Aktuellt

Visar inlägg med kategori:

Digital Kompetens

2012

december

På gång i skolbiblioteket är fortbildningstillfällen för våra skolbibliotek i grundskolan och på gymnasiet. Två gånger per termin träffas vi för att fördjupa oss i ett intressant och aktuellt ämne, ur ett biblioteksperspektiv, exempelvis flerspråkighet, faktaboksläsning eller fria, fiffiga webbresurser. Häromsistens tog vi upp skolbiblioteksmiljön, ett spännande och tacksamt område att dyka ner i och belysa! Skolbiblioteksrummet som viktig lärandemiljö, både objektivt (storlek, läge osv) och subjektivt (individers eller gruppers upplevelser) är förstås värt att utforma så att det stimulerar och tilltalar eleverna!

Att köpa ny,  läcker inredning är kanske inte möjligt. Desto bättre då, att det finns en hel del man kan ändra och förnya, utan att det kostar. Det gäller mest att bestämma sig för att se på sitt fysiska skolbibliotek med nya ögon och helst med användarnas blick!

Exempel på vad man kan förbättra rätt enkelt är:

  • Bibliotekets entré: Hur ser dörren och väggen ut? Inbjudande och informativ, eller tråkig och anonym?
  • Möblering och inredning: Är biblioteket möblerat på bästa och trevligast möjliga sätt utifrån förutsättningarna? För att locka till och prioritera vissa aktiviteter? För olika lärstilar? Är det utformat för olika medier och för skyltning? Är det tillgängligt och överskådligt?  Trivsamt och ergonomiskt?
  • Ljus och belysning är viktig! Går det att komplettera basljuset med punkt- och stämningsbelysning för att göra rummet mer levande och intressant? Hur används fönsterljuset?
  • Färger har också stor betydelse för hur vi upplever och använder ett rum. Finns det möjlighet/anledning att måla några ytor i biblioteket?
  • Ljudmiljön påverkar hur man uppfattar vad andra säger. Kan ljudklimatet förbättras med t ex någon textil på väggen? Kanske stimulerande musik eller naturljud ibland?
  • Lukter eller dofter? Dofter har stor inverkan på atmosfär och sinnesstämning. Luktar det illa av gamla,  smutsiga böcker eller annat? Doftar det gott från ditt nybryggt te eller kaffe?
  • Känsel: Många elever behöver något att röra vid! Det kan vara stolens klädsel, trästubbar eller andra föremål som stimulerar sinnena via händerna….
  • Klimat: En lagom och behaglig temperatur är bra för koncentrationen.
  • Karaktären i ett rum kan handla om att ta vara på man har. Gör något av det som är speciellt, snedväggen, vrån eller trappan! Kanske tillföra något oväntat och överraskande?

En god skolbiblioteksmiljö ska återspegla stämningen av allt man kan göra där och ha en atmosfär av kunskapsverkstad, laboratotium eller ateljé, snarare än kontor – menar arkitekten Inger Mette Kirkebyi Refleksioner over skolebibliotekets arkitektur.

Men  framtidens skolbibliotek – hur ska det se ut? Tänk utformning för ett förändrat pedagogiskt arbetssätt, kopplat till den digitala utvecklingen med mobila enheter, e-böcker, talböcker, projektorer och interaktiva tavlor. Att det fungerar med de verktyg och resurser som elever använder och behöver och vävs ihop med skolans kunskapsmål.  Några av de nya, betydelsefulla aspekterna för hur man utformar ett skolbibliotek är:

  • Flexibilitet för ett öppet och föränderligt lärutrymme, som kan användas på många sätt och är anpassat till modern teknik.
  • Böckerna (de fysiska) är fortfarande så viktiga i skolbiblioteket! Men fokus på hyllmetrar och antal böcker behöver säkerligen snart flyttas mot hur den tryckta samlingen förstärker och förbättrar utbudet av digitala resurser.

/Charlotte

november

”Läget i landet är minst sagt ojämnt” står det i inlägget Skolbibliotek – himmel och helvete på Kb:s Bibliotekssamverkan. Och läs gärna hela inlägget, för även om det finns mycket att sucka över när det gäller elevers tillgång till skolbibliotek så finns det också mycket att låta sig inspireras av. Flera goda exempel listas!

Även Skolinspektionen konstaterar de stora skillnaderna mellan skolor efter en granskning av läsundervisningen i årskurs 7-9.  I den mycket läsvärda  rapporten skriver man bland annat att där det finns skolbibliotek och skolbibliotekarier har de en stor betydelse för elevernas lärande.  Men obs! det krävs något mer för att skolbiblioteket ska göra skillnad. Här är ett citat från rapporten:

”En annan aspekt som framkommer är att skolbibliotekarier har aktuell kunskap och kompetens om litteratur. Detta är viktiga aspekter eftersom forskningen visat att användningen av flera och varierande källor påverkar kvaliteten på elevernas lärande. Men om skolbibliotekets betydelse för elevers läsning stannar vid ett passivt förmedlande av resurser minskar skolbibliotekets betydelse för elevers läsutveckling.” 

Så, återigen alltså: alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek. Och: om man vågar satsa kan det bli riktigt bra!

/Ingalill

 

oktober

Att Litteraturutredningen kommit med sitt slutbetänkande har nog inte undgått någon som är det minsta intresserad av litteraturens plats i samhället. Vi som arbetar med litteratur i skolans värld har sett fram emot att få ta del av vad man kommit fram till. Då utredningen presenterades på Bokmässan i Göteborg var vi några från skolbiblioteksgruppen som lyssnade uppmärksamt. Och ja, glädjande nog lyfts skolbiblioteken och framför allt skolbibliotekariens betydelse. I utredningen betonas att ett rum med böcker i sig inte kan öka vare sig läslust eller läsförståelse hos barn och ungdomar. Där behövs en person som kan förmedla litteraturen, någon som har kompetens och ett uppdrag att göra just detta.  Litteraturutredningen föreslår nu ett förtydligande i skolförordningen om att skolans huvudmän ska sträva efter att bemanna skolbiblioteken med bibliotekarier som har kompetens att vara ett stöd till lärare och elever i det läsfrämjande och pedagogiska arbetet. Man föreslår dessutom att Skolverket får i uppdrag att utvärdera om de skolbibliotek som finns fungerar som en pedagogisk resurs, om de stödjer elevernas lärande och främjar intresse för läsning och litteratur. Vi följer naturligtvis detta med stort intresse! /Ingalill

september

Tänk att skriva en roman på en månad! Det är vad väldigt många människor gör i november, som är National Novel Writing Month. Ja egentligen borde det vara International… eftersom deltagare numera kommer från ett stort antal länder över hela världen. Också i Sverige skrivs det frenetiskt under november månad. Särskilt roligt är det att flera lärare i Stockholm har under de senaste åren valt att satsa på denna intensiva variant av kreativt skrivande med sina elever. Igår hölls en introduktion på Medioteket där Ulrika från Skarpnäcksskolan deltog. Hon har deltagit i Young Writers Program (NaNoWriMo:s skolanpassade del) med både sjätteklassare och fjärdeklassare. Förberedelse är viktigt! Utmana eleverna att sätta upp höga mål! Skrivlusten ökar markant! Elevernas självförtroende växer! Dessutom menade Ulrika att många av målen i kursplanen uppfylls med deltagandet i NaNoWriMo. Vill du vara med? Kontakta oss i skolbiblioteksgruppen så berättar vi mer./Charlotte och Ingalill

augusti

Till skolbiblioteksgruppens ansvar och verksamhet hör också Cirkulationsbiblioteket. Välkänt av många pedagoger! Det är verkligen roligt att så många har upptäckt vilken bra resurs det är, att kunna låna hela klassuppsättningar. Ofta har skolan några titlar i egna klassuppsättningar, men här har vi så många fler att välja mellan. Att man kan läsa en och samma bok i helklass, eller i en grupp, är en grundförutsättning för det viktiga boksamtalet och arbetet med lässtrategier. Men – en sak vill vi försöka vara tydliga med: när du som lärare vill att eleverna ska ha det som ibland kallas bänkbok, som är fortsättningsläsning, bredvidläsning, tyst läsning – ja, då är det skolbibliotekets böcker som bör komma ifråga. Finns det inga nya roliga böcker där? Är det ingen som kan hjälpa till? Jamen, då är det väl dags att ta en diskussion på skolan om skolbibliotekets roll! /Ingalill

I vårt arbete ingår att anordna nätverksträffar för skolbibliotekspersonalen inom våra kontaktområden. Vi brukar oftast ses ”hemma” på varandras på skolbibliotek. Det är värdefullt att få tillfälle att utbyta erfarenheter, inspirera varandra och komma iväg och se andra bibliotek! Emellanåt kan man som skolbiblioteksansvarig känna sig en aning ensam i sin roll på den egna skolan.

Jag är kontaktansvarig för områdena Enskede, Årsta- och Vantör och Skarpnäck. Vid vår senaste träff innan sommarlovet, samlades vi ett gäng hos Anna C i biblioteket på Bandhagens skola. Det blev en väldigt lyckad och givande sammankomst! Vi tog upp flera intressanta frågor som vi alla tycker är viktiga.

Under senare år har jag börjat låta vissa ämnen få breda ut sig över flera träffar, i stället för att de bara blir en enstaka punkt vid ett möte. På det sättet hinner vi tänka vidare och fördjupa oss lite mer inom området och får kanske tillsammans nya perspektiv på ämnet.

De senaste två träffarna har vi bland annat diskuterat killars läsning – ett ämne som alltid är angeläget för de flesta som jobbar i skolbiblioteket. Det började som oftast med att någon vill bli tipsad om böcker som är populära bland pojkar, framförallt då bland dem som inte är så pigga på att läsa. Vi fick ihop en lista som nog var lik många andra ”killbokslistor”. Den innehöll i stora drag lättläst, action, råare spänning och lite sport.

Men den här gången stannade vi inte vid vår rätt förutsägbara lista. Anna E på Tätorpsskolans bibliotek föreslog att vi skulle följa upp diskussionen om vilka böcker killar gillar. Kan det vara så, undrade hon, att vi har förutfattade meningar om killars lässmak? Är vår boktipslista kanske för snäv innehållsmässigt? Under nästa träff problematiserade vi därför frågan. Vi diskuterade i vilken grad våra tips och de böcker killarna till sist läser kanske i själva verket är resultatet av våra egna antaganden om vad killar förväntas gilla för böcker. Såklart kunde vi inte komma fram till något definitivt svar. Men det är riktigt spännande och nyttigt med den här sortens tankevändor emellanåt!

/Charlotte

 

juni

Under vårterminens sista dagar funderade vi i skolbiblioteksgruppen mycket kring detta med att ha eller inte ha. Ja, att ha eller inte ha ett skolbibliotek på skolan alltså.         

Officiell statistik som Kungliga biblioteket samlat visar dystra siffror för landets skolelever, och vi tittar särskilt på Stockholm naturligtvis och jämför med våra egna uppgifter. Men här uppstår problem med definitioner. Skollagen säger att eleverna ska ha tillgång till skolbibliotek.  Skolinspektionen uppställer krav som ska uppfyllas för att eleverna ska anses ha tillgång till skolbibliotek.
 
Ja, vad är ett skolbibliotek egentligen? Vi har visioner om välutrustade skolbibliotek som är öppna och tillgängliga för eleverna. Vad som krävs för att det ska bli sådär riktigt bra kan vi gärna berätta mer om – vi som är skolbiblioteksentusiaster på

  

/Ingalill

maj

För några veckor sedan hade några av oss turen att få besöka TioTretton.

Vi fick hälsa på innan de öppnade och fick en visning och pratstund med två av personalen som jobbar där. TioTretton tilllåter i vanliga fall inga besökare under 10 eller över 13 år så det var spännande att äntligen få se hur det ser ut där inne.

Lena Thungren och Gonzalo Vargas tog emot oss och berättade om allt roligt som bibliotekets besökare kan få göra på TioTretton. Bland annat laga mat, sjunga karaoke, pyssla, rita, läsa, låna böcker och spela in musik och film!

TioTretton är öppet på eftermiddagarna och på helger för enskilda  barn och på förmiddagarna för skolklasser som bokat ett besök. Det kan man enkelt göra här: http://tiotretton.wordpress.com/bokningsforfragan-tiotretton/

Här finns det samlad information för lärare: http://kulturhuset.stockholm.se/TioTretton/besok-oss-med-din-skolklass/

TioTretton, som är världens första bibliotek för åldersgruppen, har nu funnits i lite mer än ett år och är verkligen väl värt ett besök.

På Pedagog Stockholm  om TioTretton: http://www.pedagogstockholm.se/Utveckling/Kultur/Projekt/TioTretton—ett-annorlunda-bibliotek/

/ Clarisa