Visar inlägg med tagg:

E-böcker och e-boksanvändande har vi skrivit om tidigare här på bloggen. Senast hösten 2021 med anledning av att vi lanserade att via Cirkulationsbiblioteket erbjuda de äldre eleverna i staden tillgång till e-böcker:

Testa en e-bok i höst – Skolbiblioteksbloggen

Men hur vanligt är det egentligen med e-böcker på skolbibliotek? Enligt statistik från Kungliga biblioteket anger ca 50 gymnasieskolor i Sverige att de erbjuder e-böcker via skolbiblioteket. Samtidigt uppger landets största e-boksleverantör, Axiell Media, att de hade avtal med ca 150 skolor och kommuner i slutet av 2022. Så det är svårt att veta hur många skolor som egentligen arbetar med e-böcker. Men även om siffrorna saknar samstämmighet är det tydligt att det är av landets 1284 gymnasieskolor som erbjuder e-bokslån. Man kan fundera över hur det kommer sig då kommersiella e-bokstjänster samtidigt ökar i användning? Även lånen av e-böcker på folkbiblioteken ökar (om än lite) från år till år. Troligen beror den låga e-boksanvändningen i skolan på att marknaden för e-böcker på bibliotek generellt är snårig och oberäknelig.

Ibland kan det uppstå viss begreppsförvirring kring vad man menar med ”e-bok”. Inom forskningen så pratar man till exempel om ”digitala böcker” som ett samlingsbegrepp för både e-böcker med text och ljudböcker. Men i det här blogginlägget menar vi både e-böcker med text och e-ljudböcker när vi skriver ”e-bok” och vi räknar lyssnade som en form av läsning. 

Tryckta böcker och digitala böcker kompletterar varandra

I en doktorsavhandling från 2022 om läsandet av ljudböcker, Sound reading – exploring  and conceptualising audiobook practices among young adults, fastslås att många av de unga som tecknat abonnemang på någon kommersiell ljudbokstjänst lyssnar mycket och ofta på böckerna. Resultatet motsäger de siffror som säger att läsandet går ner i åldersgruppen. Respondenterna utnyttjar tid som till exempel transport till skolan eller när man sminkar sig för att lyssna på böcker. Boklyssnandet blir en del av en rutin. Författaren till avhandlingen menar också att de tryckta böckerna och e-böckerna kompletterar varandra på så sätt att många väljer en e-bok när det inte är möjligt att läsa en tryckt bok. Det ena sättet att läsa utesluter inte det andra.

I en artikel i tidningen LÄRA där elever, lärare och skolbibliotekarie intervjuas lyfts både för- och nackdelar med e-böckerna. Det betonas att e-böcker inte ska ses som en ersättning för tryckta böcker utan som ett komplement. Särskilt när alla i en klass ska läsa samma bok. Om båda formaten erbjuds kan eleverna välja det format som passar dem bäst. Då många ungdomsböcker snabbt kan kännas daterade är e-boken ett mer kostnadseffektivt alternativ än att köpa in fysiska klassuppsättningar, när det kommer till mer dagsaktuella titlar. Det stora hindret för e-boksläsandet som framkommer är dock att tekniken upplevs som krånglig och osäker.

”E-boken är ett bra komplement” | Pedagog Stockholm

Såhär gör vi i Stockholm

Trots att vi i Stockholm har kunnat erbjuda e-böcker för högstadiet och gymnasiet under några år nu så har utlånen hållit sig på ganska låga nivåer. En av anledningarna är att många upplever krånglande teknik som alltför problematisk. För att, förhoppningsvis, avhjälpa det hindret använder vi oss numer av samma lösning som många folkbibliotek, appen Biblio. En stor fördel med appen är att man där slipper logga in med Adobe ID. Det räcker med lånekortsnummer och PIN-kod (samma som till skolbiblioteket) så är böckerna tillgängliga och man läser dem direkt i sin telefon eller på sin surfplatta. Vi hoppas att detta ska visa sig vara en smidig lösning men det återstår att se. Ett visst aber med Biblio är att böckerna inte alltid visas under den kategori man skulle önska, beroende på att kategoriseringen bygger helt på förlagens metadata. Men nya lösningar på det är eventuellt på gång.

Samtliga e-böcker som finns i boksbeståndet är utvalda av Cirkulationsbibliotekets bibliotekarier. Nytt på den fronten är att vi från och med nu lägger till även e-ljudböcker i vårt bestånd. Det finns också stora möjligheter för lärare och skolbibliotekspersonal att önska titlar att lägga till.

På Cirkulationsbibliotekets blogg kan du läsa mer om hur det går till att låna e-böcker för högstadiet och gymnasiet i Stockholms stad:

E-böcker via Cirkulationsbiblioteket – Cirkbloggen

/Sebastian och Jenny

Den internationella modersmålsdagen infaller den 21:a februari och har firats runt om i världen sedan den instiftades av Unesco 1999. Syftet med att inrätta en särskild dag för modersmål var att uppmärksamma och att främja språklig mångfald. Rätten att utveckla och använda sitt eller alla sina språk har vi i Sverige genom vår språklag. Det gäller svenska språket, men också minoritetsspråken, svenskt teckenspråk eller något av alla de övriga språk som talas här. Och det är verkligen många språk det handlar om, man räknar med cirka 200 talade språk i Sverige!

Läs gärna mer om dagen på:

Internationella modersmålsdagen – Institutet för språk och folkminnen

I Stockholms kommunala skolor undervisas elever i 77 olika modersmål. Under vecka 8 då modersmålsdagen inträffar kommer modersmålslärare att hålla öppna lektioner som kan besökas av intresserade lärare och elever och annan personal på skolan. Passa på att uppmärksamma modersmål och språk också i skolbiblioteket! Det finns enkla aktiviteter du kan ordna och kanske går det att hitta ett gott samarbete med modersmålslärare för att fira modersmålsdagen och göra den lite extra festlig.

Tips på vad du som arbetar i skolbiblioteket kan göra:

  • Låna in böcker från Mångspråksbiblioteket (om du inte redan har gjort det!) eller använd de du har. Skylta fint med dem – kanske efter ett tema, en författare på många olika språk eller liknande.
  • Aktivera eleverna att göra en enkel utställning. Det kan vara ett ord som t.ex välkommen eller en hälsningsfras och alla som vill får skriva och sätta upp. Kanske har elever gjort något i modersmålsundervisningen som kan ställas ut? Kontakta modersmålslärare och se om ni kan ordna något gemensamt.
  • Högläsning på modersmål. Kanske kan äldre elever engageras att läsa högt för yngre elever? Gör ett schema och bjud in!
  • Tipspromenad: Gissa språket-tävling, andra språkfrågor, använd till exempel: Europeiska språkdagen > Language Facts 
    Här finns roliga fakta om språk, språkquiz, roliga uttryck på olika språk, om vilka språk vissa kändisar kan och mycket mer.
  • Upptäck de små vikbara böckerna som finns att skriva ut, roligt bokpyssel: Tiny Books En Tiny book består av en A4-sida som ska vikas ihop på ett särskilt sätt (instruktion finns på webbsidan) och så får man små mini-böcker. De finns på drygt 10 olika språk, däribland ukrainska.

Digitala böcker på flera språk

Passa på att göra reklam för Världens bibliotek och andra digitala resurser för läsning på modersmål. Här finns informationsmaterial som går att skriva ut:

Världens bibliotek – kommunikationsmaterial

Bläddra är en app med böcker på de nationella minoritetsspråken. Bilder och pdf:er med information om appen finns att ladda ner:

Bläddra – Kungliga biblioteket

Storyweaver är ett digitalt bibliotek med böcker som är fritt tillgängliga. Här hittar du massor av illustrerade berättelser på många olika språk. Det går att läsa direkt på skärmen men du kan också skapa ett konto och ladda ner böcker:

StoryWeaver

Alla ni som på något sätt uppmärksammar modersmålsdagen är hjärtligt välkomna att skriva och berätta för oss om aktiviteter, samarbeten och förstås om vad eleverna själva har för tankar om modersmålsdagen.

/Ingalill

Böcker skall blänka som solar
och gnistra som tomtebloss.
Medan vi läser böckerna läser böckerna oss.
Kan böcker läsa människor?
Det kan de förstås!
Hur skulle de annars kunna veta allting om oss?

Lennart Hellsing

Säkert har du något minne från din barndom när någon läste högt för dig och troligen är det ett positivt minne. Eller? Högläsning är viktigt (och roligt!) ur flera aspekter och den 1 februari firas internationella högläsningsdagen, eller World Read Aloud Day, på flera ställen i världen. Kanske också på din skola?

Man kan se högläsningen som den del av en lång mänsklig tradition av muntligt berättande. Något som fyller ett grundläggande behov av berättelser och som skapar känslor av meningsfullhet. Högläsning främjar dessutom gemenskap och förståelse för sig själv och andra människor. Det skapar en vi-känsla och ger möjlighet att uppleva något tillsammans. I boken ”Den meningsfulla högläsningen” uttrycker författaren det såhär: ”Högläsning handlar om att få och att dela något. Om generositet och gemenskap. Men det är så mycket mer än så. Våra berättande röster bygger broar in till skriftspråket. Högläsning är inte att tala. Högläsning är att tala skriftligt. Då vi högläser uttalar vi varje ord med distinktion och tydlighet. Vi talar och lyssnar oss in i skriftspråket” (s.6).

Viktigt att tänka på vid högläsning

I en artikel i tidningen Ämnesläraren får vi fem tips för att få till en bra och meningsfylld högläsning i en grupp. Håller du med?

  1. Ligg lågt med den så kallade dialogiska berättelsen och hacka inte upp högläsningen. Spara frågor och diskussioner tills du läst klart. På så sätt lämnar du utrymme för den estetiska berättelsen, det vill säga att eleverna får möjlighet att skapa egna, inre upplevelser, fantasier och känslor. 
  2. Välj att läsa högt ur en bok som du själv verkligen gillar. Om du är engagerad i texten är det lättare att eleverna rycks med.
  3. Lita på din röst och det lästa ordet. Låt inte eleverna ha texten framför sig. De läser sannolikt olika snabbt och kan därför tappa fokus på din högläsning.
  4. Satsa på ren upplevelseläsning en gång i veckan då eleverna slipper prestation och uppgifter. Låt det bli som en sorts ritual.
  5. Var inte rädd att välja lite otäcka berättelser. Våga ta ut svängarna genom att inte vara alltför gullig. Det kan stärka förståelsen för sig själv och andra att i en trygg klassrumsmiljö närma sig frågor som kan vara skrämmande och svår­begripliga.

Tips på vad du kan göra i skolbiblioteket

  • Satsa på någon form av ”hela skolan läser”. Till exempel kan det gå till så att alla elever läser samtidigt i alla klasser, eller att alla blir höglästa för under samma lektion. Kanske kan de äldre eleverna läsa för de yngre?
  • Under pandemin blev digital högläsning aktuellt på flera bibliotek och kanske kan du streama en högläsningsstund från skolbiblioteket via teams eller annan plattform för att nå fler på samma gång?
  • Rösta fram bästa högläsningsboken på respektive stadium alternativt årskurs eller skola.
  • Ordna en högläsningsstafett i biblioteket där fler personer under dagen turas om att högläsa ur samma bok. Ungefär som SVTs satsning under trettonhelgen: Gösta Berlings saga – live | SVT Play
  • Lite inspiration från andra Europeiska länder kring att uppmärksamma högläsning kan du hitta via denna länk: Europe Reads – EURead

Tips på böcker att läsa högt

Stockholms stadsbibliotek har gjort flera filmer och boktipslistor med mera för olika åldrar kopplat till högläsning:

Läs högt – Stockholms Stadsbibliotek

Har du några bra högläsningstips? Skriv gärna en kommentar :). En bok som jag gillade extra mycket att läsa högt under min tid som lärare var Roald Dahls Häxorna. Inte minst för raderna ”Eller också kan det vara så att – ja, nu kommer du att haja till – din underbara skolfröken, som just nu läser dessa ord för dig kanske är en häxa. Titta noga på henne. Hon ler kanske åt det vansinniga i den tanken. Men låt dig inte luras! Det kan mycket väl vara ett led i hennes planer”…

/Jenny

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Kategorier