Visar inlägg med tagg:

Sedan 2017 infaller Källkritikens dag 13 mars. Exakt en månad kvar när detta blogginlägg publiceras. Att kunna skilja fakta från lögn och se hela spannet däremellan är en viktig medie- och informationskunnighet. Inte minst nu när AI slagit igenom på bred front. Källkritiken ställs inför nya utmaningar och då kan Källkritikens dag vara en extra bra dag att uppmärksamma något av det. (Vi har tidigare skrivit om hur du kan uppmärksamma källkritikens dag i skolbiblioteket: Inlägg om Källkritikens dag – Skolbiblioteksbloggen)

Kanske är det också en bra dag att fylla på din egen kunskap? Internetstiftelsen anordnar just på Källkritikens dag 13 mars klockan 14.30-16.30 ett gratis digitalt event med fokus på informationspåverkan och desinformation under namnet: ”Desinformation, propaganda och lögner – så sprids falska berättelser på nätet”. Eventet kommer också att kunna ses i efterhand.

Du får lära dig mer om hur falska berättelser om verkligheten sprids på nätet, vem som sprider dem och varför. Bland annat kommer socialtjänsten att berätta om hur de har hanterat den största desinformationskampanjen mot Sverige hittills. Det kommer även att resoneras kring varför bilden av Sverige är viktig och vilka narrativ och budskap om Sverige som florerat de senaste åren. Även hur rysk propaganda i olika länder ser ut står på agendan.

Eventet riktar sig till alla som jobbar för att öka informationskunnigheten och bygga motståndskraft mot informationspåverkan, både hos befolkningen och i den egna verksamheten. Skolbibliotekarier är en given målgrupp!

Du kan läsa mer om programmet och anmäla dig här:

Källkritikens dag 2024 | Internetstiftelsen

 

6

feb

Idag, 6 februari, är det Safer Internet day. Det är en dag när olika organisationer och andra intressenter går samman under parollen ”Together for a better internet”. Detta i syfte att sätta fokus på frågor om hur internet kan bli tryggare för alla. Särskilt för barn och unga. Det startade som ett EU-projekt 2004 och har nu vuxit till att bli en dag som uppmärksammas i cirka 190 länder över hela världen. I Sverige är det främst Mediemyndigheten, Epcat och Bris som står bakom evenemang under dagen, eller under en hel vecka i samband med dagen:

Sweden – Safer Internet Day

Exempel på material att arbeta med

  • Tre filmer för mellanstadiet – Barns trygghet på nätet

Inför Safer Internet Week lanserar Safer Internet Centre tre filmer för mellanstadiet som diskuterar frågor kring barns och ungas trygghet online. Till varje film finns diskussionsfrågor för att skapa samtal i klassen.

Barns trygghet på nätet – tre filmer för mellanstadiet (ecpat.se)

  • Utbildningsmaterial – ”Dina rättigheter online”

Utbildningsmaterialet ”Dina rättigheter online” handlar om barns rättigheter på nätet och riktar sig till skolbibliotekarier, kuratorer samt barn och unga. Materialets innehåll och design är framtaget i dialog med högstadieelever och riktar sig i första hand till äldre barn och unga.

Dina rättigheter online – Mediemyndigheten

  • Fler evenemang och andra resurser att använda hittar du här: 

Safer Internet Day – Mediemyndigheten

 

 

Emma Berge Kleber, adjunkt vid Högskolan i Borås har tillsammans med lektor Amira Sofie Sandin på uppdrag av Regionbibliotek Stockholm skrivit boken Barns och ungas bibliotek: en kunskapsöversikt.

Du hittar den här:

Barns och ungas bibliotek – en kunskapsöversikt (diva-portal.org)

Boken är en sammanställning av forskning, uppsatser på magister- och masternivå, följeforskning och andra studier som är forskningsmässigt genomförda. Även en del internationella studier finns med, i synnerhet från Norden. Boken är på dryga 250 sidor så man förstår att det har pågått en hel del forskning som berör barn och unga i en bibliotekskontext.

Skolan och skolbiblioteken då? Kunskapsöversikten fokuserar främst på folkbibliotek. Men en stor del ägnas åt läsning och läsfrämjande arbete och där finns det ju mycket som är gemensamt för både folk- och skolbibliotek. Så jag tror att den kan vara användbar för att få en överblick och för att hjälpa till att fundera än djupare på hur vi utvecklar verksamheten.

/Jenny

Inför Internationella högläsningsdagen (World Read Aloud Day) 7 februari 2024 vill vi passa på att lyfta högläsning som en viktig aktivitet i skolbiblioteket. Eller inte bara i skolbiblioteket förresten, utan i hela samhället.

I en nyligen publicerad forskningsrapport, Att läsfrämja för öronen, lyfter man högläsningen som en viktig aspekt. En av slutsatserna i rapporten är att högläsningen fungerar som ett verktyg för bibliotekarier att göra litteraturen tillgänglig. Särskilt gäller detta de personer som på grund av kognitiva eller fysiska funktionsnedsättningar inte kan ta till sig tryckta texter. Högläsningen blir också en möjlighet för deltagarna att ingå i en slags  ”berättelsegemenskap” och dela en gemensam läsupplevelse. Men hur blir man en bra högläsare? De intervjuade bibliotekarierna lyfter fram dessa punkter som viktiga för högläsningskompetens:

  • Ha närvaro i stunden
  • Var flexibel och anpassningsbar efter deltagarnas behov
  • Ha kontakt med deltagarna, tex ögonkontakt
  • Läs med inlevelse och flyt, och staka dig inte för mycket
  • tänk på att det kräver övning, talang och intresse för att bli en duktig högläsare

Här kan du läsa hela rapporten:

Att läsfrämja för öronen (diva-portal.org)

Tips på vidare läsning om högläsning:

Du som högläser – Läsa äger

World Read Aloud Day — LitWorld®

Fira högläsningen 1 februari – Skolbiblioteksbloggen (blogginlägg från förra året)

Ett nytt år har just startat och då passar det extra bra att reflektera över tid som passerat och tid som ska komma. Skolbiblioteksbloggen har funnits sedan 2012 och det är intressant att gå bakåt och läsa gamla inlägg. För 10 år sedan, i januari 2014, uppmärksammade vi till exempel att Legimus äntligen lanserat slutversionen av appen. En app som förändrade (och förhoppningsvis förenklade) arbetet med talböcker i grunden.

Nästa år, i juni 2025, kommer ett tillgänglighetsdirektiv som kommer att innebära nya förändringar för arbetet med talböcker, även om mycket fortfarande är lite oklart. Direktivet innebär att alla e-böcker ska vara tillgänglighetsanpassade. Bland annat kommer det att betyda:

  • att i e-böcker som innehåller både text och ljud ska text och ljud vara synkroniserat
  • att en e-bok som bara innehåller text ska kunna läsas med stöd av hjälpmedel såsom skärmläsare eller punktskriftsdisplay
  • att det ska gå att navigera i bokens innehåll och layout, så att läsaren till exempel kan komma åt innehållsförteckningen, byta kapitel eller söka upp ett särskilt avsnitt i boken
  • att det ska finnas möjlighet till alternativ återgivning av innehållet, exempelvis bildbeskrivningar.

MTM skriver på sin webb att direktivet kommer att påverka biblioteken som ju förmedlar e-böcker och tillgänglig litteratur. Troligen kommer inte Legimus längre att vara den enda tjänsten eller distributionskanalen för tillgänglig litteratur.

Du kan läsa mer om detta hos MTM:

Tillgänglighetsdirektivet påverkar svenska bibliotek (mtm.se)

Det ska bli intressant att se hur detta utvecklar sig under året tänker jag. God fortsättning!

/Jenny

Hörlurar som sitter fast runt en fysiskt bok.

Den 3 december varje år infaller Internationella funktionsrättsdagen, eller Internationella funktionshinderdagen som den också kallas. Det är FN som inrättade dagen 1992 och syftet är att öka medvetenheten om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 2006 beslutade man även om att anta konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionen förtydligar att även personer med funktionsnedsättning ska kunna åtnjuta sina mänskliga rättigheter, på samma sätt som alla andra. Konventionen bygger på ett antal principer som exempelvis jämlikhet, icke-diskriminering, jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet.

International Day of Persons with Disabilities – United Nations

Även bibliotekslagen är tydlig – personer med funktionsnedsättning är en prioriterad grupp för alla olika typer av bibliotek. Digiteket har publicerat en kunskapsöversikt med fokus på tillgänglig läsning för barn och unga med läsnedsättning. Ett lästips som kanske kan bidra till att uppfylla syftet för funktionsrättsdagen tänker jag.

Tillgänglig läsning för barn och unga med läsnedsättning – en kunskapsöversikt – Digiteket

Visste du att Stockholms stad har en funktionshindersombudsman? Här kan du läsa mer om dennes uppdrag:

Funktionshindersombudsmannen – Stockholms stad

/Jenny

Den 1 januari 2022 bildades Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF). Det är en myndighet som har som huvuduppdrag att arbeta med samordning och utveckling Sveriges psykologiska försvar mot främmande makt. Syftet med det psykologiska försvaret är att värna det öppna och demokratiska samhället, den fria åsiktsbildningen samt Sveriges frihet och oberoende. Myndighetens huvudkontor ligger i Karlstad men de finns även i Solna.

MPF ska stärka befolkningens förmåga att kunna upptäcka och motstå påverkanskampanjer och desinformation. Därigenom bidrar det psykologiska försvaret till att skapa motståndskraft och försvarsvilja. Att den svenska socialtjänsten kidnappar och hjärntvättar muslimska barn med hjälp av LVU-lagen är ett exempel på en desinformationskampanj som riktas mot Sverige.

Grundläggande tips och länkar

Ett sätt att stärka medvetenheten bland befolkningen är att vara ute och informera om uppdraget och verksamheten. Fredagen den 17 november fick vi på Medioteket besök av en representant  från MPF. Vi fick bland annat veta mer om hur de arbetar och fick tips på resurser som finns på myndighetens webbplats. Genom att bli mer och mer medveten och genom att lära sig känna igen den vilseledande informationen kan vi öka vår motståndskraft mot att bli påverkad. Desinformation är beroende av att människor delar den vidare så var försiktig när du delar information och var källkritisk, undvik att dela information du känner dig tveksam inför. En konkret tips är att genomföra den här webbkursen:

Skydd mot informationspåverkan (webbkurs)  – Länk till msb.se

Källkritik är ett centralt begrepp inom psykologiskt försvar och såklart något som ligger nära skolbibliotekens verksamhet. MPF har tagit fram en kampanj med två kända svenska trollkarlar under namnet Bli inte lurad. Kanske kan det vara något även för skolbibliotek? Till kampanjen hör också en handbok om att känna igen och hantera falsk och vilseledande information.

En annan handbok som vi fick tips om under föredraget var denna handbok för kommunikatörer som grundar sig på en forskningsrapport, framtagen av Lunds universitet:

Att möta informationspåverkan : handbok för kommunikatörer

/Jenny

FN:s konvention om barnets rättigheter, eller Barnkonventionen, antogs den 20 november 1989. I många länder uppmärksammar man detta lite extra just 20 november varje år:

Artiklar om Barnkonventionens dag – UNICEF Sverige

Barnkonventionen innehåller 54 artiklar som alla är lika viktiga och utgör en helhet, men det finns fyra grundläggande principer som alltid ska tas hänsyn till när det handlar om frågor som rör barn:

  1. Alla barn har rätt att säga sin mening och få den respekterad.
  2. Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barnet.
  3. Alla barn har rätt till liv och utveckling.
  4. Alla barn har samma rättigheter. Ingen får bli diskriminerad.

I Sverige har Barnkonventionen varit lag sedan 2020 men vi bör inte nöja oss med det, utan hela tiden fråga oss själva hur vi kan bli bättre på att låta barn komma till tals och fundera över hur vi kan bli ännu bättre på att uppmärksamma och stärka barns rättigheter. Eller? Vill du fylla på med lite kunskap och frågeställningar att fundera över kan vi tipsa om att det på Digiteket finns en utbildning med namnet Barnets rätt i bibliotek som fokuserar just på bibliotek och barnrätt. Materialet är indelat i fem lektioner, men de går att använda utan inbördes ordning utifrån behov och önskemål:

Barnets rätt i bibliotek – Digiteket

Delaktighet

För att kunna nyttja sina rättigheter är delaktighet ett centralt begrepp. Vi har tidigare skrivit en del om just delaktighet och skolbibliotek här på skolbiblioteksbloggen så vi passar på att damma av och tipsa om tidigare inlägg:

Sökning ”delaktighet” – Skolbiblioteksbloggen

18 oktober anordnade Regionbiblioteket Stockholm och länskulturkonsulenterna en intressant dag med olika perspektiv på forskning, debatt och inspiration om barnrättsperspektiv i kulturverksamhet för och med barn och unga. Några nedslag av mer praktisk karaktär som jag tog med mig därifrån är:

  • För att öka känslan av delaktighet är det viktigt att kunna se sig själv som del av ett större sammanhang. Ett exempel på det är få med sig ett formellt erkännande som är bestående som till exempel diplom eller intyg.
  • Myndigheten för Kulturanalys (ja, det finns en sån) har bland annat kommit fram till att det är viktigt att stärka de estetiska ämnena i grund- och gymnasieskolan för att på så sätt öka barn och ungas möjlighet/rätt till kultur. Som en lösning på regeringsuppdraget att bredda deltagande och minska snedrekrytering i kulturlivet.
  • Kulturrådet planerar en arbetsdag i vår med tema barnkonsekvensanalys – något att hålla ögonen på.
  • Riksteatern har tagit fram en skrift som heter ”Att öppna nya världar”. Den innehåller flera praktiska tips på hur man kan bearbeta kulturupplevelser med barn i olika åldrar. Rekommenderades av flera personer under dagen. Kanske något för dig som är kulturombud på din skola?

Riksteatern-Att-oppna-nya-varldar (pdf, 1269 kb)

/Jenny

16

okt

Coming up: Läslovet

 

Nu är det bara några veckor kvar till Läslovet. Årets tema är ”vänlighet”. Har du något på gång i ditt skolbibliotek? Kanske vill du ha med det i det nationella kalendariet? Eller vill du få inspiration genom att läsa vad andra ska göra? Ta en titt på Läslovets egen sida:

läslov.se

Läslovet startade 2015 på initiativ från Läsrörelsen och är ett brett läsfrämjande samarbete mellan bland annat elevorganisationer, bokförlag, bibliotek, bokhandel, idrottsföreningar, fackliga organisationer, kulturinstitutioner och företag. Läslovet infaller vecka 44.

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Kategorier