Aktuellt

2023

januari

Den internationella modersmålsdagen infaller den 21:a februari och har firats runt om i världen sedan den instiftades av Unesco 1999. Syftet med att inrätta en särskild dag för modersmål var att uppmärksamma och att främja språklig mångfald. Rätten att utveckla och använda sitt eller alla sina språk har vi i Sverige genom vår språklag. Det gäller svenska språket, men också minoritetsspråken, svenskt teckenspråk eller något av alla de övriga språk som talas här. Och det är verkligen många språk det handlar om, man räknar med cirka 200 talade språk i Sverige!

Läs gärna mer om dagen på:

Internationella modersmålsdagen – Institutet för språk och folkminnen

I Stockholms kommunala skolor undervisas elever i 77 olika modersmål. Under vecka 8 då modersmålsdagen inträffar kommer modersmålslärare att hålla öppna lektioner som kan besökas av intresserade lärare och elever och annan personal på skolan. Passa på att uppmärksamma modersmål och språk också i skolbiblioteket! Det finns enkla aktiviteter du kan ordna och kanske går det att hitta ett gott samarbete med modersmålslärare för att fira modersmålsdagen och göra den lite extra festlig.

Tips på vad du som arbetar i skolbiblioteket kan göra:

  • Låna in böcker från Mångspråksbiblioteket (om du inte redan har gjort det!) eller använd de du har. Skylta fint med dem – kanske efter ett tema, en författare på många olika språk eller liknande.
  • Aktivera eleverna att göra en enkel utställning. Det kan vara ett ord som t.ex välkommen eller en hälsningsfras och alla som vill får skriva och sätta upp. Kanske har elever gjort något i modersmålsundervisningen som kan ställas ut? Kontakta modersmålslärare och se om ni kan ordna något gemensamt.
  • Högläsning på modersmål. Kanske kan äldre elever engageras att läsa högt för yngre elever? Gör ett schema och bjud in!
  • Tipspromenad: Gissa språket-tävling, andra språkfrågor, använd till exempel: Europeiska språkdagen > Language Facts 
    Här finns roliga fakta om språk, språkquiz, roliga uttryck på olika språk, om vilka språk vissa kändisar kan och mycket mer.
  • Upptäck de små vikbara böckerna som finns att skriva ut, roligt bokpyssel: Tiny Books En Tiny book består av en A4-sida som ska vikas ihop på ett särskilt sätt (instruktion finns på webbsidan) och så får man små mini-böcker. De finns på drygt 10 olika språk, däribland ukrainska.

Digitala böcker på flera språk

Passa på att göra reklam för Världens bibliotek och andra digitala resurser för läsning på modersmål. Här finns informationsmaterial som går att skriva ut:

Världens bibliotek – kommunikationsmaterial

Bläddra är en app med böcker på de nationella minoritetsspråken. Bilder och pdf:er med information om appen finns att ladda ner:

Bläddra – Kungliga biblioteket

Storyweaver är ett digitalt bibliotek med böcker som är fritt tillgängliga. Här hittar du massor av illustrerade berättelser på många olika språk. Det går att läsa direkt på skärmen men du kan också skapa ett konto och ladda ner böcker:

StoryWeaver

Alla ni som på något sätt uppmärksammar modersmålsdagen är hjärtligt välkomna att skriva och berätta för oss om aktiviteter, samarbeten och förstås om vad eleverna själva har för tankar om modersmålsdagen.

/Ingalill

Böcker skall blänka som solar
och gnistra som tomtebloss.
Medan vi läser böckerna läser böckerna oss.
Kan böcker läsa människor?
Det kan de förstås!
Hur skulle de annars kunna veta allting om oss?

Lennart Hellsing

Säkert har du något minne från din barndom när någon läste högt för dig och troligen är det ett positivt minne. Eller? Högläsning är viktigt (och roligt!) ur flera aspekter och den 1 februari firas internationella högläsningsdagen, eller World Read Aloud Day, på flera ställen i världen. Kanske också på din skola?

Man kan se högläsningen som den del av en lång mänsklig tradition av muntligt berättande. Något som fyller ett grundläggande behov av berättelser och som skapar känslor av meningsfullhet. Högläsning främjar dessutom gemenskap och förståelse för sig själv och andra människor. Det skapar en vi-känsla och ger möjlighet att uppleva något tillsammans. I boken ”Den meningsfulla högläsningen” uttrycker författaren det såhär: ”Högläsning handlar om att få och att dela något. Om generositet och gemenskap. Men det är så mycket mer än så. Våra berättande röster bygger broar in till skriftspråket. Högläsning är inte att tala. Högläsning är att tala skriftligt. Då vi högläser uttalar vi varje ord med distinktion och tydlighet. Vi talar och lyssnar oss in i skriftspråket” (s.6).

Viktigt att tänka på vid högläsning

I en artikel i tidningen Ämnesläraren får vi fem tips för att få till en bra och meningsfylld högläsning i en grupp. Håller du med?

  1. Ligg lågt med den så kallade dialogiska berättelsen och hacka inte upp högläsningen. Spara frågor och diskussioner tills du läst klart. På så sätt lämnar du utrymme för den estetiska berättelsen, det vill säga att eleverna får möjlighet att skapa egna, inre upplevelser, fantasier och känslor. 
  2. Välj att läsa högt ur en bok som du själv verkligen gillar. Om du är engagerad i texten är det lättare att eleverna rycks med.
  3. Lita på din röst och det lästa ordet. Låt inte eleverna ha texten framför sig. De läser sannolikt olika snabbt och kan därför tappa fokus på din högläsning.
  4. Satsa på ren upplevelseläsning en gång i veckan då eleverna slipper prestation och uppgifter. Låt det bli som en sorts ritual.
  5. Var inte rädd att välja lite otäcka berättelser. Våga ta ut svängarna genom att inte vara alltför gullig. Det kan stärka förståelsen för sig själv och andra att i en trygg klassrumsmiljö närma sig frågor som kan vara skrämmande och svår­begripliga.

Tips på vad du kan göra i skolbiblioteket

  • Satsa på någon form av ”hela skolan läser”. Till exempel kan det gå till så att alla elever läser samtidigt i alla klasser, eller att alla blir höglästa för under samma lektion. Kanske kan de äldre eleverna läsa för de yngre?
  • Under pandemin blev digital högläsning aktuellt på flera bibliotek och kanske kan du streama en högläsningsstund från skolbiblioteket via teams eller annan plattform för att nå fler på samma gång?
  • Rösta fram bästa högläsningsboken på respektive stadium alternativt årskurs eller skola.
  • Ordna en högläsningsstafett i biblioteket där fler personer under dagen turas om att högläsa ur samma bok. Ungefär som SVTs satsning under trettonhelgen: Gösta Berlings saga – live | SVT Play
  • Lite inspiration från andra Europeiska länder kring att uppmärksamma högläsning kan du hitta via denna länk: Europe Reads – EURead

Tips på böcker att läsa högt

Stockholms stadsbibliotek har gjort flera filmer och boktipslistor med mera för olika åldrar kopplat till högläsning:

Läs högt – Stockholms Stadsbibliotek

Har du några bra högläsningstips? Skriv gärna en kommentar :). En bok som jag gillade extra mycket att läsa högt under min tid som lärare var Roald Dahls Häxorna. Inte minst för raderna ”Eller också kan det vara så att – ja, nu kommer du att haja till – din underbara skolfröken, som just nu läser dessa ord för dig kanske är en häxa. Titta noga på henne. Hon ler kanske åt det vansinniga i den tanken. Men låt dig inte luras! Det kan mycket väl vara ett led i hennes planer”…

/Jenny

2022

november

Höstens nya böcker

Varje termin presenterar Cirkulationsbibliotekets bibliotekarier ett urval av nyutkomna böcker. Förra veckan var det dags för höstens nya böcker med titlar som passar från förskoleklass till årskurs nio. Om du är intresserad av att veta vilka böcker som blev utvalda hittar du presentationen här, uppdelad i tre filer efter signum:

  1. Höstens nya böcker Hcf, inkl bilderböcker (pdf 4150 kB)
  2. Höstens nya böcker Hcg (pdf 5051 kB)
  3. Höstens nya böcker Ungdom (pdf 3036 kB)

Sexualitet, samtycke och relationer

En av de större förändringarna i de nya läroplansskrivningarna för grundskolan och gymnasiet är att kunskapsområdet ”sexualitet, samtycke och relationer” lyfts fram i flera olika ämnes- och kursplaner. Det omfattar frågor om identitet, hälsa, jämställdhet, normer, sexualitet och relationer. Namnet visar på betydelsen av att sexualitet och relationer präglas av samtycke. Skönlitteratur kan vara en bra ingång för att arbeta med dessa frågor. I Cirkulationsbibliotekets bestånd finns flera passande titlar och här kommer en lista med böcker som passar för högstadiet och gymnasiet:

Tipslista ”sexualitet, samtycke och relationer” högstadiet och gymnasiet (pdf 487 kB)

oktober

Vecka 44 är det dags för läslov. Spänning är årets huvudtema men även förra årets tema idrott och läsning fortsätter som tema i år. Funderar du på vad du kan hitta på före, under och efter lovet i ditt skolbibliotek? Här kommer några tips.

 

september

Bild: Robert Nyberg

Dyslexiveckan 2022 är den 3 – 9 oktober och världsdyslexidagen infaller 6 oktober. Årets tema är ”Allas rätt till läsning”. Dyslexiförbundet har tagit fram material som man kan skriva ut och använda i bland annat skolbiblioteket. Här kan du till exempel hitta dessa 9 punkter som kopplar till året tema.

9 punkter om rätten till läsning:

  • Alla barn ska få möjlighet att lära sig läsa på traditionellt sätt.
  • Barn med dyslexi behöver tidigt få extra stöd för att lära sig att läsa.
  • Personer med dyslexi läser långsammare än andra efter träning.
  • Elever med dyslexi läser långsammare än andra även efter träning.
  • Elever med dyslexi behöver lästräna men de behöver också hjälpmedel för att inte hamna efter i skolan.
  • Vuxna med dyslexi kan behöva hjälpmedel för att klara arbetslivet och för att kunna vara fullt delaktiga i samhällets alla delar.
  • Att inte kunna läsa på traditionellt sätt är ett stigma som kan överbryggas med hjälpmedel.
  • Den som läser med öronen tar in samma skriftliga språk som den som läser med ögonen.
  • Den som läser med öronen utvecklar också sitt ordförråd och sin grammatiska förmåga.
  • Rätten att komma åt innehåll i texter är i högsta grad en fråga om demokrati!

Materialet och information om olika evenemang under veckan hittar du här:

Dyslexiveckan 2022, Dyslexiförbundet

Material för anpassad läsning

Att ge elever som har behov av det möjlighet att läsa med öronen är en viktig och central uppgift för skolbiblioteket. Det är skolbiblioteket som kan ge eleverna tillgång till egen nedladdning via Legimus. Är du osäker på vad som gäller och hur det går till kan du läsa mer här:

För bibliotek, Legimus.se

Folkbiblioteken har ofta så kallade äppelhyllor där man samlar medier för barn i behov av anpassad läsning av olika slag. De kommunala skolorna i Stockholms stad kan via Medioteket låna depositioner av ”äppellådor” vars innehåll bygger på folkbibliotekens arbete med äppelhyllor. Läs mer här om hur du gör för att låna depositionerna och vad lådan kan innehålla:

Äppellådor – litteratur för anpassad läsning, Pedagog Stockholm

/Jenny

augusti

Årets bibliotek är en utmärkelse som fackförbundet DIK har delat ut sedan 1986. Mångspråksbiblioteket nominerades i våras och i dagarna blev det officiellt att vi är ett av fem utvalda bibliotek som kan få priset. Så roligt! När juryn har besökt samtliga fem kommer de att välja ut tre finalister och sedan inbjuds allmänheten att vara med och rösta. Vilket bibliotek som vinner priset avslöjas under en prisutdelning på Bokmässan.

Medan vi nu väntar och fortfarande inte vet ifall Mångspråksbiblioteket går vidare vill vi passa på att glädjas över den extra uppmärksamheten. Sedan några år har tävlingen Årets bibliotek ett särskilt tema som ska synliggöra en aktuell utmaning eller frågeställning inom biblioteksvärlden och årets tema är inkludering. Den stora utmaningen att på skolbiblioteket kunna erbjuda elever litteratur på deras modersmål kan mötas med den gemensamma resurs som Mångspråksbiblioteket är. Med dess hjälp kan ALLA elever som vill läsa på sitt modersmål låna böcker och utveckla sitt språk och sin identitet genom läsning.

Jurymedlemmarna som besökte oss förra veckan fick ta del av en kort presentation, de fick tillfälle att ställa frågor och de fick en liten rundvandring. Vi hoppas att det framgick ordentligt vilken omfattande och uppskattad resurs Mångspråksbiblioteket är! Att ta reda på vilka språk som talas på skolan och att beställa böcker är inte svårt men vi påminde om hur otroligt viktigt det är att det finns en skolbibliotekarie som har ordentligt med tid för alla elevers olika behov och önskningar. Vi är extra glada över att vi hade med en skolbibliotekarie vid juryns besök som kunde framföra skolbibliotekens perspektiv.

Verksamhet som bidrar till inkludering av flerspråkiga elever är Mångspråksbibliotekets mål och tillsammans med välfungerande skolbibliotek når vi dit. Nu håller vi tummarna för att juryn och andra tycker detta är viktigt!

Följ oss på Instagram: @mangspraksbibl

Läs mer om utmärkelsen: Årets bibliotek | Fackförbundet DIK

Läs om vad vi skrev om Mångspråksbiblioteket här på skolbiblioteksbloggen när det startade 2015:

Har du upptäckt Mångspråksbiblioteket? – Skolbiblioteksbloggen

/Ingalill och Piret

juni

I år firar världens största barnbokspris Astrid Lindgren Memorial Award (ALMA) 20-års jubileum och nyligen var det stor prisutdelning med med pompa och ståt på konserthuset. Samma vecka anordnade vi på Medioteket vår traditionella sommarfrukost för skolbibliotekspersonalen i Stockholm. Så kul att kunna göra det fysiskt igen! Temat på frukosten var just ALMA och vi fick veta mer om pristagarnas böcker och hur man kan använda ALMA som inspiration för litteraturarbete, läsfrämjande och värdegrundsstärkande arbeten. Vilket också finns beskrivet i den nya boken Världens bästa böcker: Läsglädje med ALMA – Astrid Lindgren Memorial Award, som är skriven av en av stadens prisbelönta skolbibliotekarier som också var den som föreläste för oss (personuppgifter får vi ju inte skriva ut, men här kan du läsa mer om hennes arbete: Vad gör de i biblioteket? )

Ytterligare ett sätt att arbeta med ALMA-böckerna är att delta i tävlingen En bok i världen. Tävlingen riktar sig till grupper från förskoleklass till årskurs sex och syftar till att locka till läsning från olika delar av världen.

Tävlingen En bok i världen (länk till Pedagog Stockholm)

Vill du veta mer om boken och ALMA-pristagarna?

Här kommer några länktips:

Tips på sommarlovsläsning

En annan tradition på Medioteket är att Cirkulationsbibliotekets bibliotekarier sammanställer en tipslista över ett urval av vårens nyutkomna böcker. För oavsett var man befinner sig så bjuder sommarlovet förhoppningsvis på många och långa lästillfällen.

Boktips för jul- och sommarlovsläsning (länk till Cirkbloggen)

Härlig sommarläsning önskar vi på Medioteket!

april

Världsboksdagen firas varje år 23 april. I år infaller själva dagen på en lördag men varför inte fira hela veckan före eller efter? Det är väl boken värd :-).

Vad kan du då hitta på i skolbiblioteket? Många bra idéer är värda att återanvändas och vi har flera gånger tidigare här på skolbiblioteksbloggen skrivit om vad man kan göra i skolbiblioteket för att uppmärksamma världsboksdagen. De inläggen hittar du här:

Sökning Världsboksdagen på skolbiblioteksbloggen

Men året 2022 är inte likt de andra åren på så sätt att vi på våra skolor tar emot många barn på flykt från kriget i Ukraina. Med anledning av detta vill jag tipsa extra om silent books (även dessa har vi skrivit om flertalet gånger förut i olika sammanhang: Sökning silent books på skolbiblioteksbloggen).

Silent books

Men silent books menas böcker som är helt  bildbaserade och saknar text. Silent books ger stor frihet kring samtal om böckerna, på det språk som passar bäst. När berättelsen blir tolkad utan tillgänglig text aktiveras fantasin. Det finns inget rätt eller fel. Arbetet med silent books öppnar för många möjligheter till språkutveckling. Böckerna skapar ett aktivt förhållningssätt – läsaren inspireras till att själv berätta och ta över författarrösten. De/den som läser blir medskapare.

Ett tips hur du kan inleda just kring silent books är att: Välj en bok, sitt tillsammans, visa varje sida. Du behöver inte säga något. Var öppen för vad deltagarna säger, låt dem säga det som behövs. Låt dig överraskas av den närvaro och koncentration som kan uppstå. När boken är slut, be om ett ord som säger något om boken. Ibland lämnar stunden efter sig en känsla av lugn och ro samtidigt som den är konkret och förankrad i upplevelsen.

IBBY, International Board on Books for Young People, arbetade med och skrev om silent books 2015, i syfte är att utveckla metoder för arbete med textlösa bilderböcker i samverkan mellan folkbibliotek och flyktingförläggningar. Bland annat från denna handbok som vi varmt rekommenderar (som tipset ovan är hämtad ifrån):

Handbok silent books, IBBY (länk till dropbox)

/Jenny

2021

december

Snart är det dags för jullov och Cirkulationsbiblioteket har traditionsenligt gjort en tipslista på jullovsläsning. Om du inte redan sett den så kommer den här:

Tips på jullovsläsning 2021

I fredags genomförde vi också en annan tradition med flera år på nacken, en julfrukost för skobibliotekspersonalen i Stockholm. Temat var översättning och vi fick lära oss om en översättares process, vad man behöver tänka extra på och lite kort om språket arabiska.

Kort om arabiska språket

Visste du till exempel att böcker på arabiska är skrivna på ett formellt språk som används i formella sammanhang? I vardagssammanhang talas olika dialekter, vilket också är modersmålet. Det finns inte heller så många låneord som kan finnas i många andra språk, utan istället konstruerar man nya ord. Det finns tre grundkonsonanter som ord oftast består av, dessa är KTB.

Om att översätta bilderböcker

Att översätta bilderböcker innebär en extra utmaning då det är något mer än bara texten man måste tänka på – bilderna! Då bilder ofta har en riktning är det något man måste ta hänsyn till när man översätter. Ofta måste man till exempel spegelvända en bild för att rörelsen i bilden ska följa textens riktning. Det är dock inte alltid så lätt då detaljer i bilden kan bli fel vid en spegelvändning. När det gäller bilderböcker är det också extra viktigt att de ska kunna högläsas, att det ska kännas bra i munnen och orden flöda. Ett tips är därför att börja med att översätta texten ordagrant för att sedan läsa texten högt om och om igen.

Ett exempel som visades på hur knepigt det kan vara att översätta var bilderboken ”Katten med kringlan” (länk: https://www.arabarnlitt.se/post/katten-med-kringlan) Rubriken på arabiska innehåller orden Ka´ak, vilket är ett  sorts bröd som säljs på marknader runt om i Mellanöstern. Hur ska man översätta det? Efter mycket funderande blev det kringla.

Med detta önskar vi på Medioteket önskar dig ett vilsamt jullov med många möjligheter till läsupplevelser! Nästa år återkommer vi med nya inlägg på skolbiblioteksbloggen.

 

 

 

oktober

Läslov_Master_logo tajtare

Sedan några år tillbaka går ju höstlovet även under namnet läslov. Tanken är att det ska locka till en hel vecka som är full av lustfyllt berättade, på olika sätt och på olika platser runt om i samhället. Årets tema är ”Idrott och läsning”.

För att få inspiration och veta mer kan du gå till läslov.se där du bland annat kan ta del av den inspirationsdag som hölls 6 september.

Även skolverket har en sida där både du och din rektor kan få tips och idéer.  Den sidan, ”Väck läslusten inför höstlovet” hittar du här.

Elinsborgskolan i Tensta är en av alla skolor som är fantastiska på att arbeta med läsning. Förra året deltog skolan i Kulturrådets satsning ”Väck boken” och blev då utsedda till Årets bokväckare. På Pedagogstockholm.se kan du läsa artikeln ”De blir lyckliga av böcker” om skolans arbete.

Sist men inte minst kan du också läsa något av våra tidigare inlägg om läslovet för tips och idéer om hur ni kan peppa elever inför läslovet.

Dags för läslov

Vad kan du hitta på under läslovet?

Hoppas ni alla får ett härligt läslov!

/Magdalena

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Senaste kommentarer

Kategorier