Visar inlägg med tagg:

15

sep

E-bokens dag 18 september

Postad av Jenny

Det finns många olika temadagar instiftade från olika håll och det känns nästan som om man skulle kunna fira något varje dag. Några av dessa dagar är mer välkända än andra och andra känns säkert helt irrelevanta. Men en dag som kanske är mer okänd fast ändå relevant för skolbibliotek vill vi gärna lyfta lite extra här på skolbiblioteksbloggen. Nämligen e-bokens dag som infaller 18 september, eller Read an ebook day som den heter internationellt. Initiativet till dagen kom 2014 från företaget Overdrive. Syftet var att att särskilt uppmuntra till att läsa e-böcker och visa på fördelarna med digital läsning. (Vi har skrivit en del om bland annat fördelarna med e-böcker förut: Inlägg som handlar om e-böcker).

Tyckandet om e-böcker varierar såklart från person till person, men i vår digitala värld är den nog här för att stanna oavsett vad man personligen tycker om e-bokens vara eller icke vara. Då kan det kanske också vara intressant att ha lite koll på till e-bokens historia?

E-bokens historia

Idén att skapa e-böcker har funnits länge, ända sedan 1930-talet. Men det dröjde fram till 1971 innan den allra första e-boken blev tillgänglig i USA, som en del av Projekt Gutenberg. Det var ”The Declaration of Independence”  som kan fortfarande är tillgänglig. Projekt Gutenberg var det första digitala biblioteket som var knutet till det datanätverk som senare utvecklades till internet. Projekt Gutenberg tillhandahåller än idag gratis nedladdningar av e-böcker där upphovsrätten har gått ut.

Free eBooks – Länk till Project Gutenberg (gutenberg.org)

Det stora genombrottet för e-boken ägde dock inte rum förrän år 2008. Då lanserade den amerikanska Amazon läsplattan Kindle med inbyggd nätbokhandel. Innan dess fanns det en rad olika e-boksformat och det krävdes både teknisk skicklighet och tålamod för att köpa och läsa e-böcker. Men med Kindle blev det lätt för vanliga konsumenter att få tag på e-böcker och då tog intresset fart.

I Sverige har e-boken ännu inte fått så stort genomslag som i de engelska och spansktalande språkområdena där e-boksförsäljningen är betydligt större än i Sverige. En av böckerna som gjorde att många svenskar fick upp ögonen var ”Jag är Zlatan” som när den släpptes 2011 blev tillgänglig som både tryck bok och e-bok på samma gång (om inte mitt minne sviker mig helt). Generellt har biblioteken spelat en stor roll för e-böckerna i Sverige:

Ointresse för e-böcker i handeln – tur nog finns biblioteken – Länk till forskning.se

Tillgång till e-böcker

Du som arbetar på högstadiet eller gymnasiet i Stockholms stad har tillgång till ett bibliotekariemodererarat urval e-böcker. Läs mer här om du känner dig osäker på hur du ska göra för att få tillgång:

E-böcker för gymnasiet och högstadiet – Länk till Pedagog Stockholm

/Jenny

25

aug

Skolbiblioteken behövs mer än någonsin!

Postad av Jenny

I en tid då det larmas om barn och ungas försämrade läsförmåga har vi inte råd att vara utan skolbibliotek. Ett bemannat skolbiblioteket innehåller inte enbart ett varierat och brett utbud av skönlitteratur och faktaböcker utan där finns också en skolbibliotekarie som kan förmedla dessa, väcka läslust och stimulera läsningen både under skoltid och för läsning på fritiden. Detta sker förstås i samarbete med lärare och annan pedagogisk personal. Skolbibliotekarier kan med sin kunskap om medie- och informationskunnighet även stötta och stärka undervisningen i källkritik, informationssökning och i mycket annat som ingår i detta breda område.

Alla elever har rätt till ett välfungerande och pedagogiskt integrerat skolbibliotek på sin skola. Så är långt ifrån fallet på Sveriges alla skolor.

Läs vad Nationella skolbiblioteksgruppen har bloggat om men även skickat ut till riksdagens utbildningsutskott i samband med skolstarten.

Är det här rimligt? Länk till Nationella Skolbiblioteksgruppens blogg

/Maria

14

aug

Censur på bibliotek och Banned Books Week 2023

Postad av Jenny

Rapporteringen om censur av böcker på skolbibliotek, inte minst i södra USA, väcker känslor och funderingar. Varför förekommer censur egentligen och och är det även en form av censur att korrigera språket i böcker? Vilka är/blir konsekvenserna? Vad ska vi vara uppmärksamma på i vår närhet och finns det något vi kan göra?

Här kan du läsa mer om läget i USA:

Utrensning av böcker kan ta honom till Vita huset – Länk till Biblioteksbladet

Böcker rensas ut från klassrum och skolbibliotek i USA – Länk till Dagens nyheter (kräver inloggning)

Ett sätt att göra något är att uppmärksamma Banned Books Week som i år infaller 1-7 oktober. Enligt svenska PEN är en Banned (förbjuden) bok en bok som någon anser att ingen annan ska få läsa. De som tar initiativ till att förbjuda böcker kan till exempel vara en statlig myndighet, polis, föräldraorganisationer, religiösa samfund och liknande. Banned Books Week startade 1982 och under veckan uppmärksammar olika organisationer och aktörer inom bokbranschen just den litteratur som blivit förbjuden någonstans i världen. Årets tema är ”Let Freedom Read”. Svensk biblioteksförening skriver om evenemanget och länkar vidare till mer information:

Banned Books Week 2023 – Länk till Svensk biblioteksförening 

Vilka böcker kan det då handla om och vad är det som upprör?

Vanliga anledningar till att böcker blir förbjudna är till exempel att de har en tydlig HBTQ-tematik, att texten uttrycker kritik mot ett samhälle eller att innehållet går emot religiösa uppfattningar. Visste du att Bröderna Lejonhjärta var förbjuden i fd Tjeckoslovakien under 80-talet eftersom den ansågs kunna inspirera till uppror mot staten? Eller att Harry Potter innehåller magiska inslag som i vissa länder anses som ondskefull och i strid med landets religion? Här kan du läsa om fler förbjudna böcker i en sammanställning som Dawit Isaak-biblioteket i Malmö gjort:

Förbjuden litteratur – Länk till Malmö stads webb 

Historien har dock visat att en censur-stämpel på en bok ofta gör den ännu mer eftertraktad för läsarna. Så frågan om effekten av censur är också högaktuell!

/Jenny

9

jun

Arbetar Du på Årets skolbibliotek 2023?

Postad av Jenny

Priset Årets skolbibliotek har funnits sedan 1994 och delas ut av Nationella Skolbiblioteksgruppen. Vem som helst kan föreslå ett grundskole-, gymnasie- eller folkhögskolebibliotek.  Av de inkomna förslagen väljer sedan en jury ut en vinnare samt två skolbibliotek som får hedersomnämnanden.

Juryn lägger särskild vikt vid:

  • skolledningens del i utvecklingsarbetet
  • att skolbiblioteket har en integrerad roll i skolans måluppfyllelse avseende läsning, värdegrundsarbete och medie- och informationskunnighet
  • skolbibliotekets tillgänglighet avseende elever i behov av särskilt stöd
  • att skolbiblioteket strävar efter att jämställa alla elevers behov av medier, oavsett modersmål
  • en bemanning som motsvarar skolans behov

Nu är ansökan öppen fram till 17 augusti:

Årets skolbibliotek | Nationella skolbiblioteksgruppen

I år delas priset ut på Bokmässan fredag 29 september kl 13. Under rubriken Det värdefulla skolbiblioteket samtalar årets prisutdelare med en skolbibliotekarie om vikten av välfungerande och bemannade skolbibliotek. I slutet avslöjas vem som vinner Årets skolbibliotek 2023. Vem som är årets prisutdelare kan du läsa om här:

Välkomna till prisutdelningen på Bokmässan | Nationella skolbiblioteksgruppen

/Jenny

12

maj

Poesigympa – vad är det?

Postad av Jenny

Poesigympa är ett koncept som är utvecklat av Litteraturutveckling Sörmland. Nu finns det en kurs på Digiteket där du kan prova på, lära dig mer om vad det är och hur du själv kan bli behörig poesigympaledare samt få tillgång till färdiga pass. I korta drag går det ut på att göra rörelser till upplästa dikter med musik i bakgrunden. Rörelserna är enkla och passar de flesta. Ursprungligen är det framtaget för vuxna men går med enkla anpassningar att använda även med barn- och unga. Ett spännande sätt att introducera/arbeta med poesi i skolbiblioteket!

Poesigympa har tre syften: litteraturfrämjande, hälsofrämjande och kulturstödjande. Här kan du se en kort film för att få ett hum om hur det kan se ut:

På Digitekets webb finns numera också många andra kurser och annat material kopplat till läsfrämjande arbete. Väl värt att spana in!

Start – Digiteket

/Jenny

17

apr

Världsbokdagen och drabbande läsning

Postad av Jenny

Att böcker kan drabba oss känslomässigt och därigenom få stor betydelse i människors liv är nog något vi alla som jobbar med och i bibliotek kan skriva under på. Världsbokdagen 23 april är en dag som passar särskilt bra att lyfta boken och vad den kan ha för betydelse när den verkligen berör oss. (I år infaller dagen på en söndag men det går ju finfint att göra något både veckan före och vecken efter också.) ChatGPT radar upp dessa fyra punkter för att beskriva hur bra litteratur kan påverka människor:

  1. Emotionellt: Bra böcker kan väcka starka känslor hos läsaren, såsom glädje, sorg, ilska eller spänning. Läsare kan identifiera sig med karaktärerna i boken och känna empati för deras upplevelser.
  2. Kognitivt: Läsning kan också utmana vårt tänkande och vårt sätt att se världen på. Bra böcker kan ge nya perspektiv och förändra vår syn på olika ämnen och situationer.
  3. Kulturellt: Genom att läsa böcker från olika kulturer och tidsperioder kan läsare få en större förståelse för olika sätt att leva och tänka på. Litteratur kan hjälpa oss att förstå vår egen kultur och historia bättre.
  4. Personligt: Läsning kan också vara en form av självutveckling. Bra böcker kan inspirera läsaren att reflektera över sitt eget liv och sina egna val.

Att drabbas av litteraturen

”Att drabbas av litteraturen” var temat på ett fullsatt pedagogiskt café som vi på Medioteket anordnade i slutet av mars. Kvällens huvudtalare lyfte fram budskapet att det är den känslomässiga inlevelsen som skapar läsintresse och som skiljer skönlitteratur från annan text. Starka läsupplevelser är en förutsättning för att eleverna ska hitta sin läsaridentitet och samtal om det lästa är centralt för att upptäcka nya infallsvinklar och perspektiv. Här kan du läsa en artikel på temat:

”Samtalet om läsningen är centralt” – Pedagog Stockholm

Till det pedagogiska caféet tog Cirkulationsbibliotekets personal fram en tipslista på böcker som berör. Listan innehåller böcker som passar från förskoleklass till gymnasiet. Några av dem finns också som e-bok.

Drabbande böcker – Cirkbloggen

/Jenny

Ps Vill du ha tips på vad du kan hitta på i skolbiblioteket på världsbokdagen? Spana in våra inlägg från tidigare år, här finns massor av tips:

Sökning ”Världsbokdagen” på Skolbiblioteksbloggen

 

21

mar

Rocka sockorna och anpassad läsning

Postad av Jenny

Idag, 21 mars, är Världsdagen för Downs syndrom. Syftet med dagen är att öka allmänhetens medvetenheten om Downs syndrom. I Sverige och i flera andra länder uppmärksammar man dagen med att Rocka sockorna. Genom att ta på dig olika strumpor är du med på att uppmärksamma människor med Downs syndrom och slår ett slag för alla människors lika värde och rättigheter. Du kan läsa mer om Rocka sockorna på Svenska Downföreningens webb:

Rocka sockorna – SvDf (svenskadownforeningen.se)

Dagen till ära vill vi också passa på att slå ett slag för anpassad läsning, eftersom elever är olika och läser på olika sätt, och de medier som kanske lätt hamnar lite i skymundan. Böcker som vi till exempel kan läsa med öronen och fingrarna. Ett sätt att visa upp dessa böcker kan vara att ha en så kallad äppelhylla i skolbiblioteket. Exempelvis kan denna typ av böcker finnas på en äppelhylla:

  • Böcker med TAKK – Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation. (Kan också kallas teckenstöd och bygger på teckenspråkets tecken men skiljer sig från teckenspråket genom att man endast tecknar de viktigaste orden, samtidigt som man läser/pratar).
  • Taktila böcker – böcker som känns. En taktil bilderbok är gjord för att läsas med fingrarna. Bokens bilder består av upphöjda former i olika material. Bilderna är förenklade så att de blir lättare att förstå. Bokens text består av både tryckt skrift och punktskrift. Främsta målgruppen är barn med synnedsättning men även andra kan ha stor glädje av taktila bilderböcker.

Mer om äppelhyllor

Fler exempel på medier och annat som kan finns på en äppelhylla kan du hitta på dessa sidor:

Äppellådor – litteratur för anpassad läsning (Pedagog Stockholm)

Äppelhyllor på bibliotek – information för bibliotek (barnensbibliotek.se)

För den som vill veta mer hur man kan jobba med äppelhylllor och verksamhet kopplat till dem (och är medlem i Svensk biblioteksförening) kan jag varmt rekommendera att gå med i Expertnätverket för Äppelhyllor där man kan få fin kompetensutbildning, många tips samt nätverkskontakter. Förra veckan anordnades till exempel en givande och trevlig nätverksträff i Umeå på kulturhuset Väven. 

Rocka på!
/Jenny

 

7

mar

Fokus på Källkritik

Postad av Jenny

Varje år sedan 2017 infaller Källkritikens dag den 13 mars. Olika organisationer uppmärksammar dagen på olika sätt, liksom såklart många skolbibliotek. Men vad är källkritik egentligen? Internetstiftelsen definierar det såhär: Källkritik är en metod för att systematiskt granska källor och bedöma deras trovärdighet. Den traditionella källkritiken som har sitt ursprung i historieforskningen är en utgångspunkt vid granskning av information. Men i den uppkopplade världen behöver perspektivet breddas. Just den sista meningen pekar på att källkritik i dag inte är detsamma som källkritik förr och detta behöver vi förhålla oss till.

Just ordet ”källkritik” kan kanske också kännas svårt för de yngre eleverna (är det en källare?) och kanske aningen uttjatat för de äldre? Men oavsett om vi använder begreppet källkritik eller inte så är betydelsen av det något mycket viktigt för oss. Själva innebörden av ordet är det centrala och det finns många olika sätt att ta sig an källkritiska utmaningar. Och det finns mycket att lära för alla, det går nog aldrig att bli fullärd när det gäller något så komplext som källkritik.

Lär dig mer

Här kommer några tips på sidor där du kan fördjupa dig i olika källkritiska frågor:

Vill du ha extra påfyllning just 13 mars så får du här två tips på evenemang:

/Jenny

1

mar

Nuläge om barns och ungas läsning – en rapport från Kulturrådet

Postad av Jenny

Fredag 24 februari 2023 publicerade Kulturrådet en ny rapport med fokus på barns och ungas läsning. Det är en kartläggning som bygger myndighetsrapportering, statistik, dialogmöten och forskning. Rapporten har tagits fram med särskilt stöd av Läsrådet.

Rapport: Nuläge om barns och ungas läsning (kulturradet.se)

Skolbibliotekens roll och ett särskilt yttrande

Det i rapporten som av skolbiblioteksvärlden hittills har fått mest uppmärksamhet är det särskilda yttrandet på s.41 där tre medlemmar i Läsrådet reserverar sig mot innehållet under rubriken ”Läsrådets rekommendationer”. Reservationen gäller främst frånvaron av en rekommendation kring tillgång till bemannade skolbibliotek i alla skolor enligt utredningen ”Skolbibliotek för bildning och utbildning” . Ovanligt, intressant och uppiggande att se en sådan reservation i skrift tänker jag! I senaste Biblioteksbladet står det lite mer om denna reservation:

Intern kritik i Läsrådet: rekommendationer om skolbibliotek saknas (Biblioteksbladet)

Skolbibliotek är dock synliga på flera andra ställen i rapporten. Bland annat på s.11 och s.20 där man menar att tillgången till skolbibliotek ökar chanserna att utveckla ett intresse för text och läsning. Och att skolbibliotekens roll också bör synliggöras i högre utsträckning i skolans systematiska kvalitetsarbete. Men en uppdelning mellan skola och bibliotek är ofta förekommande och det är ibland väldigt otydligt om man med ”bibliotek” menar både folk – och skolbibliotek eller enbart det första (eller är det jag som läser slarvigt)? Generellt känns det som om rapporten delar upp läsande på fritiden och läsande i skolan och i den uppdelningen blir skolbibliotekens roll otydlig. Tänk om skolbiblioteken istället kunde ha lyfts upp som en brygga mellan det som regeringen 2020 uttryckte som ”nödvändig kunskap” och ”glädje och njutning”. Vi behöver ju båda delarna för att få en läsande befolkning!

Kort sammanfattning av rapportens innehåll 

I förordet står det: Barns och ungas läsning är en ödesfråga för hela samhället. Det finns ett tydligt samband mellan läsförmåga och välmående, delaktighet i samhällslivet och upplevelsen av att kunna påverka. Larmrapporter om sjunkande läsförmåga och läsmotivation är inget nytt, men det krävs ett omtag. Ungas läsning är viktigt för hela samhället nu – och på sikt!

Rapporten pekar på tre särskilda områden som behöver prioriteras:

  • Stärka läsning för unga och unga vuxna
  • Överbrygga läsklyftor som beror på socioekonomiska skillnader
  • Öka ungas delaktighet

De grupper av barn och unga som är särskilt viktiga att prioritera är barn och unga i socioekonomiskt utsatta områden, barn och unga med flerspråkighet och barn och unga med funktionsnedsättning. Det råder brist på likvärdighet vad gäller läsande och läsfrämjande åtgärder i landet. Det är främst socioekonomiska faktorer, uppväxtförhållande och föräldrarnas utbildningsnivå som avgör vem som blir läsare. Skolan lyckas inte kompensera fullt ut för orättvisorna. Elevers intresse för att läsa sjunker också i takt med att de blir äldre. I årskurs 6 är elever mindre intresserade av att läsa än i årskurs 4 och i högstadiets årskurser har intresset sjunkit ännu mer. Rapporten betonar även att det behövs mer kunskap om hur olika aktörer kan samverka och om vilka metoder som faktiskt är framgångsrika.

Läsrådets rekommendationer handlar i huvudsak om dessa tre områden:

  • Utveckla kunskap och samla goda exempel
  • Motivera läsande hos unga och unga vuxna
  • Främja läsande i skola och förskola

/Jenny

14

feb

ChatGPT ger skolbibliotek råd om läsfrämjande

Postad av Jenny

Jag blev nyfiken på om ChatGPT kunde skriva ett blogginlägg till skolbiblioteksbloggen och bad den: ”Skriv ett blogginlägg till skolbiblioteksbloggen.stockholm med ett ämne som är intressant för skolbibliotekarier”. Resultatet ser du nedan. Inte direkt något nytt, eller? Men heller inte något att direkt kritisera… Vad gäller punkt fyra så passar jag på att tipsa om projektet Läsning pågår:

Läsning Pågår Stockholm – Författarcentrum

För övrigt fortsätter jag fundera över vad hur skolbibliotek kan dra nytta av chattrobotar men tror inte den ska få skriva fler blogginlägg på ett tag i alla fall. Men nu lämnar jag över ordet till ChatGPT.

/Jenny

”Fem sätt att främja läsning på skolbiblioteket”

Hej alla skolbibliotekarier! Idag tänkte jag prata om ett ämne som jag tror är av stort intresse för er: hur man kan främja läsning på skolbiblioteket. Att främja läsning är en av de viktigaste uppgifterna för skolbiblioteket, eftersom det kan bidra till bättre resultat i skolan och en ökad livslång kärlek till läsning. Här är fem sätt som kan hjälpa er att främja läsning på skolbiblioteket:

  1. Arrangera bokklubbar – Bokklubbar kan vara ett fantastiskt sätt att få eleverna att prata om böcker och öka deras intresse för läsning. Det kan också bidra till att skapa en känsla av gemenskap och engagemang bland eleverna. Se till att välja böcker som är relevanta för elevernas ålder och intressen.
  2. Skapa en bekväm läsmiljö – För att eleverna ska vilja läsa på skolbiblioteket är det viktigt att skapa en bekväm och inbjudande läsmiljö. Se till att det finns sköna stolar, bra belysning och möjlighet att ta med sig en bok till en mysig läshörna.
  3. Erbjud olika typer av läsning – Eleverna har olika intressen och föredrar olika typer av läsning. Se till att erbjuda en bredd av olika genrer och format, inklusive grafiska romaner, serier, faktaböcker och e-böcker.
  4. Anordna författarbesök – Författarbesök kan vara en fantastisk möjlighet för eleverna att få träffa en författare och höra om deras skrivprocess. Det kan också inspirera eleverna att börja skriva själva.
  5. Samarbeta med lärare – Samarbeta med lärare för att hitta sätt att integrera läsning i klassrummet. Det kan vara att rekommendera böcker som relaterar till ämnen som eleverna studerar eller att erbjuda boklistor som lärarna kan använda för att hitta lämplig läsning för sina elever.

Genom att använda dessa fem strategier kan skolbiblioteket bli en central plats för läsning och lärande på skolan. Lycka till!

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Senaste inläggen

Arkiv

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Kategorier