Aktuellt

2021

november

Det finns saker som är så bra att de förtjänar att upprepas och påminnas om flera gånger. Svenska Barnboksakademins 17 skäl för barnboken är en av dem! 17 skäl för barnboken är namnet på den samling goda argument för barnlitteratur som Barnboksakademin första gången sammanställde 1996 och som sedan har reviderats 2004 och 2017. Materialet finns i olika former – som affischer att sätta upp i till exempel skolbiblioteket, som bildspel att visa stor skärm, som pixibok mm. Det finns också en lärarhandledning och översättningar till olika språk. Illustrationerna är gjorde av kända svenska barnboksskapare och allt finns att hitta och läsa om på Svenska Barnboksakademins webb.

17 skäl för barnboken (Svenska Barnboksakademin)

Här är 17 skäl för barnboken i sin helhet

1. Boken kan få oss att skratta och gråta, den kan trösta och visa oss nya möjligheter.

2. Boken hjälper oss att utveckla vårt språk och vårt ordförråd.

3. Boken stimulerar fantasin och övar oss i att skapa inre bilder.

4. Boken kan väcka nya frågor som engagerar och ger oss något att tänka vidare på.

5. Boken ger oss begrepp att tänka med, den vidgar vårt medvetande och vår värld.

6. Boken ger oss kunskap om natur, teknik och historia, om andra länder och andra sätt att leva.

7. Boken låter oss vara någon annan. Det tränar vår förmåga till medkänsla och empati.

8. Boken får oss att fundera över vad som är rätt eller fel, gott eller ont.

9. Boken kan förklara verkligheten och hjälpa oss att förstå sammanhang.

10. Boken kan visa oss att det mesta kan ses från olika håll.

11. Boken stärker vår självkänsla när vi upptäcker att det finns andra som tänker och känner som vi.

12. Boken hjälper oss att förstå att vi både är lika och olika.

13. Boken ger sällskap när vi är ensamma.

14. Boken är en del av kulturarvet. Den ger oss gemensamma läsupplevelser och referensramar.

15. Den höglästa boken är en mötesplats för barn och vuxna.

16. Barnboken låter oss möta olika konstformer som illustration, fotografi, poesi och dramatik.

17. Barnboken är det första mötet med litteraturen – en oändlig värld som räcker livet ut.

Visst är barnböcker helt fantastiska?

/Jennny

Att kunna läsa är en sak, att kunna läsa skönlitteratur en annan.

Citatet ovan inledde en föreläsning om biblioterapi för skolbibliotekspersonal på grundskolan och gymnasiet torsdag 11 november. Biblioterapi, eller litteraturterapi, är en terapiform som utgår ifrån läsning av skönlitterära böcker och samtal kring dessa för att uppnå ökad psykisk hälsa eller personlig utveckling. En startpunkt för  biblioterapin var under första världskriget, när man upptäckte att läsning kunde hjälpa traumatiserade soldater. Man ställde sig frågan ”kan poesi rädda liv?” och fann att svaret var ja. Det biblioterapeutiska arbetssättet har därefter utvecklats i främst USA och Storbritannien, men intresset i Sverige har ökat stort under de senaste åren. I Finland har det funnits en förening för biblioterapi sedan 1981 (Sveriges motsvarighet startade 2021).

Man kan säga att biblioterapi är en läsrörelse som flyttar fokus från vad texten är till vad texten gör med läsaren.

Olika versioner av biblioterapi

Det finns olika versioner, eller inriktningar, av biblioterapi. Gemensamt är att de alla fungerar både hälsofrämjande och läsfrämjande. I grunden ligger en övertygelse om att skönlitteraturen gör något med den som läser, att den angår oss som människor och att den angår våra liv.

  1.  I den transformativa versionen är det känslorna som står i fokus. Att bli riktigt berörd kan sätta igång en förändring och det känslomässiga engagemanget är en nödvändighet. Det räcker inte enbart med en intellektuell analys av en text för att nå det terapeutiska syftet.
  2. En annan inriktning handlar om ekspism. Att kunna fly en tuff verklighet, att fly sig själv, fungerar helande och hjälper till att exempelvis bearbeta utmattningssymptom.
  3. Det finns även existentiell biblioterapi som genom existentiella samtal fokuserar på livsmening och inte på sjukdom eller trauman. Det handlar här om identitetsskapande och mening. Allt som gör ont är inte sjukt utan ganska mycket är bara livet som vi måste hitta sätt att hantera.

Några tips

  • Gör en egen terapeutisk livslinje där du från barndomen fram till idag skriver upp vilka läsupplevelser som påverkat dig starkast. Vilka böcker minns du? Vilka har satt spår?
  • Vill du läsa mer om biblioterapi finns bland annat denna nyutgivna bok att fördjupa sig i: Läs dig själv : om biblioterapi, läsmotivation och livsmening av Nina Ström (fd Frid).

oktober

För att de som besöker skolbiblioteket ska kunna hitta, förstå och känna sig trygga är visuellt stöd en viktig del. Det kan för vissa elever vara en helt nödvändig hjälp, men det är också något som alla elever har nytta av. Med visuellt stöd menas exempelvis bilder, symboler, kroppsspråk, stödtecken och tydlig textlayout.

Varför är bilder och annat visuellt stöd bra?

Anledningarna till att använda sig av visuellt stöd i undervisning är många och här är några av dem:

  • Bilderna stannar kvar längre än det talade ordet och detta ger eleverna större möjlighet att bearbeta och processa jämfört med när de bara får information muntligt.
  • Bilder kan hjälpa till att minska stress vilket i sin tur kan öka tryggheten hos eleverna.
  • Visuellt stöd kan hjälpa eleverna att se vad det är du menar.
  • Visuellt stöd kan hjälpa till att förbereda inför förändringar och övergångar vilket kan hjälpa eleverna att bli mer självständiga.

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) sammanfattar fler argument för visuellt stöd i undervisningen i denna film:

 

Exempel på visuellt stöd i skolbiblioteket

På expertnätverksträffen för Äppelhyllor som Svensk biblioteksförening anordnade 13 oktober var temat skyltning och bildstöd. Här är några av de saker som togs upp på träffen.

En orienteringskarta över skolbiblioteket är ett av exemplen som lyftes. En fysisk karta över biblioteksrummet som sitter uppsatt vid ingången hjälper eleverna att hitta och förstå̊ hur biblioteket är utformat. Tips är att använda färger och visuella tecken som till exempel bildstöd för att visa de olika sektionerna och platserna i biblioteket. Men när det gäller färgkodning så tänk på att det är ca 10% av eleverna som har defekt färgseende (källa Defekt färgseende (Wikipedia) – så kanske bra att kombinera färger med exempelvis mönster?

Andra exempel på visuellt stöd är att ha en dagordning uppsatt på vad som kommer att hända under lektionen, gärna med text och bild. Använd också ett hjälpmedel för att visualisera tid, till exempel en time-timer klocka. Då kan eleverna följa hur lång tid det är kvar av lektionen, vilket underlättar koncentrationsförmågan.

Tänk noga över vilka skyltar du har uppsatta i biblioteket. Behövs alla skyltar? Kan de göras tydligare och på så sätt bli mer begripliga? Tänk klartext och lättläst! Föreningen Begripsam tipsade om skriften ”19 råd för att skriva begriplig text” som innehåller handfasta råd.
19 råd (begripligtext.se)
Begripsam – förening och bolag (begripsam.se)

Skolor i Stockholms stad har tillgång till bildprogrammet Widgit Online. Det är ett bildstödsprogram där du enkelt kan skapa, spara och dela bildstödsmaterial med hjälp av någon av de många mallarna och cirka 14 000 bilder. Bilderna passar bra att  använda i skyltning och på affischer.
Widgit Online

/Jenny

Förra året lanserade Nationella Skolbiblioteksgruppen (NSG) för första gången idén om Skolbibliotekets dag. Valet av dag föll på 27 oktober som är Internationella skolbiblioteksdagen. Internationella skolbiblioteksdagen är instiftad av International Association of School Librarianship 1999. Förra året inföll dagen på lovveckan vilket några tyckte var dålig timing. Men så blir det inte i år inte i år :-). Syftet med dagen är främst att uppmärksamma skolbibliotekens roll för elevers språkutveckling och digitala kompetens. Målgruppen är i första hand bibliotekarieutbildningarna, i andra hand lärarutbildningar och rektorsutbildningarna – i syfte att få flera att vilja arbeta på skolbibliotek.

Men NSG uppmanar också alla yrkesverksamma skolbibliotekarier att den 27/10 dela inspiration kring yrket på sociala medier med hashtaggen #skolbiblioteketsdag21. Förhoppningsvis kan så många som möjligt vara med och bidra. Skolbibliotek gör skillnad alla dagar under året!

Filmen ovan, en affisch och lite annat hittar du på NSGs webbsida: Skolbibliotekets dag (Nationella skolbiblioteksgruppen).

Ett tips inför dagen kan vara att ladda inför läslovet med Kulturrådets barn- och ungdomsbokskatalog, exempel på hur du kan göra det hittar du här. Om du inte hunnit beställa katalogen ännu (helt gratis) kan du göra det på Kulturrådets webb:

Bästa boktipsen för barn och unga (kulturradet.se)

/Jenny

september

Vallastadens skolas fokusbibliotek i Linköping är utsett till årets skolbibliotek. Biblioteket har en verksamhet som vänder sig till alla elever oavsett deras förutsättningar. Priset delades ut på Bokmässan förra veckan och där presenterade skolbibliotekarien verksamheten närmare.

Foto: Ida Ross

Biblioteket är en naturlig del av undervisningen

Skolbiblioteket är en pedagogisk resurs och är integrerad i undervisningen på skolan med läsfrämjande, källkritik och informationssökning som viktiga delar. Vad som utmärker biblioteket är undervisningen och samarbetet med rektor, pedagoger och med elever.

Skolbibliotekarien har ett nära samarbete med rektor och tillsammans driver de utvecklingsarbete på skolan. En gemensam handlingsplan tas fram för skolans biblioteksverksamhet där roller och uppdrag i skolbibliotekariens verksamhet är tydliga. Bibliotekarien menar också att det är viktigt att tillhöra ett arbetslag så att skolbiblioteket blir en naturlig del av undervisningen.

Samarbete med grundsärskolan och fritids

Grundsärskolan besöker biblioteket varje vecka och får även ta emot författarbesök. Biblioteket har ett brett och omfattande mediebestånd där olika elevgruppers behov blir tillgodosedda. Undervisningen i grundsärskolan kompletteras av temabokpåsar från skolans bibliotek med litteratur och faktaböcker i ämnen som ingår i särskolans läroplan. Bibliotekarien undervisar dessa elevgrupper i källkritik utifrån bilderböcker med källkritiska frågeställningar. Informationssökning görs tillsammans med eleverna på nätet utifrån bilderböcker med olika innehåll. I samarbetet med fritidshemmet fortsätter både det läsfrämjande och det digitala arbetet och bibliotekarien är med och stöttar. Nationella skolbiblioteksgruppen lyfter särskilt fram Vallastadens skolbiblioteks samarbete med fritidshemmet i sin motivering.

Juryns två hedersomnämnanden gick till Sandsbro skola i Växjö och Lindeskolan i Lindesberg.

Läs mer om utmärkelsen årets skolbibliotek och juryns motivering här: Årets skolbibliotek – Nationella skolbiblioteksgruppen (wordpress.com)

Till sist vill jag påminna om att du som arbetar på skolbibliotek i Stockholms stad kan låna en äppellåda med ett anpassat innehåll av böcker och konkret material tänkta för elever i behov av anpassningar.
Äppellådor – litteratur för anpassad läsning – Pedagog Stockholm.

Vi erbjuder också ett idé- och metodmaterial som en väg att stärka samarbetet mellan skolbiblioteken och fritidshemmen. Du hittar idématerialet som bygger på textlösa böcker här: Silent books – Cirkbloggen.

/Maria

Undersökningen Ungar & medier sammanställer barns och ungas medievanor och attityder kring medier. Det är Sveriges största statistiska undersökning i ämnet och undersökningen har genomförts vartannat år sedan 2005. Ansvariga är Statens Medieråd och de tillfrågade är mellan 9-18 år gamla. Årets upplaga innehåller även frågor som specifikt handlar om hur coronapandemin påverkat medieanvändningen. Klicka på länken om du vill läsa mer och ladda ner rapporten:

Ungar & medier 2021 (statensmedierad.se)

Vi kan av undersökningen bland annat se att:

  • Från 11 års ålder är den dagliga mobilanvändningen i princip hundraprocentig. Tiden som barn och unga använder mobilen en vanlig dag har ökat från föregående undersökning, både bland pojkar och flickor.
  • Användningen av sociala medier har ökat markant, särskilt i åldersgruppen 9-12 år där 7 av 10 anger att de använder sociala medier. Snapchat är det sociala medium som flest använder dagligen i alla åldersgrupper, tätt följt av Instagram och Tiktok.
  • Den dagliga läsningen minskar i de flesta åldrar och uppfattningen att för lite tid ägnas åt läsning ökar. Jämfört med 2018 är det bara bland 9- och 10-åringarna som den dagliga läsningen ökar. I alla andra åldrar minskar läsningen. Minskningen är större i de äldre åldrarna.
  • Det finns ett stort förtroende för etablerade etermedier och myndigheter när det gäller nyhetsförmedling. Förtroendet är lägre för sociala medier när det gäller nyhetsförmedling men ändå används sociala medier i högre grad än etablerade nyhetsmedier för detta syfte.

/Jenny

Varför ska vi läsa böcker från olika delar av världen?

Det finns många olika skäl till att ge barn tillgång till berättelser med ursprung i olika delar av världen. Här tar vi upp några av dem.

Böcker kan fungera både som speglar och som fönster för oss människor och berättelserna berör oss mer när vi kan identifiera oss med personer och miljöer i dem och se oss själva speglas i dem. Vi behöver alla få bli representerade i böckerna, men i västvärlden har exempelvis majoriteten av de böcker som ges ut vita barn i huvudrollen…

Men böcker fungerar också som fönster mot världen – av berättelser lär vi oss empati och att förstå andra. Att läsa om andra människor i andra delar av världen vidgar våra vyer och öppnar upp för förståelse för andra som inte lever likadant som oss själva. By building empathy with diverse books, we can weaken the idea of “otherness,” and increase our compassion, som det står i detta intressanta blogginlägg:
Why Should We #ReadTheWorld? (wordpress.com)

Författaren Chimamanda Ngozi Adichie sätter ord på faran med bara en enda berättelse i detta TED-talk. Väl värt att titta och lyssna på i 17 minuter (på engelska):

Hur kan du hitta böckerna?

Ibland kan det vara knepigt att hitta böcker från olika delar av världen. Utgivningen i Sverige är inte så stor. Här får du några tips på sidor som kan vara bra att känns till om du vill få tips på titlar:

  • Cirkulationsbiblioteket har på sin blogg skapat en sida med böcker uppdelade geografiskt. Klicka på en världsdel och få en lista på Cirkulationsbibliotekets böcker som antingen utspelar sig i den världsdelen eller är skapade av någon därifrån. De flesta titlar är särskilt inköpta till tävlingen En bok i världen.

Läs dig runt jorden (cirkbloggen.se)

  • Astrid Lindgren Memorial Award (ALMA) publicerar varje är en lista över alla som är nominerade till priset från olika länder världen över. Listan är lång och innehåller totalt 250 personer och organisationer. Det är en riktig guldgruva för att få koll på författare och illustratörer från olika länder! ALMA tar också fram läsnycklar till pristagarnas böcker.

Nominering (alma.se)

  • Världslitteratur.se samlar information om författare och verk från Afrika, Asien och Latinamerika som finns översatta till svenska. Portalen drivs av Världsbiblioteket i Solidaritetshuset i Stockholm. En särskild sida finns för barn- och ungdomslitteratur.

Barn & ung | Världslitteratur.se (varldslitteratur.se)

/Jenny

Nämen, vart har du hamnat? Som du kanske märker har bloggen fått ett nytt utseende. Men du kan vara lugnt, innehållet är detsamma som tidigare 🙂

Btjs digitala förlagsdag för barn och unga, förlagsdigidagarna, är intensiv lyssning av den kommande utgivningen i höst. Lite snurrig blir man av alla titlar men här kommer några personliga reflektioner om vad vi uppfattade och blev inspirerad av.

Gick det att se några trender i utgivningen? Svårt att säga. Men en känsla var att det kommer fler böcker än vanligt som handlar om spel (gaming) och att klimat/miljö blir allt mer synligt – flera böcker handlade till exempel om odling och om hur viktiga insekterna är för oss människor. Faktaböcker om hbtq var det också många förlag som valde att lyfta fram.

Som det brukar vara presenterades en rad uppföljare. Två som vi ser fram emot är ”Jobbiga tjejer”, en uppföljare till ”Fula tjejer”, där huvudpersonerna får fortsätta kämpa mot nya orättvisor och det finns även ett litet brott eller två att lösa. Likaså kommer andra delen om charmiga Humlan Hansson, ”Hola Humlan Hansson”.

Några fler exempel på godbitar att titta närmare på

  • ”Spökbyrån: Mystiska godismonstret” av Kristina Ohlsson. Detta blir hennes första bok riktad till åldern 6-9 år.
  • ”Norrsken i skallen” av Minna Lindeberg, en fristående uppföljning till ”När vi blev vuxna”. För ca 12-15 år.
  • ”En värld i mörker” av Daniel Åberg. Från ca 13 år, lättläst
  • ”Valle och tonåringarna” av Ellen Greider. För ca 6-9 år.
  • ”Djuret” av Ulrika Lidbo. Hennes första bok för mellanåldern, 9-12 år.

Sedan kommer det också många bilderböcker som verkar fantastiska och som vi tror kommer att fungera mycket bra att arbeta med i många olika åldrar:

  • Change sings av Amanda Gorman
  • Stenen från himlen av Jon Klassen
  • Vi går till parken av Sara Stridsberg och Beatrice Alemagna
  • Jag är en hund av Baek Heena
  • Vitvivan och Gullsippan av Pia Lindenbaum

/Magdalena och Jenny

augusti

e-bok till bloggen

Nytt läsår och kanske dags att testa något nytt? Alla Stockholms kommunala gymnasier och högstadium kan under läsåret 21/22, via Cirkulationsbiblioteket, kostnadsfritt låna e-böcker. Urvalet av e-böcker utökas succesivt och skolbibliotekspersonal eller lärare är varmt välkomna att lämna förslag på titlar som kan ingå i utbudet. Det är lätt att låna en e-bok och boken blir snabbt tillgänglig! Ingen transporttid eller risk för att glömma att lämna tillbaka. När du lånar en e-bok går den att läsa i 28 dagar, sedan går den inte längre att öppna (har du då inte hunnit läsa klart behöver du låna boken på nytt, den går inte att låna om). Läs mer om hur det går till att låna e-böcker här:

E-böcker via Cirkulationsbiblioteket – Cirkbloggen

Det finns också fria e-böcker som är gratis att lyssna på eller ladda ner. Till exempel tillgängliggör Litteraturbanken äldre skönlitteratur. Där hittar du dikter, noveller och romaner av svenska klassiska författare. Stockholms stadsbibliotek har sammanställt en sida med länkar till fria e-böcker och ljudböcker, både på svenska och andra språk:

Fria e-böcker, ljudböcker och e-resurser – Stockholms Stadsbibliotek

Men är det då bra att läsa digitalt eller inte? Där är forskningen inte ense och det finns många olika aspekter att tänka på. Bland fördelarna lyfts exempelvis tillgängligheten – att teknologin möjliggör läsning när och var som helst där samma digitala bok kan nås av flera personer samtidigt på olika platser. Den som läser digitalt kan också enkelt förstora text och ändra kontrast vilket är bra för personer med t ex synnedsättning. Det finns även studier som visar att det särskilt är de som kämpar med läsning och tycker det är jobbigt som är mer positiva till e-böcker och blir motiverade av att läsa på skärm.

Bland e-bokens nackdelar tas det bland annat upp att pappersformat är bättre för inlärning då det skapar ett taktilt minne när man exempelvis bläddrar och lätt kan se hur långt man har läst till skillnad från skärmen som bara visar en sida i taget och gör det svårare att få överblick. Tryckta böcker ökar också förståelsen för berättelsen, enligt flera studier. De är mer effektiva i att stödja traditionell läsning i form av förståelse för berättelsestruktur.

Men preferenser är också högst personliga, några föredrar pappersböcker medan andra gillar e-böcker mer.  Kanske kan det också vara som med annan läsning – att man måste träna sig på det? I alla fall kan det vara bra att prova innan man bildar sig en egen uppfattning. Det handlar inte om antingen fysiska böcker ELLER e-böcker, det handlar om både och. Det ena kan komplettera det andra. Kanske några elever föredrar fysiska böcker och andra e-böcker och det är helt ok?

Vill du fördjupa dig mer i digital läsning kommer här några tips lästips:

Digitala böcker ökar elevernas motivation och ordinlärning – Skolverket

Tryckta texter ger bättre läsförståelse – Skolverket

/Jenny

juni

sommar

Vårterminen lider mot sitt slut och vi i skolbiblioteksgruppen på Medioteket vill önska alla våra läsare en riktigt härlig sommar med många läsupplevelser. Cirkulationsbiblioteket har satt ihop en lista med tips på sommarläsning som vi gärna tipsar om:

Cirkulationsbiblioteket sommarlovsläsning 2021 (pdf, 368kB, nytt fönster)

Vi ses till hösten igen och då kommer skolbiblioteksbloggen att ha fått en ny look, det känns spännande :-).   Du som är nyfiken på vilka kursen Medioteket erbjuder i höst kan redan nu hitta dem på utbildningsplattformen eller Pedagog Stockholm. Den tryckta katalogen har gjort sitt så kurserna hittas numer endast digitalt.

Efter lite mer än ett år av nästan enbart digitala möten hoppas vi att vi snart kan ha fler fysiska möten och träffar, och förhoppningsvis har vi inte glömt bort hur man gör 😉

Tack för detta läsår och glad sommar!