Aktuellt

2022

mars

Artificiell intelligens, eller AI, har funnits i populärkulturen under lång tid, bland annat genom Isaac Asimovs, Philip K. Dicks och Arthur C. Clarkes berättelser. Dystopiska framtidsscenarier där människa och maskin är i polemik med varandra är ett vanligt tema, men hur ser egentligen verklighetens AI ut? Det var temat för ett tillfälle av föreläsningsserien Månadens MIK och här kommer några nedslag därifrån.

Begreppet AI står för maskiners förmåga att utföra uppgifter som normalt sett kräver mänsklig intelligens. Med så kallad deep-learning kan maskinerna också göra egna slutsatser. Du använder antagligen AI varje dag. Visste du det? Vår vardag är nämligen full av AI. Det är AI som ger oss tips på nästa serie att se på strömningstjänsten och som ger oss anpassade träffar i sökmotorn. Det är också AI som kan hjälpa läkare att ställa diagnoser, skicka ut drönare att vattna sädesfält och matcha dig till rätt jobb på arbetsförmedlingen. Stockholms stad har till och med en egen AI-plan. AI-planen beskriver ett antal områden och aktiviteter kring vad staden behöver bevaka, stärka och utveckla för att ha rätt förutsättningar att på ett säkert, etiskt och hållbart sätt kunna använda den nya tekniken inom AI och du hittar den här (om du är inloggad i Stockholms stad):

Stadens arbete med AI – Stockholms stads intranät

Falska bilder och filmklipp

Allteftersom AI utvecklas så blir det svårare och svårare (omöjligt?) för det mänskliga ögat att skilja falska bilder från äkta. En bildgenerator som med hjälp av AI genererar bilder på personer som inte existerar är intressant att titta närmare på även med elever. ”This person does not exist” är en sådan sida, en slumpmässig ansiktsgenerator. Något man sedan kan träna sig på genom att gissa vilken bild som som är äkta och vilken som inte är det via sidan ”Which face is real”. På sidan finns också tips på hur du kan känna igen en bild av en falsk person.

ThisPersonDoesNotExist – Random AI Genererade Bilder av Falska Personer 

Which Face Is Real?

Även falska videoklipp, så kallade deep-fakes, blir mer och mer svåra att skilja från verkliga. Något som kan användas i propagandasyfte och få konsekvenser för vår demokrati i förlängningen. På den här sidan finns exempel på några från Storbritannien med bland annat premiärministern som är kusligt verkliga:

Deepfakes – Future Advocacy

Mer att läsa och lära

Är du intresserad av att lära dig med om AI så kommer här några tips. Kursen Elements of AI är en gratis onlinekurs som också finns på svenska. Den som genomgått hela kursen kan också få högskolepoäng för den:

Elements of AI-kurs om grunderna i artificiell intelligens

Det finns maskiner som kan besegra människor i till exempel schack, men kommer AI att kunna utvecklas så att maskiner kan skriva poesi som en människa? Mycket tveksamt enligt detta blogginlägg (på engelska):

The Machines Are Coming, and They Write Really Bad Poetry (lithub.com)

Nedan hittar du som avslutning en bild med böcker att fördjupa dig i. Trevlig läsning!

Är poesi mest korta rader på en vit boksida, underliga liknelser och i huvudsak något svårt? Svaret är att det visserligen kan vara det, men att det ingalunda måste vara det – poesi kan också få oss att tänka djupt, känna starkt, ompröva våra sanningar och inspirera till eget skrivande. Poesi kan vara ren språkglädje! Detta ville vi förmedla vid en workshop där vi ägnade oss åt poesi i olika former. Vi ville även ge tillfälle att pröva några metoder och arbetssätt som passar att arbeta med i skolan.

Men varför ska vi då arbeta med poesi i skolan?

Jo, för att förutom att känslor och fantasi tränas, så främjas språkutvecklingen av poesins nyskapande språkarbete. Dessutom består vårt litteraturarv till stor del av poesi.

Med utgångspunkt i att poesi kan skapas utifrån på förhand givna ramar fick deltagarna pröva på att skapa egna dikter. För att undvika det motstånd som det kan innebära att sitta med ett helt vitt papper framför sig så kan man pröva på att skapa poesi utifrån ord och meningar som redan finns. ”Black-out poetry” innebär att man har en sida text framför sig och helt enkelt svärtar bort det man inte vill ha kvar. Sedan kan man sätta ihop en dikt av de ord och meningar som finns kvar. Detta brukar vara ett uppskattat arbetssätt bland elever – bara det att man FÅR rita på en sida är spännande. Deltagarna fick även pröva ”Tre-kolumnsdikt”, ”Kylskåpspoesi” och ”Lägg om en dikt”.

Avslutningsvis fick deltagarna dela med sig av egna erfarenheter från att arbeta med poesi i skolan. Vi fick exempel från både frivilligt och ofrivilligt diktskrivande! Vi som höll i workshopen vill gärna fortsätta att främja poesin på olika sätt och vi har några idéer inför framtiden. Om du blir nyfiken och vill veta mer är du välkommen att höra av dig till oss på skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

/Maria, Ingalill och Anja

Delaktighet är ett centralt begrepp i skolan och inte minst i skolbiblioteksverksamheten. Men begreppet går att tolka på många olika sätt och är kanske mer komplext än man först tänker sig. På Pedagog Stockholm finns en sida som tar upp flera aspekter av delaktighet i förhållande till just skolbibliotek.

Elevers delaktighet i skolbiblioteksverksamheten (pedagog.stockholm)

I Stockholm stads skolbiblioteksplan lyfts delaktighet/inflytande i bland annat dessa två meningar:

Barn och unga behöver kunna omvandla information till kunskap för att bli delaktiga i ett demokratiskt samhälle.

Barn och unga upplever biblioteken som trygga och har inflytande över bibliotekens innehåll. Kultur för, med och av barn och unga ges utrymme.

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har gett ut en skrift som heter Delaktighet – ett arbetssätt i skolan som ger ytterligare perspektiv på delaktighet och därför vill jag lyfta den särskilt här på skolbiblioteksbloggen. Modellen som beskrivs i skriften bygger på ett kontextuellt sätt att undersöka, förstå och utveckla elevers lärmiljö. Lärmiljön för elever med funktionsnedsättning är i fokus, men modellen är relevant för alla elever. Modellen är heller inte begränsat till att bara gälla skolan utan fungerar lika bra att applicera på andra verksamheter.

Sex aspekter av delaktighet

För att täcka in delaktighetens komplexitet har begreppet delats upp i sex olika aspekter. Alla aspekter hänger samman och påverkar varandra och alla sex är viktiga. Jag tror att de är en bra grund att utgå ifrån för att reflektera kring delaktigheten för alla elever i skolbiblioteket. Nedan kan du läsa lite kort om vad varje aspekt innebär samt, i kursiv text, ett försök att relatera dem till en skolbibliotekskontext.

1. Tillhörighet

Tillhörighet handlar om rätten att få ingå i ett sammanhang. För skolbibliotekets del kan det handla om att alla ska känna sig välkomna och känna att skolbibliotekslokalen är en plats för dem. Kanske få sätta sitt tumavtryck på en tavla som sitter uppe eller på annat sätt få möjlighet att lämna spår i rummet? Eller att få syn på att skolbiblioteket har böcker på just MITT språk. 

2. Tillgänglighet

Tillgänglighet handlar här om tre olika delar: fysisk tillgänglighet, tillgängligt meningssammanhang – att förstå meningen med det som sägs, det som händer och syftet med en aktivitet samt tillgängligt sociokommunikativt samspel – att språk, koder och regler behöver vara förståeliga för alla. Här behöver man tänka på att skolbiblioteket ska vara både fysiskt och kognitivt tillgängligt för alla elever. Vi har förut skrivit om vikten av kognitiv tillgänglighet här på skolbiblioteksbloggen: 

Bibblan Funkar – handledning för bibliotek om kognitiv tillgänglighet

3. Samhandling

Med begreppet samhandling menas att man gör något tillsammans. Samhandling betyder inte att de som deltar i en aktivitet gör samma sak, man kan bidra på olika sätt och i olika stor omfattning. Ur ett skolbiblioteksperspektiv blir det viktigt att under aktiviteter i skolbiblioteket säkerställa att alla elever kan delta på något sätt så att ingen känner sig utestängd även om hen inte kan göra exakt samma sak som andra.

4. Erkännande

Erkännande handlar om hur omgivningen ser på individens närvaro i aktiviteten. Ses eleven av de andra som någon som tillför något? Här kan vi till exempel undvika att någon känner sig utanför och bortvald genom att som vuxen alltid vara den som delar in eleverna i grupper och inte låta dem själva välja.

5. Engagemang

Med engagemang fokuserar man på en egenupplevd aspekt av delaktighet. Engagemang går inte att avkräva någon annan. Det är avgörande hur elevens engagemang möts av andra för att det ska leva vidare och inte dö ut. Skolbiblioteket kan uppmuntra engagemang och bekräfta det genom att försöka få tag på exempelvis böcker om truckar om det är just det som väcker engagemanget.

6. Autonomi

Autonomi handlar om den enskildes möjlighet att bestämma över sitt handlande och ha inflytande över vad man gör, hur man gör det och tillsammans med vilka (allt inom skolans ramar av regler och krav). Här kan vi i skolbiblioteket verka för att det finns något att ha enskilt bestämmande om, till exempel att det finns anpassad litteratur att låna i skolbiblioteket så att alla kan hitta något som passar dem. 

Genom att vända och vrida på begreppet delaktighet och reflektera över vår egen verksamhet kan vi förhoppningsvis komma lite längre i vårt arbete att göra alla elever delaktiga i skolbiblioteksverksamheten och förhoppningsvis i förlängningen även i ett demokratiskt samhälle. Eller som Torgny Lindgren uttrycker det i detta citat som avslutar SPSMs skrift:

I delaktighet uppstår vår tillvaro. Genom att göra oss delaktiga av varandras liv skapar vi oss själva. Utan delaktighet finns vi inte till.

/Jenny

 

Här i Stockholm börjar sportlovet närma sig sitt slut och när eleverna kommer tillbaka till skolan har de varit lediga under en vecka där det har hänt mycket i omvärlden. Kriget i Ukraina väcker tankar och känslor hos oss alla, våra sociala medier svämmar över av information och det är svårt att veta vad som är sant och vad som är falskt. I allt detta kan skolbiblioteket och arbetet med MIK spela en stor och viktig roll! Därför kommer här några tips på vidare läsning kring arbetet med desinformation och källkritik samt tips på hur du kan bemöta barnens tankar och slutligen några boktips för gruppläsning i klassrummen.

Desinformation och påverkan

Det är inte lätt för vare sig barn eller vuxna att värja sig mot all den desinformation vi utsätts för i främst sociala medier. Men vi kan träna oss på att bli bättre på det! Ett råd som gavs i kulturnyheterna på SVT i veckan som gått var att tänka som om varje dag är första april och du ska försöka undvika att bli lurad. Sök på bilder och sök på nyckelord för att avgöra sanningshalten i det du ser. Här ser du ett axplock av exempel på vad som finns att läsa om/lyssna på om desinformation kopplat till kriget i Ukraina just nu:

Här är tre falska Ukraina-klipp som nu sprids i sociala medier (SVT Nyheter)

Studio DN om desinformation i sociala medier i krig (DN.SE)

Kriget i Ukraina: Desinformation och propaganda (expressen.se)

Vi har även tidigare här på skolbiblioteksbloggen skrivit om hur skolbiblioteken kan arbeta med desinformation och passar på att än en gång lyfta dessa råd:

Desinformation och hotet mot demokratin – skolbiblioteket kan spela roll! – Skolbiblioteksbloggen

För dig som vuxen tipsar vi även om dessa två kurser/föreläsningar som du kan använda för att att öka din egen kompetens om informationspåverkan:

1. En inspelad föreläsning från 2021 arrangerad av Goto 10, Internetstiftelsen. Cirka 45 minuter.

Så påverkas du av desinformation online (YouTube)

2. En gratis webbkurs kurs på ca 1,5 timme av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som ger dig förutsättningar för att bli medveten om vad informationspåverkan är och ger dig verktyg för att kunna identifiera olika påverkanstekniker:

Skydd mot informationspåverkan, webbkurs (msb.se)

Tips på hur du kan bemöta elevernas tankar

Det är många myndigheter och andra organisationer som ger goda råd att tänka på för dig som i din yrkesroll möter barn och ungas tankar. Här hittar du några:

Att prata med barn och unga om krig och kriser (Skolverket.se)

Hur pratar man med barn om krig och svåra frågor? (Digiteket.se)

Om oron för krig — frågor och svar för barn (Krisinformation.se)

Boktips

En annan viktig roll för skolbiblioteken är att kunna tipsa om böcker som berör angelägna ämnen. Här får du några tips på titlar som alla på något sätt berör frågor om krig, konflikter, flykt eller demokrati. Samtliga titlar finns att låna i klassuppsättning på Cirkulationsbiblioteket (om du arbetar på kommunal skola i Stockholms stad) och via länkarna kan du läsa mer om vilken ålder de passar för. Detta är endast ett begränsat urval, det finns såklart många fler bra titlar att arbeta med.

Den långa, långa resan – Cirkbloggen

Alfons och soldatpappan – Cirkbloggen

Diktatorn – Cirkbloggen

Stopp! Ingen får passera! – Cirkbloggen

Sadako och de tusen papperstranorna / Sadako and the thousand paper cranes – Cirkbloggen

Den gyllene stjärnan – Cirkbloggen

Ankomsten – Cirkbloggen

Om det var krig i Norden – Cirkbloggen

Desertwalker – Cirkbloggen

Avslutningsvis några värmande ord i en tung tid. Av Astrid Lindgren, ur talet ”Aldrig våld” från 1978.

Vi vill alla ha fred. Finns det då ingen möjlighet att vi kan förändra oss, innan det är för sent? Att vi kan lära oss ta avstånd från våld? Försöka bli en ny sorts människor, helt enkelt. Men hur skulle det gå till, och var skall vi i så fall börja? Jag tror att vi måste börja från grunden. Med barnen.

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Senaste kommentarer

Kategorier