Aktuellt

2021

december

Snart är det dags för jullov och Cirkulationsbiblioteket har traditionsenligt gjort en tipslista på jullovsläsning. Om du inte redan sett den så kommer den här:

Tips på jullovsläsning 2021

I fredags genomförde vi också en annan tradition med flera år på nacken, en julfrukost för skobibliotekspersonalen i Stockholm. Temat var översättning och vi fick lära oss om en översättares process, vad man behöver tänka extra på och lite kort om språket arabiska.

Kort om arabiska språket

Visste du till exempel att böcker på arabiska är skrivna på ett formellt språk som används i formella sammanhang? I vardagssammanhang talas olika dialekter, vilket också är modersmålet. Det finns inte heller så många låneord som kan finnas i många andra språk, utan istället konstruerar man nya ord. Det finns tre grundkonsonanter som ord oftast består av, dessa är KTB.

Om att översätta bilderböcker

Att översätta bilderböcker innebär en extra utmaning då det är något mer än bara texten man måste tänka på – bilderna! Då bilder ofta har en riktning är det något man måste ta hänsyn till när man översätter. Ofta måste man till exempel spegelvända en bild för att rörelsen i bilden ska följa textens riktning. Det är dock inte alltid så lätt då detaljer i bilden kan bli fel vid en spegelvändning. När det gäller bilderböcker är det också extra viktigt att de ska kunna högläsas, att det ska kännas bra i munnen och orden flöda. Ett tips är därför att börja med att översätta texten ordagrant för att sedan läsa texten högt om och om igen.

Ett exempel som visades på hur knepigt det kan vara att översätta var bilderboken ”Katten med kringlan” (länk: https://www.arabarnlitt.se/post/katten-med-kringlan) Rubriken på arabiska innehåller orden Ka´ak, vilket är ett  sorts bröd som säljs på marknader runt om i Mellanöstern. Hur ska man översätta det? Efter mycket funderande blev det kringla.

Med detta önskar vi på Medioteket önskar dig ett vilsamt jullov med många möjligheter till läsupplevelser! Nästa år återkommer vi med nya inlägg på skolbiblioteksbloggen.

 

 

 

Innehållet i det här blogginlägget är en hopslagning av flera föreläsningar och artiklar. På grund av Schrems II och det som följt i kölvattnet av den domen (som du säkert läst om) får vi tråkigt nog inte publicera personuppgifter här på skolbiblioteksbloggen. Men om du följer länkarna längst ner i inlägget kan du se namnen på dem vars tankar och ord ligger till grund för det jag skriver om.

Demokratin utmanas

Vi har under ett par år sett en global tillbakagång för demokratin i världen. Det är en skrämmande utveckling och enligt flera experter står demokratin inför ett viktigt vägval just nu. Sociala medier spelar en stor  och tung roll genom bland annat desinformationskampanjer med syfte att skapa konflikter och underminera demokratin. Tendenserna syns i hela världen och även i stabila demokratier som Sverige behöver vi idag försvara oss gentemot vilseledande information.

Kanske tänker vi att det som har hänt i andra länder, där autoritära krafter tagit makten, inte kan hända i Sverige där vi har en så stabil demokrati?  Men då ska vi hålla i minnet att demokratier är skapade av människor och människor är styrda av känslor. Vi blir manipulerade känslomässigt i bland annat sociala medier och tänker då inte rationellt och att skilja mellan äkta och falska nyheter är svårt. Svårigheten i att skilja trovärdig information från vilseledande sådan gäller alla, från professorer på elituniversitet till grundskoleelever.

Om mänskligheten ska kunna tackla svåra komplexa frågor som klimatkrisen och coronaviruset är det viktigt att vi har en gemensam världsbild som utgångspunkt. Om våra världsbilder slits isär av exempelvis ”vi och dom”-retorik blir det svårt att hitta strategier för att bekämpa hoten. Även när det gäller att förstärka olika världsbilder spelar sociala medier en stor roll. När konspirationsteorier, kunskapsmotstånd och känsloladdad retorik tar över riskerar demokratin att försvagas och på sikt gå under. För att försvara demokratin blir det därför viktigt att vi kan hantera våra nyhetsflöden på ett sätt som gör att vi håller oss informerade och inte är felinformerade. Skoliblioteken kan här spela en väldigt viktig roll!

Vad kan vi göra i skolbiblioteket?

Det finns tyvärr ingen snabb och enkel lösning på problemet med digital desinformation. Men det finns olika saker vi kan göra i skolbiblioteket för att ge eleverna motståndskraft. Här kommer några tips.

Att jobba med källkritik är viktigt men lika viktigt är också att veta var bra information finns och vilka källor man kan lita på. Med andra ord källtillit. Därför är det bra om undervisning i olika ämnen visar på var bra informationen finns i just det ämnet, vem man kan lita på. Att ha ett nyhetsflöde som går att lita på är en bra grund för att kunna upptäcka när något inte verkar stämma.

En av författarna till boken Därför Demokrati: Om kunskapen och folkstyret tipsade, på en föreläsning anordnad av Lärarförbundet, om saker skolan kan göra. För det första; ge inte intrycket att det finns två lika rimliga sidor där det välgrundade ställs mot det helt ogrundade (tex ha inte debatt om huruvida förintelsen ägde rum, för det vet vi att den gjorde).

För det andra, lär eleverna:

  • vad som kännetecknar ett gott argument (dvs något med sanna premisser som ger stöd för slutsatsen).
  • att undvika tankefällor och retoriska knep – förklara varför personangrepp inte är acceptabelt.
  • ödmjukhet: Vi kan ha fel!
  • att skilja på fakta och värderingar.
  • källtillit, inte bara källkritik.
  • Göra faktakontroller. (Men det räcker inte att falskstämpla utan vi måste också ge det rätta svaret och förklara varför det är rätt).

Prebunking och debunking

Undervisning som ”vaccinerar” (prebunking) mot desinformation och lär ut vetenskapligt baserade strategier för faktagranskning (debunking) är en bra början för att motverka desinformation, enligt forskare. Exempel på prebunking är spelet Bad News Games där den som spelar själv får agera manipulatör och försöka hitta olika strategier för att manipulera människor på nätet. Att genom spel få leka med olika former av desinformation kan ge en förbättrad motståndskraft emot just detta. Andra spel som berör ämnet är Breaking Harmony Square som går ut på att försöka splittra invånarna i en stad och Go Viral som handlar om desinformation kopplat till coronapandemin. De båda senare spelen finns på engelska och några andra språk (ej svenska).

Bad News (badnewsgame.se)

Harmony Square (harmonysquare.game)

Play GO VIRAL! | Stop Covid-19 misinformation spreading (goviralgame.com)

Exempel på debunking är att ge eleverna strategier och verktyg för att kunna tänka som en faktagranskare. Att kunna lämna en sida med tveksam information och göra text- och bildsökningar med olika digitala verktyg är en viktig förmåga att lära ut. Det går idag inte att med blotta ögat se vad som är äkta eller manipulerat om det är välgjort. Det krävs istället ett kritiskt tänkande i kombination med tekniska färdigheter för att dubbelkolla informationen.

Nyhetsvärderaren är ett praktiskt exempel där eleverna genom självtest med inbyggd feedback lär sig att bedöma informationens trovärdighet.

Att värdera nyheter (nyhetsvarderaren.se)

Vi behöver göra allt i vår makt för att värna demokratin och vända den negativa utvecklingen och vi kan bidra. Som nobels fredspristagare avslutade på en föreläsning under internetdagarna:

What we do matters, what you do matters!

Läs mer

Bildning och utbildning emot desinformation – Digiteket

Sociala medier – hot mot demokratin och psykisk hälsa – Biblioteksbladet

 ”Våldet online stannar inte online”  – Internetstiftelsen

/Jenny