Aktuellt

2021

augusti

27 augusti: Testa en e-bok i höst

e-bok till bloggen

Nytt läsår och kanske dags att testa något nytt? Alla Stockholms kommunala gymnasier och högstadium kan under läsåret 21/22, via Cirkulationsbiblioteket, kostnadsfritt låna e-böcker. Urvalet av e-böcker utökas succesivt och skolbibliotekspersonal eller lärare är varmt välkomna att lämna förslag på titlar som kan ingå i utbudet. Det är lätt att låna en e-bok och boken blir snabbt tillgänglig! Ingen transporttid eller risk för att glömma att lämna tillbaka. När du lånar en e-bok går den att läsa i 28 dagar, sedan går den inte längre att öppna (har du då inte hunnit läsa klart behöver du låna boken på nytt, den går inte att låna om). Läs mer om hur det går till att låna e-böcker här:

E-böcker via Cirkulationsbiblioteket – Cirkbloggen

Det finns också fria e-böcker som är gratis att lyssna på eller ladda ner. Till exempel tillgängliggör Litteraturbanken äldre skönlitteratur. Där hittar du dikter, noveller och romaner av svenska klassiska författare. Stockholms stadsbibliotek har sammanställt en sida med länkar till fria e-böcker och ljudböcker, både på svenska och andra språk:

Fria e-böcker, ljudböcker och e-resurser – Stockholms Stadsbibliotek

Men är det då bra att läsa digitalt eller inte? Där är forskningen inte ense och det finns många olika aspekter att tänka på. Bland fördelarna lyfts exempelvis tillgängligheten – att teknologin möjliggör läsning när och var som helst där samma digitala bok kan nås av flera personer samtidigt på olika platser. Den som läser digitalt kan också enkelt förstora text och ändra kontrast vilket är bra för personer med t ex synnedsättning. Det finns även studier som visar att det särskilt är de som kämpar med läsning och tycker det är jobbigt som är mer positiva till e-böcker och blir motiverade av att läsa på skärm.

Bland e-bokens nackdelar tas det bland annat upp att pappersformat är bättre för inlärning då det skapar ett taktilt minne när man exempelvis bläddrar och lätt kan se hur långt man har läst till skillnad från skärmen som bara visar en sida i taget och gör det svårare att få överblick. Tryckta böcker ökar också förståelsen för berättelsen, enligt flera studier. De är mer effektiva i att stödja traditionell läsning i form av förståelse för berättelsestruktur.

Men preferenser är också högst personliga, några föredrar pappersböcker medan andra gillar e-böcker mer.  Kanske kan det också vara som med annan läsning – att man måste träna sig på det? I alla fall kan det vara bra att prova innan man bildar sig en egen uppfattning. Det handlar inte om antingen fysiska böcker ELLER e-böcker, det handlar om både och. Det ena kan komplettera det andra. Kanske några elever föredrar fysiska böcker och andra e-böcker och det är helt ok?

Vill du fördjupa dig mer i digital läsning kommer här några tips lästips:

Digitala böcker ökar elevernas motivation och ordinlärning – Skolverket

Tryckta texter ger bättre läsförståelse – Skolverket

/Jenny

2014

september

30 september: Får era elever ladda ner talböcker själva?

Flicka läser talbokElever med någon form av läsnedsättning kan idag ladda ner sina talböcker själva från bibliotekskatalogen Legimus.se, antingen till en app i surfplatta eller telefon eller till sin dator.

Finns detta inte tillgängligt för eleverna på din skola ännu? Kom till seminariet på Medioteket 16 oktober och lär dig mer så att ni också kan sätta igång.

Tjänsten kallas Egen nedladdning och eleven får inloggning till den av sin skolbibliotekarie. Skolbiblioteket måste ha ett talbokstillstånd och skolbibliotekarien måste vara godkänd för att registrera.

Hur arbetar man med det? Några veteraner berättar.
I Stockholm var några skolbibliotek tidiga att hoppa på Egen nedladdning redan 2011 inom ramen för ett pilotprojekt. Deras erfarenheter finns beskrivna i en rapport. I våras träffades några av deltagarna igen för att prata om hur arbetet fortsatt och utvecklats sedan pilotprojektet. Här är några av deras reflektioner.

På Höglandsskolan har Lars Håkan Larsson idag 20 Egna nedladdare och Anne-Marie Roos Retourné på Björkhagens skola har 50. Båda har nått ca 6% av sina elever, vilket sammanfaller med siffran för antal personer med dyslexi i befolkningen.

Egen nedladdning fungerar bäst för elever från år 6 och uppåt, enligt Lars Håkan. Då händer det något med eleverna, de börjar inse varför de ska läsa. Eleverna måste också få vänja sig vid verktyget. En del lärare vill att det ska gå väldigt fort, men det är inte optimalt enligt erfarenheten i skolbiblioteket. Det finns ett ansvar att följa upp elevernas läsning även sedan de blivit Egna nedladdare. Anne-Marie har fortsatt att söka böcker i Legimus.se tillsammans med eleverna. Alla elever är inte intresserade eller passar inte som Egna nedladdare. Då är det viktigt att ge dem talböcker via skolbiblioteket. På Höglandsskolan är det lika många elever som får sina talböcker på biblioteket som laddar ner själva.

Föräldrarna är viktiga för barnens läsning, men det är väldigt olika hur mycket ansvar de tar och det gäller att hitta former för att nå dem. Helene Peiper på Västbergaskolan ordnade uppföljningsträffar för att stödja föräldrar och barn på mellanstadiet. Man tipsade varandra, berättade om sina erfarenheter och fick äntligen se att det inte bara är deras barn som läser annorlunda, medan  barnen insåg att det finns fler som läser med öronen. För högstadieeleverna valde man att istället ge en möjlighet att träffas som talboksanvändare på lektionstid, ”föräldrafritt”, det var också mycket uppskattat och styrkte dem.

Astrid Falk på Sundbyskolan satsar på att försöka registrera så många elever som möjligt för Egen nedladdning. Det kan ibland vara svårt eftersom man behöver bra rutiner. T ex krävs det att olika personalkategorier samarbetar på skolan för att eleverna med läshinder ska få sina behov tillgodosedda. Skolbibliotekarie, specialpedagoger, klasslärare, skolledare och IT-kunnig personal som samarbetar kan göra stor skillnad för att få till långsiktighet i arbetet med talböcker. Det handlar om att ”sätta rutinerna” på en skola, att tillsammans bestämma sig för hur man ska lägga upp arbetet, i nätverk eller talboksteam. Astrid har också gått vidare och deltar nu med sin skola i Mediotekets satsning på talböcker.

Glädjande är att intresset för och kunskapen om talböcker hos personalen blivit större. Framsteg görs och sakta men säkert blir det bättre för eleverna.

Vi ses på seminariet!
/Margareta

 

29 september: Läsutveckling med e-böcker

Vad händer med läsningen när e-böckerna kommer in i klassrummet och skolbiblioteket? Det är en av de frågor vi hoppas utforska tillsammans i det pilotprojekt kring e-böcker som vi på Medioteket drar igång v. 46. Det finns fortfarande tid att ansöka om att vara med – sista ansökningsdag är fredag den 3 oktober.

Är du nyfiken och vill se närmare på e-bokstjänsten ElibU? Skaffa ett testkonto i Learnify eller  i SLI/Läshörnan.

Hur kan e-böcker användas för att främja elevers läsutveckling? På Minervaskolan i Umeå var man tidigt ute att använda e-böcker i undervisningen. På en nätverksträff med Digitala Akademin  i våras berättade Linda Björkman Swanberg om den roll e-böckerna kommit att spela i skolans och dess skolbiblioteks arbete med läsutveckling.

Emma Rolander och Elin Hirschfeldt
Skolbiblioteksgruppen

augusti

28 augusti: Prova e-böcker kostnadsfritt under ett år

Ta chansen att lära dig mer om hur dina elever upplever att läsa digitalt och vilken roll e-böcker kan spela i undervisningen och i skolbiblioteket.

I november startar vi i Mediotekets skolbiblioteksgrupp ett pilotprojekt inom Stockholms kommunala  grund- och gymnasieskolor. I detta projekt får lärare och skolbibliotekarier, tillsammans med ett antal klasser, möjlighet att under ett år använda e-böcker från e-boksleverantören ElibU kostnadsfritt. Under projektets gång samlar vi tillsammans erfarenheter, lyfter och diskuterar frågor för att skapa ett kunskapsunderlag för framtiden.

ElibU är en e-boks- och ljudbokstjänst för skolor. Böckerna läses direkt i en webbläsare.   I dagsläget innehåller ElibU drygt 6 000 barn- och vuxenböcker. Tjänsten levereras via Learnify eller SLI.se. För att läsa dessa e-böcker krävs dator, surfplatta eller smarttelefon med internetuppkoppling.

Läs mer i inbjudan och sprid bland kollegor!

Välkommen med ansökan!
Emma Rolander och Elin Hirschfeldt

 

2013

december

23 december: Lucka 23: Allt om talböcker

De senaste åren har det skett mycket ute i Stockholms grundskolor i fråga om stödet till elever med läsnedsättningar. Antalet talbokstillstånd, liksom talboksnedladdningarna, har ökat markant.  Det allmänna biblioteksväsendet (där skolbiblioteken ingår) ska enligt Bibliotekslagen också mycket riktigt ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning. Och här finns onekligen mycket kvar att göra.

I servicen till elever med läsnedsättning har vi stor hjälp av Myndigheten för tillgängliga medier och framför allt deras nya mediawebb Legimus. På sidan för skolbibliotek läser du mer om talbokstillstånd, nedladdning av talböcker, egen nedladdning mm. Här kan du också hålla dig a jour kring de senaste nyheterna kring Legimus-appen. Version 3 ska komma i början av 2014!

19 december: Lucka 19: Allt om våra högtider

Visst är det roligt att uppmärksamma högtidsdagar i skolbiblioteket men det är inte alltid lätt att komma ihåg när de inträffar eller varför de firas. Här är två bra webbplatser som har svaren.

Mångkulturella almanackan är en spännande webbplats som varje månad listar kommande högtider och dagar värda att uppmärksamma. Här kan man också lära sig en del om hur de firas och varför. Förutom detta finns bland annat information om namntraditioner och tideräkning. Utöver webbplatsen finns även en tryckt kalender. Bakom initiativet står Mångkulturellt centrum.

Nordiska Muséets sida Årets dagar stillar många frågor om traditionella svenska högtider och traditioner, mer och mindre kända. Visste ni att Tjugondag Knut är en tradition med rötterna i 1600-talet medan jultomten dök upp först i slutet av 1800-talet? Det finns också en app med samma namn Årets dagar.

 

 

17 december: Lucka 17: Lyssna på ett smakprov från boken

Via Bokpuffen.se kan du lyssna till inledningen av nyutkomna böcker, klassiker och barn- och ungdomsböcker.

Kanske kan du använda en ”bokpuff” som en del av ett bokprat i en klass? Eller när du informerar lärarna om nyinköpta böcker?

Varje vecka uppdateras sidan med nya ljudklipp på 3-5 minuter så det finns mycket att välja på. Bokpuffen finns också som app till din mobil.