Aktuellt

2023

mars

Rocka sockorna och anpassad läsning

Idag, 21 mars, är Världsdagen för Downs syndrom. Syftet med dagen är att öka allmänhetens medvetenheten om Downs syndrom. I Sverige och i flera andra länder uppmärksammar man dagen med att Rocka sockorna. Genom att ta på dig olika strumpor är du med på att uppmärksamma människor med Downs syndrom och slår ett slag för alla människors lika värde och rättigheter. Du kan läsa mer om Rocka sockorna på Svenska Downföreningens webb:

Rocka sockorna – SvDf (svenskadownforeningen.se)

Dagen till ära vill vi också passa på att slå ett slag för anpassad läsning, eftersom elever är olika och läser på olika sätt, och de medier som kanske lätt hamnar lite i skymundan. Böcker som vi till exempel kan läsa med öronen och fingrarna. Ett sätt att visa upp dessa böcker kan vara att ha en så kallad äppelhylla i skolbiblioteket. Exempelvis kan denna typ av böcker finnas på en äppelhylla:

  • Böcker med TAKK – Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation. (Kan också kallas teckenstöd och bygger på teckenspråkets tecken men skiljer sig från teckenspråket genom att man endast tecknar de viktigaste orden, samtidigt som man läser/pratar).
  • Taktila böcker – böcker som känns. En taktil bilderbok är gjord för att läsas med fingrarna. Bokens bilder består av upphöjda former i olika material. Bilderna är förenklade så att de blir lättare att förstå. Bokens text består av både tryckt skrift och punktskrift. Främsta målgruppen är barn med synnedsättning men även andra kan ha stor glädje av taktila bilderböcker.

Mer om äppelhyllor

Fler exempel på medier och annat som kan finns på en äppelhylla kan du hitta på dessa sidor:

Äppellådor – litteratur för anpassad läsning (Pedagog Stockholm)

Äppelhyllor på bibliotek – information för bibliotek (barnensbibliotek.se)

För den som vill veta mer hur man kan jobba med äppelhylllor och verksamhet kopplat till dem (och är medlem i Svensk biblioteksförening) kan jag varmt rekommendera att gå med i Expertnätverket för Äppelhyllor där man kan få fin kompetensutbildning, många tips samt nätverkskontakter. Förra veckan anordnades till exempel en givande och trevlig nätverksträff i Umeå på kulturhuset Väven. 

Rocka på!
/Jenny

 

Fokus på Källkritik

Varje år sedan 2017 infaller Källkritikens dag den 13 mars. Olika organisationer uppmärksammar dagen på olika sätt, liksom såklart många skolbibliotek. Men vad är källkritik egentligen? Internetstiftelsen definierar det såhär: Källkritik är en metod för att systematiskt granska källor och bedöma deras trovärdighet. Den traditionella källkritiken som har sitt ursprung i historieforskningen är en utgångspunkt vid granskning av information. Men i den uppkopplade världen behöver perspektivet breddas. Just den sista meningen pekar på att källkritik i dag inte är detsamma som källkritik förr och detta behöver vi förhålla oss till.

Just ordet ”källkritik” kan kanske också kännas svårt för de yngre eleverna (är det en källare?) och kanske aningen uttjatat för de äldre? Men oavsett om vi använder begreppet källkritik eller inte så är betydelsen av det något mycket viktigt för oss. Själva innebörden av ordet är det centrala och det finns många olika sätt att ta sig an källkritiska utmaningar. Och det finns mycket att lära för alla, det går nog aldrig att bli fullärd när det gäller något så komplext som källkritik.

Lär dig mer

Här kommer några tips på sidor där du kan fördjupa dig i olika källkritiska frågor:

Vill du ha extra påfyllning just 13 mars så får du här två tips på evenemang:

/Jenny

Nuläge om barns och ungas läsning – en rapport från Kulturrådet

Fredag 24 februari 2023 publicerade Kulturrådet en ny rapport med fokus på barns och ungas läsning. Det är en kartläggning som bygger myndighetsrapportering, statistik, dialogmöten och forskning. Rapporten har tagits fram med särskilt stöd av Läsrådet.

Rapport: Nuläge om barns och ungas läsning (kulturradet.se)

Skolbibliotekens roll och ett särskilt yttrande

Det i rapporten som av skolbiblioteksvärlden hittills har fått mest uppmärksamhet är det särskilda yttrandet på s.41 där tre medlemmar i Läsrådet reserverar sig mot innehållet under rubriken ”Läsrådets rekommendationer”. Reservationen gäller främst frånvaron av en rekommendation kring tillgång till bemannade skolbibliotek i alla skolor enligt utredningen ”Skolbibliotek för bildning och utbildning” . Ovanligt, intressant och uppiggande att se en sådan reservation i skrift tänker jag! I senaste Biblioteksbladet står det lite mer om denna reservation:

Intern kritik i Läsrådet: rekommendationer om skolbibliotek saknas (Biblioteksbladet)

Skolbibliotek är dock synliga på flera andra ställen i rapporten. Bland annat på s.11 och s.20 där man menar att tillgången till skolbibliotek ökar chanserna att utveckla ett intresse för text och läsning. Och att skolbibliotekens roll också bör synliggöras i högre utsträckning i skolans systematiska kvalitetsarbete. Men en uppdelning mellan skola och bibliotek är ofta förekommande och det är ibland väldigt otydligt om man med ”bibliotek” menar både folk – och skolbibliotek eller enbart det första (eller är det jag som läser slarvigt)? Generellt känns det som om rapporten delar upp läsande på fritiden och läsande i skolan och i den uppdelningen blir skolbibliotekens roll otydlig. Tänk om skolbiblioteken istället kunde ha lyfts upp som en brygga mellan det som regeringen 2020 uttryckte som ”nödvändig kunskap” och ”glädje och njutning”. Vi behöver ju båda delarna för att få en läsande befolkning!

Kort sammanfattning av rapportens innehåll 

I förordet står det: Barns och ungas läsning är en ödesfråga för hela samhället. Det finns ett tydligt samband mellan läsförmåga och välmående, delaktighet i samhällslivet och upplevelsen av att kunna påverka. Larmrapporter om sjunkande läsförmåga och läsmotivation är inget nytt, men det krävs ett omtag. Ungas läsning är viktigt för hela samhället nu – och på sikt!

Rapporten pekar på tre särskilda områden som behöver prioriteras:

  • Stärka läsning för unga och unga vuxna
  • Överbrygga läsklyftor som beror på socioekonomiska skillnader
  • Öka ungas delaktighet

De grupper av barn och unga som är särskilt viktiga att prioritera är barn och unga i socioekonomiskt utsatta områden, barn och unga med flerspråkighet och barn och unga med funktionsnedsättning. Det råder brist på likvärdighet vad gäller läsande och läsfrämjande åtgärder i landet. Det är främst socioekonomiska faktorer, uppväxtförhållande och föräldrarnas utbildningsnivå som avgör vem som blir läsare. Skolan lyckas inte kompensera fullt ut för orättvisorna. Elevers intresse för att läsa sjunker också i takt med att de blir äldre. I årskurs 6 är elever mindre intresserade av att läsa än i årskurs 4 och i högstadiets årskurser har intresset sjunkit ännu mer. Rapporten betonar även att det behövs mer kunskap om hur olika aktörer kan samverka och om vilka metoder som faktiskt är framgångsrika.

Läsrådets rekommendationer handlar i huvudsak om dessa tre områden:

  • Utveckla kunskap och samla goda exempel
  • Motivera läsande hos unga och unga vuxna
  • Främja läsande i skola och förskola

/Jenny

februari

ChatGPT ger skolbibliotek råd om läsfrämjande

Jag blev nyfiken på om ChatGPT kunde skriva ett blogginlägg till skolbiblioteksbloggen och bad den: ”Skriv ett blogginlägg till skolbiblioteksbloggen.stockholm med ett ämne som är intressant för skolbibliotekarier”. Resultatet ser du nedan. Inte direkt något nytt, eller? Men heller inte något att direkt kritisera… Vad gäller punkt fyra så passar jag på att tipsa om projektet Läsning pågår:

Läsning Pågår Stockholm – Författarcentrum

För övrigt fortsätter jag fundera över vad hur skolbibliotek kan dra nytta av chattrobotar men tror inte den ska få skriva fler blogginlägg på ett tag i alla fall. Men nu lämnar jag över ordet till ChatGPT.

/Jenny

”Fem sätt att främja läsning på skolbiblioteket”

Hej alla skolbibliotekarier! Idag tänkte jag prata om ett ämne som jag tror är av stort intresse för er: hur man kan främja läsning på skolbiblioteket. Att främja läsning är en av de viktigaste uppgifterna för skolbiblioteket, eftersom det kan bidra till bättre resultat i skolan och en ökad livslång kärlek till läsning. Här är fem sätt som kan hjälpa er att främja läsning på skolbiblioteket:

  1. Arrangera bokklubbar – Bokklubbar kan vara ett fantastiskt sätt att få eleverna att prata om böcker och öka deras intresse för läsning. Det kan också bidra till att skapa en känsla av gemenskap och engagemang bland eleverna. Se till att välja böcker som är relevanta för elevernas ålder och intressen.
  2. Skapa en bekväm läsmiljö – För att eleverna ska vilja läsa på skolbiblioteket är det viktigt att skapa en bekväm och inbjudande läsmiljö. Se till att det finns sköna stolar, bra belysning och möjlighet att ta med sig en bok till en mysig läshörna.
  3. Erbjud olika typer av läsning – Eleverna har olika intressen och föredrar olika typer av läsning. Se till att erbjuda en bredd av olika genrer och format, inklusive grafiska romaner, serier, faktaböcker och e-böcker.
  4. Anordna författarbesök – Författarbesök kan vara en fantastisk möjlighet för eleverna att få träffa en författare och höra om deras skrivprocess. Det kan också inspirera eleverna att börja skriva själva.
  5. Samarbeta med lärare – Samarbeta med lärare för att hitta sätt att integrera läsning i klassrummet. Det kan vara att rekommendera böcker som relaterar till ämnen som eleverna studerar eller att erbjuda boklistor som lärarna kan använda för att hitta lämplig läsning för sina elever.

Genom att använda dessa fem strategier kan skolbiblioteket bli en central plats för läsning och lärande på skolan. Lycka till!

januari

E-böcker och skolbibliotek

E-böcker och e-boksanvändande har vi skrivit om tidigare här på bloggen. Senast hösten 2021 med anledning av att vi lanserade att via Cirkulationsbiblioteket erbjuda de äldre eleverna i staden tillgång till e-böcker:

Testa en e-bok i höst – Skolbiblioteksbloggen

Men hur vanligt är det egentligen med e-böcker på skolbibliotek? Enligt statistik från Kungliga biblioteket anger ca 50 gymnasieskolor i Sverige att de erbjuder e-böcker via skolbiblioteket. Samtidigt uppger landets största e-boksleverantör, Axiell Media, att de hade avtal med ca 150 skolor och kommuner i slutet av 2022. Så det är svårt att veta hur många skolor som egentligen arbetar med e-böcker. Men även om siffrorna saknar samstämmighet är det tydligt att det är få av landets 1284 gymnasieskolor som erbjuder e-bokslån. Man kan fundera över hur det kommer sig då kommersiella e-bokstjänster samtidigt ökar i användning? Även lånen av e-böcker på folkbiblioteken ökar (om än lite) från år till år. Troligen beror den låga e-boksanvändningen i skolan på att marknaden för e-böcker på bibliotek generellt är snårig och oberäknelig.

Ibland kan det uppstå viss begreppsförvirring kring vad man menar med ”e-bok”. Inom forskningen så pratar man till exempel om ”digitala böcker” som ett samlingsbegrepp för både e-böcker med text och ljudböcker. Men i det här blogginlägget menar vi både e-böcker med text och e-ljudböcker när vi skriver ”e-bok” och vi räknar lyssnade som en form av läsning. 

Tryckta böcker och digitala böcker kompletterar varandra

I en doktorsavhandling från 2022 om läsandet av ljudböcker, Sound reading – exploring  and conceptualising audiobook practices among young adults, fastslås att många av de unga som tecknat abonnemang på någon kommersiell ljudbokstjänst lyssnar mycket och ofta på böckerna. Resultatet motsäger de siffror som säger att läsandet går ner i åldersgruppen. Respondenterna utnyttjar tid som till exempel transport till skolan eller när man sminkar sig för att lyssna på böcker. Boklyssnandet blir en del av en rutin. Författaren till avhandlingen menar också att de tryckta böckerna och e-böckerna kompletterar varandra på så sätt att många väljer en e-bok när det inte är möjligt att läsa en tryckt bok. Det ena sättet att läsa utesluter inte det andra.

I en artikel i tidningen LÄRA där elever, lärare och skolbibliotekarie intervjuas lyfts både för- och nackdelar med e-böckerna. Det betonas att e-böcker inte ska ses som en ersättning för tryckta böcker utan som ett komplement. Särskilt när alla i en klass ska läsa samma bok. Om båda formaten erbjuds kan eleverna välja det format som passar dem bäst. Då många ungdomsböcker snabbt kan kännas daterade är e-boken ett mer kostnadseffektivt alternativ än att köpa in fysiska klassuppsättningar, när det kommer till mer dagsaktuella titlar. Det stora hindret för e-boksläsandet som framkommer är dock att tekniken upplevs som krånglig och osäker.

”E-boken är ett bra komplement” | Pedagog Stockholm

Såhär gör vi i Stockholm

Trots att vi i Stockholm har kunnat erbjuda e-böcker för högstadiet och gymnasiet under några år nu så har utlånen hållit sig på ganska låga nivåer. En av anledningarna är att många upplever krånglande teknik som alltför problematisk. För att, förhoppningsvis, avhjälpa det hindret använder vi oss numer av samma lösning som många folkbibliotek, appen Biblio. En stor fördel med appen är att man där slipper logga in med Adobe ID. Det räcker med lånekortsnummer och PIN-kod (samma som till skolbiblioteket) så är böckerna tillgängliga och man läser dem direkt i sin telefon eller på sin surfplatta. Vi hoppas att detta ska visa sig vara en smidig lösning men det återstår att se. Ett visst aber med Biblio är att böckerna inte alltid visas under den kategori man skulle önska, beroende på att kategoriseringen bygger helt på förlagens metadata. Men nya lösningar på det är eventuellt på gång.

Samtliga e-böcker som finns i boksbeståndet är utvalda av Cirkulationsbibliotekets bibliotekarier. Nytt på den fronten är att vi från och med nu lägger till även e-ljudböcker i vårt bestånd. Det finns också stora möjligheter för lärare och skolbibliotekspersonal att önska titlar att lägga till.

På Cirkulationsbibliotekets blogg kan du läsa mer om hur det går till att låna e-böcker för högstadiet och gymnasiet i Stockholms stad:

E-böcker via Cirkulationsbiblioteket – Cirkbloggen

/Sebastian och Jenny

Fira Modersmålsdagen 21 februari

Den internationella modersmålsdagen infaller den 21:a februari och har firats runt om i världen sedan den instiftades av Unesco 1999. Syftet med att inrätta en särskild dag för modersmål var att uppmärksamma och att främja språklig mångfald. Rätten att utveckla och använda sitt eller alla sina språk har vi i Sverige genom vår språklag. Det gäller svenska språket, men också minoritetsspråken, svenskt teckenspråk eller något av alla de övriga språk som talas här. Och det är verkligen många språk det handlar om, man räknar med cirka 200 talade språk i Sverige!

Läs gärna mer om dagen på:

Internationella modersmålsdagen – Institutet för språk och folkminnen

I Stockholms kommunala skolor undervisas elever i 77 olika modersmål. Under vecka 8 då modersmålsdagen inträffar kommer modersmålslärare att hålla öppna lektioner som kan besökas av intresserade lärare och elever och annan personal på skolan. Passa på att uppmärksamma modersmål och språk också i skolbiblioteket! Det finns enkla aktiviteter du kan ordna och kanske går det att hitta ett gott samarbete med modersmålslärare för att fira modersmålsdagen och göra den lite extra festlig.

Tips på vad du som arbetar i skolbiblioteket kan göra:

  • Låna in böcker från Mångspråksbiblioteket (om du inte redan har gjort det!) eller använd de du har. Skylta fint med dem – kanske efter ett tema, en författare på många olika språk eller liknande.
  • Aktivera eleverna att göra en enkel utställning. Det kan vara ett ord som t.ex välkommen eller en hälsningsfras och alla som vill får skriva och sätta upp. Kanske har elever gjort något i modersmålsundervisningen som kan ställas ut? Kontakta modersmålslärare och se om ni kan ordna något gemensamt.
  • Högläsning på modersmål. Kanske kan äldre elever engageras att läsa högt för yngre elever? Gör ett schema och bjud in!
  • Tipspromenad: Gissa språket-tävling, andra språkfrågor, använd till exempel: Europeiska språkdagen > Language Facts 
    Här finns roliga fakta om språk, språkquiz, roliga uttryck på olika språk, om vilka språk vissa kändisar kan och mycket mer.
  • Upptäck de små vikbara böckerna som finns att skriva ut, roligt bokpyssel: Tiny Books En Tiny book består av en A4-sida som ska vikas ihop på ett särskilt sätt (instruktion finns på webbsidan) och så får man små mini-böcker. De finns på drygt 10 olika språk, däribland ukrainska.

Digitala böcker på flera språk

Passa på att göra reklam för Världens bibliotek och andra digitala resurser för läsning på modersmål. Här finns informationsmaterial som går att skriva ut:

Världens bibliotek – kommunikationsmaterial

Bläddra är en app med böcker på de nationella minoritetsspråken. Bilder och pdf:er med information om appen finns att ladda ner:

Bläddra – Kungliga biblioteket

Storyweaver är ett digitalt bibliotek med böcker som är fritt tillgängliga. Här hittar du massor av illustrerade berättelser på många olika språk. Det går att läsa direkt på skärmen men du kan också skapa ett konto och ladda ner böcker:

StoryWeaver

Alla ni som på något sätt uppmärksammar modersmålsdagen är hjärtligt välkomna att skriva och berätta för oss om aktiviteter, samarbeten och förstås om vad eleverna själva har för tankar om modersmålsdagen.

/Ingalill

Fira högläsningen 1 februari

Böcker skall blänka som solar
och gnistra som tomtebloss.
Medan vi läser böckerna läser böckerna oss.
Kan böcker läsa människor?
Det kan de förstås!
Hur skulle de annars kunna veta allting om oss?

Lennart Hellsing

Säkert har du något minne från din barndom när någon läste högt för dig och troligen är det ett positivt minne. Eller? Högläsning är viktigt (och roligt!) ur flera aspekter och den 1 februari firas internationella högläsningsdagen, eller World Read Aloud Day, på flera ställen i världen. Kanske också på din skola?

Man kan se högläsningen som den del av en lång mänsklig tradition av muntligt berättande. Något som fyller ett grundläggande behov av berättelser och som skapar känslor av meningsfullhet. Högläsning främjar dessutom gemenskap och förståelse för sig själv och andra människor. Det skapar en vi-känsla och ger möjlighet att uppleva något tillsammans. I boken ”Den meningsfulla högläsningen” uttrycker författaren det såhär: ”Högläsning handlar om att få och att dela något. Om generositet och gemenskap. Men det är så mycket mer än så. Våra berättande röster bygger broar in till skriftspråket. Högläsning är inte att tala. Högläsning är att tala skriftligt. Då vi högläser uttalar vi varje ord med distinktion och tydlighet. Vi talar och lyssnar oss in i skriftspråket” (s.6).

Viktigt att tänka på vid högläsning

I en artikel i tidningen Ämnesläraren får vi fem tips för att få till en bra och meningsfylld högläsning i en grupp. Håller du med?

  1. Ligg lågt med den så kallade dialogiska berättelsen och hacka inte upp högläsningen. Spara frågor och diskussioner tills du läst klart. På så sätt lämnar du utrymme för den estetiska berättelsen, det vill säga att eleverna får möjlighet att skapa egna, inre upplevelser, fantasier och känslor. 
  2. Välj att läsa högt ur en bok som du själv verkligen gillar. Om du är engagerad i texten är det lättare att eleverna rycks med.
  3. Lita på din röst och det lästa ordet. Låt inte eleverna ha texten framför sig. De läser sannolikt olika snabbt och kan därför tappa fokus på din högläsning.
  4. Satsa på ren upplevelseläsning en gång i veckan då eleverna slipper prestation och uppgifter. Låt det bli som en sorts ritual.
  5. Var inte rädd att välja lite otäcka berättelser. Våga ta ut svängarna genom att inte vara alltför gullig. Det kan stärka förståelsen för sig själv och andra att i en trygg klassrumsmiljö närma sig frågor som kan vara skrämmande och svår­begripliga.

Tips på vad du kan göra i skolbiblioteket

  • Satsa på någon form av ”hela skolan läser”. Till exempel kan det gå till så att alla elever läser samtidigt i alla klasser, eller att alla blir höglästa för under samma lektion. Kanske kan de äldre eleverna läsa för de yngre?
  • Under pandemin blev digital högläsning aktuellt på flera bibliotek och kanske kan du streama en högläsningsstund från skolbiblioteket via teams eller annan plattform för att nå fler på samma gång?
  • Rösta fram bästa högläsningsboken på respektive stadium alternativt årskurs eller skola.
  • Ordna en högläsningsstafett i biblioteket där fler personer under dagen turas om att högläsa ur samma bok. Ungefär som SVTs satsning under trettonhelgen: Gösta Berlings saga – live | SVT Play
  • Lite inspiration från andra Europeiska länder kring att uppmärksamma högläsning kan du hitta via denna länk: Europe Reads – EURead

Tips på böcker att läsa högt

Stockholms stadsbibliotek har gjort flera filmer och boktipslistor med mera för olika åldrar kopplat till högläsning:

Läs högt – Stockholms Stadsbibliotek

Har du några bra högläsningstips? Skriv gärna en kommentar :). En bok som jag gillade extra mycket att läsa högt under min tid som lärare var Roald Dahls Häxorna. Inte minst för raderna ”Eller också kan det vara så att – ja, nu kommer du att haja till – din underbara skolfröken, som just nu läser dessa ord för dig kanske är en häxa. Titta noga på henne. Hon ler kanske åt det vansinniga i den tanken. Men låt dig inte luras! Det kan mycket väl vara ett led i hennes planer”…

/Jenny

2022

december

Tips på jullovsläsning

Behöver du tips på böcker att läsa i jul? Då kanske Cirkulationsbibliotekets tipslista kan var något för dig?

Tips på jullovsläsning 2022 från Cirkulationsbiblioteket

Från en numer så populär AI-bot har vi fått följande tips ;). Som du ser är det mycket tydligt att den inte kan konkurrera ut en fysiskt bibliotekarie! (Vill du läsa mer om chatbotar så har bland annat Biblioteksbladet skrivit lite om dessa nyligen: AI-bot kan göra nytta – men den är usel på julrim – Biblioteksbladet)

  • ”Julgransplundring” av John Grisham
  • ”En jul utan mellanrum” av Debbie Macomber
  • ”En liten jul” av Richard Paul Evans
  • ”Julsaga” av Charles Dickens
  • ”Miraklet på 34:e gatan” av Valentine Davies
  • ”En liten julstjärna” av Hans Christian Andersen

Trevlig läsning och ett härligt jullov önskar vi på Medioteket!

Fjärde advent och här kommer vårt sista MIK-moment

När fjärde ljuset brinner
står MIK i fokus här
och särskilt allt som rör
bildens sköna sfär

Under adventsveckorna publicerar vi här på skolbiblioteksbloggen ett inlägg per vecka som gemensamt berör kunnigheterna i UNESCOs MIK-ekologi. (MIK står för Medie- och Informationskunnighet.) Det finns dock många olika ingångar till kunnigheterna och det vi presenterar här är endast ett av många sätt att ta sig an dem. Här kommer det sista inlägget i serien.
Översättningen av MIK-ekologin till svenska är gjord av Digiteket.

Veckans kunnigheter

Den här veckans inlägg fokuserar på dessa kunnigheter:

  • Filmkunnighet
  • Biokunnighet
  • Visuell kunnighet

Filmkunnighet fanns med i den första versionen av MIK-ekologin som kom 2011 och de två andra är några av de nya kunnigheterna som tillkommit i Unescos uppdaterade ramverk från 2021.

Vad kan kunnigheterna betyda för skolan?

Ett gemensamt fokus för veckans kunnigheter är att de handlar om bildspråk och multimodala uttryck (ord, ljud och bild i samverkan). Samhällets digitalisering har gjort att det blivit lättare att kommunicera med fler uttryck än det verbalspråkliga. Användare kommunicerar politiska ställningstaganden multimodalt på Tiktok, influencers bygger relationer via lockande bilder på sina konton, på internet generellt pågår en delningskultur där begreppet mem beskriver ett fenomen av bildspråklig subkulturell kommunikation. I dessa miljöer rör sig inte minst våra elever.

Visuell kunnighet kan ses som ett paraplybegrepp till fler kunnigheter. Det handlar om att vi tar till oss kunskap, skapar förståelse för och kommunicerar till stor del visuellt idag. Bilders centrala roll i samhället gör att vi behöver lära oss ett kritiskt förhållningssätt till dessa former av kommunikation. För att vara kritisk till visuell kommunikation behöver våra elever ha ord för att prata om stillbilder och rörliga bilder. Vi behöver till exempel kunna prata om hur bildutsnitt, perspektiv, färgsättning, tempo, klippning, ljud och musik påverkar hur vi tar till oss ett multimodalt budskap. Men det räcker inte att bara prata, elever behöver också få möjlighet att göra egna produktioner inom ramen för skolans arbete.

Filmkunnighet och biokunnighet hänger tätt ihop med visuell kunnighet. I biografens mörker vill vi inte sitta och tänka kritiskt utan vi vill bli översköljda av känslor och få en stark upplevelse. Filmen är ett fantastiskt medium; vi kan ta del av platser vi aldrig har varit på, vi kan få följa äventyr vi aldrig skulle kunna göra själva och så vidare. Men elever behöver också få en vana och förtrogenhet att kunna prata om och analysera filmens språk. Även om eleverna ser mycket film kan vi inte ta för givet att de alla sitter och gör en kritisk analys av sin filmupplevelse. När vi i skolan visar filmer baserade på verkliga händelser blir det extra tydligt att vi behöver diskutera hur verkligheten ofta pressas genom fiktionens formspråk och kan förvränga vår uppfattning av ett skeende eller en händelse. Bildutsnitt, tempo och musik med högt patos är exempel på hur det filmspråkliga ofta kan styra våra känslor i en viss riktning. Här kan begreppet självkritik bli aktuellt; varför känner jag så här? Vad i filmen gör att dessa känslor triggas? Tycker jag så här egentligen eller styr filmskaparen mig i denna riktning? Idag lånar många genrer av varandras formspråk. En dokumentär som visas i klassrummet kan ha inslag av fiktion och iscensättning. En spelfilm kan ha ett dokumentärt uttryck. Dessa aspekter behöver vi lyfta för diskussion med eleverna.

I slutändan handlar veckans kunnigheter om att skapa en vana att uppmärksamma bildspråket och få in mer skapande aktiviteter i elevuppgifterna. Det kan handla om att i vardagen få in en diskussion om bilden på bokomslaget till boken som lånas ut, att inte låta en illustration i skolboken få synas helt okommenterat till lite större praktiska uppgifter eller analyser. Att förstå hur kommunikation i alla dess former i ett samhälle fungerar är en grundläggande demokratisk fråga.

Tips på vidare läsning och fördjupning

/Elisabet

Tredje advent och ännu ett MIK-moment

När tredje ljuset brinner
står MIK i fokus här
och särskilt allt som rör
medierikets sfär

Under adventsveckorna kommer vi här på skolbiblioteksbloggen att publicera ett inlägg per vecka som gemensamt berör kunnigheterna i UNESCOs MIK-ekologi. (MIK står för Medie- och Informationskunnighet.) Det finns dock många olika ingångar till kunnigheterna och det vi presenterar här är endast ett av många sätt att ta sig an dem. Men hänger du med fram till jul så får du en introduktion av de 23 olika kunnigheterna!
Översättningen av MIK-ekologin till svenska är gjord av Digiteket.

 

Veckans kunnigheter

Mediakunnighet

Sociala medierkunnighet

Integritetskunnighet

Medborgarkunnighet

Social- och emotionellkunnighet

TV-kunnighet

Reklamkunnighet

Bland dessa kunnigheter är det sociala medierkunnighet, medborgarkunnighet, social- och emotionellkunnighet samt integritetskunnighet som är tillagda i den nya cirkelöversikten. Det är också dessa fyra kunnigheter som kommer att lyftas fram i detta inlägg.

 

Vad betyder kunnigheterna för skolan?

Ett gemensamt fokus för dessa kunnigheter kan vara att man tittar på innehåll, alltså på det som jag som individ och medborgare producerar och delar. Men även hur vi interagerar med varandra på nätet, alltså det som ofta kallas nätetik. Detta hänger i sin tur tydligt ihop med skolans arbete med värdegrund.

Att värdegrundsarbetet ska genomsyra hela utbildningen och all undervisning är ju inget nytt under solen, inte heller att ”det innebär bland annat att barn och elever ska få möjlighet att utveckla empati för och omtanke om andra. De ska också få möjlighet att utveckla ett solidariskt, jämlikt och jämställt förhållningssätt.” (Skolverket) I dag befinner sig i princip alla barn och unga på nätet och det de gör allra mest är att umgås på olika digitala plattformar så som Roblox och Youtube (Svenskarna och internet, 2022) Så med andra ord måste vi koppla ihop värdegrundsarbetet med MIK-arbetet för att kunna möta eleverna i deras vardag. Även i Lgr22 finns det tydliga skrivningar som vi kan luta oss mot, till exempel i kursplanen för samhällskunskap där det står att eleverna ska förstå hur digitala och andra medier kan användas ansvarsfullt utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter (Kursplan för Samhällskunskap i årskurs 4-6).

Till syvende och sista landar vi, liksom tidigare inlägg, med dessa kunnigheter även i demokrati, att eleverna ska kunna delta aktivt i ett demokratiskt samhälle. Denna gång med fokus på att kunna lyssna på andra, att känna empati och medmänsklighet. Likaså genom att kunna formulera sina egna tankar och åsikter, på digitala plattformar så väl som i övriga sammanhang.

 

Tips på vidare läsning/fördjupning

På internetstiftelsens sida digitalalektioner.se hittar du en mängd olika lektionsupplägg, bland annat kopplat till just värdegrundsarbetet.

Digitala lektioner – värdegrund

Skolverket har en sida där du kan läsa om hur du som skolbibliotekspersonal kan vara en resurs i skolans arbete med värdegrund, till exempel genom samarbete med elevhälsan kring nätetik.

Skolverket – Skolbiblioteket i värdegrundsarbetet

Statens medieråd samordnar det nationella aktörsnätverket MIK Sverige på uppdrag av regeringen. I deras kunskapsbank kan du söka efter material från, i dagsläget, fyra aktörer. Dessa är Digiteket/Kungliga biblioteket​, Internetstiftelsen, Statens medieråd​ och Sveriges Utbildningsradio (UR). Här kan du till exempel välja att söka på material kopplat till olika ämnesområden så som sociala medier.

Statens medieråd – MIK Sveriges kunskapsbank

 

/Magdalena

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Senaste inläggen

Arkiv

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Kategorier