Visar inlägg med tagg:

Emma Berge Kleber, adjunkt vid Högskolan i Borås har tillsammans med lektor Amira Sofie Sandin på uppdrag av Regionbibliotek Stockholm skrivit boken Barns och ungas bibliotek: en kunskapsöversikt.

Du hittar den här:

Barns och ungas bibliotek – en kunskapsöversikt (diva-portal.org)

Boken är en sammanställning av forskning, uppsatser på magister- och masternivå, följeforskning och andra studier som är forskningsmässigt genomförda. Även en del internationella studier finns med, i synnerhet från Norden. Boken är på dryga 250 sidor så man förstår att det har pågått en hel del forskning som berör barn och unga i en bibliotekskontext.

Skolan och skolbiblioteken då? Kunskapsöversikten fokuserar främst på folkbibliotek. Men en stor del ägnas åt läsning och läsfrämjande arbete och där finns det ju mycket som är gemensamt för både folk- och skolbibliotek. Så jag tror att den kan vara användbar för att få en överblick och för att hjälpa till att fundera än djupare på hur vi utvecklar verksamheten.

/Jenny

Den 3 december varje år infaller Internationella funktionsrättsdagen, eller Internationella funktionshinderdagen som den också kallas. Det är FN som inrättade dagen 1992 och syftet är att öka medvetenheten om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 2006 beslutade man även om att anta konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionen förtydligar att även personer med funktionsnedsättning ska kunna åtnjuta sina mänskliga rättigheter, på samma sätt som alla andra. Konventionen bygger på ett antal principer som exempelvis jämlikhet, icke-diskriminering, jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet.

International Day of Persons with Disabilities – United Nations

Även bibliotekslagen är tydlig – personer med funktionsnedsättning är en prioriterad grupp för alla olika typer av bibliotek. Digiteket har publicerat en kunskapsöversikt med fokus på tillgänglig läsning för barn och unga med läsnedsättning. Ett lästips som kanske kan bidra till att uppfylla syftet för funktionsrättsdagen tänker jag.

Tillgänglig läsning för barn och unga med läsnedsättning – en kunskapsöversikt – Digiteket

Visste du att Stockholms stad har en funktionshindersombudsman? Här kan du läsa mer om dennes uppdrag:

Funktionshindersombudsmannen – Stockholms stad

/Jenny

16

nov

BLIVA- ett projekt med kollegialt lärande i fokus

På ett 30-tal skolor i Stockholm bedrivs projektet BLIVA (behovsdrivet lärande med innovativa verktyg och arbetssätt) med syftet att lärarna tillsammans ska få fördjupa sig i undervisningsutveckling. Tanken är man ska titta på de tillfällen där undervisningen har brister, där man inte riktigt når fram till alla elever, och undersöka om det finns digitala verktyg som kan underlätta och fördjupa.

BLIVA

Under projektets gång erbjuds även personalen på skolorna fortbildning och stöd i form av olika moduler som är framtagna utifrån skolornas behov. Modulerna kommer att finns tillgängliga via utbildningsplattformen för alla på utbildningsförvaltningen i Stockholms stad så snart de är klara. Exempel på moduler är:

  • Vårt digitala klassrum: Hur fungerar det digitala klassrummet och vad behöver vi komma överens om för att det ska bli begripligt och till nytta?
  • Samförstånd kring skolans digitalisering: Vad betyder egentligen en digital skola och vilka aktiviteter i undervisningen kan dra nytta av digitala verktyg och arbetssätt?
  • Rätt att använda och dela: Vad behöver lärare veta om upphovsrätt och integritet för att känna sig trygga med att använda digitala verktyg, samarbeta kring skolarbeten och stärka lärprocesser?
  • Multimodal språkutveckling: Hur organiserar vi undervisning som överensstämmer med samtidens multimodala digitala språkformer?

Som ni ser kan BLIVA vara ett projekt där skolbiblioteket kan spela en roll och förhoppningsvis gör så på vissa av de deltagande skolorna. Om så är fallet vore det intressant att få ta del av er medverkan, kontakta gärna oss i Mediotekets skolbiblioteksgrupp eller kommentera här direkt i bloggen.

BLIVA kommer att genomföras 2019–2022 och sedan är tanken att erfarenheter och arbetssätt ska komma övriga skolor till gagn. Projektet är finansierat av Europeiska socialfonden.

/Magdalena Bjarnehall

12

jan

Rapport från Skolbibliotek 2016

Under två heldagar i november fick jag förmånen att delta på konferensen Skolbibliotek 2016 i Stockholm. Jag kommer här i mitt inlägg kort berätta om några av föreläsningarna.

“Mångspråkighet, bemötande och nyanlända – tillgängligt skolbibliotek”

Bibliotekarie Erik Svensson och lärare Karin Friberg från Nyboda skola berättade om sitt arbete med nyanlända elever.

De har inga förberedelseklasser utan arbetar med direktintegrering och eleverna får inledningsvis två halvdagar med introduktionslektioner. Studiehandledning ges på modersmålet, där eleven får förklarat ämnet och hur det svenska skolsystemet fungerar och eleverna har även tillgång till böcker på det egna modersmålet. De har en liten undervisningsgrupp i svenska och slussas ut i olika ämnen och har individuella scheman. Eleverna i grupperna får också hjälpa andra elever med samma modersmål. Skolbiblioteket håller öppet för förbokade grupper så som läsgrupper och studiegrupper. Exempel ur deras verksamhet är tystläsgrupper (schemalagd läsning, hela klasser på mellanstadiet) och tyst gruppläsning/ högläsningsgrupper (där lässvag del av klass har schemalagd läsning, högstadiet). I det senare exemplet börjar gruppen med högläsning för att sedan fortsätta med tystläsning eller lyssna på talbok. Vidare har man också en samläsningsgrupp med nyanlända elever, där bibliotekarien läser högt och eleverna följer med i texten och pratar om texten. Denna aktivitet utgår från arbetsmodellen ”Luke och Freebody”.

Vid högläsningen betonade bibliotekarie Erik att det är viktigt att läsa långsamt och att vara uppmärksam på tecken att eleverna inte förstår, eftersom de inte alltid säger till då.. För att stötta de nyanlända i lärprocesserna använder de sig av bilder, hemspråk och ge utmaningar på ett lätt språk. De utgår från Cummins fyrfältare och cirkelmodellen i sitt arbete att stötta i lärprocessen. I boken “Att undervisa nyanlända…” finns ett avsnitt om skolbibliotek.

“Hur kan skolbiblioteket addera värde och påverka elevers lärande?”

Rebecca Borg och Eric Haraldsson som är skolbibliotekssamordnare och skolbibliotekarier i Växjö visade på hur man kan lyfta fram skolbiblioteket med avstamp i Läroplanen. Struktur behövs för maximal effekt och grunden för arbetet måste sökas i läroplanernas mål för skolan. I åk 4 till 6 kan man finna dessa rubriker bland målen:

  • Bibliotekskunskap (systematisering)
  • Berättande texter
  • Tolka reflektera och återberätta
  • Informationssökning(analoga och digitala källor)
  • Källkritik

Det är rektor som ska besluta om vad skolbibliotekarien ska fokusera på, men bibliotekarien är expert inom sitt område och hen ska stötta och visa på möjligheter.

Möjliga samarbetspartners inom skolan är alla yrkeskategorier med pedagogiska uppdrag för eleverna. Det är viktigt att skolbibliotekarien deltar på arbetslagsmöten och APT för pedagoger och ämneslärare.

Det är också viktigt att prioritera rätt innehåll i verksamheten. Skolbibliotekets funktion är att omvandla information till kunskap. Böckerna är ingredienser och skolbiblioteket är processen. Om man inte har någon extra resurs i biblioteket behöver man prioritera bort bemanning/öppet och ordning i biblioteket för att kunna delta i ute i klasserna. I den prioriteringen behöver skolbibliotekarien ha stöd från rektor.

Skolbiblioteket har en pedagogisk, kulturell och social roll. Arbetsrollen är pedagogisk och handledande i den egna undervisning och i samverkan med lärare. Lokalerna ska anpassas för arbete och studier samt undervisning för enskilda och grupper. Mediebeståndet är i förhållande till folkbiblioteket ett begränsat utbud till undervisning, studier och skolans behov.

Erik och Rebecca gav exempel på två samarbeten de deltagit i, ett ämnesövergripande samarbete och ett samarbete med en ämneslärare.

”Med läsning som mål”

Jonas Andersson från Kulturrådet redovisade kunskapsöversikten “Med läsning som mål” (finns att läsa här: http://www.e-magin.se/paper/gj7pd79t/paper/1 ). Skriften är en kunskapsöversikt kring metoder och forskning inom det läsfrämjande området.

Vad motiverar till läsning?

  • Litteraturens upplevda relevans för det egna livetMed läsningen som mål (2)
  • Tillgång till ett större läsmaterial
  • Generöst med tid till läsning
  • Valfrihet i urvalet
  • Möjlighet till social interaktion kring det lästa

Några slutsatser

  • Börja tidigt (och fortsätt)
  • Identifiera grupper med större behov än andra och arbeta gentemot dessa
  • Öka tillgången till litteratur oavsett medium
  • Främja social läsning
  • Använd förebilder (i synnerhet manliga)
  • Satsa på sommarläsningsprogram med tydliga mål, i samarbete med skola och bibliotek
  • Betona valfrihet, men uteslut inte nödvändigtvis prestation
  • Arbeta utifrån olika målgruppers identifierade (läs)intressen
  • Ställ upp tydliga, genomförbara mål och utvärdera

/Anna Sjögren, Skolbibliotekarie på Sundbyskolan i Spånga

ordmoln skolbibliotekSkolbiblioteken spelar en central roll för ökad läskunnighet. Detta betonas i stadens budget för 2016 (s.249). Vidare slås det fast att för att skolbiblioteken ska fylla sin fulla funktion ska de ha en grundläggande bemanning. Skolbibliotekariernas kunskap och engagemang ska tas tillvara och utgöra en naturlig del av skolans undervisning. Fler utbildade bibliotekarier i skolbiblioteken önskas.

Detta är utgångspunkterna när vi på Medioteket, på uppdrag från grundskole- gymnasie- och förskoleavdelningen, ska vara med och ta fram en särskild skolbiblioteksplan i syfte att ”verka för läsning och bildning i Stockholms skolor och förskolor” (Budget 2016, s. 243).

Skolbiblioteksplanen ska vara en konkret handlingsplan och ett förtydligande av den målbild som tecknades i förslaget till Biblioteksplan för Stockholms bibliotek 2016-2020 (se särskilt sidan 10).

Vi som arbetar med planen vill så klart att alla ni som arbetar i skolbibliotek eller använder skolbiblioteket som en del i undervisningen får en chans att tycka till om vad vår gemensamma handlingsplan ska innehålla. Därför kommer vi att rapportera här på bloggen under processens gång och ge er möjlighet att tycka till.

Första frågan kommer här! Vad saknar du i vårt ”ordmoln” högst upp? Vilka aspekter av skolbiblioteket får vi inte glömma bort i arbetet med planen? Svara och diskutera gärna i kommentarsfältet.

Vi återkommer inom kort med mer info och en ny fråga.
Du är också välkommen att kontakta oss direkt vid frågor, synpunkter eller förslag.
Elin Hirschfeldt & Maria Ronnås

Stort grattis till Växjö kommun för att ni har så bra skolbibliotek!

Strålkastarljuset lyser just nu extra starkt på skolbiblioteken i Växjö. Under året har utnämningarna avlöst varandra. På Skolforum igår blev skolbiblioteket på Centrumskolan i Växjö utnämnda till Årets skolbibliotek 2014 med motiveringen:

Årets skolbibliotek 2014 utmärks av:
  • en tydligt dokumenterad verksamhet
  • skolledningens starka stöd och engagemang i verksamheten
  • att skolbiblioteket har en ledande roll i skolans pedagogiska arbete
  • ett utvecklat och framgångsrikt samarbete mellan skolbibliotekarierna och lärarna
  • att skolbibliotekarierna inspirerar och engagerar inte bara på den egna skolan utan över hela landet.

På Bokmässan i september vann Växjö kommun i hård konkurrens titel Årets bibliotek 2014 för sin långsiktiga och breda satsning på skolbibliotek  bemannade med utbildad personal. Hela 5 av Växjös skolbibliotek blev 2014 utnämnda till ”Skolbibliotek i Världsklass” av DIK.

Vad är det då som gör Växjö så framgångsrikt? Pedagog Malmö undrade samma sak, åkte dit för att ta reda på det och mötte bland annat en rektor som inte skulle kunna driva skolverksamhet utan kompetenta skolbibliotekarier. 

I Växjö är skolbiblioteken väl integrerade i skolornas pedagogiska verksamhet. Skolbiblioteksutvecklarna Rebecca Borg och Eric Haraldsson är dessutom aktiva i sociala medier och sprider på ett bra sätt sina kunskaper och erfarenheter. Genom detta har de också fått kontakt med och haft flera samarbeten med Cilla Dalén på Hjulsta grundskola. Läs Eric och Rebeccas egna funderingar kring varför just Växjö lyckas.

Växjös skolbibliotek delar konsekvent med sig av goda idéer och projekt så att andra kan inspireras och bygga vidare på deras grund.

Här kan du följa dem:I biblioteket
Wikin I biblioteket
Instagram
Twitter

/Emma

8

apr

Se föreläsning om språk- och läsutveckling

För en tid sedan var Stefan Samuelsson hos oss och föreläste om barns språk- och läsutveckling och orsaker till lässvårigheter/dyslexi. Stefan Samuelsson är professor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik vid Linköpings universitet.

Föreläsningen var en del i en större satsning på talboksanvändning i skolan som vi arbetar med under året men finns nu på Tuben för alla som är intresserade att se.

Klicka här för att komma till föreläsningen på Tuben

/Emma

 

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Kategorier