Visar inlägg med tagg:

Superläsarmbanden Foto: Maria Ronnås

Superläsarmbanden
Foto: Maria Ronnås

Världsbokdagen 23 april firades med bokfest på Elinsborgsskolan. Tillsammans har elever och pedagoger lyckats med uppdraget att läsa i 5000 timmar. Målet var att alla skulle förstå att tid är nyckeln till läsutveckling och att förmågan att kunna läsa är en superkraft.

Resultatet av läsprojektet firades bland annat med bokdans och eleverna belönades med varsitt armband med texten superläsare på. En stolt rektor höll tal och skolbibliotekarien Johanna Klahr dansade loss i superhjältekostym tillsammans med några fördansare och resten av skolans elever.

Dansen har inspirerats av ”Gotta keep reading” som fått ny text av Anders Enkvist, musiklärare på skolan.” Nu ska jag läsa” heter den bearbetade versionen på svenska.

Foto: Maria Ronnås Bokdans till ”Nu ska jag läsa”

En tipsrunda om böcker fanns också med i programmet och popcorn och dricka serverades medan eleverna tittade på en filmatiserad bok. I sex veckors tid har läsprojektet pågått och med hjälp av tecknade timglas har elever och pedagoger kunnat följa resultatet i en tidslinje i skolans matsal. Där visades hur många lästimmar som uppnåtts varje vecka.

Biblioteksrådet på skolan har hjälpt Johanna att planera läsprojektet och alla på skolan har involverats. Över femtusen lästimmar på skoltid kräver utrymme och att alla hjälps åt att skapa lästid. Eleverna har även läst på fritids.

-Det bästa med projektet är att de flesta eleverna har kommit igång med sin läsning, säger Johanna. Lärarna i årskurs 1 berättar att nästan alla elever nu knäckt läskoden med hjälp av den här intensivläsningsperioden.

5600 lästimmar är verkligen ett strålande resultat och något för fler skolor att inspireras av.

/Maria Ronnås

Samordnare och skolbibliotekskonsulent

Foto: Maria Ronnås Superhjälten Johanna Klahr med Pippi- en annan stark person, som heter Maria Svenman och är lärare på skolan

Foto: Maria Ronnås
Superhjälten Johanna Klahr med Pippi- en annan stark person, som heter Maria Svenman och är lärare på skolan

Den 23 april är det Världsboksdagen och det finns mycket som du kan hitta på i skolbiblioteket för att fira!

Här är några förslag på aktiviteter:

  • Här är en lista med  boksamtalsböcker om du vill läsa högt eller med eleverna.
  • Du vill kanske ha ett författarbesök till din skola? Läs mer om vilka författare som finns i Stockholmsområdet här.
  • Du kan också låta äldre elever tipsa yngre elever om böcker. Eller kanske ha högläsning? Det brukar alla tycka är mycket spännande!
  • Varför inte ordna ett pysselbord där eleverna kan göra egna bokmärken? Eller skriva egna boktips och sätta i böckerna?
  • Ta tillvara på gallrade böcker och låt de elever som vill kan göra blank out poetry eller cut out poetry. Se på bilden hur några elever jobbar flitigt med sina blank out-dikter.
  • Du kan göra en tipsrunda på litterärt tema. Flest rätt vinner en bok!
  • Låt eleverna matcha ihop rätt ”litterära par” till exempel Pettson och Findus.

Dagen efter Världsboksdagen ordnas pedagogiskt café på Medioteket med temat Grejen med läsning. Inbjudan pedagogiskt café 24april Obs! Fullbokat.

Lycka till och jag önskar dig en härlig Världsboksdag!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Foto: Malena Martinger Storme

Foto: Malena Martinger Storme

thomas nygren

En fredagseftermiddag i mars föreläste forskaren Thomas Nygren för en samling skolbibliotekarier på Medioteket. Thomas Nygren är universitetslektor i didaktik i Uppsala och docent i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning vid Umeå universitet. Under en fullspäckad timme fick deltagarna sig en stor dos intressant MIK-relaterad forskning till livs. Kanske spräckte han också hål på en och annan myt?

Filterbubblor har varit omdiskuterade de senaste åren men Thomas Nygren påpekar att problemet med forskning som gjorts på så kallade filterbubblor är att man bara har undersökt en kanal i taget. Förvisso kan användaren befinna sig i en filterbubbla i den enskilda kanalen, men det finns mängder av kanaler som samma användare är aktiv inom och på så sätt spräcks filterbubblan. Skulle det finnas en filterbubbla skulle det finnas en korrelation mellan intresse och kanalernas innehåll. Det är en fara med diskursen kring filterbubblor eftersom vi lätt kan hamna i tänket att ”de som är i den filterbubblan är på det här sättet” och på så sätt förstärker narrativet om filterbubblor idéerna om andras påstådda inskränkthet, menar Thomas Nygren.

Betalväggar är ett problem för tillgången till granskad information, enligt Thomas Nygren. Detta eftersom alla inte har tillgång till innehållet bakom betalväggen och därmed hänvisas till gratis information som kan ha brister i exempelvis sanningsgrad och tendens. Därför finns det en risk att samhället blir uppdelat på grund av olik tillgänglighet till granskad information.

En daglig dos av bra information till ungdomar kan fundera som ett vaccin mot desinformation. Något som Thomas Nygren lyfte fram i sin föreläsning är att ungdomarna som deltagit i hans studier generellt tenderar att dela trovärdiga nyheter i högre utsträckning än information från källor som bedöms som icke trovärdiga. Ämnet påverkar, inom exempelvis ekonomi finns tendensen att ungdomarna är med noggranna med källkritiken jämfört med artiklar som handlar om kultur.

En annan betydelsefull aspekt av förmågan att vara källkritisk, visar Thomas Nygrens forskning, är ämneskunskaperna. Ju högre ämnesbetyg du har i ett ämne, desto bättre är du på att vara källkritisk inom det ämnet. Dina ämneskunskaper stärker alltså din källkritiska förmåga. Thomas Nygren har också undersökt hur den upplevda källkritiska förmågan stämmer överens med den faktiska förmågan och har upptäckt att ju bättre du tror att du är, desto sämre är du i verkligheten. Därför ska studier som har att göra med hur bra ungdomar självskattar sin källkritiska förmåga tas med en nypa salt. Thomas Nygren refererar till Dunning- Kruger- effekten.

Vill du bli mer källkritisk, försök istället att anamamma ett ödmjukt och nyfiket sinnelag.

Det finns olika sorters källkritik och vi behöver lära oss att anpassa våra metoder beroende på situationen. En studie på Stanford University om ”lateral reading” påvisar att man måste visats i digitala miljöer och lära sig olika sökstrategier beroende på mediet.  Ett tips är att inte bara studera webbsidans utseende och hänvisningar utan att googla själva sidan. Det vill säga läs/undersök i bredd. Att dupera läsaren med hjälp av webbsidans utseende eller mer eller minder trovärdiga källhänvisningar är nämligen förrädiskt enkelt men blir snabbt genomskådade med hjälp av en separat sökning. Tänk mer som en journalistisk faktakollare och mindre som en historiker, menar Nygren.

Nya teknik bjuder på nya källkritiska utmaningar. ”Internet är fullt av gråzoner och ingen annan kommer att städa upp så vi måste bli bättre på att förhålla oss till det”, säger Thomas Nygren. Han exemplifierar med så kallad deep fake, där tekniska hjälpmedel kan användas för att fejka ansikten och röster och på så sätt lura mottagaren. Dock är tekniken bättre på att avslöja fejk än att tillverka fejk. Vi som användare behöver likväl bli ännu bättre på att genomskåda manipulerade bilder, till exempel. De estetiska skolämnena är därför viktiga för att kunna genomskåda bland annat bilder och film källkritiskt.

Skolan har en viktig uppgift att lära eleverna att hitta och bredda perspektiven för hur information kan sökas. Skolan ska på så vis utmana det som är säkert och välbekant för eleven. Detta kan vi göra genom att visa det som är rätt och lära eleverna att hitta rätt. Vi ger eleverna adekvata sökord och lär dem att hantera kvalitativa databaser, och så vidare. Det är också betydelsefullt att vi tar bort digitala störande moment och på så vis förebygger fjärilsdefekten, som är en slags mental fladdrighet och bristande fokus. Vi ska också beakta backfireeffekten som går ut på att om vi hör eller ser fel saker tillräckligt många gånger fastnar de. Skolan måste därför lära eleverna att göra rätt från början.

Thomas Nygren vänder sig mot begreppet ”digital natives” och menar att ingen lär sig något automatisk utan att en kunskapsöverföring är nödvändig för att inlärning ska vara möjlig. Föreläsningen avslutades med några saker att tänka på när vi ger eleverna uppgifter. Uppgifterna ska vara:

  • Tydliga
  • Utmanande
  • Korrekta

Detta eftersom skolan bör vara:

  • Långsam
  • Utmanande
  • Svårtuggad

”Det behöver inte vara roligt att lära sig men det blir roligt när man har lärt sig något”.

Thomas Nygren är aktuell med boken Fakta, fejk och fiktion: Ämnesdidaktisk digital kompetens för lärare.

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Foto: Annika Lundström

Foto: Annika Lundström

Under mina 4 år på Eriksdalsskolan har jag nästan varje fredag eftermiddag haft bokklubb för åk 4-6 på fritidstid. Och vilka bokklubbar det har varit! Låt mig få berätta och förhoppningsvis inspirera dig!

Under åren har det sett lite olika ut. Jag har alltid läst högt för eleverna när vi ses. Ibland har de fått låna med sig boken hem och fått läsa några kapitel själva till nästa gång vi ses. På senare tid har jag dock valt att bara läsa högt och inte skicka med någon bok hem.

Bokklubben ska vara en skön kravfri stund då eleverna kan vila och lyssna (och fika såklart!) på en historia. Många elever har läxor som tynger och då är det inte optimalt att få en bok medskickad hem som man ska läsa i varje vecka också. Jag märkte att vissa elever inte hann läsa mellan gångerna och de missade mycket i böckerna då. Nu får de hela boken läst för sig och missar inget. Jag har valt böcker som är lite kortare så jag hinner läsa en hel bok på cirka 5-6 träffar.

Bland favoriterna finns ”Mordön” av Camilla Lagerqvist, ”Vandraren utan ansikte” av Andreas Palmear och nu senast ”Linje 15 till Rannebergen” av Lena Arro. Den sistnämnda så läskig att jag nästan inte vågade läsa vidare, men påhejad av eleverna gjorde jag såklart det. Den boken glömmer vi aldrig!

Det är en salig blandning av elever som anmäler sig till bokklubbarna. En del storläsare såklart men också elever som annars inte läser så mycket. Visst, några kommer för fikat men om de lyssnar på en hel bok under våra träffar så gör det ju ingenting! För de allra flesta sitter faktiskt som ljus och lyssnar andaktsfullt när jag med så stor inlevelse jag förmår tar mig an boksida efter boksida. ’

Som om ni inte redan har en bokklubb på fritidstid se till att anordna det! Några av mina bästa stunder som skolbibliotekarie har jag haft på dessa fredag eftermiddagar tillsammans med eleverna. Obs! Glöm inte att be eleverna döpa sin bokklubb. Urskoj! Ett urval av bokklubbar som vi haft: ”Mupparna på Mordön”, ”Telefontornet utan ansikte” och ”Isdrottningarna”. 🙂

/Annika Lundström

Skolbibliotekarie på Eriksdalsskolan

Foto: Elisabeth Ljungdahl

Foto: Elisabeth Ljungdahl

Arbetet med modersmål ser olika ut på olika skolbibliotek. Skolbiblioteksbloggen ville veta mer om hur det se ut i verkligheten och intervjuade därför lärarbibliotekarien Elisabeth Ljungdahl, som sedan flera år har jobbat på Snösätraskolan.

Finns det många olika modersmål på Snösätraskolan? Vilka språk talas mest? 

På Snösätraskolan talas 23 olika modersmål.

De största språken är arabiska och somaliska.

På sista tiden har vi fått många nyanlända elever från Mongoliet och Vietnam.

Och bosniska som var ett av de största språken för 5-10 år sen har vi nu bara ett fåtal elever som talar det språket.
Hur får du reda på det?

Jag träffar de nya eleverna när de kommer till biblioteket och en del lärare brukar fråga om jag har böcker på olika språk när de får nya elever.

Sen har vi också en modersmålansvarig lärare på skolan som är modersmålslärare i arabiska och matematik och henne brukar jag kolla med.

Tyvärr har jag inte lika bra samarbete med modermålslärarna som jag hade för ett par år sen. Jag tror det dels beror på att vi fått många nya modersmålslärare och att vi inte har några egentliga ”samarbetsytor”, vi ses för sällan. Men det finns fortfarande modersmålslärare som kommer och lånar böcker i biblioteket.

Hur gör du för att arbeta med litteratur på olika modersmål på Snösätraskolan?

Jag visar eleverna var vi har våra och Mångspråksbibliotekets böcker. De finns längst fram i biblioteket.

När förskoleklasserna kommer på besök försöker jag och lärarna få eleverna att låna böcker på sitt modersmål att läsa hemma.

Jag uppmuntrar så mycket jag kan även elever i andra årskurser att låna böcker på sina modersmål och har vi inga böcker beställer jag från Mångspråksbiblioteket- som är en ovärderlig resurs!

De äldre eleverna uppskattar när populära böcker på svenska, t. ex. Dagbok för alla mina fans, även finns på deras modersmål.

När jag är med på föräldramöten brukar jag berätta om våra mångspråksböcker och uppmana föräldrarna att läsa högt för sina barn på sina modersmål.

Hur har responsen varit från elever och lärare?

Eleverna blir väldigt glada när de ser att finns böcker på deras språk. Ibland känns det som om det räcker, att det är en bekräftelse på att deras språk räknas. De lånar inte böcker i samma utsträckning som att de tycker att det är härligt att de finns. Men detta gäller inte nyanlända elever som gått i skola i sina hemländer. De slukar det som finns!

Lärarna, uppfattar jag, tycker att det är en bra och ganska självklar resurs på en mångspråkig skola.

Finns det några utmaningar för skolbibliotekspersonalen att arbeta med böcker på olika modersmål?

Att få eleverna att låna böcker och att inte glömma att visa och lyfta fram dem när man presenterar andra böcker.

Varför tycker du att alla skolor ska arbeta aktivt med böcker på olika modersmål?

Språket är en viktig del av identiteten och en del av skolans uppdrag är att ”Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.” (Lgr 11 – Skolans värdegrund och uppdrag)

Har du något bra tips för de skolbibliotekarier och lärare som vill bli bättre på att arbeta med böcker på olika modersmål?

Låna böcker från Mångspråksbiblioteket, i möjligaste mån på alla de språk som talas på skolan. Skylta böckerna så alla elever ser dem och i samtal och bokpresentationer visa att det finns böcker på många språk.

Uppmärksamma de modersmål som finns på skolan, t. ex. på modersmålsdagen.

I biblioteket har jag också samlat flaggor från de länder våra elever kommer ifrån, det har givit upphov till frågor och samtal, inte minst om jag missat någon flagga.

Tack för att du tog dig tid att besvara alla nyfikna frågor, Elisabeth!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Foto: Elisabeth Ljungdahl

Foto: Elisabeth Ljungdahl

Fotot: Elisabeth Ljungdahl

Fotot: Elisabeth Ljungdahl

Foto: Anna Åberg

Foto: Anna Åberg

Med anledning av att Sjöängskolans bibliotek tilldelades utmärkselen Skolbibliotek i världsklass för första gången har Skolbiblioteksbloggen intervjuat Angela Svensson, rektor på skolan.

Grattis till utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass! Hur känns det?

Det känns fantastiskt bra! Jag känner mig stolt och glad och framförallt nöjd med att våra elever har tillgång till den skatt som vårt inbjudande, inspirerande och intresseväckande skolbibliotek är.

Det är första året som Sjöängskolan får utmärkelsen. Vad har ni gjort annorlunda nu jämfört med tidigare?

Vi har satsat på vårt skolbibliotek! Heléne Törnfeldt, vår skolbibliotekarie, har massor med kunskap, kompetens och energi och hon brinner för att göra våra elever till ännu mer läsande och lärande människor. När vi fick möjlighet att anställa Heléne på heltid så gjorde vi det vilket har gjort att själva utvecklingsarbetet kring biblioteket har fått ett helt annat utrymme än tidigare. Vi har också fixat till själva lokalen. Den är många elevers favoritplats på skolan!

Hur har du som rektor kunnat bidra till att ni har fått utmärkelsen?

Jag har tillsammans med Heléne funderat bredare och vidare kring bibliotekets funktion. Vi har pratat mycket om hur skolbiblioteket kan bidra till undervisningen, till media- och informationskunskapen i skolan och kring hur samarbetet mellan lärarna och fritidspersonalen kan utvecklats. Jag har sedan bidragit med att också organisera för att detta skall ske. Till exempel genom att tillsätta en arbetsgrupp med representation från olika stadier och verksamheter som tog fram vår skolbiblioteksplan eller genom att Heléne fått genomföra inspirations-workshops med all fritidspersonal kring läsningens sköna konst. Bland mycket annat.

Hur tänker du kring framtiden på skolbiblioteket på Sjöängskolan?

Jag ser att den spetskompetens kring MIK som skolbibliotekarien besitter kommer att vara en enormt viktig tillgång ju mer digitaliserad skolan och undervisningen blir. Och likaså att läsningen av fysiska böcker och glädjen i läsa blir allt viktigare att bygga en grund för i ett allt mer digitaliserat samhälle. Läsning av böcker fyller en annan funktion och utvecklar andra och viktiga förmågor än digital läsning. Att skapa läsglädje och egen motor för att läsa är en av de bästa saker vi kan ge våra elever. Så skolbibliotekets roll kommer fortsättningsvis att vara superviktig och vi behöver utveckla integreringen med undervisningen i övrigt.

Har du några råd på vägen till de som vill ha utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass?

Grundarbetet är viktigt. Det är bra att börja med att formulera sig kring: Vad ska skolbiblioteket fylla för syfte, vilka är målen, vilken kompetens behöver vi och hur skapar vi förutsättningar för detta? En väl förankrad skolbiblioteksplan, en bra välkomnande lokal samt sist men inte minst, en skolbibliotekarie som brinner för sitt jobb. Som Heléne sa när hon började på vår skola och presenterade sig första upptaktsdagen: Ni kanske tror att skolbiblioteket ligger där borta i A-huset, men ni har fel – det är jag som är skolbiblioteket!

Till sist, hur ska ni fira på skolan? Vår skolbibliotekarie är bortrest och ännu ovetande om utmärkelsen. När hon kommer tillbaka nästa vecka kommer det vara ballonger och tårta i biblioteket!

Tack för din tid och lycka till med skolbiblioteksutvecklingen, Angela!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

2

apr

Och vinnaren är…

Foto: Andy Huysmans

Foto: Andy Huysmans

Idag har det tillkännagivits att Bart Moeyaert tilldelas Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne. Han har bland annat skrivit Kärleken man inte förstår, som kom 2001. Läs mer på ALMA:s hemsida och hos förlaget.

Juryns motivering:

”Bart Moeyaerts förtätade och musikaliska språk vibrerar av undertryckta känslor och outtalade önskningar. Med filmisk närvaro gestaltar han ögonblick där relationer ställs på sin spets samtidigt som berättelsernas komplexitet pekar på vägar vidare. Bart Moeyaerts självlysande författarskap understryker att böcker för barn och unga har en självklar plats i världslitteraturen.”

(Källa: alma.se)

Jag har aldrig läst något av författaren men ser fram emot att göra mig bekant med hans författarskap. Har du läst något av Bart Moeyaert? Kommentera gärna!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Foto: Eva Enarson

Foto: Eva Enarson

Vi har intervjuat Pamela Schultz Nybacka med anledning av hennes nya rapport Värdet av skolbiblioteket: en verksamhet för hållbar utbildning och bildning, som är en del av Nationell biblioteksstrategi. Pamela Schultz Nybacka är doktor i företagsekonomi, ansvarig för förlagskunskapen vid Stockholms Universitet samt lektor vid Södertörns högskola. Hon utvecklar även den nya bibliotekarieutbildningen som öppnar på Södertörns högskola i höst och är en av initiativtagarna till Romanceakademin som startade 2018.

Hur upplever du mottagandet av Värdet av skolbibliotek?

Intresserat och seriöst! Har fått en del mejl som bekräftar min historieskrivning och lägesbeskrivning kring skolbiblioteken. Jag har också träffat tjänstemän på både kultur- och utbildningsdepartementen, som behöver samarbeta mer på området. De fick en del matnyttigt att tänka på och utveckla. En företrädare från ett av mina fall var spontant jätteglad över rapporten och tycker att jag har satt fingret på de väsentliga problemen och att rapporten därför är direkt användbar i diskussionen med sina överordnade.

Vem ska läsa rapporten, tycker du?

Skolbibliotekarier, lärare, skolledning, politiker, studenter, m.fl. – alla kan hitta någon del som kan bidra till deras kunskap och perspektiv. Det är också en text att arbeta med och diskutera lite mer djupgående tillsammans.

Hur skulle du vilja att rapporten används ute i landet?

En särskilt användbar del i rapporten är ”likvärdighetsmodellen”, som benar ut fyra idealtyper av skolbibliotek beroende på olika villkor när det gäller organisering och ledning. Det kan vara värdefullt att stämma av modellen mot de egna förutsättningarna att driva skolbibliotek för att diskutera vilka utmaningar och möjligheter som en har att hantera. Dessutom ger jag en rekommendation kring vilken modell som är mest välfungerande och hållbar. Jag ser gärna att varje huvudman, skolledning och skolbibliotek funderar på hur de kan anamma denna modell.

Du påstår att ”de goda exemplens tid är förbi”. Kan du berätta lite mer?

När jag säger att de goda exemplens tid är förbi så påstår jag att det inte räcker att titta på goda exempel. I nuläget finns det mycket kunskap om hur ett utmärkt skolbibliotek fungerar på en skola, men desto mindre kunskap om vägen dit. Det räcker tyvärr inte med att visa upp ett bra exempel och tro att andra kan göra likadant. Visst behövs förebilder ibland, men vi får inte överskatta viljan att härma andra. Särskilt om förutsättningarna är så olika.

Dessutom riskerar goda exempel att gömma dåliga exempel. Jag talade nyligen med en bibliotekarie på ett prisbelönat skolbibliotek, som var bygdens stolthet och hon hade alldeles utmärkta villkor. Men i samma by fanns en annan skolbibliotekarie som fick slita på tre olika skolor och de skolbiblioteken var naturligtvis inte alls lika bra. Detta är ju förödande för likvärdigheten på en och samma ort. Så länge vi bara talar om de goda exemplen, så kommer inte likvärdigheten att bli bättre.

Nu är det därför hög tid för en bred och genomgripande satsning. Att utveckla skolan i rätt riktning handlar om en djupgående kulturförändring, som tar tid och energi. Det behövs krafttag för att höja lägstanivån bland skolbiblioteken!

På sidan 190 skriver du vad skolbibliotek har gett utryck för vad man INTE tycker att skolbibliotek ska vara eller göra (inte låna ut läromedel, vara vikarie, osv). Tror du att många skolbibliotekarier känner igen sig i detta?

Ja, många skolbibliotekarier arbetar ensamma och det kan vara svårt att göra prioriteringar eller diskutera gränserna för sitt uppdrag med sin chef. Listan är ett stöd för att åtminstone väcka frågor kring vad som är nödvändigt och inte. Listan kommer att förändras i takt med att professionen utvecklas. Just nu är det många organisatoriska och administrativa frågor som upptar listan. Gissningsvis kommer det att ske en utveckling på områdena kring pedagogik och elevernas resultatutveckling och måluppfyllelse i takt med att skolbibliotekens uppdrag fördjupas.

Vad ska då ett skolbibliotek vara och göra för att nå upp till styrdokumentet och bidra till elevernas kunskapsutveckling?

Skolbiblioteket ska vara en aktiv del i skolutvecklingen för elevernas resultatutveckling, måluppfyllelse och välmåga. De allra flesta skolor behöver jobba hårt med sin kvalitet och kulturförändring och skolbiblioteken kan vara en konstruktiv kraft i detta arbete. Skolbiblioteken kan bidra till elevernas språkutveckling, läsande och skrivande, digitala kompetens och dessutom stärka deras socio-emotionella välbefinnande. Skolbiblioteken kan bidra med stärkta skolresultat på både kort och lång sikt genom ett livsperspektiv på elevernas lärande och bildning. En del skolbibliotek samordnar också kulturaktiviteter på sina skolor och det tycker jag är alldeles utmärkt. Det finns forskning som visar att elever som tar del av kultur även utanför skolarbetet får bättre betyg och blir mer benägna att söka sig till högre studier.

Du skriver att begreppet ”pedagogisk resurs”(s 198) kan vara problematisk. Vad föreslår du istället och varför?

”Pedagogisk resurs” är det begrepp som har använts under decennier för att ge skolbiblioteken legitimitet i skolvärlden. Men begreppet cementerar bilden av skolbiblioteket som en ganska passiv stödfunktion – något som bara ligger där och väntar på att användas. Det är inte så som framsynta och erfarna skolbibliotekarier arbetar idag. Skolbiblioteken är i stället en ”pedagogisk verksamhet” i sig och den verkar i samspel med undervisningen i övrigt. Med ordet verksamhet betonas också att det behövs mer än ett rum och ett mediebestånd för att vara ett skolbibliotek – det behövs en kompetent bibliotekarie som håller i gång verksamheten.

Om vi kallar skolbiblioteket för ”pedagogisk resurs” och det inte används ordentligt så blir det ju direkt ”resursslöseri” och skolbiblioteket riskerar då att krympa eller läggas ner. Skolbiblioteken behöver därför skrivas in i skolans pedagogiska kärnverksamhet. I stället för att betrakta satsningar på skolbibliotek som en kostnad bör de betraktas som pedagogiska investeringar.

Du riktar också kritik mot att begrepp som ”bristande likvärdighet” används för att beskriva situationen där 2 av 3 skolelever i Sverige saknar ett bemannat skolbibliotek. Du förslår istället begreppet ”samvärdighet”. Varför är det begreppet bättre?

Uttrycket ”bristande likvärdighet” får det att låta som att det generellt finns tillgång till skolbibliotek i landet, men att det brister lite här och var. I själva verket är läget mycket värre än så. Likvärdigheten kan brista inom skolor där det finns skolbibliotek men att det finns en särordning mellan olika klasser och ämnen. Man behöver arbeta mycket mer systematiskt och genomgripande för att skapa likvärdighet bland eleverna. På ett nationellt plan finns ingen likvärdig tillgång överhuvudtaget. Det är skandal att skol- och bibliotekslagarna inte efterlevs!

Begreppet ”samvärdighet” tillkom för att ge ytterligare en värdedimension till likvärdigheten. Det är alltså fråga om en likvärdighet som skapas genom aktivt samarbete på skolan. Det finns forskning som visar att lärarnas samarbeten kring undervisningen är en faktor i framgångsrik resultatutveckling bland eleverna. Jag tänker mig till exempel att skolbiblioteken kan mobilisera både lärare och elever i samarbeten för att nå ännu längre med verksamheten.

Vilken är den största utmaningen respektive möjligheten för skolbibliotekssverige, tycker du?

Den största utmaningen är att elevernas bristande tillgång till skolbibliotek utgör normen i skolvärlden idag. Det som hindrar en snabb och kraftfull satsning är att skolbiblioteken faller mellan utbildningspolitik och kulturpolitik. Det är till exempel symptomatiskt att statsminister Löfvén i regeringsförklaringen nämner skolbiblioteken i samband med kulturpolitik och läsning, men inte alls när det handlar om skolpolitik och elevernas utbildning. Vi behöver koppla samman dessa områden och deras betydelse för kunskap, lärande och relationer för att skapa en god grund för vårt demokratiska samhälle.

Den största möjligheten för skolbiblioteken ligger i att bidra konkret till skolans utveckling för elevernas bästa. Hela skolväsendet präglas tyvärr av splittring och särordning idag. Samarbete mellan lärare och skolbibliotekarierna kan hjälpa till att bygga en samarbetskultur och en arbetsmiljö som är mer hållbar. För att kunna göra detta behöver skolbibliotekarierna också sina egna professionella nätverk att samverka och utvecklas inom. Här finns en jättepotential att göra arbetet givande och attraktivt samtidigt som vi stärker professionen.

Om du sätter fingret i luften… Vad tror du om framtiden för skolbiblioteken i Sverige?

Det är hoppfullt att Nationella biblioteksstrategin har lyft upp skolbiblioteken som sitt främsta förslag.

Jag tror också att det är helt avgörande hur vi ser på skolbiblioteken. Om vi går in i en lågkonjunktur och med olika slags hot mot demokratin, så är det inte längre läge att tala om skolbiblioteken som en ”pedagogisk resurs”. Då kommer talet om nedskärningarna som ett brev på posten, om vi inte ser upp! Men om vi i stället betraktar skolbiblioteken som en integrerad pedagogisk kärnverksamhet som är avgörande för skolans framtida utveckling, så kan vi i stället satsa ordentligt och skapa en fantastisk infrastruktur från grunden. Det är denna fruktbara riktning som jag ser och som kommer att ha betydelse för vår demokrati under många år framöver.

Tack för intervjun, Pamela!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Kategorier