Visar inlägg med tagg:

23

apr

Glad världsbokdag!

Postad av Jenny

Unesco instiftade Världsbokdagen den 23 april 1995 för att uppmärksamma boken och upphovsrätten. Idén bygger på en tradition från Katalonien där man gav en bok till någon man tyckte om och fick en ros i tillbaka. En fin tradition, eller hur? Så vi säger grattis med rosor denna dag till alla som älskar böcker!

Tre rosor ligger på en uppslagen bok.

Andra intressanta fakta om världsbokdagen och världsläget för läsning är:

  • Enligt Unesco saknar idag 763 miljoner vuxna grundläggande läs- och skrivkunskaper, varav två tredjedelar är kvinnor.  250 miljoner barn saknar grundläggande läskunnighet. Läs mer i Unescos rapport: Läs- och skrivkunnighet: vad du behöver veta (unesco.org)
  • Strasbourg är världsbokhuvudstad 2024.
  • För att undvika krock med påsken, firade man i Sverige världsbokdagen år 2000 och 2011 istället den 13 april.

Om du vill uppmärksamma böcker från olika delar av världen så tipsar vi om att Cirkulationsbiblioteket har många titlar inköpta till tävlingen En bok i världen:

Titlar En bok i världen (cirkulationsbiblioteket.stockholm.se)

Tävlingen En bok i världen (Pedagog Stockholm)

3

apr

Internationella romadagen 8 april

Postad av Jenny

Den 8 april 1971 genomfördes den första internationella romska kongressen i London. Då blev romer erkända som en internationell minoritetsgrupp av FN. Till minne av detta firas Internationella romadagen 8 april varje år. I Sverige har romer funnits sedan 1500-talet och de är en av landets fem nationella minoriteter och språket romani chib är ett av Sveriges minoritetsspråk. Romerna är splittrade världen över och att fira den den romska nationaldagen är en av de gemensamma symboler som man enas kring.

Romer är en av Sveriges nationella minoriteter och i och med det en av skolbibliotekens prioriterade målgrupper. I Skolbiblioteksplan för skolor och förskolor i Stockholms stad 2021-2025 står det bland annat att: ”Bibliotekens verksamhet stärker språkutveckling i svenska och ägnar särskild uppmärksamhet åt flerspråkighet och de nationella minoritetsspråken”.

Förutom romer är Sveriges nationella minoriteter judar, samer (som också är ett urfolk), sverigefinnar och tornedalingar. Riksdagen har också erkänt finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska som nationella minoritetsspråk i Sverige.

Ett sätt att uppmärksamma romerna och språket romani chib är att skylta med böcker i skolbiblioteket. Mångspråksbiblioteket har en del titlar att låna in (om du arbetar på en skola i Stockholms stad):

Sökning  ”språk romai” (mangspraksbiblioteket.stockholm.se)

Cirkulationsbiblioteket har också några titlar om romer, som skolor kan låna in i gruppuppsättningar av. Här är några av dem:

Fler boktips kan du hitta hos Stockholms stadsbibliotek:
Romsk kulturmånad: barnböcker (Stockholms Stadsbibliotek)

21

nov

Känner du till Myndigheten för psykologiskt försvar?

Postad av Jenny

Den 1 januari 2022 bildades Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF). Det är en myndighet som har som huvuduppdrag att arbeta med samordning och utveckling Sveriges psykologiska försvar mot främmande makt. Syftet med det psykologiska försvaret är att värna det öppna och demokratiska samhället, den fria åsiktsbildningen samt Sveriges frihet och oberoende. Myndighetens huvudkontor ligger i Karlstad men de finns även i Solna.

MPF ska stärka befolkningens förmåga att kunna upptäcka och motstå påverkanskampanjer och desinformation. Därigenom bidrar det psykologiska försvaret till att skapa motståndskraft och försvarsvilja. Att den svenska socialtjänsten kidnappar och hjärntvättar muslimska barn med hjälp av LVU-lagen är ett exempel på en desinformationskampanj som riktas mot Sverige.

Grundläggande tips och länkar

Ett sätt att stärka medvetenheten bland befolkningen är att vara ute och informera om uppdraget och verksamheten. Fredagen den 17 november fick vi på Medioteket besök av en representant  från MPF. Vi fick bland annat veta mer om hur de arbetar och fick tips på resurser som finns på myndighetens webbplats. Genom att bli mer och mer medveten och genom att lära sig känna igen den vilseledande informationen kan vi öka vår motståndskraft mot att bli påverkad. Desinformation är beroende av att människor delar den vidare så var försiktig när du delar information och var källkritisk, undvik att dela information du känner dig tveksam inför. En konkret tips är att genomföra den här webbkursen:

Skydd mot informationspåverkan (webbkurs)  – Länk till msb.se

Källkritik är ett centralt begrepp inom psykologiskt försvar och såklart något som ligger nära skolbibliotekens verksamhet. MPF har tagit fram en kampanj med två kända svenska trollkarlar under namnet Bli inte lurad. Kanske kan det vara något även för skolbibliotek? Till kampanjen hör också en handbok om att känna igen och hantera falsk och vilseledande information.

En annan handbok som vi fick tips om under föredraget var denna handbok för kommunikatörer som grundar sig på en forskningsrapport, framtagen av Lunds universitet:

Att möta informationspåverkan : handbok för kommunikatörer

/Jenny

15

sep

E-bokens dag 18 september

Postad av Jenny

Det finns många olika temadagar instiftade från olika håll och det känns nästan som om man skulle kunna fira något varje dag. Några av dessa dagar är mer välkända än andra och andra känns säkert helt irrelevanta. Men en dag som kanske är mer okänd fast ändå relevant för skolbibliotek vill vi gärna lyfta lite extra här på skolbiblioteksbloggen. Nämligen e-bokens dag som infaller 18 september, eller Read an ebook day som den heter internationellt. Initiativet till dagen kom 2014 från företaget Overdrive. Syftet var att att särskilt uppmuntra till att läsa e-böcker och visa på fördelarna med digital läsning. (Vi har skrivit en del om bland annat fördelarna med e-böcker förut: Inlägg som handlar om e-böcker).

Tyckandet om e-böcker varierar såklart från person till person, men i vår digitala värld är den nog här för att stanna oavsett vad man personligen tycker om e-bokens vara eller icke vara. Då kan det kanske också vara intressant att ha lite koll på till e-bokens historia?

E-bokens historia

Idén att skapa e-böcker har funnits länge, ända sedan 1930-talet. Men det dröjde fram till 1971 innan den allra första e-boken blev tillgänglig i USA, som en del av Projekt Gutenberg. Det var ”The Declaration of Independence”  som kan fortfarande är tillgänglig. Projekt Gutenberg var det första digitala biblioteket som var knutet till det datanätverk som senare utvecklades till internet. Projekt Gutenberg tillhandahåller än idag gratis nedladdningar av e-böcker där upphovsrätten har gått ut.

Free eBooks – Länk till Project Gutenberg (gutenberg.org)

Det stora genombrottet för e-boken ägde dock inte rum förrän år 2008. Då lanserade den amerikanska Amazon läsplattan Kindle med inbyggd nätbokhandel. Innan dess fanns det en rad olika e-boksformat och det krävdes både teknisk skicklighet och tålamod för att köpa och läsa e-böcker. Men med Kindle blev det lätt för vanliga konsumenter att få tag på e-böcker och då tog intresset fart.

I Sverige har e-boken ännu inte fått så stort genomslag som i de engelska och spansktalande språkområdena där e-boksförsäljningen är betydligt större än i Sverige. En av böckerna som gjorde att många svenskar fick upp ögonen var ”Jag är Zlatan” som när den släpptes 2011 blev tillgänglig som både tryck bok och e-bok på samma gång (om inte mitt minne sviker mig helt). Generellt har biblioteken spelat en stor roll för e-böckerna i Sverige:

Ointresse för e-böcker i handeln – tur nog finns biblioteken – Länk till forskning.se

Tillgång till e-böcker

Du som arbetar på högstadiet eller gymnasiet i Stockholms stad har tillgång till ett bibliotekariemodererarat urval e-böcker. Läs mer här om du känner dig osäker på hur du ska göra för att få tillgång:

E-böcker för gymnasiet och högstadiet – Länk till Pedagog Stockholm

/Jenny

25

jan

Fira Modersmålsdagen 21 februari

Postad av Jenny

Den internationella modersmålsdagen infaller den 21:a februari och har firats runt om i världen sedan den instiftades av Unesco 1999. Syftet med att inrätta en särskild dag för modersmål var att uppmärksamma och att främja språklig mångfald. Rätten att utveckla och använda sitt eller alla sina språk har vi i Sverige genom vår språklag. Det gäller svenska språket, men också minoritetsspråken, svenskt teckenspråk eller något av alla de övriga språk som talas här. Och det är verkligen många språk det handlar om, man räknar med cirka 200 talade språk i Sverige!

Läs gärna mer om dagen på:

Internationella modersmålsdagen – Institutet för språk och folkminnen

I Stockholms kommunala skolor undervisas elever i 77 olika modersmål. Under vecka 8 då modersmålsdagen inträffar kommer modersmålslärare att hålla öppna lektioner som kan besökas av intresserade lärare och elever och annan personal på skolan. Passa på att uppmärksamma modersmål och språk också i skolbiblioteket! Det finns enkla aktiviteter du kan ordna och kanske går det att hitta ett gott samarbete med modersmålslärare för att fira modersmålsdagen och göra den lite extra festlig.

Tips på vad du som arbetar i skolbiblioteket kan göra:

  • Låna in böcker från Mångspråksbiblioteket (om du inte redan har gjort det!) eller använd de du har. Skylta fint med dem – kanske efter ett tema, en författare på många olika språk eller liknande.
  • Aktivera eleverna att göra en enkel utställning. Det kan vara ett ord som t.ex välkommen eller en hälsningsfras och alla som vill får skriva och sätta upp. Kanske har elever gjort något i modersmålsundervisningen som kan ställas ut? Kontakta modersmålslärare och se om ni kan ordna något gemensamt.
  • Högläsning på modersmål. Kanske kan äldre elever engageras att läsa högt för yngre elever? Gör ett schema och bjud in!
  • Tipspromenad: Gissa språket-tävling, andra språkfrågor, använd till exempel: Europeiska språkdagen > Language Facts 
    Här finns roliga fakta om språk, språkquiz, roliga uttryck på olika språk, om vilka språk vissa kändisar kan och mycket mer.
  • Upptäck de små vikbara böckerna som finns att skriva ut, roligt bokpyssel: Tiny Books En Tiny book består av en A4-sida som ska vikas ihop på ett särskilt sätt (instruktion finns på webbsidan) och så får man små mini-böcker. De finns på drygt 10 olika språk, däribland ukrainska.

Digitala böcker på flera språk

Passa på att göra reklam för Världens bibliotek och andra digitala resurser för läsning på modersmål. Här finns informationsmaterial som går att skriva ut:

Världens bibliotek – kommunikationsmaterial

Bläddra är en app med böcker på de nationella minoritetsspråken. Bilder och pdf:er med information om appen finns att ladda ner:

Bläddra – Kungliga biblioteket

Storyweaver är ett digitalt bibliotek med böcker som är fritt tillgängliga. Här hittar du massor av illustrerade berättelser på många olika språk. Det går att läsa direkt på skärmen men du kan också skapa ett konto och ladda ner böcker:

StoryWeaver

Alla ni som på något sätt uppmärksammar modersmålsdagen är hjärtligt välkomna att skriva och berätta för oss om aktiviteter, samarbeten och förstås om vad eleverna själva har för tankar om modersmålsdagen.

/Ingalill

4

mar

När omvärlden skrämmer och förvillar – några tips och råd om skolbibliotekets roll

Postad av Jenny

Här i Stockholm börjar sportlovet närma sig sitt slut och när eleverna kommer tillbaka till skolan har de varit lediga under en vecka där det har hänt mycket i omvärlden. Kriget i Ukraina väcker tankar och känslor hos oss alla, våra sociala medier svämmar över av information och det är svårt att veta vad som är sant och vad som är falskt. I allt detta kan skolbiblioteket och arbetet med MIK spela en stor och viktig roll! Därför kommer här några tips på vidare läsning kring arbetet med desinformation och källkritik samt tips på hur du kan bemöta barnens tankar och slutligen några boktips för gruppläsning i klassrummen.

Desinformation och påverkan

Det är inte lätt för vare sig barn eller vuxna att värja sig mot all den desinformation vi utsätts för i främst sociala medier. Men vi kan träna oss på att bli bättre på det! Ett råd som gavs i kulturnyheterna på SVT i veckan som gått var att tänka som om varje dag är första april och du ska försöka undvika att bli lurad. Sök på bilder och sök på nyckelord för att avgöra sanningshalten i det du ser. Här ser du ett axplock av exempel på vad som finns att läsa om/lyssna på om desinformation kopplat till kriget i Ukraina just nu:

Här är tre falska Ukraina-klipp som nu sprids i sociala medier (SVT Nyheter)

Studio DN om desinformation i sociala medier i krig (DN.SE)

Kriget i Ukraina: Desinformation och propaganda (expressen.se)

Vi har även tidigare här på skolbiblioteksbloggen skrivit om hur skolbiblioteken kan arbeta med desinformation och passar på att än en gång lyfta dessa råd:

Desinformation och hotet mot demokratin – skolbiblioteket kan spela roll! – Skolbiblioteksbloggen

För dig som vuxen tipsar vi även om dessa två kurser/föreläsningar som du kan använda för att att öka din egen kompetens om informationspåverkan:

1. En inspelad föreläsning från 2021 arrangerad av Goto 10, Internetstiftelsen. Cirka 45 minuter.

Så påverkas du av desinformation online (YouTube)

2. En gratis webbkurs kurs på ca 1,5 timme av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som ger dig förutsättningar för att bli medveten om vad informationspåverkan är och ger dig verktyg för att kunna identifiera olika påverkanstekniker:

Skydd mot informationspåverkan, webbkurs (msb.se)

Tips på hur du kan bemöta elevernas tankar

Det är många myndigheter och andra organisationer som ger goda råd att tänka på för dig som i din yrkesroll möter barn och ungas tankar. Här hittar du några:

Att prata med barn och unga om krig och kriser (Skolverket.se)

Hur pratar man med barn om krig och svåra frågor? (Digiteket.se)

Om oron för krig — frågor och svar för barn (Krisinformation.se)

Boktips

En annan viktig roll för skolbiblioteken är att kunna tipsa om böcker som berör angelägna ämnen. Här får du några tips på titlar som alla på något sätt berör frågor om krig, konflikter, flykt eller demokrati. Samtliga titlar finns att låna i klassuppsättning på Cirkulationsbiblioteket (om du arbetar på kommunal skola i Stockholms stad) och via länkarna kan du läsa mer om vilken ålder de passar för. Detta är endast ett begränsat urval, det finns såklart många fler bra titlar att arbeta med.

Den långa, långa resan – Cirkbloggen

Alfons och soldatpappan – Cirkbloggen

Diktatorn – Cirkbloggen

Stopp! Ingen får passera! – Cirkbloggen

Sadako och de tusen papperstranorna / Sadako and the thousand paper cranes – Cirkbloggen

Den gyllene stjärnan – Cirkbloggen

Ankomsten – Cirkbloggen

Om det var krig i Norden – Cirkbloggen

Desertwalker – Cirkbloggen

Avslutningsvis några värmande ord i en tung tid. Av Astrid Lindgren, ur talet ”Aldrig våld” från 1978.

Vi vill alla ha fred. Finns det då ingen möjlighet att vi kan förändra oss, innan det är för sent? Att vi kan lära oss ta avstånd från våld? Försöka bli en ny sorts människor, helt enkelt. Men hur skulle det gå till, och var skall vi i så fall börja? Jag tror att vi måste börja från grunden. Med barnen.

21

dec

Jullovet knackar på dörren

Postad av Jenny

Snart är det dags för jullov och Cirkulationsbiblioteket har traditionsenligt gjort en tipslista på jullovsläsning. Om du inte redan sett den så kommer den här:

Tips på jullovsläsning 2021

I fredags genomförde vi också en annan tradition med flera år på nacken, en julfrukost för skobibliotekspersonalen i Stockholm. Temat var översättning och vi fick lära oss om en översättares process, vad man behöver tänka extra på och lite kort om språket arabiska.

Kort om arabiska språket

Visste du till exempel att böcker på arabiska är skrivna på ett formellt språk som används i formella sammanhang? I vardagssammanhang talas olika dialekter, vilket också är modersmålet. Det finns inte heller så många låneord som kan finnas i många andra språk, utan istället konstruerar man nya ord. Det finns tre grundkonsonanter som ord oftast består av, dessa är KTB.

Om att översätta bilderböcker

Att översätta bilderböcker innebär en extra utmaning då det är något mer än bara texten man måste tänka på – bilderna! Då bilder ofta har en riktning är det något man måste ta hänsyn till när man översätter. Ofta måste man till exempel spegelvända en bild för att rörelsen i bilden ska följa textens riktning. Det är dock inte alltid så lätt då detaljer i bilden kan bli fel vid en spegelvändning. När det gäller bilderböcker är det också extra viktigt att de ska kunna högläsas, att det ska kännas bra i munnen och orden flöda. Ett tips är därför att börja med att översätta texten ordagrant för att sedan läsa texten högt om och om igen.

Ett exempel som visades på hur knepigt det kan vara att översätta var bilderboken ”Katten med kringlan” (länk: https://www.arabarnlitt.se/post/katten-med-kringlan) Rubriken på arabiska innehåller orden Ka´ak, vilket är ett  sorts bröd som säljs på marknader runt om i Mellanöstern. Hur ska man översätta det? Efter mycket funderande blev det kringla.

Med detta önskar vi på Medioteket önskar dig ett vilsamt jullov med många möjligheter till läsupplevelser! Nästa år återkommer vi med nya inlägg på skolbiblioteksbloggen.

 

 

 

17

sep

Vikten av att läsa böcker från olika delar av världen

Postad av Jenny

Varför ska vi läsa böcker från olika delar av världen?

Det finns många olika skäl till att ge barn tillgång till berättelser med ursprung i olika delar av världen. Här tar vi upp några av dem.

Böcker kan fungera både som speglar och som fönster för oss människor och berättelserna berör oss mer när vi kan identifiera oss med personer och miljöer i dem och se oss själva speglas i dem. Vi behöver alla få bli representerade i böckerna, men i västvärlden har exempelvis majoriteten av de böcker som ges ut vita barn i huvudrollen…

Men böcker fungerar också som fönster mot världen – av berättelser lär vi oss empati och att förstå andra. Att läsa om andra människor i andra delar av världen vidgar våra vyer och öppnar upp för förståelse för andra som inte lever likadant som oss själva. By building empathy with diverse books, we can weaken the idea of “otherness,” and increase our compassion, som det står i detta intressanta blogginlägg:
Why Should We #ReadTheWorld? (wordpress.com)

Författaren Chimamanda Ngozi Adichie sätter ord på faran med bara en enda berättelse i detta TED-talk. Väl värt att titta och lyssna på i 17 minuter (på engelska):

Hur kan du hitta böckerna?

Ibland kan det vara knepigt att hitta böcker från olika delar av världen. Utgivningen i Sverige är inte så stor. Här får du några tips på sidor som kan vara bra att känns till om du vill få tips på titlar:

  • Cirkulationsbiblioteket har på sin blogg skapat en sida med böcker uppdelade geografiskt. Klicka på en världsdel och få en lista på Cirkulationsbibliotekets böcker som antingen utspelar sig i den världsdelen eller är skapade av någon därifrån. De flesta titlar är särskilt inköpta till tävlingen En bok i världen.

Läs dig runt jorden (cirkbloggen.se)

  • Astrid Lindgren Memorial Award (ALMA) publicerar varje är en lista över alla som är nominerade till priset från olika länder världen över. Listan är lång och innehåller totalt 250 personer och organisationer. Det är en riktig guldgruva för att få koll på författare och illustratörer från olika länder! ALMA tar också fram läsnycklar till pristagarnas böcker.

Nominering (alma.se)

  • Världslitteratur.se samlar information om författare och verk från Afrika, Asien och Latinamerika som finns översatta till svenska. Portalen drivs av Världsbiblioteket i Solidaritetshuset i Stockholm. En särskild sida finns för barn- och ungdomslitteratur.

Barn & ung | Världslitteratur.se (varldslitteratur.se)

/Jenny

10

maj

Astrid Lindgren Memorial Award delas ut 31 maj

Postad av Jenny

Världens största litteraturpris för barn och unga, Astrid Lindgren Memorial Award (ALMA) kommer i år att delas ut digitalt. Måndag 31 maj kl 19 kommer både 2020 års pristagare Baek Heena och 2021 års pristagare Jean-Claude Mourlevat att firas. Alla som vill kan vara med på den digitala prisutdelningen. Läs mer och anmäl dig här: Prisceremoni 2021 (alma.se) 

Då Astrid Lindgren avled 2002, 94 år gammal, beslöt Sveriges regering att instifta ett pris i hennes minne, Astrid Lindgren Memorial Award, för att värna barnens rätt till bra berättelser och öka intresset för barn- och ungdomslitteratur. Varje år belönas en person eller organisation som bidrar till litteraturens betydelse för barn och unga över hela världen. Prissumman på fem miljoner svenska kronor gör priset till världens största i sitt slag. Första gången priset delades ut var 2003 och hittills har 21 pristagare belönats. Bland tidigare pristagare finns till exempel Barbro Lindgren, Shaun Tan, Jacqueline Woodson och Philip Pullman. 

Priset är uppmärksammat och leder till att böcker översätts till fler språk. (Lagom till årets prisceremoni ska  exempelvis Jean-Claude Mourlevats första bok på svenska komma ut.) För vad händer om barn och unga inte får tillgång till de världar som läsning öppnar dörrar till? Astrid Lindgren själv gav svar i sitt tacktal när hon mottog H.C. Andersen-medaljen 1958:

”Ett barn ensamt med sin bok skapar sig någonstans inne i själens hemliga rum egna bilder, som överträffar allt annat. Sådana bilder är nödvändiga för människan. Den dagen barnens fantasi inte längre orkar skapa dem, den dagen blir mänskligheten fattig.”

/Jenny

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Senaste inläggen

Arkiv

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Kategorier