Fredag 24 februari 2023 publicerade Kulturrådet en ny rapport med fokus på barns och ungas läsning. Det är en kartläggning som bygger myndighetsrapportering, statistik, dialogmöten och forskning. Rapporten har tagits fram med särskilt stöd av Läsrådet.

Rapport: Nuläge om barns och ungas läsning (kulturradet.se)

Skolbibliotekens roll och ett särskilt yttrande

Det i rapporten som av skolbiblioteksvärlden hittills har fått mest uppmärksamhet är det särskilda yttrandet på s.41 där tre medlemmar i Läsrådet reserverar sig mot innehållet under rubriken ”Läsrådets rekommendationer”. Reservationen gäller främst frånvaron av en rekommendation kring tillgång till bemannade skolbibliotek i alla skolor enligt utredningen ”Skolbibliotek för bildning och utbildning” . Ovanligt, intressant och uppiggande att se en sådan reservation i skrift tänker jag! I senaste Biblioteksbladet står det lite mer om denna reservation:

Intern kritik i Läsrådet: rekommendationer om skolbibliotek saknas (Biblioteksbladet)

Skolbibliotek är dock synliga på flera andra ställen i rapporten. Bland annat på s.11 och s.20 där man menar att tillgången till skolbibliotek ökar chanserna att utveckla ett intresse för text och läsning. Och att skolbibliotekens roll också bör synliggöras i högre utsträckning i skolans systematiska kvalitetsarbete. Men en uppdelning mellan skola och bibliotek är ofta förekommande och det är ibland väldigt otydligt om man med ”bibliotek” menar både folk – och skolbibliotek eller enbart det första (eller är det jag som läser slarvigt)? Generellt känns det som om rapporten delar upp läsande på fritiden och läsande i skolan och i den uppdelningen blir skolbibliotekens roll otydlig. Tänk om skolbiblioteken istället kunde ha lyfts upp som en brygga mellan det som regeringen 2020 uttryckte som ”nödvändig kunskap” och ”glädje och njutning”. Vi behöver ju båda delarna för att få en läsande befolkning!

Kort sammanfattning av rapportens innehåll 

I förordet står det: Barns och ungas läsning är en ödesfråga för hela samhället. Det finns ett tydligt samband mellan läsförmåga och välmående, delaktighet i samhällslivet och upplevelsen av att kunna påverka. Larmrapporter om sjunkande läsförmåga och läsmotivation är inget nytt, men det krävs ett omtag. Ungas läsning är viktigt för hela samhället nu – och på sikt!

Rapporten pekar på tre särskilda områden som behöver prioriteras:

• Stärka läsning för unga och unga vuxna
• Överbrygga läsklyftor som beror på socioekonomiska skillnader
• Öka ungas delaktighet

De grupper av barn och unga som är särskilt viktiga att prioritera är barn och unga i socioekonomiskt utsatta områden, barn och unga med flerspråkighet och barn och unga med funktionsnedsättning. Det råder brist på likvärdighet vad gäller läsande och läsfrämjande åtgärder i landet. Det är främst socioekonomiska faktorer, uppväxtförhållande och föräldrarnas utbildningsnivå som avgör vem som blir läsare. Skolan lyckas inte kompensera fullt ut för orättvisorna. Elevers intresse för att läsa sjunker också i takt med att de blir äldre. I årskurs 6 är elever mindre intresserade av att läsa än i årskurs 4 och i högstadiets årskurser har intresset sjunkit ännu mer. Rapporten betonar även att det behövs mer kunskap om hur olika aktörer kan samverka och om vilka metoder som faktiskt är framgångsrika.

Läsrådets rekommendationer handlar i huvudsak om dessa tre områden:

• Utveckla kunskap och samla goda exempel
• Motivera läsande hos unga och unga vuxna
• Främja läsande i skola och förskola

/Jenny