Aktuellt

2021

mars

16 mars: Träff med expertnätverket skolbibliotek: Stärkta skolbibliotek

SKOLBIB-INSTAGRAM-FLODE-1080X1080                                                              Bild från Svensk biblioteksförening

Igår, 15/3, deltog jag i en väldigt intressant nätverksträff med expertnätverket skolbibliotek, som anordnades av Svensk biblioteksförening. Det var många kloka tankar och förslag kom fram under en förmiddag så detta blev ett lite längre inlägg.

Tre olika expertiser började med att reflektera kring utredningen ”Stärkta skolbibliotek” påverkan på den egna verksamheten och skol(biblioteks) sverige.

Representanten från Svensk biblioteksförening menar att detta är en historisk utredning som på många sätt tydliggör skolbiblioteken på ett sätt som det inte har gjorts förut.  Det viktiga med utredningen att det sätter fokus på att det ska finnas en likvärdighet för alla elever. Likaså erkänner den även vår profession. Men vi får inte ha en övertro på att allt kommer att förändras på en gång. Dock är det är ett stort steg OM vi får till de politiska besluten som föreslås. Viktigt är också att utredningen pekar på skolledarens viktiga roll för skolbibliotekets verksamhet.

En representant från utredningens expertgrupp berättade vad en expertgrupp gör. De skriver ingenting själva, bara ytterst lite. De läser däremot alla texter och lämnar synpunkter. De kan också lämna egna tips och förslag. I sin roll måste de även förhålla sig till vad har myndigheten (i detta fall är det då Skolverket där hen arbetar) sagt tidigare i remissvar, i konferenser, skrivit på hemsidan och så vidare. Representanten säger att hen är imponerade av hur lyhörda utredarna har varit och hur väl genomfört betänkandet är.

Skolverket berörs genom många av förslagen. Några av de viktigaste, som de anser, är författningsändringarna i skollagen samt läroplanerna och det förslag som säger att Skolverket ska sammanställa allmänna råd om skolbibliotek. Förslaget om ett samarbete mellan KB och Skolverket för att utveckla skolbiblioteksstatistiken är också viktigt. Det innebär att det skulle förbättra kunskapen om skolbibliotek på Skolverket.

Gällande statistiken vill intresseföreningar som till exempel DIK att man kategoriserar skolbibliotekarie som pedagogisk personal. Idag ligger professionen under ”lärverktyg”, vilket gör det svårt att se hur mycket resurser som faktiskt läggs på skolbibliotekaielöner.

På frågan vad representanten ser för utmaningar är det främst gällande bemanningsfrågan. Hen har sett att flera kommuner har under utredningens gång dragit ner på sin skolbiblioteksverksamhet, trots det som idag står i styrdokumenten. Det är ett stort steg om bemanningen förtydligas, skrivs in och antas.

Två representanter från Borås Högskola har tittat på utredningen utifrån deras perspektiv. De ser det som att det handlar om att kompetenshöja alla de som jobbar med skolbiblioteksverksamhet på skolorna, bibliotekarie, lärarbibliotekarie samt övriga i skolbiblioteket men även skolledare och rektorer. Ett mycket intressant spår för lärosätena är samarbetet på lärarutbildningen. Det finns redan idag påbörjade sådana samarbeten som kan utvecklas. På Södertörns högskola finns ett samarbete med de som studerar till fritidspedgoger. På Borås högskola finns ett samarbete med lärarutbildningen. Representanterna föreslår att skolbibliotek mer kan utnyttja de VFU studenter som kommer ut på skolorna, att kunna visa på den kompetens och verksamhet som finns i skolbiblioteket.

Efter en kortare paus var det dags för en presentation av  ”Utredningen för stärkta skolbibliotek”. Här kan du läsa hela betänkandet.  Du kan även lyssna på när Svensk biblioteksförening intervjuade den särskilda utredaren här.

Vad händer nu?

När det gäller införande och ekonomiska konsekvenser kan ett beslut om ny lagstiftning fattas före valet 2022. Även de som ingår i januariavtalet vill se sådana här förändringar, vilket gör att det skulle kunna tas ett beslut innan valet. Lagändringarna föreslås träda i kraft till läsåret 2023/24.

Det är viktigt att detta förslag finansieras, förslaget ligger på en permanent investering om 470 miljoner/år. Dessa pengar kommer då att delas ut till alla kommuner, det kommer inte vara sökbara medel. Detta är pengar för att lagstiftningen är ny, med andra ord kommer man inte be om redovisning på detaljnivå. Uppföljningen kommer istället ske på verksamhetsnivå.

Utredningen vill även skapa en bättre förväntansbild ute på skolorna. Exemplet med elevhälsan lyfts i då den har gått från goda exempel på enstaka skolor till att man nu kan förvänta sig att det ska finnas en välfungerande elevhälsovård på alla skolor.

Paneldebatt

Förmiddagen avslutades med en paneldiskussion med representanter från DIK, Södertörns högskola, rektor från Hvitfeldtska  gymnasiet (Årets skolbibliotek 2020) och en politiker från Linköpings kommun. Jag har nedan gjort några nedslag i vad som diskuterades.

Sammantaget tycker de i panelen, liksom många av oss, att det är en väldigt bra och gedigen utredning. DIK trycker särskilt på frågan gällande bemanning samt att skolbiblioteksverksamheten bör vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete.

Deltagarna anser att bemanning och att skolbiblioteksverksamheten ska ingå i skolans systematiska kvalitetsarbete är de två viktigaste frågorna som kommer upp i utredningen. På frågan hur DIK ser på bemanning i förhållande till förslaget om VALS (Vidareutbildning av lärare för skolbiblioteksverksamheten) säger representanten att bemanningsfrågan är så stor så det så de har inte riktigt kommit dit än. Det är så många delar som saknas idag. De är ett fackförbund för bibliotekarie och kommer att värna om den kompetensen även i deras remissvar.

Det kom även upp att det också är viktigt att prata om skolbiblioteket som en verksamhet, inte bara som resurs, som en av de viktigaste frågorna. Verksamheten behöver organiseras men det saknas kunskap idag. Södertörn lyfter här vikten av samarbete och då särskilt med fritidsverksamheten.

Rektorn från Hvitfeldtsaka berättade om hur de började bygga upp sin skolbiblioteksverksamhet. Ett arbete som påbörjades för cirka 10 år sedan. Vi har tidigare skrivit inlägg på bloggen om Hvitfeldtska gymnasiet, det kan du läsa här. 

Panelen kom även in på synen på skolbibliotekarier och att okunskapen är ganska hög gällande exempelvis skillnaden mellan skol- och folkbibliotek samt om bibliotekaries kompetens. Det är viktigt att skolbibliotekarier får kompetens synliggjord för att kunna få ”respekten” från lärarkollegor. Vi fick också med oss några kloka ord från rektorsperspektiv, att som rektor är det omöjligt att sitta på alla kompetenser själv utan en viktig roll man har är att lyssna på den kompetens man har på sin skola, både vad gäller lärare och bibliotekarier.

För kännedom är nu remissen nu är ute till cirka mitten av juni, du kan hitta vilka som är remissinstanser här.  Du kan alltid skriva ett yttrande, även om din kommun inte är en av remissinstanserna.

/Magdalena

februari

22 februari: Stockholm har en ny skolbiblioteksplan!

Nu har kommunfullmäktige som sista instans klubbat igenom Stockholm stads nya skolbiblioteksplan som kommer att gälla åtminstone fram till 2024. Du kan hitta den nya planen i sin helhet här:

Skolbiblioteksplan för skolor och förskolor i Stockholms stad 2021–2024 Pedagog Stockholm

Den nya skolbiblioteksplanen har tagits fram av Medioteket på uppdrag från politiken och är i grunden en revidering av den skolbiblioteksplan som har gällt 2017-2020. Planen omfattar förskolan, grund- och gymnasieskolan samt grund- och gymnasiesärskolan. Arbetet med att ta fram en ny plan har gjorts i samverkan med representanter från olika nyckelgrupper och förvaltningar. Elever, lärare, rektorer och skolbibliotekarier har fått tycka till liksom Stockholms stadsbibliotek och personer från utbildningsförvaltningens olika avdelningar samt stadsdelarna.

Strukturen i den gamla planen, med tydlig ansvarsfördelning mellan exempelvis rektor och skolbibliotekspersonal var uppskattad och har därför behållits i den nya. (Rektors ansvar har dock förtydligats extra genom att rubriken där numera lyder ”Rektor säkerställer”). Annat som har förändrats i den nya reviderade planen är att gymnasiebibliotekarier har fått egna specifika ansvarsområden. Förskolan har fått större utrymme och en tydligare ansvarsfördelning. Skolbibliotekens roll för elevernas digitala kompetens är mer framträdande liksom vikten av barn och ungas delaktighet i bibliotekens verksamhet. Bibliotekens koppling till värdegrund och demokrati har lyfts fram. De nationella minoritetsspråken har fått en mer framträdande plats liksom barn och unga i behov av stöd. Fördelningen av uppföljningsansvar inom utbildnings­förvaltningen har också beskrivits mer utförligt.

Bibliotekarien_konserverad_-_Skoklosters_slott_-_97136.tifGenerellt kan sägas att Stockholms nya skolbiblioteksplan rimmar väl med det som kommit fram i den nyligen publicerade utredningen Skolbibliotek för bildning och utbildning. Särskilt tydligt i kopplingen kring vikten av bemanning i skolbiblioteken. Utan kompetent bemanning och andra resurser kommer inte skolbibliotekplanen att kunna efterlevas. Eller som oppositionen utryckte det under kommunfullmäktige då skolbibliotekplanen togs upp ” En välformulerad skolbiblioteksplan kan bara sättas i praktik av bibliotekarier, lärare och pedagoger i skolan.”

Nu startar det gemensamma implementeringsarbetet och vi ser fram emot det!

Bilden förställer konstverket Bibliotekarien av Giuseppe Arcimboldo. (Källa: Wikipedia)

januari

21 januari: Skolbibliotek viktigare än någonsin!

sou-2021-3-framsidaUtredningen ”Stärkta skolbibliotek och läromedel” har under ledning av Gustav Fridolin haft regeringens uppdrag att ta fram förslag till en ny lagstiftning som ger alla elever likvärdig tillgång till skolbibliotek av hög kvalitet. Tisdag 19 februari lämnades förslaget på förändringar i skollagen och läroplanerna över till utbildningsministern Anna Ekström. Utredningen har fått det talande namnet ”Skolbibliotek för bildning och utbildning” och du hittar den i sin helhet här:

Skolbibliotek för bildning och utbildning (SOU 2021:3)

I utredningen föreslås att det ska framgå av skollagen att skolbibliotek ska vara en gemensam och samlad resurs som innehåller tryckta böcker och digitala medier av hög kvalitet. Där ska finnas litteratur och sakprosa för olika åldrar och på olika språk.

Det ska också framgå av skollagen att skolbibliotek ska vara bemannade. Huvudmannen ska sträva efter att i första hand anställa personer med en examen inom biblioteks- och informationsvetenskap. Det ställer krav på utbyggnad av dessa högskoleutbildningar. Lärare som arbetar i skolbibliotek bör få tillgång till vidareutbildningar.

Utredningen vill vidare att det ska framgå i läroplanerna att det är rektors ansvar att se till att samarbetsformer utvecklas mellan skolbibliotekarier och lärare.

Skolbiblioteket finns till för alla elever och är viktigt för att främja läsning samt att stärka arbetet med källkritik och informationssökning. Här kan en skolbibliotekarie och tillgången till ett skolbibliotek göra stor skillnad och fungera som ett verktyg för att skolan ska nå sina mål.

Skolbibliotek är en del av skolans bildningsuppdrag och bidrar till den demokratiska värdegrunden. Fridolin lyfter också vikten av att det finns skolbiblioteksplaner hos alla huvudmän. I Stockholms stads skolbiblioteksplan står det följande: ”Att kunna läsa, skriva, göra sin röst hörd och ha tillgång till information är demokratiska rättigheter. Eleverna behöver kunna omvandla information till kunskap för att bli delaktiga i ett demokratiskt samhälle”. Detta, liksom resten av planen, rimmar väl med utredningens innehåll.

Utredningen är nu överlämnad och innehåller många goda förslag. Nu behövs det politisk vilja och handlingskraft för att förslagen ska bli verklighet och leda till verklig förändring.

2015

november

6 november: Stockholms bästa skolbibliotek – Hur når vi dit?

skolbibliotek658x440
Vilka är framgångsfaktorerna för ett väl fungerade skolbibliotek? Svensk biblioteksförenings Regionförening Stockholm Uppsala Gotland arrangerar.

Kvällen öppnas med en kort introduktion i skolbiblioteksvardagen utifrån ett användarperspektiv. I denna inledande del kommer en skolbibliotekarie, en lärare och en elev  att reflektera om sitt optimala skolbibliotek samt framgångsfaktorer för att nå dit och berätta om sina erfarenheter av skolbibliotek. Därefter inleds en paneldiskussion med Eva Köhler (S), ledamot i utbildningsnämnden i Stockholms stad, Cecilia Brinck (M), vice ordförande i SKL:s beredning för utbildningsfrågor, Anna Widing Niemelä, gymnasiechef i Botkyrka kommun samt Malin Söderberg, bitr. rektor Nacka gymnasium. Avslutningsvis får publiken möjlighet att ställa frågor till panelen.

Till publiken inbjuds professionella, intresseorganisationer, media, myndigheter, föräldrar och elever och andra intresserade.

När: onsdag 25 november kl. 18.00 till senast kl. 20.00

Var: ABF-huset Stockholm, Palmesalen

Arrangör: Svenska biblioteksföreningens regionförening Stockholm-Uppsala-Gotland; med stöd av DIK

Vid frågor kontakta Eva Häusner: eva-maria.hausner@kb.se

Självklart kommer flera från oss på Medioteket att vara där. Hoppas vi ses!
/Elin

2014

april

2 april: ”Hur får vi barnen att läsa mer?” – P1-morgon frågade Hjulsta grundskolas bibliotek

Internationella barnboksdagen idag uppmärksammades  i P1-morgon imorse med ett inslag från ett av de två skolbiblioteken vid Hjulsta grundskola. Frågan som dryftas är ”Hur får vi barnen att läsa mer?” Hör litteraturpedagogen Ulrika Lindmarker  berätta om sitt framgångsrika arbete med just detta. Kul! Och dessutom intervju med två smarta elever som försöker svara vettigt på knasiga frågor. Vuxna nuförtiden alltså…

Internationella barnboksdagen firas sedan 1967 på H C Andersens födelsedag för att inspirera till läsning och för att uppmärksamma böcker med barn som målgrupp. Initiativet kommer från den ideella internationella föreningen IBBY (International Board on Books for Young Peoplesom stödjer spridning av barn- och ungdomslitteratur och arbetar för att barn över hela världen ska få tillgång till böcker, berättelser och bilder.

Är det några fler skolor som uppmärksammar Internationella barnboksdagen idag? Berätta! Dela med er!

/Elin

PS. Mer om biblioteken vid Hjulsta grundskola

2013

november

7 november: Aktuell läsning om skolbibliotek

I det senaste numret av Alfa: en tidning för lärare i svenska, SO-ämnen och språk  är det tema ”Mer än böcker”. Det som åsyftas är det pedagogiska skolbiblioteket. Vi får lära oss mer om professor Louise Limbergs forskning om skolbibliotek, läsa en intervju med Kjell Ahlgren från Skolinspektionen och följa en lektion om olika sorters källor på Adolf Fredriks Musikklasser bland annat.

I det senaste numret av Datorn i utbildningen finns det också en artikel om skolbiblioteket som fysiskt och digitalt rum. Här är det Krister Widell och Mats Östling som resonerar kring skolbiblioteksutveckling och lyfter fram goda exempel som pågår ute i landet.

MTM:s tidskrift heter numera Läsliv. Även här finns det i senaste numret flera artiklar med skolbiblioteksanknytning. Dels ett fint reportage från Västerås, där ett strategiskt arbete för att utveckla skolbiblioteken i kommunen just nu pågår. Dels lär vi känna Elin Lucassi lite bättre. Hon arbetar som handläggare med ansvar för utbildning och lärarande på Kungliga biblioteket och jobbar hårt för att sätta skolbiblioteken och deras bemanning på dagordningen.

Trevlig läsning!

/Elin

2012

oktober

4 oktober: Litteraturutredningen

Att Litteraturutredningen kommit med sitt slutbetänkande har nog inte undgått någon som är det minsta intresserad av litteraturens plats i samhället. Vi som arbetar med litteratur i skolans värld har sett fram emot att få ta del av vad man kommit fram till. Då utredningen presenterades på Bokmässan i Göteborg var vi några från skolbiblioteksgruppen som lyssnade uppmärksamt. Och ja, glädjande nog lyfts skolbiblioteken och framför allt skolbibliotekariens betydelse. I utredningen betonas att ett rum med böcker i sig inte kan öka vare sig läslust eller läsförståelse hos barn och ungdomar. Där behövs en person som kan förmedla litteraturen, någon som har kompetens och ett uppdrag att göra just detta.  Litteraturutredningen föreslår nu ett förtydligande i skolförordningen om att skolans huvudmän ska sträva efter att bemanna skolbiblioteken med bibliotekarier som har kompetens att vara ett stöd till lärare och elever i det läsfrämjande och pedagogiska arbetet. Man föreslår dessutom att Skolverket får i uppdrag att utvärdera om de skolbibliotek som finns fungerar som en pedagogisk resurs, om de stödjer elevernas lärande och främjar intresse för läsning och litteratur. Vi följer naturligtvis detta med stort intresse! /Ingalill