Visar inlägg med tagg:

1

dec

Internationella funktionsrättsdagen 3 december

Postad av Jenny

Den 3 december varje år infaller Internationella funktionsrättsdagen, eller Internationella funktionshinderdagen som den också kallas. Det är FN som inrättade dagen 1992 och syftet är att öka medvetenheten om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 2006 beslutade man även om att anta konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionen förtydligar att även personer med funktionsnedsättning ska kunna åtnjuta sina mänskliga rättigheter, på samma sätt som alla andra. Konventionen bygger på ett antal principer som exempelvis jämlikhet, icke-diskriminering, jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet.

International Day of Persons with Disabilities – United Nations

Även bibliotekslagen är tydlig – personer med funktionsnedsättning är en prioriterad grupp för alla olika typer av bibliotek. Digiteket har publicerat en kunskapsöversikt med fokus på tillgänglig läsning för barn och unga med läsnedsättning. Ett lästips som kanske kan bidra till att uppfylla syftet för funktionsrättsdagen tänker jag.

Tillgänglig läsning för barn och unga med läsnedsättning – en kunskapsöversikt – Digiteket

Visste du att Stockholms stad har en funktionshindersombudsman? Här kan du läsa mer om dennes uppdrag:

Funktionshindersombudsmannen – Stockholms stad

/Jenny

21

mar

Rocka sockorna och anpassad läsning

Postad av Jenny

Idag, 21 mars, är Världsdagen för Downs syndrom. Syftet med dagen är att öka allmänhetens medvetenheten om Downs syndrom. I Sverige och i flera andra länder uppmärksammar man dagen med att Rocka sockorna. Genom att ta på dig olika strumpor är du med på att uppmärksamma människor med Downs syndrom och slår ett slag för alla människors lika värde och rättigheter. Du kan läsa mer om Rocka sockorna på Svenska Downföreningens webb:

Rocka sockorna – SvDf (svenskadownforeningen.se)

Dagen till ära vill vi också passa på att slå ett slag för anpassad läsning, eftersom elever är olika och läser på olika sätt, och de medier som kanske lätt hamnar lite i skymundan. Böcker som vi till exempel kan läsa med öronen och fingrarna. Ett sätt att visa upp dessa böcker kan vara att ha en så kallad äppelhylla i skolbiblioteket. Exempelvis kan denna typ av böcker finnas på en äppelhylla:

  • Böcker med TAKK – Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation. (Kan också kallas teckenstöd och bygger på teckenspråkets tecken men skiljer sig från teckenspråket genom att man endast tecknar de viktigaste orden, samtidigt som man läser/pratar).
  • Taktila böcker – böcker som känns. En taktil bilderbok är gjord för att läsas med fingrarna. Bokens bilder består av upphöjda former i olika material. Bilderna är förenklade så att de blir lättare att förstå. Bokens text består av både tryckt skrift och punktskrift. Främsta målgruppen är barn med synnedsättning men även andra kan ha stor glädje av taktila bilderböcker.

Mer om äppelhyllor

Fler exempel på medier och annat som kan finns på en äppelhylla kan du hitta på dessa sidor:

Äppellådor – litteratur för anpassad läsning (Pedagog Stockholm)

Äppelhyllor på bibliotek – information för bibliotek (barnensbibliotek.se)

För den som vill veta mer hur man kan jobba med äppelhylllor och verksamhet kopplat till dem (och är medlem i Svensk biblioteksförening) kan jag varmt rekommendera att gå med i Expertnätverket för Äppelhyllor där man kan få fin kompetensutbildning, många tips samt nätverkskontakter. Förra veckan anordnades till exempel en givande och trevlig nätverksträff i Umeå på kulturhuset Väven. 

Rocka på!
/Jenny

 

26

sep

Dyslexiveckan – Allas rätt till läsning

Postad av Jenny

Bild: Robert Nyberg

Dyslexiveckan 2022 är den 3 – 9 oktober och världsdyslexidagen infaller 6 oktober. Årets tema är ”Allas rätt till läsning”. Dyslexiförbundet har tagit fram material som man kan skriva ut och använda i bland annat skolbiblioteket. Här kan du till exempel hitta dessa 9 punkter som kopplar till året tema.

9 punkter om rätten till läsning:

  • Alla barn ska få möjlighet att lära sig läsa på traditionellt sätt.
  • Barn med dyslexi behöver tidigt få extra stöd för att lära sig att läsa.
  • Personer med dyslexi läser långsammare än andra efter träning.
  • Elever med dyslexi läser långsammare än andra även efter träning.
  • Elever med dyslexi behöver lästräna men de behöver också hjälpmedel för att inte hamna efter i skolan.
  • Vuxna med dyslexi kan behöva hjälpmedel för att klara arbetslivet och för att kunna vara fullt delaktiga i samhällets alla delar.
  • Att inte kunna läsa på traditionellt sätt är ett stigma som kan överbryggas med hjälpmedel.
  • Den som läser med öronen tar in samma skriftliga språk som den som läser med ögonen.
  • Den som läser med öronen utvecklar också sitt ordförråd och sin grammatiska förmåga.
  • Rätten att komma åt innehåll i texter är i högsta grad en fråga om demokrati!

Materialet och information om olika evenemang under veckan hittar du här:

Dyslexiveckan 2022, Dyslexiförbundet

Material för anpassad läsning

Att ge elever som har behov av det möjlighet att läsa med öronen är en viktig och central uppgift för skolbiblioteket. Det är skolbiblioteket som kan ge eleverna tillgång till egen nedladdning via Legimus. Är du osäker på vad som gäller och hur det går till kan du läsa mer här:

För bibliotek, Legimus.se

Folkbiblioteken har ofta så kallade äppelhyllor där man samlar medier för barn i behov av anpassad läsning av olika slag. De kommunala skolorna i Stockholms stad kan via Medioteket låna depositioner av ”äppellådor” vars innehåll bygger på folkbibliotekens arbete med äppelhyllor. Läs mer här om hur du gör för att låna depositionerna och vad lådan kan innehålla:

Äppellådor – litteratur för anpassad läsning, Pedagog Stockholm

/Jenny

23

aug

Nytt läsår och nya möjligheter

Postad av Jenny

Hoppas att ni alla har upplevt en fin terminsstart och känner er förväntansfulla inför vad läsåret 22/23 kan bära med sig! En av de stora nyheterna i höst är såklart de reviderade läroplanerna. Kanske känns det fortfarande lite oklart exakt vad dessa revideringar innebär för skolbiblioteken och vi får säkert anledning att återkomma till detta här på Skolbiblioteksbloggen framöver. Men en av de stora förändringarna, som också är det som fått mest uppmärksamhet, är att det tillkommit nya formuleringar om sexualitet, samtycke och relationer samt jämställdhet. Här kanske vi kommer att kunna se en ökad efterfrågan på böcker med detta tema på skolbiblioteken? Har du några bra titlar att tipsa om? Skriv gärna en kommentar här nedan med dina bästa tips.

Vill du veta mer om de nya läroplanerna och vad som är nytt kan du läsa mer via dessa länkar:

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet – Lgr22 – Skolverket

Nytt i läroplanernas inledande delar 2022 – Skolverket

Ändrade läroplaner och kursplaner hösten 2022 – Skolverket

En annan nyhet är att grundsärskolan kommer att byta namn till anpassad grundskola från juli 2023. Detta efter ett förslag från elever!

Dagar att uppmärksamma hösten 2022

Även efter att året höjdpunkt, dvs surströmmingspremiären tredje torsdagen i augusti ;-), klarats av så finns det dagar som förtjänar att uppmärksammas lite extra i skolbiblioteket i höst som till exempel:

  • 8 september  – Internationella läskunnighetsdagen
  • 11 september – Valdagen
  • 18 september – E-bokens dag
  • 26 september – Europeiska språkdagen
  • 15 oktober – Meetoo-dagen
  • 24 oktober – FN-dagen
  • 4 november – No hate day
  • 20 november – Barnkonventionsdagen
  • 28 november – Augustpriset tillkännages
  • 10 december – Nobeldagen

Säkert har jag glömt någon viktig dag och på exempelvis sidan temdagar.se kan du hitta fler exempel på dagar att fira/uppmärksamma.

/Jenny

15

mar

Perspektiv på delaktighet i skolbiblioteket

Postad av Jenny

Delaktighet är ett centralt begrepp i skolan och inte minst i skolbiblioteksverksamheten. Men begreppet går att tolka på många olika sätt och är kanske mer komplext än man först tänker sig. På Pedagog Stockholm finns en sida som tar upp flera aspekter av delaktighet i förhållande till just skolbibliotek.

Elevers delaktighet i skolbiblioteksverksamheten (pedagog.stockholm)

I Stockholm stads skolbiblioteksplan lyfts delaktighet/inflytande i bland annat dessa två meningar:

Barn och unga behöver kunna omvandla information till kunskap för att bli delaktiga i ett demokratiskt samhälle.

Barn och unga upplever biblioteken som trygga och har inflytande över bibliotekens innehåll. Kultur för, med och av barn och unga ges utrymme.

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har gett ut en skrift som heter Delaktighet – ett arbetssätt i skolan som ger ytterligare perspektiv på delaktighet och därför vill jag lyfta den särskilt här på skolbiblioteksbloggen. Modellen som beskrivs i skriften bygger på ett kontextuellt sätt att undersöka, förstå och utveckla elevers lärmiljö. Lärmiljön för elever med funktionsnedsättning är i fokus, men modellen är relevant för alla elever. Modellen är heller inte begränsat till att bara gälla skolan utan fungerar lika bra att applicera på andra verksamheter.

Sex aspekter av delaktighet

För att täcka in delaktighetens komplexitet har begreppet delats upp i sex olika aspekter. Alla aspekter hänger samman och påverkar varandra och alla sex är viktiga. Jag tror att de är en bra grund att utgå ifrån för att reflektera kring delaktigheten för alla elever i skolbiblioteket. Nedan kan du läsa lite kort om vad varje aspekt innebär samt, i kursiv text, ett försök att relatera dem till en skolbibliotekskontext.

1. Tillhörighet

Tillhörighet handlar om rätten att få ingå i ett sammanhang. För skolbibliotekets del kan det handla om att alla ska känna sig välkomna och känna att skolbibliotekslokalen är en plats för dem. Kanske få sätta sitt tumavtryck på en tavla som sitter uppe eller på annat sätt få möjlighet att lämna spår i rummet? Eller att få syn på att skolbiblioteket har böcker på just MITT språk. 

2. Tillgänglighet

Tillgänglighet handlar här om tre olika delar: fysisk tillgänglighet, tillgängligt meningssammanhang – att förstå meningen med det som sägs, det som händer och syftet med en aktivitet samt tillgängligt sociokommunikativt samspel – att språk, koder och regler behöver vara förståeliga för alla. Här behöver man tänka på att skolbiblioteket ska vara både fysiskt och kognitivt tillgängligt för alla elever. Vi har förut skrivit om vikten av kognitiv tillgänglighet här på skolbiblioteksbloggen: 

Bibblan Funkar – handledning för bibliotek om kognitiv tillgänglighet

3. Samhandling

Med begreppet samhandling menas att man gör något tillsammans. Samhandling betyder inte att de som deltar i en aktivitet gör samma sak, man kan bidra på olika sätt och i olika stor omfattning. Ur ett skolbiblioteksperspektiv blir det viktigt att under aktiviteter i skolbiblioteket säkerställa att alla elever kan delta på något sätt så att ingen känner sig utestängd även om hen inte kan göra exakt samma sak som andra.

4. Erkännande

Erkännande handlar om hur omgivningen ser på individens närvaro i aktiviteten. Ses eleven av de andra som någon som tillför något? Här kan vi till exempel undvika att någon känner sig utanför och bortvald genom att som vuxen alltid vara den som delar in eleverna i grupper och inte låta dem själva välja.

5. Engagemang

Med engagemang fokuserar man på en egenupplevd aspekt av delaktighet. Engagemang går inte att avkräva någon annan. Det är avgörande hur elevens engagemang möts av andra för att det ska leva vidare och inte dö ut. Skolbiblioteket kan uppmuntra engagemang och bekräfta det genom att försöka få tag på exempelvis böcker om truckar om det är just det som väcker engagemanget.

6. Autonomi

Autonomi handlar om den enskildes möjlighet att bestämma över sitt handlande och ha inflytande över vad man gör, hur man gör det och tillsammans med vilka (allt inom skolans ramar av regler och krav). Här kan vi i skolbiblioteket verka för att det finns något att ha enskilt bestämmande om, till exempel att det finns anpassad litteratur att låna i skolbiblioteket så att alla kan hitta något som passar dem. 

Genom att vända och vrida på begreppet delaktighet och reflektera över vår egen verksamhet kan vi förhoppningsvis komma lite längre i vårt arbete att göra alla elever delaktiga i skolbiblioteksverksamheten och förhoppningsvis i förlängningen även i ett demokratiskt samhälle. Eller som Torgny Lindgren uttrycker det i detta citat som avslutar SPSMs skrift:

I delaktighet uppstår vår tillvaro. Genom att göra oss delaktiga av varandras liv skapar vi oss själva. Utan delaktighet finns vi inte till.

/Jenny

 

19

okt

Visuellt stöd på skolbiblioteket

Postad av Jenny

För att de som besöker skolbiblioteket ska kunna hitta, förstå och känna sig trygga är visuellt stöd en viktig del. Det kan för vissa elever vara en helt nödvändig hjälp, men det är också något som alla elever har nytta av. Med visuellt stöd menas exempelvis bilder, symboler, kroppsspråk, stödtecken och tydlig textlayout.

Varför är bilder och annat visuellt stöd bra?

Anledningarna till att använda sig av visuellt stöd i undervisning är många och här är några av dem:

  • Bilderna stannar kvar längre än det talade ordet och detta ger eleverna större möjlighet att bearbeta och processa jämfört med när de bara får information muntligt.
  • Bilder kan hjälpa till att minska stress vilket i sin tur kan öka tryggheten hos eleverna.
  • Visuellt stöd kan hjälpa eleverna att se vad det är du menar.
  • Visuellt stöd kan hjälpa till att förbereda inför förändringar och övergångar vilket kan hjälpa eleverna att bli mer självständiga.

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) sammanfattar fler argument för visuellt stöd i undervisningen i denna film:

 

Exempel på visuellt stöd i skolbiblioteket

På expertnätverksträffen för Äppelhyllor som Svensk biblioteksförening anordnade 13 oktober var temat skyltning och bildstöd. Här är några av de saker som togs upp på träffen.

En orienteringskarta över skolbiblioteket är ett av exemplen som lyftes. En fysisk karta över biblioteksrummet som sitter uppsatt vid ingången hjälper eleverna att hitta och förstå̊ hur biblioteket är utformat. Tips är att använda färger och visuella tecken som till exempel bildstöd för att visa de olika sektionerna och platserna i biblioteket. Men när det gäller färgkodning så tänk på att det är ca 10% av eleverna som har defekt färgseende (källa Defekt färgseende (Wikipedia) – så kanske bra att kombinera färger med exempelvis mönster?

Andra exempel på visuellt stöd är att ha en dagordning uppsatt på vad som kommer att hända under lektionen, gärna med text och bild. Använd också ett hjälpmedel för att visualisera tid, till exempel en time-timer klocka. Då kan eleverna följa hur lång tid det är kvar av lektionen, vilket underlättar koncentrationsförmågan.

Tänk noga över vilka skyltar du har uppsatta i biblioteket. Behövs alla skyltar? Kan de göras tydligare och på så sätt bli mer begripliga? Tänk klartext och lättläst! Föreningen Begripsam tipsade om skriften ”19 råd för att skriva begriplig text” som innehåller handfasta råd.
19 råd (begripligtext.se)
Begripsam – förening och bolag (begripsam.se)

Skolor i Stockholms stad har tillgång till bildprogrammet Widgit Online. Det är ett bildstödsprogram där du enkelt kan skapa, spara och dela bildstödsmaterial med hjälp av någon av de många mallarna och cirka 14 000 bilder. Bilderna passar bra att  använda i skyltning och på affischer.
Widgit Online

/Jenny

1

mar

Bibblan Funkar – handledning för bibliotek om kognitiv tillgänglighet

Postad av Jenny

Stockholms stadsbibliotek har tagit fram en handledning med tips och förslag på hur biblioteket och bibliotekets verksamhet kan bli mer kognitivt tillgängligt. Med kognitiv tillgänglighet menas här att besökarna hittar, förstår och känner sig trygga under biblioteksbesöket. Handledningen är en del av ett större metodmaterial som tagits fram inom projektet Bibblan Funkar, med finansiering av Kulturrådet. Vi på skolbiblioteksbloggen har i ett tidigare inlägg nämnt projektet (Äppellådor till skolbiblioteken) där vi lovade återkomma när det fanns material publicerat. Och det är viktigt att hålla vad man lovar :-).  äppelhyllan

Handledningen är uppdelad i de tre avsnitten Rummet, Information och Mötet och här finns många konkreta tips som är bra även för skolbibliotek. Du kan också läsa mer om NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som t ex ADHD och asperger) och om vad ett NPF-vänligt bibliotek är. Avslutningsvis finns tips på matnyttiga länkar till vidare läsning och fördjupning. Handledningen kan användas av alla men vissa delar är särskilt riktade till folkbibliotek i allmänhet och till medarbetare på Stockholms stadsbibliotek i synnerhet – och dessa kan ju den skolbiblioteksfokuserade bara hoppa över. Här kommer länken:

Bibblan funkar på Stockholm stadsbiblioteks webbplats

22

feb

Stockholm har en ny skolbiblioteksplan!

Postad av Jenny

Nu har kommunfullmäktige som sista instans klubbat igenom Stockholm stads nya skolbiblioteksplan som kommer att gälla åtminstone fram till 2024. Du kan hitta den nya planen i sin helhet här:

Skolbiblioteksplan för skolor och förskolor i Stockholms stad 2021–2024 Pedagog Stockholm

Den nya skolbiblioteksplanen har tagits fram av Medioteket på uppdrag från politiken och är i grunden en revidering av den skolbiblioteksplan som har gällt 2017-2020. Planen omfattar förskolan, grund- och gymnasieskolan samt grund- och gymnasiesärskolan. Arbetet med att ta fram en ny plan har gjorts i samverkan med representanter från olika nyckelgrupper och förvaltningar. Elever, lärare, rektorer och skolbibliotekarier har fått tycka till liksom Stockholms stadsbibliotek och personer från utbildningsförvaltningens olika avdelningar samt stadsdelarna.

Strukturen i den gamla planen, med tydlig ansvarsfördelning mellan exempelvis rektor och skolbibliotekspersonal var uppskattad och har därför behållits i den nya. (Rektors ansvar har dock förtydligats extra genom att rubriken där numera lyder ”Rektor säkerställer”). Annat som har förändrats i den nya reviderade planen är att gymnasiebibliotekarier har fått egna specifika ansvarsområden. Förskolan har fått större utrymme och en tydligare ansvarsfördelning. Skolbibliotekens roll för elevernas digitala kompetens är mer framträdande liksom vikten av barn och ungas delaktighet i bibliotekens verksamhet. Bibliotekens koppling till värdegrund och demokrati har lyfts fram. De nationella minoritetsspråken har fått en mer framträdande plats liksom barn och unga i behov av stöd. Fördelningen av uppföljningsansvar inom utbildnings­förvaltningen har också beskrivits mer utförligt.

Bibliotekarien_konserverad_-_Skoklosters_slott_-_97136.tifGenerellt kan sägas att Stockholms nya skolbiblioteksplan rimmar väl med det som kommit fram i den nyligen publicerade utredningen Skolbibliotek för bildning och utbildning. Särskilt tydligt i kopplingen kring vikten av bemanning i skolbiblioteken. Utan kompetent bemanning och andra resurser kommer inte skolbibliotekplanen att kunna efterlevas. Eller som oppositionen utryckte det under kommunfullmäktige då skolbibliotekplanen togs upp ” En välformulerad skolbiblioteksplan kan bara sättas i praktik av bibliotekarier, lärare och pedagoger i skolan.”

Nu startar det gemensamma implementeringsarbetet och vi ser fram emot det!

Bilden förställer konstverket Bibliotekarien av Giuseppe Arcimboldo. (Källa: Wikipedia)

10

nov

Äppellådor till skolbiblioteken

Postad av Jenny

För ungefär ett år sedan började vi fundera på hur vi på Medioteket skulle kunna stötta skolbiblioteksansvariga att samarbeta mer med grundsärskolorna. På ett referensgruppsmöte med skolbibliotekarier som har erfarenhet av att arbeta med grundsärskolan kläcktes idén att låna ut anpassade medier som depositioner till skolbiblioteken. Denna idé spann vi vidare på! Vi fördjupade oss i ämnet på olika sätt, bland annat gjorde vi ett studiebesök på Habiliteringens resurscenter (som du kan läsa mer om i detta blogginlägg). Vi tog också kontakt med Stockholms stadsbibliotek och några barnbibliotekarier som jobbat mycket med denna typ av medier. Folkbibliotek har en lång tradition av att samla medier för barn med funktionsvariation på så kallade Äppelhyllor.

Här kan du läsa mer om Äppelhyllor (Länk till Barnens bibliotek)

Äppellådor

Foto: Maria Ronnås

Vi funderade på vilka medier som skulle ingå i satsningen och vad vi skulle kalla det hela. Vi landande i äppellådor så att kopplingen till folkbiblioteken blir tydlig. I september var inköpen av medier klara och de äppellådor som nu erbjuds skolbiblioteken finns riktade till två ålderskategorier och lånas som depositioner i tre månader. Lådorna innehåller följande:

Förskoleklass – årskurs 6

  • Böcker med TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterade Kommunikation)
  • Gruppuppsättningar med lättlästa faktaböcker
  • Textlösa bilderböcker
  • Böcker om funktionsvariationer
  • Bilderböcker
  • En taktil bok
  • Konkret material kopplat till en bok i lådan
  • Bok med pekkarta

Årskurs 7 – gymnasiet

  • Böcker med TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterade Kommunikation)
  • Gruppuppsättningar med lättlästa faktaböcker
  • Textlösa bilderböcker
  • Böcker om funktionsvariationer
  • Lättlästa böcker, de flesta med någon person med funktionsvariation i huvudrollen 

Syftet med äppellådor är att komplettera skolbiblioteketens utbud av medier för anpassad läsning eftersom elever har olika behov och läser på olika sätt – med öron, fingrar och ögon. Denna typ av medier kanske inte efterfrågas av så många på skolan och kan därför vara svåra att prioritera att köpa in på egen hand utan att först ha provat att ha dem i skolbiblioteket. Intresset för att låna de första lådorna har varit stort och du kan läsa mer om hur det går till att låna Äppellådor här:

Äppellådor – litteratur för anpassad läsning (Länk till Pedagog Stockholm)

äppelhyllan

Parallellt med arbetet att ta fram äppellådorna erbjuder vi även kompetensutveckling. En temanätverksträff har genomförts där vi fick veta mer om hur Stockholms stadsbibliotek arbetar med dessa frågor, bland annat fick vi veta mer om projektet Bibblan funkar som inom kort kommer att publicera material fritt för alla att använda sig av. Exempelvis handlar det om att göra anpassningar i biblioteksrummet som är bra för alla (men helt nödvändiga för ca 10% av besökarna). Vi återkommer till Bibblan funkar när material finns färdigt, men vill redan nu tacka Stockholms stadsbibliotek som delar med sig av detta!

Hur vet vi då om arbetet med äppellådor och kompetensutveckling ger resultat och i så fall vilka resultat? Det vet vi ännu inte och för att kunna arbeta vidare är vi beroende av input. Vad har fungerat bra? Vad har fungerat mindre bra? Vad behövs det mer av? Är lånetiden tillräckligt lång? Alla synpunkter är mycket välkomna! Sammanfattningsvis är detta ett arbete som bara påbörjats – nu är det bara resten kvar innan vi vet om det fungerar.

/Jenny Karlsson och Maria Ronnås

18

nov

Hur Sofia jobbar med elever i grundsärskola

Postad av Jenny

Foto: Anne-lie Breander

Foto: Anne-lie Breander

Skolbiblioteksbloggen har träffat Sofia Lindblom, skolbibliotekarie på Askebyskolan och bett henne berätta mer om sitt arbete med elever i grundsärskolan.

Hur många elever som läser mot grundsärskolans läroplan har du på Askebyskolan?

Här på Askeby har vi 14 elever som läser mot ämnesområden och så har vi två små klasser som läser mot ämnen.

Det är 8 elever i lågstadiegruppen och 6 elever i mellanstadiegruppen som läser mot ämnen.

Vi har i ganska många år haft klasser som läser mot ämnen men klassen som läser mot ämnesområden har vi bara haft i några år.

Hur arbetar du med grupperna?

Jag träffar varje klass 1 gång/vecka. Klassen som läser mot ämnesområden kommer på sin fritidstid och ofta är det flera personal än elever då eleverna är resurskrävande. Det här har varit och är en utmaning för mig att arbeta med dem. Jag prövar mig fram och från att i början var det kanske 2 elever som kunde sitta stilla och lyssna så går det bättre och bättre då vi har börjat få in rutiner på hur vi gör. De första gångerna använde jag flanosagor och berättade efter bilderna. Jag har även använt mig av sagopåsar med figurer i såsom Rödluvan och vargen. Då har jag först en vecka använt mig av flano och nästa vecka av sagopåsen med karaktärerna och berättat sagan väldigt enkelt. Jag använder mig även av dokumentkamera och vanlig tryckt bok. Jag berättar samma saga många veckor. Den här terminen har vi haft apparna Polyglutt och även Ugglo på prov. De apparna är toppen då det finns böcker på TAKK. Jag brukar först läsa berättelsen samtidigt som bilderna visas på smartboarden och sen tittar vi på samma bok igen med TAKK. Det är bra att eleverna får se att det är andra än deras personal som kan teckna med TAKK. Jag kan själv inte alls tecken, men försöker lära mig lite. Ofta är det så att någon eller några i personalen tecknar då jag läser. Det funkar bra. Den här klassen är hos mig ungefär 20 minuter. De orkar inte mer. Ibland stannar någon eller några elever och personal kvar och läser en bok tillsammans.

Böcker som vi läst denna termin är: I Babblarnas hus av Tisell, Kom in om du vågar! av Davidsson Neppelberg, Lilla Lena är doktor av Karsin. Vi har även läst Astons presenter av Geffenbladh då de skulle tillverka egna drakar. Den är ju väldigt svår. Här pratade jag mest om bilderna, och gjorde en så kallad bildpromenad.

Lågstadieklassen kommer på en vanlig schemalagd lektion. Här läser jag också högt och visar bilderna och texten med hjälp av dokumentkameran.

För den här klassen läser jag lite svårare bilderböcker. Nu den här terminen har vi använt oss av Polyglutt och de böcker som finns inlästa på olika språk. De tycker det är kul att höra på sitt språk och vi har även här använt böcker med TAKK. Jag brukar först läsa boken på svenska. Flera av de här eleverna kan läsa lite grann och lånar böcker till klassrummet. Böcker vi läst den här terminen är: Stackars monster av De Coll, Bosse & Bella borstar tänder, Tass…tass…tass…smyg…smyg…smyg av Halling.

Jag brukar jobba på ungefär samma sätt med mellanstadieklassen. Vi läser bilderböcker och även en del lätta faktaböcker. Vi pratar om författare och illustratör och försöker förutspå med hjälp av läsfixaren Spågumman vad som kommer att hända i boken. Appen Polyglutt är mycket populär i den här klassen.

Då brukar vi först lyssna på elevernas modersmål och sedan läser eleverna på svenska. Vi tar en sida i taget. Det här är väldigt uppskattat. Eleverna har olika modersmål men tycker det är kul att lyssna på kompisarnas språk och framförallt att läsa på svenska.

Eleverna lånar böcker men inte varje vecka.

Hur tänker du kring bestånd?

Jag har den här terminen börjat göra en äppelhylla. Än så länge finns det väldigt få böcker på hyllan och alla Babblarna-böckerna som jag hade köpt in blev snabbt utlånade av andra elever så här måste jag nog tänka till och säga ifrån då elever som inte går i särskolan vill låna. Inköpen till äppelhyllan är främst för klassen som läser mot ämnesområden. Jag har kopierat äppelsymbolen och sätter dit äpplet på böckernas rygg och de står på en egen hylla.

Vad är det bästa med att arbeta med grupperna?

Det bästa med att arbeta med grupperna är nog att det är så roligt och utmanande. Jag måste tänka på ett annat sätt än när övriga klasser kommer till biblioteket. Det känns utvecklande för mig och jag lär mig varje gång klasserna kommer något nytt.

På skolan firar vi varje år barnboksvecka vecka 46 och då är även särskoleklasserna med. I år hade vi Astrid Lindgren som tema för åk 5 och åk 6, och Pippi Långstrump för övriga årskurser. Vi avslutade veckan med en vernissage med bilder från Boken om Pippi Långstrump och porträtt av Astrid Lindgren.

På vernissagen bjuds det på salta pinnar och Smakis. I år är även klassen som läser mot ämnesområden med för första gången och det känns jätteroligt att de är med och visar upp sina alster.

Foto: Sofia Lindblom

Foto: Sofia Lindblom

Tack Sofia!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Senaste inläggen

Arkiv

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Kategorier