihop sig till barnboksveckan, som infaller traditionsenligt v. 46. Dessutom är det den nationella läsdagen på torsdagen samma vecka, den 15 november. Här får du lite tips och idéer kring vad du kan göra för att uppmärksamma detta. Har du fler bra förslag? Kommentera!
Lycka till!
/Malena Martinger Storme
Skolbibliotekskonsulent
Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.
Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.
Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se
Antingen stödjer din webbläsare inte javascript, eller är javascript inaktiverat. Denna webbplats fungerar bäst om du aktiverar javascript.
Senaste kommentarer