Visar inlägg med tagg:

SKOLBIB-INSTAGRAM-FLODE-1080X1080                                                              Bild från Svensk biblioteksförening

Igår, 15/3, deltog jag i en väldigt intressant nätverksträff med expertnätverket skolbibliotek, som anordnades av Svensk biblioteksförening. Det var många kloka tankar och förslag kom fram under en förmiddag så detta blev ett lite längre inlägg.

Tre olika expertiser började med att reflektera kring utredningen ”Stärkta skolbibliotek” påverkan på den egna verksamheten och skol(biblioteks) sverige.

Representanten från Svensk biblioteksförening menar att detta är en historisk utredning som på många sätt tydliggör skolbiblioteken på ett sätt som det inte har gjorts förut.  Det viktiga med utredningen att det sätter fokus på att det ska finnas en likvärdighet för alla elever. Likaså erkänner den även vår profession. Men vi får inte ha en övertro på att allt kommer att förändras på en gång. Dock är det är ett stort steg OM vi får till de politiska besluten som föreslås. Viktigt är också att utredningen pekar på skolledarens viktiga roll för skolbibliotekets verksamhet.

En representant från utredningens expertgrupp berättade vad en expertgrupp gör. De skriver ingenting själva, bara ytterst lite. De läser däremot alla texter och lämnar synpunkter. De kan också lämna egna tips och förslag. I sin roll måste de även förhålla sig till vad har myndigheten (i detta fall är det då Skolverket där hen arbetar) sagt tidigare i remissvar, i konferenser, skrivit på hemsidan och så vidare. Representanten säger att hen är imponerade av hur lyhörda utredarna har varit och hur väl genomfört betänkandet är.

Skolverket berörs genom många av förslagen. Några av de viktigaste, som de anser, är författningsändringarna i skollagen samt läroplanerna och det förslag som säger att Skolverket ska sammanställa allmänna råd om skolbibliotek. Förslaget om ett samarbete mellan KB och Skolverket för att utveckla skolbiblioteksstatistiken är också viktigt. Det innebär att det skulle förbättra kunskapen om skolbibliotek på Skolverket.

Gällande statistiken vill intresseföreningar som till exempel DIK att man kategoriserar skolbibliotekarie som pedagogisk personal. Idag ligger professionen under ”lärverktyg”, vilket gör det svårt att se hur mycket resurser som faktiskt läggs på skolbibliotekaielöner.

På frågan vad representanten ser för utmaningar är det främst gällande bemanningsfrågan. Hen har sett att flera kommuner har under utredningens gång dragit ner på sin skolbiblioteksverksamhet, trots det som idag står i styrdokumenten. Det är ett stort steg om bemanningen förtydligas, skrivs in och antas.

Två representanter från Borås Högskola har tittat på utredningen utifrån deras perspektiv. De ser det som att det handlar om att kompetenshöja alla de som jobbar med skolbiblioteksverksamhet på skolorna, bibliotekarie, lärarbibliotekarie samt övriga i skolbiblioteket men även skolledare och rektorer. Ett mycket intressant spår för lärosätena är samarbetet på lärarutbildningen. Det finns redan idag påbörjade sådana samarbeten som kan utvecklas. På Södertörns högskola finns ett samarbete med de som studerar till fritidspedgoger. På Borås högskola finns ett samarbete med lärarutbildningen. Representanterna föreslår att skolbibliotek mer kan utnyttja de VFU studenter som kommer ut på skolorna, att kunna visa på den kompetens och verksamhet som finns i skolbiblioteket.

Efter en kortare paus var det dags för en presentation av  ”Utredningen för stärkta skolbibliotek”. Här kan du läsa hela betänkandet.  Du kan även lyssna på när Svensk biblioteksförening intervjuade den särskilda utredaren här.

Vad händer nu?

När det gäller införande och ekonomiska konsekvenser kan ett beslut om ny lagstiftning fattas före valet 2022. Även de som ingår i januariavtalet vill se sådana här förändringar, vilket gör att det skulle kunna tas ett beslut innan valet. Lagändringarna föreslås träda i kraft till läsåret 2023/24.

Det är viktigt att detta förslag finansieras, förslaget ligger på en permanent investering om 470 miljoner/år. Dessa pengar kommer då att delas ut till alla kommuner, det kommer inte vara sökbara medel. Detta är pengar för att lagstiftningen är ny, med andra ord kommer man inte be om redovisning på detaljnivå. Uppföljningen kommer istället ske på verksamhetsnivå.

Utredningen vill även skapa en bättre förväntansbild ute på skolorna. Exemplet med elevhälsan lyfts i då den har gått från goda exempel på enstaka skolor till att man nu kan förvänta sig att det ska finnas en välfungerande elevhälsovård på alla skolor.

Paneldebatt

Förmiddagen avslutades med en paneldiskussion med representanter från DIK, Södertörns högskola, rektor från Hvitfeldtska  gymnasiet (Årets skolbibliotek 2020) och en politiker från Linköpings kommun. Jag har nedan gjort några nedslag i vad som diskuterades.

Sammantaget tycker de i panelen, liksom många av oss, att det är en väldigt bra och gedigen utredning. DIK trycker särskilt på frågan gällande bemanning samt att skolbiblioteksverksamheten bör vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete.

Deltagarna anser att bemanning och att skolbiblioteksverksamheten ska ingå i skolans systematiska kvalitetsarbete är de två viktigaste frågorna som kommer upp i utredningen. På frågan hur DIK ser på bemanning i förhållande till förslaget om VALS (Vidareutbildning av lärare för skolbiblioteksverksamheten) säger representanten att bemanningsfrågan är så stor så det så de har inte riktigt kommit dit än. Det är så många delar som saknas idag. De är ett fackförbund för bibliotekarie och kommer att värna om den kompetensen även i deras remissvar.

Det kom även upp att det också är viktigt att prata om skolbiblioteket som en verksamhet, inte bara som resurs, som en av de viktigaste frågorna. Verksamheten behöver organiseras men det saknas kunskap idag. Södertörn lyfter här vikten av samarbete och då särskilt med fritidsverksamheten.

Rektorn från Hvitfeldtsaka berättade om hur de började bygga upp sin skolbiblioteksverksamhet. Ett arbete som påbörjades för cirka 10 år sedan. Vi har tidigare skrivit inlägg på bloggen om Hvitfeldtska gymnasiet, det kan du läsa här. 

Panelen kom även in på synen på skolbibliotekarier och att okunskapen är ganska hög gällande exempelvis skillnaden mellan skol- och folkbibliotek samt om bibliotekaries kompetens. Det är viktigt att skolbibliotekarier får kompetens synliggjord för att kunna få ”respekten” från lärarkollegor. Vi fick också med oss några kloka ord från rektorsperspektiv, att som rektor är det omöjligt att sitta på alla kompetenser själv utan en viktig roll man har är att lyssna på den kompetens man har på sin skola, både vad gäller lärare och bibliotekarier.

För kännedom är nu remissen nu är ute till cirka mitten av juni, du kan hitta vilka som är remissinstanser här.  Du kan alltid skriva ett yttrande, även om din kommun inte är en av remissinstanserna.

/Magdalena

12

mar

Imorgon är det källkritikens dag, en dag som inrättades 2017 i syfte att belysa vikten av källkritik. Källkritik är ett ord som har funnits i svenskan sedan 1889, men att tvivla på allt och inte lita på något gör dig inte till en kritisk tänkare. Att vara källkritisk räcker inte längre utan det bör kompletteras med källtillit, det vill säga att man faktiskt är beredd att tro på det som känns som trovärdig information. Där källkritik handlar om att granska det enskilda påståendet handlar källtillit om att identifiera trovärdiga källor och att våga lita på dem, vare sig det rör sig om tidningsredaktioner eller myndigheter. Mer om källtillit går att läsa i artikeln Därför behöver du källtillit av Anders Thoresson för Internetstiftelsen.

Tips på kommande online-evenemang på temat källkritik:

Slutligen kommer här en liten påminnelse om att det digitala kan krångla till det och att det inte alltid är tydligt vem som står bakom ett påstående.

Texas Lawyer, Trapped by Cat Filter on Zoom Call, Informs Judge He Is Not a Cat on Vimeo.

I biblioteksvärlden har det under några år pratats mycket om och arbetats mycket med UX. Kanske har du hört eller läst om det? Eller kanske rent av testat lite själv? Främst är det nog universitetsbibliotek och folkbiblioteket som anammat UX-metoderna. Men skulle det kunna vara något även för skolbibliotek? Här kommer i alla fall en liten introduktion till vad UX är.

UX står för User Experience och betyder användarupplevelser, kortfattat försöker man ta reda på vad den som använder biblioteket egentligen tycker och sedan använda denna kunskap som grund för utveckling. En viktig komponent i UX är att det ska gå snabbt mellan observation och handling. Exempelvis har du på ditt bibliotek gjort observationen att få elever i mellanstadiet hittar till seriehörnan, ta då snabbt fram en tydligare skylt eller någon annan lämplig åtgärd. Om du märker att detta fungerar efter en ny observation är det läge att göra förändringen mer permanent.

Fem olika metoder inom UX
I en artikel i Biblioteksbladet sammanfattas dessa fem metoder:

  1. Betrakta människor i biblioteket. Vad gör de egentligen?
  2. Användarintervjuer. Intervjua användarna om deras upplevelse av biblioteket. Lyssna noga och ge dem tid att tänka och tala, många som intervjuar pratar för mycket själva. Var inte rädd för tystanden och tala högst 20 procent av tiden själv.
  3. Skugga användare. Be användare att utföra en enkel uppgift och fråga om du får följa med. Det kan till exempel vara att hitta en bok. Du ser hur många hinder de möter på vägen, hur de interagerar med skyltar, hur de rör sig genom rummet, om de pratar med någon och om de använder bibliotekskatalogen.
  4. Kärleksbrev och göra slut-brev. Låt användare i grupp skriva varsitt brev som om de höll på att bli kära i eller göra slut med biblioteket. Be dem berätta hur de känner, varför de gör slut eller har blivit kära.
  5. Kognitiv kartläggning. Låt användare rita bilder av bibliotekets styrkor och svagheter med färgglada pennor under sex minuter. Be dem byta penna varannan minut, eftersom de ritar det viktigaste först kan du sedan följa deras prioriteringsordning. De får även ­berätta om sin bild.

Post-it
Innan jag hade provat på UX förknippade jag alltid post-it med filmen Romy & Michele´s High school reunion, varför just den filmen är dock en helt annan historia. Men nu för tiden tänker jag alltid UX = post-it. Det är nämligen ett väldigt bra sätt att strukturera upp de svar man får efter till exempel användarintervjuer. Så här kan det se ut:

images2

images (1) images3

Under dessa tre kategorier sätter du sedan nya post-it i samma färger med kommentarer du fått via dina intervjuer. Tänk på att inte tolka personen i fråga utan skriv ner sådant som verkligen är sagt samt att det endast ska vara en kommentar per lapp. På detta sätt får du en väldigt bra och tydlig överblick över vad du har fått för information och sedan återstår bara analysen av vilka tankar/kommentarer som du vill ta vidare.

Viktiga komponenter när man provar UX som metod är att vara orädd, vilja testa idéer och våga misslyckas (för det kommer man garanterat göra en eller två gånger).

För den som är intresserad av att fördjupa sig vidare i UX finns bland annat:

Podden Greppa UX

https://blogg.lnu.se/ux/

/Jenny & Magdalena

Stockholms stadsbibliotek har tagit fram en handledning med tips och förslag på hur biblioteket och bibliotekets verksamhet kan bli mer kognitivt tillgängligt. Med kognitiv tillgänglighet menas här att besökarna hittar, förstår och känner sig trygga under biblioteksbesöket. Handledningen är en del av ett större metodmaterial som tagits fram inom projektet Bibblan Funkar, med finansiering av Kulturrådet. Vi på skolbiblioteksbloggen har i ett tidigare inlägg nämnt projektet (Äppellådor till skolbiblioteken) där vi lovade återkomma när det fanns material publicerat. Och det är viktigt att hålla vad man lovar :-).  äppelhyllan

Handledningen är uppdelad i de tre avsnitten Rummet, Information och Mötet och här finns många konkreta tips som är bra även för skolbibliotek. Du kan också läsa mer om NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som t ex ADHD och asperger) och om vad ett NPF-vänligt bibliotek är. Avslutningsvis finns tips på matnyttiga länkar till vidare läsning och fördjupning. Handledningen kan användas av alla men vissa delar är särskilt riktade till folkbibliotek i allmänhet och till medarbetare på Stockholms stadsbibliotek i synnerhet – och dessa kan ju den skolbiblioteksfokuserade bara hoppa över. Här kommer länken:

Bibblan funkar på Stockholm stadsbiblioteks webbplats

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Kategorier