Visar inlägg med tagg:

23

aug

Hoppas att ni alla har upplevt en fin terminsstart och känner er förväntansfulla inför vad läsåret 22/23 kan bära med sig! En av de stora nyheterna i höst är såklart de reviderade läroplanerna. Kanske känns det fortfarande lite oklart exakt vad dessa revideringar innebär för skolbiblioteken och vi får säkert anledning att återkomma till detta här på Skolbiblioteksbloggen framöver. Men en av de stora förändringarna, som också är det som fått mest uppmärksamhet, är att det tillkommit nya formuleringar om sexualitet, samtycke och relationer samt jämställdhet. Här kanske vi kommer att kunna se en ökad efterfrågan på böcker med detta tema på skolbiblioteken? Har du några bra titlar att tipsa om? Skriv gärna en kommentar här nedan med dina bästa tips.

Vill du veta mer om de nya läroplanerna och vad som är nytt kan du läsa mer via dessa länkar:

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet – Lgr22 – Skolverket

Nytt i läroplanernas inledande delar 2022 – Skolverket

Ändrade läroplaner och kursplaner hösten 2022 – Skolverket

En annan nyhet är att grundsärskolan kommer att byta namn till anpassad grundskola från juli 2023. Detta efter ett förslag från elever!

Dagar att uppmärksamma hösten 2022

Även efter att året höjdpunkt, dvs surströmmingspremiären tredje torsdagen i augusti ;-), klarats av så finns det dagar som förtjänar att uppmärksammas lite extra i skolbiblioteket i höst som till exempel:

  • 8 september  – Internationella läskunnighetsdagen
  • 11 september – Valdagen
  • 18 september – E-bokens dag
  • 26 september – Europeiska språkdagen
  • 15 oktober – Meetoo-dagen
  • 24 oktober – FN-dagen
  • 4 november – No hate day
  • 20 november – Barnkonventionsdagen
  • 28 november – Augustpriset tillkännages
  • 10 december – Nobeldagen

Säkert har jag glömt någon viktig dag och på exempelvis sidan temdagar.se kan du hitta fler exempel på dagar att fira/uppmärksamma.

/Jenny

Här i Stockholm börjar sportlovet närma sig sitt slut och när eleverna kommer tillbaka till skolan har de varit lediga under en vecka där det har hänt mycket i omvärlden. Kriget i Ukraina väcker tankar och känslor hos oss alla, våra sociala medier svämmar över av information och det är svårt att veta vad som är sant och vad som är falskt. I allt detta kan skolbiblioteket och arbetet med MIK spela en stor och viktig roll! Därför kommer här några tips på vidare läsning kring arbetet med desinformation och källkritik samt tips på hur du kan bemöta barnens tankar och slutligen några boktips för gruppläsning i klassrummen.

Desinformation och påverkan

Det är inte lätt för vare sig barn eller vuxna att värja sig mot all den desinformation vi utsätts för i främst sociala medier. Men vi kan träna oss på att bli bättre på det! Ett råd som gavs i kulturnyheterna på SVT i veckan som gått var att tänka som om varje dag är första april och du ska försöka undvika att bli lurad. Sök på bilder och sök på nyckelord för att avgöra sanningshalten i det du ser. Här ser du ett axplock av exempel på vad som finns att läsa om/lyssna på om desinformation kopplat till kriget i Ukraina just nu:

Här är tre falska Ukraina-klipp som nu sprids i sociala medier (SVT Nyheter)

Studio DN om desinformation i sociala medier i krig (DN.SE)

Kriget i Ukraina: Desinformation och propaganda (expressen.se)

Vi har även tidigare här på skolbiblioteksbloggen skrivit om hur skolbiblioteken kan arbeta med desinformation och passar på att än en gång lyfta dessa råd:

Desinformation och hotet mot demokratin – skolbiblioteket kan spela roll! – Skolbiblioteksbloggen

För dig som vuxen tipsar vi även om dessa två kurser/föreläsningar som du kan använda för att att öka din egen kompetens om informationspåverkan:

1. En inspelad föreläsning från 2021 arrangerad av Goto 10, Internetstiftelsen. Cirka 45 minuter.

Så påverkas du av desinformation online (YouTube)

2. En gratis webbkurs kurs på ca 1,5 timme av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som ger dig förutsättningar för att bli medveten om vad informationspåverkan är och ger dig verktyg för att kunna identifiera olika påverkanstekniker:

Skydd mot informationspåverkan, webbkurs (msb.se)

Tips på hur du kan bemöta elevernas tankar

Det är många myndigheter och andra organisationer som ger goda råd att tänka på för dig som i din yrkesroll möter barn och ungas tankar. Här hittar du några:

Att prata med barn och unga om krig och kriser (Skolverket.se)

Hur pratar man med barn om krig och svåra frågor? (Digiteket.se)

Om oron för krig — frågor och svar för barn (Krisinformation.se)

Boktips

En annan viktig roll för skolbiblioteken är att kunna tipsa om böcker som berör angelägna ämnen. Här får du några tips på titlar som alla på något sätt berör frågor om krig, konflikter, flykt eller demokrati. Samtliga titlar finns att låna i klassuppsättning på Cirkulationsbiblioteket (om du arbetar på kommunal skola i Stockholms stad) och via länkarna kan du läsa mer om vilken ålder de passar för. Detta är endast ett begränsat urval, det finns såklart många fler bra titlar att arbeta med.

Den långa, långa resan – Cirkbloggen

Alfons och soldatpappan – Cirkbloggen

Diktatorn – Cirkbloggen

Stopp! Ingen får passera! – Cirkbloggen

Sadako och de tusen papperstranorna / Sadako and the thousand paper cranes – Cirkbloggen

Den gyllene stjärnan – Cirkbloggen

Ankomsten – Cirkbloggen

Om det var krig i Norden – Cirkbloggen

Desertwalker – Cirkbloggen

Avslutningsvis några värmande ord i en tung tid. Av Astrid Lindgren, ur talet ”Aldrig våld” från 1978.

Vi vill alla ha fred. Finns det då ingen möjlighet att vi kan förändra oss, innan det är för sent? Att vi kan lära oss ta avstånd från våld? Försöka bli en ny sorts människor, helt enkelt. Men hur skulle det gå till, och var skall vi i så fall börja? Jag tror att vi måste börja från grunden. Med barnen.

14

feb

Åh, bilderböcker. Tänk så många fantastiska bilderböcker det finns att njuta av och som kan väcka tankar hos oss oavsett ålder! Ibland möter man som bibliotekarie vuxna som tror att bilderböcker bara är för små barn och när barnen nått skolåldern är därför bilderböckerna inte längre intressanta att läsa. Jag var själv en sådan vuxen när jag arbetade som lärare för många år sedan, men som tur är kan man lära sig saker även som vuxen och jag lärde mig att det jag trodde inte stämde. Bilderböcker fungerar alldeles utmärkt att läsa även långt upp i skolåldrarna!

Vad är en bilderbok?

Men vi börjar med en definition av vad en bilderbok är.  En vanlig är denna: ”En bok som i skönlitterärt syfte vill berätta en historia genom en kombination av text och bilder, så att det förekommer minst en bild per uppslag”. (Från avhandligen ”Bilderboken – på väg mot en teori”).

Bilderboken är egen och unik konstform med stor spännvidd i ämnen och läsarålder. Men givetvis finns det många olika sorters bilderböcker, där bild och text samspelar på olika sätt. Ett sätt att kategorisera dem är denna indelning:

  1. Bilden illustrerar texten och texten kan läsas högt och förstås även utan bilderna.
  2. Bilderna kompletterar texten och både bild och text är nödvändiga för att göra berättelsen begriplig eller intressant.
  3. Bilden motsäger texten och bilderna är absolut nödvändiga för att förstå berättelsen.
  4. Textlösa böcker består enbart av bilder. De kan också kallas silent books eller bildberättelser. Du kan läsa mer om dessa böcker nedan.

Varför använda bilderböcker i undervisningen?

Skälen till att använda bilderböcker i skolan är många. Här kommer några av dem.

  • Många bilderböcker passar många åldrar, de är allåldersverk. De kan kittla fantasin och väcka läslust oavsett ålder.
  • Bilderböckerna går snabbare att läsa klart än kapitelböcker och kan hinnas med under en lektion. Bra underlag för boksamtal.
  • Genom att läsa bilderböcker tränar vi på att läsa bilder och se samband mellan bild och text, vi tränar vår visuella litteracitet.
  • Bilderböckerna stärker språkutvecklingen, exempelvis genom att när vi pratar om vad vi ser sätter vi ord på våra tankar.
  • Det finns en stor spännvidd av ämnen och många bilderböcker tar upp svåra värdegrundsfrågor och kan ligga till grund för samtal och vidare arbete.
  • Bilderböckerna kan läsas många gånger och nya saker kan upptäckas även om man läst boken flera gånger.
  • Om vi jämför med andra medier som till exempel film så sjunger bilderböckerna långsamhetens lov eftersom vi själva tempot. Vi kan stanna upp när vi själva vill och titta på en bild så länge vi själva bestämmer oss för att göra det.

Silent books

Silent Books är böcker utan text där berättelsen är helt och hållet bildbaserad. Dessa böcker ger stor frihet kring samtal om innehållet. När berättelsen ska tolkas utan tillgänglig text behöver fantasin aktiveras. Det finns inget rätt eller fel. De passar extra bra för elever som ännu inte själva läser och skriver på egen hand samt elever med annat modersmål än svenska. Att kunna tolka bilder är en ganska komplicerad process som blir allt viktigare i vårt moderna samhälle. Silent books går lättare än andra att anpassa till vilka grupper som helst. Du kan läsa mer om silent books och få tips på hur du kan arbeta med dem på denna sida:

Silent books (cirkbloggen.se)

Tips på bra bilderböcker

Det ges ut en massa bilderböcker varje år och det kan vara svårt att sålla fram godbitarna. Här kommer några tips på sidor där du kan hitta, i min mening, riktigt bra bilderböcker. Vad som är bra eller inte beror ju också givetvis på syftet med läsningen. Säkert har du som läser flera egna favoriter, tipsa gärna om den i kommentatorsfältet.

Cirkulationsbibliotekets bilderböcker (cirkbloggen.se)

Picturebook makers by dPICTUS (picturebookmakers.com)

/Jenny

4

jun

På lördag 5 juni är det Världsmiljödagen, en internationell temadag som infördes efter FNs miljövårdskonferens i Stockholm 1972. Men anledning av detta kommer här några tips och tankar som vi hoppas ska vara användbara i arbetet med hållbar utveckling i skolbiblioteket och på resten av skolan.

Det första som dyker upp i tanken när man tänker på hållbar utveckling är kanske miljö och arbetet med att bekämpa klimathotet. Men tittar man närmare på vad FN inkluderar i temat så är det bredare än så. I Agenda 2030 har FNs medlemsstater kommit överens om 17 Globala mål för hållbar utveckling.

karta-globala-malen-logo-och-ikoner

Målen knyter ihop hållbarheten i ekosystemen med de sociala och ekonomiska utmaningar som mänskligheten står inför. Vill du läsa mer om de Globala målen så klicka dig in på denna webbplats som innehåller mycket information:
Globala målen – 17 mål för hållbar utveckling

Undervisning i hållbar utveckling är inskrivet i skolans styrdokument och tanken är att miljö– och hållbarhetsperspektiven ska genomsyra all undervisning. Det finns dock inga direkta hänvisningar till Agenda 2030 i styrdokumenten men det finns i exempelvis läroplanernas inledningar tydliga kopplingar till demokrati, jämställdhet och hållbar utveckling som är centrala i Agenda 2030. Vill du läsa mer om hållbar utveckling i undervisningen tipsar vi om denna artikel på Pedagog Stockholm:
Hållbar utveckling i undervisningen | Pedagog Stockholm

Resurser att använda i skolbiblioteket eller för att tipsa lärare om:

  • Cirkulationsbiblioteket har utifrån sitt bestånd tagit fram boktips på skönlitterära böcker som kan fungera bra som diskussionsunderlag för flera av de Globala målen:
    Hållbar utveckling – Cirkbloggen
  • Förutom böcker fungerar ju även filmer bra som diskussionsunderlag och ögonöppnare. Filmgruppen på Medioteket tipsar om flera samlingar på temat hållbar utveckling här: Medioteket – film. Till flera av filmerna finns också diskussionsunderlag som kompletterar filmhandledningarna och knyter an till de Globala målen, bland annat denna som passar för årskurs 7-9 och som knyter an till mål 13, bekämpa klimatförändringarna:
    Diskussionsunderlag för Beasts of the Southern Wild (pdf, 358 kB, nytt fönster).
  • Den globala skolan är en del av Universitets- och högskolerådet och erbjuder bland annat kostnadsfri fortbildning och material för skolor och förskolor. Kostnadsfritt!
    Information om Den globala skolan

/Jenny

Nu har kommunfullmäktige som sista instans klubbat igenom Stockholm stads nya skolbiblioteksplan som kommer att gälla åtminstone fram till 2024. Du kan hitta den nya planen i sin helhet här:

Skolbiblioteksplan för skolor och förskolor i Stockholms stad 2021–2024 Pedagog Stockholm

Den nya skolbiblioteksplanen har tagits fram av Medioteket på uppdrag från politiken och är i grunden en revidering av den skolbiblioteksplan som har gällt 2017-2020. Planen omfattar förskolan, grund- och gymnasieskolan samt grund- och gymnasiesärskolan. Arbetet med att ta fram en ny plan har gjorts i samverkan med representanter från olika nyckelgrupper och förvaltningar. Elever, lärare, rektorer och skolbibliotekarier har fått tycka till liksom Stockholms stadsbibliotek och personer från utbildningsförvaltningens olika avdelningar samt stadsdelarna.

Strukturen i den gamla planen, med tydlig ansvarsfördelning mellan exempelvis rektor och skolbibliotekspersonal var uppskattad och har därför behållits i den nya. (Rektors ansvar har dock förtydligats extra genom att rubriken där numera lyder ”Rektor säkerställer”). Annat som har förändrats i den nya reviderade planen är att gymnasiebibliotekarier har fått egna specifika ansvarsområden. Förskolan har fått större utrymme och en tydligare ansvarsfördelning. Skolbibliotekens roll för elevernas digitala kompetens är mer framträdande liksom vikten av barn och ungas delaktighet i bibliotekens verksamhet. Bibliotekens koppling till värdegrund och demokrati har lyfts fram. De nationella minoritetsspråken har fått en mer framträdande plats liksom barn och unga i behov av stöd. Fördelningen av uppföljningsansvar inom utbildnings­förvaltningen har också beskrivits mer utförligt.

Bibliotekarien_konserverad_-_Skoklosters_slott_-_97136.tifGenerellt kan sägas att Stockholms nya skolbiblioteksplan rimmar väl med det som kommit fram i den nyligen publicerade utredningen Skolbibliotek för bildning och utbildning. Särskilt tydligt i kopplingen kring vikten av bemanning i skolbiblioteken. Utan kompetent bemanning och andra resurser kommer inte skolbibliotekplanen att kunna efterlevas. Eller som oppositionen utryckte det under kommunfullmäktige då skolbibliotekplanen togs upp ” En välformulerad skolbiblioteksplan kan bara sättas i praktik av bibliotekarier, lärare och pedagoger i skolan.”

Nu startar det gemensamma implementeringsarbetet och vi ser fram emot det!

Bilden förställer konstverket Bibliotekarien av Giuseppe Arcimboldo. (Källa: Wikipedia)

blogg

Nu är årets skolbibliotek utsett. Priset går i år till Hvitfeldtska gymnasiets bibliotek i Göteborg. Verksamheten där utmärks av nära samverkan med lärarna, stark koppling till skolledning och av en medveten kvalitetskultur. Bibliotekarierna arbetar framgångsrikt i digitala kanaler nu under Coronapandemin. Läs hela motiveringen på nationella skolbiblioteksgruppens hemsida.

Där hittar du även korta filmer från årets skolbibliotek och även från de två andra skolbibliotek som fått hedersomnämnanden:

Vallastadens skolas bibliotek i Linköping och Åbyskolans bibliotek i Ljungby.

Stort Grattis till alla tre biblioteken.

Priset delas ut på den digitala bokmässan i samband med seminariet ”Skolbibliotekarien – elevens guide i bokskogen” 24 september 11.30.

I år kan alla som vill delta och lyssna på bokmassan.se

/Maria Ronnås

Foto: Lieselotte van der Meijs

Foto: Lieselotte van der Meijs

Att uppmärksamma olika dagar är ofta populärt på skolbiblioteken. Idag, 8 mars, är det Internationella kvinnodagen. Det finns flera aktiviteter du kan hitta på, även om du kanske är ute i sista minuten. Du kan arrangera en skyltning med olika kvinnliga författare och skribenter eller böcker med kvinnliga huvudpersoner. Här kan du läsa ett boktips från Cirkulationsbiblioteket.

Du kan göra en faktaruta med hur Internationella kvinnodagen har firats historiskt och hur den uppmärksammas i olika delar i världen. Du hittar mer information om Internationella kvinnodagen i världen här och här kan du läsa om historien bakom.

Vill du titta på en film med dina elever eller tipsa dina kollegor om något de kan göra i klassrummet? Kolla in SLI!

Ont om tid? Du hittar färdiga lektionsförslag här. Även Stockholmskällan har sammanställt material, till exempel om rösträtten.

Vill du läsa mer om forskning kring hur litteratur kan användas för att diskutera värdegrundsfrågor och dessutom få konkreta tips hur du kan uppmärksamma Internationella kvinnodagen med eleverna? Läs mer här.

Vill du inte missa några dagar? Kolla in Mediotekets egen Skolbibliotekskalender2019 .

Har vi missat någon dag? Kommentera gärna! Du får också gärna kommentera om du vill tipsa om hur skolbiblioteket kan uppmärksamma Internationella kvinnodagen.

/Malena Martinger Storme

skolbibliotekskonsulent

ordmoln skolbibliotekSkolbiblioteken spelar en central roll för ökad läskunnighet. Detta betonas i stadens budget för 2016 (s.249). Vidare slås det fast att för att skolbiblioteken ska fylla sin fulla funktion ska de ha en grundläggande bemanning. Skolbibliotekariernas kunskap och engagemang ska tas tillvara och utgöra en naturlig del av skolans undervisning. Fler utbildade bibliotekarier i skolbiblioteken önskas.

Detta är utgångspunkterna när vi på Medioteket, på uppdrag från grundskole- gymnasie- och förskoleavdelningen, ska vara med och ta fram en särskild skolbiblioteksplan i syfte att ”verka för läsning och bildning i Stockholms skolor och förskolor” (Budget 2016, s. 243).

Skolbiblioteksplanen ska vara en konkret handlingsplan och ett förtydligande av den målbild som tecknades i förslaget till Biblioteksplan för Stockholms bibliotek 2016-2020 (se särskilt sidan 10).

Vi som arbetar med planen vill så klart att alla ni som arbetar i skolbibliotek eller använder skolbiblioteket som en del i undervisningen får en chans att tycka till om vad vår gemensamma handlingsplan ska innehålla. Därför kommer vi att rapportera här på bloggen under processens gång och ge er möjlighet att tycka till.

Första frågan kommer här! Vad saknar du i vårt ”ordmoln” högst upp? Vilka aspekter av skolbiblioteket får vi inte glömma bort i arbetet med planen? Svara och diskutera gärna i kommentarsfältet.

Vi återkommer inom kort med mer info och en ny fråga.
Du är också välkommen att kontakta oss direkt vid frågor, synpunkter eller förslag.
Elin Hirschfeldt & Maria Ronnås

Enskede skola 0053– Skolbibliotekarien är biblioteket, säger Malena Martinger Storme, när vi ses på Enskede skola. Arbetet handlar om att skapa relationer med eleverna. Jag möter ju skolans alla elever från de yngsta till de äldsta och jag vill vara som en bro mellan dessa. Ibland ser jag andra saker än vad lärarna gör. Jag behöver hjälpa till med att skapa sammanhang i den ämnesövergripande undervisningen på skolan.

Skolbiblioteket finns i alla årskurser och i alla ämnen och Malena handleder både elever och lärare. Det gäller undervisning i informationssökning och källkritik och nyligen gav Malena lektioner i åk 9 om hur algoritmer styr Google, om filterbubblor och om hur man skriver källhänvisningar.

– Det togs väl emot och det är viktigt att ge eleverna redskap, säger Malena. Självklart bidrar också skolbiblioteket till språkutveckling. Om du läser mycket får du ett facit för hur språket ska låta och gör bättre ifrån dig i alla ämnen. Många av de äldre eleverna har helt enkelt inte hittat rätt bok ännu, så det är bra att jag känner dem så jag vet vad som kan passa dem att läsa.

Malena har medvetet valt att satsa på de äldre eleverna på skolan. De har fått ny litteratur efter egna önskemål och en läsecirkel efter skoltid. Hon har också dragit igång boksamtal på engelska i åk 9, något som uppskattades och gav mersmak. En lärare på högstadiet har också lagt sin mentorstid i biblioteket vilket öppnar för fler besök. Under vårt samtal så strömmar elever in i biblioteket, några slår sig ner med en bok medan andra vill ha hjälp med att hitta ”rätt” bok. Några nior som jag får möjlighet att prata med gillar biblioteket och bibliotekarien:

– Malena är ju så engagerad så det är roligt att komma hit och hon lyssnar verkligen på alla elever. Jag tror att alla på skolan vet vem Malena är.

– Jag får boktips när jag kommer till biblioteket och man kan också prata en stund. Här finns en sorts gemenskap, bra stämning och det är avspänt. Det är mitt favoritställe på skolan. Vi känner oss välkomna.

Malena når ut på skolan med information genom elevråden och arbetslagen och genom möjligheten att lämna inköpsförslag. Hon lär även eleverna hur de ska kunna hitta i biblioteket.

-Det är viktigt att eleverna känner sig hemma och är delaktiga genom att påverka inköp och annat. Det är elevernas bibliotek.

Skolledningen ger ett gott stöd och litar på att Malena gör ett bra jobb. De berättar på skolan att biblioteket är viktigt.

– Jag får rätt förutsättningar för att vara motorn i biblioteksverksamheten, säger Malena glatt.

En arbetsplan för skolbiblioteket finns och har delats på skolan. På frågan hur hon hinner med sagostunder, bokprat, boksamtal, lektioner i källkritik och allt annat som ryms i planen, svarar Malena att hon satsat på kvalitet istället för kvantitet. Hon har också möjlighet att ha biblioteksrummet öppet när hon är i något av klassrummen.

– Meningsfullt arbete görs och hinns med. Men det är relationen till eleverna som är det allra viktigaste och roligaste i mitt arbete säger Malena. Jag har världens roligaste jobb!

/Maria Ronnås

värdegrundI början av förra året skrev vi om böcker som ingång till att prata om värdegrund i skolan, böcker som ger underlag till diskussion om främlingskap, flykt och människors lika värde. Sedan dess har vi köpt in en del nya böcker till Cirkulationsbiblioteket som vi vill lyfta fram. Några nyskrivna och några böcker som funnits en tid men som är lika aktuella idag som när de först kom.

Avblattefieringsprocessen av Zulmir Bečević är en satirisk dystopi, humoristiskt tillskruvad men full med vassa iakttagelser och resonemang kring vad svenskhet egentligen är.

Katitzi & Katitzi och Swing är en nyutgåva av Katarina Taikons älskade barndomsskildring. En viktig bok om romernas historia i Sverige men också om en flickas uppväxt på 40-talet och de orättvisor och övergrepp hon utsätts för för att hon är rom.

Ett folk utan land av Melina Marchetta är en spännande fantasyberättelse om familj, tillhörighet och ursprung. Lumateres folk tvingades att fly sitt kungadöme och lever nu i olika flyktingläger vid grannländernas utkanter. Många har knappt någon mat eller tillgång till mediciner och har förlorat allt hopp om att någonsin komma hem och få tala sitt språk utan rädsla.

Systern från havet av Ulf Stark handlar om Sirkka som måste lämna sitt hem för att det är krig och bo hos jämnåriga Margareta som inte alls är glad att få en tillfällig ”syster”.

Bilderboken Sabelles röda klänning av Marina Michaelidou-Kadi är en tidlös skildring om att tvingas lämna minnen och människor bakom sig och att finna sin plats i ett nytt, främmande land.

I den lättlästa ungdomsboken Flodvågen av Anne Rooney översvämmas Europa av klimatflyktingar och regeringarna har tagit till hårdhänta metoder för att hålla koll på alla.

Sist men inte minst så vill vi ta upp en svensk klassiker nyligen utgiven av LL-förlaget i en lättläst utgåva, Utvandrarna av Wilhelm Moberg. En påminnelse om vår egen inte alltför avlägsna historia när många lämnade Sverige för att komma undan svält, fattigdom och förföljelse.

/Clarisa & Sebastian

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Kategorier