Aktuellt

Visar inlägg med kategori:

Ämnesövergripande undervisning

2021

juni

På lördag 5 juni är det Världsmiljödagen, en internationell temadag som infördes efter FNs miljövårdskonferens i Stockholm 1972. Men anledning av detta kommer här några tips och tankar som vi hoppas ska vara användbara i arbetet med hållbar utveckling i skolbiblioteket och på resten av skolan.

Det första som dyker upp i tanken när man tänker på hållbar utveckling är kanske miljö och arbetet med att bekämpa klimathotet. Men tittar man närmare på vad FN inkluderar i temat så är det bredare än så. I Agenda 2030 har FNs medlemsstater kommit överens om 17 Globala mål för hållbar utveckling.

karta-globala-malen-logo-och-ikoner

Målen knyter ihop hållbarheten i ekosystemen med de sociala och ekonomiska utmaningar som mänskligheten står inför. Vill du läsa mer om de Globala målen så klicka dig in på denna webbplats som innehåller mycket information:
Globala målen – 17 mål för hållbar utveckling

Undervisning i hållbar utveckling är inskrivet i skolans styrdokument och tanken är att miljö– och hållbarhetsperspektiven ska genomsyra all undervisning. Det finns dock inga direkta hänvisningar till Agenda 2030 i styrdokumenten men det finns i exempelvis läroplanernas inledningar tydliga kopplingar till demokrati, jämställdhet och hållbar utveckling som är centrala i Agenda 2030. Vill du läsa mer om hållbar utveckling i undervisningen tipsar vi om denna artikel på Pedagog Stockholm:
Hållbar utveckling i undervisningen | Pedagog Stockholm

Resurser att använda i skolbiblioteket eller för att tipsa lärare om:

  • Cirkulationsbiblioteket har utifrån sitt bestånd tagit fram boktips på skönlitterära böcker som kan fungera bra som diskussionsunderlag för flera av de Globala målen:
    Hållbar utveckling – Cirkbloggen
  • Förutom böcker fungerar ju även filmer bra som diskussionsunderlag och ögonöppnare. Filmgruppen på Medioteket tipsar om flera samlingar på temat hållbar utveckling här: Medioteket – film. Till flera av filmerna finns också diskussionsunderlag som kompletterar filmhandledningarna och knyter an till de Globala målen, bland annat denna som passar för årskurs 7-9 och som knyter an till mål 13, bekämpa klimatförändringarna:
    Diskussionsunderlag för Beasts of the Southern Wild (pdf, 358 kB, nytt fönster).
  • Den globala skolan är en del av Universitets- och högskolerådet och erbjuder bland annat kostnadsfri fortbildning och material för skolor och förskolor. Kostnadsfritt!
    Information om Den globala skolan

/Jenny

februari

Nu har kommunfullmäktige som sista instans klubbat igenom Stockholm stads nya skolbiblioteksplan som kommer att gälla åtminstone fram till 2024. Du kan hitta den nya planen i sin helhet här:

Skolbiblioteksplan för skolor och förskolor i Stockholms stad 2021–2024 Pedagog Stockholm

Den nya skolbiblioteksplanen har tagits fram av Medioteket på uppdrag från politiken och är i grunden en revidering av den skolbiblioteksplan som har gällt 2017-2020. Planen omfattar förskolan, grund- och gymnasieskolan samt grund- och gymnasiesärskolan. Arbetet med att ta fram en ny plan har gjorts i samverkan med representanter från olika nyckelgrupper och förvaltningar. Elever, lärare, rektorer och skolbibliotekarier har fått tycka till liksom Stockholms stadsbibliotek och personer från utbildningsförvaltningens olika avdelningar samt stadsdelarna.

Strukturen i den gamla planen, med tydlig ansvarsfördelning mellan exempelvis rektor och skolbibliotekspersonal var uppskattad och har därför behållits i den nya. (Rektors ansvar har dock förtydligats extra genom att rubriken där numera lyder ”Rektor säkerställer”). Annat som har förändrats i den nya reviderade planen är att gymnasiebibliotekarier har fått egna specifika ansvarsområden. Förskolan har fått större utrymme och en tydligare ansvarsfördelning. Skolbibliotekens roll för elevernas digitala kompetens är mer framträdande liksom vikten av barn och ungas delaktighet i bibliotekens verksamhet. Bibliotekens koppling till värdegrund och demokrati har lyfts fram. De nationella minoritetsspråken har fått en mer framträdande plats liksom barn och unga i behov av stöd. Fördelningen av uppföljningsansvar inom utbildnings­förvaltningen har också beskrivits mer utförligt.

Bibliotekarien_konserverad_-_Skoklosters_slott_-_97136.tifGenerellt kan sägas att Stockholms nya skolbiblioteksplan rimmar väl med det som kommit fram i den nyligen publicerade utredningen Skolbibliotek för bildning och utbildning. Särskilt tydligt i kopplingen kring vikten av bemanning i skolbiblioteken. Utan kompetent bemanning och andra resurser kommer inte skolbibliotekplanen att kunna efterlevas. Eller som oppositionen utryckte det under kommunfullmäktige då skolbibliotekplanen togs upp ” En välformulerad skolbiblioteksplan kan bara sättas i praktik av bibliotekarier, lärare och pedagoger i skolan.”

Nu startar det gemensamma implementeringsarbetet och vi ser fram emot det!

Bilden förställer konstverket Bibliotekarien av Giuseppe Arcimboldo. (Källa: Wikipedia)

2020

september

blogg

Nu är årets skolbibliotek utsett. Priset går i år till Hvitfeldtska gymnasiets bibliotek i Göteborg. Verksamheten där utmärks av nära samverkan med lärarna, stark koppling till skolledning och av en medveten kvalitetskultur. Bibliotekarierna arbetar framgångsrikt i digitala kanaler nu under Coronapandemin. Läs hela motiveringen på nationella skolbiblioteksgruppens hemsida.

Där hittar du även korta filmer från årets skolbibliotek och även från de två andra skolbibliotek som fått hedersomnämnanden:

Vallastadens skolas bibliotek i Linköping och Åbyskolans bibliotek i Ljungby.

Stort Grattis till alla tre biblioteken.

Priset delas ut på den digitala bokmässan i samband med seminariet ”Skolbibliotekarien – elevens guide i bokskogen” 24 september 11.30.

I år kan alla som vill delta och lyssna på bokmassan.se

/Maria Ronnås

2019

mars

Foto: Lieselotte van der Meijs

Foto: Lieselotte van der Meijs

Att uppmärksamma olika dagar är ofta populärt på skolbiblioteken. Idag, 8 mars, är det Internationella kvinnodagen. Det finns flera aktiviteter du kan hitta på, även om du kanske är ute i sista minuten. Du kan arrangera en skyltning med olika kvinnliga författare och skribenter eller böcker med kvinnliga huvudpersoner. Här kan du läsa ett boktips från Cirkulationsbiblioteket.

Du kan göra en faktaruta med hur Internationella kvinnodagen har firats historiskt och hur den uppmärksammas i olika delar i världen. Du hittar mer information om Internationella kvinnodagen i världen här och här kan du läsa om historien bakom.

Vill du titta på en film med dina elever eller tipsa dina kollegor om något de kan göra i klassrummet? Kolla in SLI!

Ont om tid? Du hittar färdiga lektionsförslag här. Även Stockholmskällan har sammanställt material, till exempel om rösträtten.

Vill du läsa mer om forskning kring hur litteratur kan användas för att diskutera värdegrundsfrågor och dessutom få konkreta tips hur du kan uppmärksamma Internationella kvinnodagen med eleverna? Läs mer här.

Vill du inte missa några dagar? Kolla in Mediotekets egen Skolbibliotekskalender2019 .

Har vi missat någon dag? Kommentera gärna! Du får också gärna kommentera om du vill tipsa om hur skolbiblioteket kan uppmärksamma Internationella kvinnodagen.

/Malena Martinger Storme

skolbibliotekskonsulent

2016

juni

ordmoln skolbibliotekSkolbiblioteken spelar en central roll för ökad läskunnighet. Detta betonas i stadens budget för 2016 (s.249). Vidare slås det fast att för att skolbiblioteken ska fylla sin fulla funktion ska de ha en grundläggande bemanning. Skolbibliotekariernas kunskap och engagemang ska tas tillvara och utgöra en naturlig del av skolans undervisning. Fler utbildade bibliotekarier i skolbiblioteken önskas.

Detta är utgångspunkterna när vi på Medioteket, på uppdrag från grundskole- gymnasie- och förskoleavdelningen, ska vara med och ta fram en särskild skolbiblioteksplan i syfte att ”verka för läsning och bildning i Stockholms skolor och förskolor” (Budget 2016, s. 243).

Skolbiblioteksplanen ska vara en konkret handlingsplan och ett förtydligande av den målbild som tecknades i förslaget till Biblioteksplan för Stockholms bibliotek 2016-2020 (se särskilt sidan 10).

Vi som arbetar med planen vill så klart att alla ni som arbetar i skolbibliotek eller använder skolbiblioteket som en del i undervisningen får en chans att tycka till om vad vår gemensamma handlingsplan ska innehålla. Därför kommer vi att rapportera här på bloggen under processens gång och ge er möjlighet att tycka till.

Första frågan kommer här! Vad saknar du i vårt ”ordmoln” högst upp? Vilka aspekter av skolbiblioteket får vi inte glömma bort i arbetet med planen? Svara och diskutera gärna i kommentarsfältet.

Vi återkommer inom kort med mer info och en ny fråga.
Du är också välkommen att kontakta oss direkt vid frågor, synpunkter eller förslag.
Elin Hirschfeldt & Maria Ronnås

maj

Enskede skola 0053– Skolbibliotekarien är biblioteket, säger Malena Martinger Storme, när vi ses på Enskede skola. Arbetet handlar om att skapa relationer med eleverna. Jag möter ju skolans alla elever från de yngsta till de äldsta och jag vill vara som en bro mellan dessa. Ibland ser jag andra saker än vad lärarna gör. Jag behöver hjälpa till med att skapa sammanhang i den ämnesövergripande undervisningen på skolan.

Skolbiblioteket finns i alla årskurser och i alla ämnen och Malena handleder både elever och lärare. Det gäller undervisning i informationssökning och källkritik och nyligen gav Malena lektioner i åk 9 om hur algoritmer styr Google, om filterbubblor och om hur man skriver källhänvisningar.

– Det togs väl emot och det är viktigt att ge eleverna redskap, säger Malena. Självklart bidrar också skolbiblioteket till språkutveckling. Om du läser mycket får du ett facit för hur språket ska låta och gör bättre ifrån dig i alla ämnen. Många av de äldre eleverna har helt enkelt inte hittat rätt bok ännu, så det är bra att jag känner dem så jag vet vad som kan passa dem att läsa.

Malena har medvetet valt att satsa på de äldre eleverna på skolan. De har fått ny litteratur efter egna önskemål och en läsecirkel efter skoltid. Hon har också dragit igång boksamtal på engelska i åk 9, något som uppskattades och gav mersmak. En lärare på högstadiet har också lagt sin mentorstid i biblioteket vilket öppnar för fler besök. Under vårt samtal så strömmar elever in i biblioteket, några slår sig ner med en bok medan andra vill ha hjälp med att hitta ”rätt” bok. Några nior som jag får möjlighet att prata med gillar biblioteket och bibliotekarien:

– Malena är ju så engagerad så det är roligt att komma hit och hon lyssnar verkligen på alla elever. Jag tror att alla på skolan vet vem Malena är.

– Jag får boktips när jag kommer till biblioteket och man kan också prata en stund. Här finns en sorts gemenskap, bra stämning och det är avspänt. Det är mitt favoritställe på skolan. Vi känner oss välkomna.

Malena når ut på skolan med information genom elevråden och arbetslagen och genom möjligheten att lämna inköpsförslag. Hon lär även eleverna hur de ska kunna hitta i biblioteket.

-Det är viktigt att eleverna känner sig hemma och är delaktiga genom att påverka inköp och annat. Det är elevernas bibliotek.

Skolledningen ger ett gott stöd och litar på att Malena gör ett bra jobb. De berättar på skolan att biblioteket är viktigt.

– Jag får rätt förutsättningar för att vara motorn i biblioteksverksamheten, säger Malena glatt.

En arbetsplan för skolbiblioteket finns och har delats på skolan. På frågan hur hon hinner med sagostunder, bokprat, boksamtal, lektioner i källkritik och allt annat som ryms i planen, svarar Malena att hon satsat på kvalitet istället för kvantitet. Hon har också möjlighet att ha biblioteksrummet öppet när hon är i något av klassrummen.

– Meningsfullt arbete görs och hinns med. Men det är relationen till eleverna som är det allra viktigaste och roligaste i mitt arbete säger Malena. Jag har världens roligaste jobb!

/Maria Ronnås

2015

december

värdegrundI början av förra året skrev vi om böcker som ingång till att prata om värdegrund i skolan, böcker som ger underlag till diskussion om främlingskap, flykt och människors lika värde. Sedan dess har vi köpt in en del nya böcker till Cirkulationsbiblioteket som vi vill lyfta fram. Några nyskrivna och några böcker som funnits en tid men som är lika aktuella idag som när de först kom.

Avblattefieringsprocessen av Zulmir Bečević är en satirisk dystopi, humoristiskt tillskruvad men full med vassa iakttagelser och resonemang kring vad svenskhet egentligen är.

Katitzi & Katitzi och Swing är en nyutgåva av Katarina Taikons älskade barndomsskildring. En viktig bok om romernas historia i Sverige men också om en flickas uppväxt på 40-talet och de orättvisor och övergrepp hon utsätts för för att hon är rom.

Ett folk utan land av Melina Marchetta är en spännande fantasyberättelse om familj, tillhörighet och ursprung. Lumateres folk tvingades att fly sitt kungadöme och lever nu i olika flyktingläger vid grannländernas utkanter. Många har knappt någon mat eller tillgång till mediciner och har förlorat allt hopp om att någonsin komma hem och få tala sitt språk utan rädsla.

Systern från havet av Ulf Stark handlar om Sirkka som måste lämna sitt hem för att det är krig och bo hos jämnåriga Margareta som inte alls är glad att få en tillfällig ”syster”.

Bilderboken Sabelles röda klänning av Marina Michaelidou-Kadi är en tidlös skildring om att tvingas lämna minnen och människor bakom sig och att finna sin plats i ett nytt, främmande land.

I den lättlästa ungdomsboken Flodvågen av Anne Rooney översvämmas Europa av klimatflyktingar och regeringarna har tagit till hårdhänta metoder för att hålla koll på alla.

Sist men inte minst så vill vi ta upp en svensk klassiker nyligen utgiven av LL-förlaget i en lättläst utgåva, Utvandrarna av Wilhelm Moberg. En påminnelse om vår egen inte alltför avlägsna historia när många lämnade Sverige för att komma undan svält, fattigdom och förföljelse.

/Clarisa & Sebastian

september

Har ni hört om Läslovet som föreslås bli det nya namnet för höstlovet?

Länk till Läslov.se

Läslovet lanserandes i torsdags med ett seminarium på Bokmässan där kulturministern och utbildningsministern tillsammans med Stockholms stadsbibliotekarie Katti Hoflin och Johan Unenge diskuterade vikten av läsning. Läsrörelsen som ligger bakom förslaget tillsammans med bibliotek, bokhandlare, förlag och fackförbund strävar efter att läslovet ska skrivas in i läroplanen 2016. Visst är det ett fantastiskt initiativ! På läslov.se finns inspiration och tips på olika aktiviteter men också andra läsfrämjande tips.

Cilla i Vad gör de i biblioteket skriver också om sina tankar kring läslovet.

Här kan du själv se lanseringsseminariet från bokmässan:

/Clarisa

maj

Vi lyssnar på Statens mediepod del 2: MIK – om källkritik och lärarens framtida roll

Att förhålla sig kritiskt till information är knepigt. I denna pod samtalar Jack Werner (Viralgranskaren) och Martina Wagner (Statens Medieråd) samt via telefon Liselott Drejstam (Bibliotekarie Hjulsbroskolan i Linköping) om vad MIK är och hur vi kan stärka barn och ungas Medie- och informationskunnighet. Att det handlar om förmågor att hantera och processa den information vi tar del av, att kritiskt värdera, granska, förstå bilder och logik. Det är kunskaper och förmågor där källkritik är en enormt viktig del.

Statens medieråds satsning på MIK vänder sig främst till högstadiet och gymnasiet. Att det är fokus på de högre åldrarna är styrt från regeringen. Liselotte Drejstam är fokusbibliotekarie i Linköping. Hon menar på att man ska börja mycket tidigare än i högstadiet. På Hjulsbroskolan har hon har ett återkommande projekt där hon redan i förskoleklass börjar med källkritik – fast eleverna inte kan läsa. Hon utgår från faktaböcker och diskuterar med barnen om hur författaren fått reda på allt som står i boken, hur gör man om man vill ta reda på allt det som ska finnas i en bok. Drejstam menar att det ofta blir det fel redan från början när barnen ska skriva sin första faktatext. Man ger dem bara en källa –Tro på det här! Då lär de sig inte att ifrågasätta.

Werners tips för att bli en bättre och mer granskande mediekonsument är att utforska Google. Lär dig alla funktioner och hur de fungerar – då kan du utnyttja alla möjligheter att vara källkritisk. Du har historiens bästa researchverktyg vid dina fingertoppar – lär dig utnyttja det! (mängder av tips till hur du gör det hittar du i vår Googleskola)

Statens mediepod är en serie i 3 avsnitt. De andra har titlarna Ung och uppkopplad och Plattformarnas tid. Varje avsnitt är ca 45 minuter.

/Linda

februari

Träffa Anette Holmqvist och Katarina Lycken Rüter från Skolverket hos oss på Medioteket den 2 mars kl 17-20. De presenterar ett utvecklingspaket om källkritik i yngre åldrar, talar om responsiva verktyg, arbetet med Lärarspindeln (Skolverkets plattform för digitala lärresurser) och användbara resurser från European Schoolnet.

Dessutom presenterar Medioteket en ny lärgång i informationskunnighet i skolan för F–åk 9 och Josef Sahlin från Årstaskolan berättar om ett nytt källkritikprojekt.

Visst låter det spännande? Anmäl dig på stockholm.se/medioteket.

Hoppas att vi ses där!
/Emma
Blogg_MIK