Visar inlägg med tagg:

Lisa

Skolbiblioteksbloggen var nyfiken på hur Lisa Ljungberg, lärarbibliotekarie på Abrahamsbergsskolan jobbar med högläsning i de äldre åldrarna och ville därför veta mera.

Hur arbetar du med högläsning med de äldre eleverna på Abrahamsbergsskolan?

Varje termin har jag ”Bokcirkel” som ett alternativ för eleverna på högstadiet under ”Elevens val”. Vilka som väljer detta har varit väldigt varierande, ibland har det varit väldigt litteraturintresserade och lässugna elever, vilket ger fantastiska boksamtal, men ibland, som under de senaste terminerna, har jag haft flera grupper med elever som varit ganska osugna på att läsa. Då har högläsningen verkligen varit räddningen. Och en njutning har det visat sig!

Hur lägger du upp högläsningen, läser du allt eller får alla läsa?

När vi har högläsning är det jag som läser. Jag brukar fråga om någon annan vill läsa, men de väljer alltid att jag ska läsa. Och att tvinga på dem att läsa högt inför hela gruppen vill jag inte.

Eleverna har varsitt exemplar av boken vi läser, och följer med i texten om de vill (vilket de flesta gör). Sedan läser de tyst själva också, till varje gång ska de ha läst något kapitel, och sista stunden på lektionen får de tid att läsa tyst.

Hur har reaktionerna från eleverna varit?

Positiv! De har tyckt att det har varit väldigt mysigt med högläsning, och har önskat mycket högläsning på lektionerna. När de har fått skriva utvärderingar har många skrivit att de tycker det har varit lugnande avbrott i den stressiga skoldagen.

läsande elever

Vilka fördelar/nackdelar finns det med att läsa högt tillsammans?

Den stora fördelen tycker jag är att man slipper hamna i den här situationen att man ska ha ett boksamtal och så har inte eleverna läst. Då blir det svårrott… När man har läst för dem vet man säkert att de har tagit del av boken och man kan utgå ifrån det när man diskuterar. Det blir ju också ett effektivt sätt för mig att lura i de som inte alls är boksugna en bok, efter en termin har de ju faktiskt tagit del av ett par romaner oavsett om de vill eller inte, hehe. Precis som med de yngre eleverna så är det ju också så att de har en förmåga att ta till sig lite mer avancerad litteratur när de lyssnar och inte själva behöver stå för avkodningen. Även om de flesta har ett bra läsflyt i den åldern så tycker jag att man märker den skillnaden fortfarande.

Den enda nackdelen jag kan komma på är att det i ungdomsböcker kan komma en del scener som är lite jobbiga att läsa högt haha. Ibland funkar det ändå, men är det explicita sexscener kan det ju bli lite genant för både eleverna och mig som läser, så då kanske jag planerar det så att de läser just det kapitlet tyst. Sedan tränar de ju inte det egna läsflytet på samma sätt vid högläsning, men litteraturupplevelsen blir densamma.

Har du några bra boktips för de som vill börja läsa högt för sina äldre elever?

Nyckeln, precis som vid val av pedagogiskt upplägg, tycker jag handlar om att välja rätt bok för rätt grupp. Jag väljer alltid ut 5-6 böcker som jag tycker skulle passa gruppen och sedan får de rösta fram vilken vi ska läsa. Att de känner att det är deras val är ju också positivt för motivationen. Mina senaste grupper har uppskattat t.ex. Det andra inte ser av Christoffer Holst och Dubbelgångare av Jenny Valentine. Just nu läser vi skräcksamlingen Höstväsen.

När jag har haft mer läsvana elever har vi läst t.ex. Melina Marchettas Jellicoe road, The hate u give av Angie Thomas, Jag, En av David Levithan, Ingenting och allting av Nicola Yoon och flera av John Greens böcker med stor behållning.

boktips

Tack Lisa och lycka till med högläsningen!

PS. Du hittar The hate u give, Jellicoe road, Dubbelgångare och böcker av John Green i Cirkulationsbiblioteket. Du söker böcker och gör din beställning via Cirkbloggen. Vill du läsa mer om högläsning och äldre elever? Här hittar du en artikel av professor Anna Nordenstam och universitetslektor Olle Widhe.

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

katarina-lr

Katarina Lycken Rüter är förstelärare i svenska på Anna Whitlocks gymnasium och Skolbiblioteksbloggen ville såklart ställa några frågor om hur hon jobbar med bilderböcker i sin undervisning.

Du använder mycket bilderböcker i din undervisning. Hur gör du rent konkret?

Jag är gymnasielärare i svenska, och en stor del av mitt arbete i klassrummet handlar om att resonera om text. Vi läser lyrik, noveller, romaner och naturligtvis en mängd olika slags sakprosa; vi har en bredd i vår läsning både vad gäller texternas form och tillkomsttid. Bilderböcker är en del läsningen och vi läser dem precis som vi läser andra slags böcker: med avsikt att förstå mer om oss själva och vår värld. Vi läser dem för att de har något intressant att säga oss. Samtidigt är bilderböcker speciella eftersom de dels kombinerar bild och text på ett intrikat sätt, och dels (oftast) är korta. Det skapar goda förutsättningar att utveckla förmåga att analysera och utforska komplicerad litteratur utifrån gemensam läsning i klassrummet. Av den anledningen kommer bilderböcker ofta in i mina klassrum när vi undersöker och diskuterar frågor som till exempel berättarperspektivets betydelse för en text, intern och extern fokalisering, undertexter, intertextualitet och andra berättartekniska grepp. En av mina favoritlektioner är när vi jobbar med sex olika komplicerade och sinsemellan väldigt olika bilderböcker och undersöker just berättartekniken i dem – det brukar leda till både ahaupplevelser och väldigt intressanta diskussioner med gymnasisterna. Men naturligtvis läser vi också bilderböcker helt i ”egen rätt” och resonerar om psykisk skörhet, normer och identitet utifrån Anna Höglunds Om detta talar man endast med kaniner eller om migration utifrån Shaun Tans Ankomsten.  

Vilka kurser och delar i läroplanen har störst nytta av att inkludera bilderböcker som material?

Jag tror inte riktigt att man kan tala om ”mest och minst nytta” utifrån en litterär form. Allt handlar om vad man tillsammans vill få syn på och undersöka i undervisningen just nu, i den aktuella situationen. Jag har fått förmånen att under de senaste åren på olika sätt bekanta mig mer med ALMA-pristagares litteratur – där det finns många bilderböcker – och har hittat berikande inslag till min och mina elevers läsning. Jag tror kanske att vi ofta går förbi bilderbokshyllan för att vi tror att den inte har något att erbjuda oss i det arbete vi vill driva, och det gör att vi ibland missar möjligheter.  

Hur har responsen varit från eleverna?

Första gången jag tar fram en bilderbok för läsning brukar gymnasisterna bli lite konfunderade. Bilden av att bilderboken är ”enkel” litteratur som inte har något för äldre läsare att engagera sig i är ofta ganska cementerad. Men det går över! Och sen… tja, det är väl som med all annan litteratur. Olika titlar faller olika väl in i olika läsares liv och erfarenhet, och där är bilderböckerna som andra böcker.  

Har några titlar fungerat bättre/sämre än andra?

Jag tror att all litteratur som är tillräckligt utmanande har goda förutsättningar i ett klassrum. Därför fungerar många bilderböcker väldigt bra! Isols pekbok En anka är bra att ha har en suverän gestaltning av berättarperspektivets betydelse som alltid går hem. Shaun Tans Ankomsten är en annan favorit som jag återkommer till år efter år. Anna-Clara Tidholms Hanna huset hunden väcker alltid starka känslor, och att efter läsning av Kafkas Förvandlingen ta fram När Greger blev skalbagge och resonera om olika sätt att gestalta upplevelsen av att inte vara sedd för den man är… ja, det är förstås buskul. 

Och slutligen, vilken är din egen favoritbilderbok?

Oj vilken svår fråga! Det finns så otroligt många olika, var och en för sig lysande, bilderböcker… men kanske, om jag med kniven mot strupen absolut MÅSTE välja, att det blir Vem ska trösta knyttet av Tove Jansson. 

Tack Katarina!

PS. Du hittar Ankomsten, Vem kan trösta knyttet och Om detta talar man endast med kaniner på Cirkulationsbiblioteket. Du hittar böckerna och gör din beställning på Cirkbloggen.  Vill du fördjupa dig i hur du kan arbeta med bilderböcker med äldre elever? Läs antologin För berättelsens skull. DS.

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

BM-MON035018

Modersmålsdagen inträffar den 21 februari. Vill du läsa om arbetet med modersmål i Snösätraskolans bibliotek, klicka dig vidare här. Enbacksskolan har förslag på hur du kan skylta med böcker på olika språk.

Internationella bibliotekets material för skyltning som är fritt att skriva ut.

Vill du  fördjupa dig i en litterär tidskrift med texter på olika språk? Läs Mångspråksbibliotekets tankar om Asymptot. Här hittar du mer information om poesi på olika språk och på Storyweaver hittar du texter på olika språk. Världens bibliotek har ljudböcker på olika språk.

Här är tre tips från Skolverket kring hur skolbiblioteket kan uppmärksamma det mångspråkiga beståndet:

  • Delta i eller arrangera föräldramöten, träffa gärna elever och föräldrar familj per familj för att ringa in barnens behov och visa på resurser.
  • Berätta om det mångspråkiga biblioteket på arbetslagsträffar och personalmöten i aulan.
  • Skylta med dessa böcker lika mycket som du gör med svenska böcker i skolbiblioteket. Kopiera gärna framsidan av några titlar och skapa en affisch

Du kan kanske även låta eleverna sätta prickar eller nålar på en världskarta som de har språkligt koppling till och sedan låna in böcker från Mångspråksbiblioteket från varje land för att visa på språkrikedomen på just din skola?

Mångspråksbiblioteket har litteraturlistor för dig som vill ha mer inspiration.

Vill du ta med dina elever på skolbio?

Du kan bland annat boka:

Pichus dröm på hindi

Taiki på holländska, svenska och engelska

Häxjägarna på serbiska

Chuskit på ladakhi

Osynliga Sue på tyska

Två Irene på portugisiska

Unge Ahmed på franska och arabiska, där huvudpersonerna växlar mellan språken och språkets betydelse diskuteras i filmen.

Beats på engelska

Flykten från DDR på tyska

438 dagar med svenskt, engelskt, somaliskt tal m fl

Alla filmer är på originalspråket med svensk text.

Läs mer om skolbio!

Några äldre filmer som kan visas som extra föreställningar är:

Elina – som om jag inte fanns och Sameblod. Där tornedalsfinskan respektive samiskan ska bekämpas och barnen endast får tala svenska i skolan. Utspelar sig på 1950-talet båda två, om jag inte minns fel.

I Till drömmarnas land talas engelska, rumänska och svenska. Handlingen kretsar kring romska Sabina och hennes bröder, som jobbar eller söker arbete i Sverige.

A Colony tar i viss mån upp urinnevånarnas situation i den fransktalande delen av Kanada.

Vill du fördjupa dig om flerspråkighet? Skolverket har samlat mer information och forskning om flerspråkighet och transspråkighet.

Lycka till!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Kategorier